Search

Akut ST-höjningsinfarkt (STEMI) är ett livshotande tillstånd som kräver snabbbedömning och behandling. Tid till behandling av STEMI är den viktigaste faktorn för att minska skada på hjärtat och tidig död. Hälso-och sjukvården ska kunna erbjuda fibrinolysbehandling om direkt perkutan kranskärlsintervention inte är tillgänglig inom 120 minuter. För att administrera fibrinolys i så tidigt skede som möjligt behöver behandlingen kunna ges prehospitalt. Att utföra god omvårdnad och ge en säker vård är av betydelse, därför är det viktigt att fördjupa kunskapen om sjuksköterskors upplevelser vid prehospital fibrinolysbehandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av prehospital fibrinolysbehandling vid STEMI. Metod: Designen som har valts är kvalitativ. Datainsamlingen gjordes via åtta individuella intervjuer. Till analys användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Den långa vägen under beredvillig press och fem subteman: Akut beredskap med ansvar från ankomst till framkomst, Meningsfull behandling under vidsträckta transporter med mångfacetterade känslor, Sjuksköterskors erfarenheter och tydliga rutiner är gynnsamt vid långa avstånd till vårdenhet, Värdefullt kollegialt stöd under många mil. Bristande stöd och utbildning ger otrygghet vid prehospital fibrinolysbehandling. Slutsats: Prehospital fibrinolysbehandling upplevdes som en beredvillig press under lång tid. Ansvar och akut beredskap togs från det att larm inkom till att patienten lämnades till annan vårdenhet. Att ge denna behandling genererademångfacetterade känslor hos specialistsjuksköterskorna. Resultatet visar att det finns brist på utbildning och stöd från verksamheten. Det finns ett stort behov av ytterligare forskning inom detta område för att främja patienten, sjuksköterskan, verksamheten samt samhället. Klinisk implikation: Kliniska implikationer som kan tillföra verksamheten är att fibrinolysbehandling ingår i veckoövningar, att kamratstödjare utbildas samt avlastningssamtal för att lindra stress och oro.

Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

Denna studie har fokus på att belysa lärares åsikter och tankar kring språk och matematik, merspecifikt den muntliga kommunikationen i matematikundervisningen. Syftet är att skapa enförståelse kring varför matematik är ett tyst ämne där muntliga arbetssätt inte får samma platssom tysta arbetssätt. Studien innefattar intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare i matematik angående muntlig kommunikation. Metoden som används i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, via mötesverktyget Zoom, för att få svar på forskningsfrågorna. Vidare tolkas och analyseras det insamlade materialet i en innehållsanalys, vilket ger möjlighetatt dra olika slutsatser kring lärarnas svar. Innehållsanalysen visade att två av lärarna hade en positiv inställning till muntlig kommunikation i matematikundervisningen, och använde sig av olika muntliga arbetssätt. En av lärarna upplevde att den muntliga delen hindrades avutomstående faktorer. Det visade sig vara en orsak till att den tredje läraren använde betydligt mindre muntlig kommunikation i matematikundervisningen.

Debatten om kvinnor och flickor som bär slöja, pågår i Europa. I Sverige har motioner och förslag om slöjförbud på skola lämnats in på både nationell och kommunal nivå. Denna uppsats har som avsikt att undersöka och beskriva hur de politiska förslagen ser ut gällande slöja på barn i skolan, samt att belysa idéer som ligger bakom debatten. Detta har gjorts genom att läsa och granska motioner, partiernas egna material samt debattartiklar som är skrivna av politiker inom riksdagspartierna. Materialet har sedan analyserats utifrån framing, samt kategoriserats utifrån det teoretiska ramverket; jämställdhet och sekularism. I resultatet visade det sig att, även om Sverigedemokraterna var det enda partiet som lagt fram förslag om slöjförbud på nationell nivå, fanns politiker inom alla partier utom Centerpartiet och Miljöpartiet som hade förespråkat samma förslag. Dessutom fanns det politiker inom alla partier som ansåg att slöjan var problematisk. Vidare framkom det att de flesta politiker i Sverige argumenterat utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där slöjan ofta beskrivits som kvinnoförtryckande, sexualiserande eller i liknande termer. Det var också vanligt att beskriva slöjan som en kulturkrock och integrationsproblem med hänvisning till jämställdhet, men desto mindre vanligt att beskriva den som tecken på islamistisk fundamentalism. Endast sverigedemokrater gjorde en sådan koppling. Vidare fanns några politiker som försvarade slöjan med beskrivningar av religionsfrihet och mjuk sekularism, samt andra som åberopade en hårdare sekularism, där religiösa symboler inte skulle finnas i skolvärlden. Slutsatserna i denna uppsats är att det finns brett politiskt stöd för någon form av begränsning av slöjan, samt att idéerna i slöjdebatten ofta kretsