Search

SBU:s sammanfattning Beteende​förändrande tekniker kan öka fysisk akti​vitet för personer med fysiska funktions​ned​sätt​ningar. Effekten är större för aktivi​teter som bygger på eller testar en specifik teori och som använder åter​koppling och själv​monito​rering. Det gick inte att se några skill​nader som berodde på olika typer av funktions​ned​sätt​ningar, vem som ledde träningen, om den skedde indi​viduellt eller i grupp eller om BCT levere​rades ansikte mot ansikte eller med hjälp av telefon eller dator. Flera eller mer inten​siva beteende​föränd​rande tekniker innebar inte bättre effekt.

Introduktion Inom samhällets och skolans värld råder en rad normer som kan kopplas till genus, etnicitet, ålder och funktionshinder. Projektets målsättning är att, tillsammans med företag inom industrin för redskapsproduktion och produktutveckling utveckla innovativa idrottsredskap som gör det möjligt att förändra och utmana normer som påverkar delaktighet inom ämnet idrott och hälsa i skolan. Trots att skolan idag har ett uppdrag att inkludera alla elever oavsett etnicitet, genus eller funktionshinder är många uteslutna från deltagande, beroende på normer och det faktum att möjligheten att använda och utveckla redskapen för undervisningen inte ses som prioriterad. Barn med funktionsnedsättning skulle vinna mer på ökade förutsättningar att få röra sig, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning har i utgångsläget en mer sårbar hälso- och välbefinnandesituation, vilken dramatiskt kan förbättras genom en ökad delaktighet. Hindren för en inkluderande idrottsundervisning har hitintills betonat barriärer som sociala, personliga, motoriska eller materiella aspekter. Med ett normkritiskt perspektiv, har detta projekt som utgångspunkt att utmana sådana aspekter och istället testa och utveckla befintliga och framtagna redskap för en inkluderande idrottsundervisning i skolan och under hela skoldagen. Syfte & teoretisk ram Syftet med forskningsprojektet är dels att testa och utveckla produkter och tjänster som gör det möjligt för en inkluderande undervisning i idrott och hälsa i skolan. Dels är syftet att studera hur barnen uppfattar de produkter som finns och utvecklas inom ramen för projektet. Projektet kommer att fokusera på barn med och utan funktionsnedsättningar och deras användning av olika befintliga och framtagna idrottsredskap för undervisning i idrott och hälsa i skolan. Tanken är att inte bara utveckla redskap för idrottsundervisningen som beskrivs som betydelsefulla och ges mening genom att barn med funktionsnedsättning kan använda dem. Tanken är också att redskapen som tas fram ska kunna vara användbara för alla barn, oavsett funktion, genus, etnicitet eller liknande och ska kunna utgöra en ny norm för användandet av idrottsredskap inom ämnet idrott och hälsa i skolan. I det hänseendet är barn med funktionsnedsättning utmanare av gamla normer och skapande av nya normer inom ämnet idrott och hälsa. Som utmanare och skapare av nya normer har barn med funktionsnedsättning möjlighet att öka välbefinnandet, genom ökad delaktighet. The International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är centralt för hälsa och välbefinnande. Det normkritiska perspektivet och lärandet med focus på ”Hur vi lär” står i centrum. Metod Projektet kommer att använda sig av kvalitativa ansatser genom deltagande observationer, intervjuer och filmande av sekvenser på lektioner i idrott och hälsa så att resultatet så småningom kan bilda utgångspunkt för utveckling och utvärdering av idrottsredskap i ämnet idrott och hälsa i skolan. Projektet genomförs på 3-4 grundskolorskolor med ca 10-15 barn med och utan funktionsnedsättningar, totalt ca 50 barn i åldrarna 10-15 år. Förväntade resultat På kort och längre sikt: - utveckling och verifiering av metoder, verktyg och processer för normkritisk innovation. - utveckling av idrottsredskap till stöd för lärande och delaktighet för barn med och utan funktionsned­sättningar i idrott och hälsa. - projektet kommer att mynna ut i prototyper och nya sätt att använda idrottsutrustning och idrottsmaterial för testning och utvärdering. Diskussion Föreliggande studie och utvecklingsarbete kommer att bidra med kunskap och redskap som gör det möjligt för alla att inkluderas i undervisningen om idrott och hälsa i skolan. Tidigare forskning har många gånger fokuserat på funktionsnedsattas rättigheter och har haft en utvärderande roll. Många tidigare utvecklingsprojekt har fokuserat på anpassade idrottsredskap som inte varit tillgängliga för alla. Målsättningen är att utmana befintliga normer och att barn med funktionsnedsättning ska utgöra normen för utveckling av idrottsredskap för alla. Delaktighet i idrott och hälsoundervisningen kommer att göra en skillnad i framtiden för barnen med funktionsnedsättning, dels genom en förbättrad hälsa, och dels utifrån förändrade självförväntningar och en större tilltro till den egna kapaciteten under hela skoldagen.

Introduktion För barn och ungdomar såväl med som utan funktionsnedsättningar är det viktigt att få tillfredsställa sina rörelsebehov, uppleva rörelseglädje, rekreation och gemenskap. Skolämnet Idrott och hälsa kan medverka till ett ökat idrottsutbud även för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, vilket i sin tur kan leda till positiva fysiska, psykiska, sociala och existentiella effekter. Att delta i skolämnet Idrott och hälsa och vara med i en idrottsförening är däremot ingen självklarhet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Idrotten har också för många barn med funktionsnedsättningar en större betydelse i den individuella situationen än för barn utan funktionsnedsättningar, bland annat när det gäller hälsa och välbefinnande. Därför är det betydelsefullt att fördjupa kunskapen om barn med funktionsnedsättningar men framförallt om lärandet som kan sammankopplas med att inkluderas i klassundervisningen inom Idrott och hälsa. Syfte & teoretisk ram Syftet med projektet är att kartlägga uppfattningar från barn med funktionsnedsättningar och deras lärare i idrott och hälsa om lärandet i en inkludering inom ämnet idrott och hälsa. Målsättningen är att få vetskap om vilka åtgärder som är viktiga för ett ökat lärande för barn med funktionsnedsättningar vid en inkludering i idrott och hälsa, därmed att stärka deras delaktighet i skola och samhälle. I forskningsprojektet där barnen själva kommer till tals är fokus på barnens lärande och inkludering för att hitta nyskapande perspektiv på delaktighet. Metod Metodmässigt används kvalitativ analys med fenomenografisk metod som forskningsansats.Intervjuer genomförs med 8 barn med funktionsnedsättningar och 8 lärare i Idrott och hälsa om deras uppfattningar om lärandet i en inkludering inom ämnet idrott och hälsa. Barn och lärare är jämt fördelade över kön. Med hjälp av analyser av intervjuer och sammanställning av olika typer av beskrivningskategorier undersöks uppfattningar i ett sk fenomenografiskt utfallsrum. Processen inriktas mot att kartlägga uppfattningar samt undersöka hur uppfattningar förhåller sig till varandra och till det undersökta fenomenet. Genomförandet av projektet sker på skolor i Halmstad kommun år 2015-2016. Resultat Olika beskrivningskategorier belyser de variationer som framkommer i svaren från barn och lärare i Idrott och hälsa. Beskrivningskategorierna för barnen beskrivs i följande ordning: Att finna tilltro till undervisningen i idrott och hälsa; Att finna tilltro till sin kroppsliga förmåga; Att finna tilltro till inkludering i i idrott och hälsa; Att finna tilltro till att uttrycka möjligheter och hinder under undervisningen i idrott och hälsa. Därefter följer beskrivningskategorierna för idrottslärarna i följande ordning: Att främja delaktigheten i undervisningen i idrott och hälsa; Att främja lärandet i idrott och hälsa; Att främja inkludering i i idrott och hälsa; Att främja olikheter i undervisningen i idrott och hälsa. Diskussion I forskningsstudien resonerar barn med funktionsnedsättning om vikten av att vara både i en stor och liten grupp under lektionerna i idrott och hälsa. Det kan tyda på att undervisningen och lärandet skulle främjas av möjligheten av att ha lektioner i halvklass och helklass under en skolvecka. Barnen är medvetna om begränsningarna med sina kroppar och uttrycker intresse för fysiska aktiviteter, men tveksamhet inför moment där begränsningarna märks av. Det kan tyda på att undervisningen inte tillgodoser barnens behov av rörelse utan behöver utvecklas. Idrottslärarna tydliggör ett klassomfattande perspektiv på lärandet som kan utveckla kunskaper för både barn med och utan funktionsnedsättningar. Idrottslärarna anger en hög grad av engagemang och motivation kring inkludering i undervisningen, men påpekar avsaknaden av kunskaper och kompetenshöjande åtgärder inom skolan. Det kan tyda på att lärarprogrammen som sådana inte lägger så mycket krut på området, samt en avsaknad av fortbildning efter slutförda studier.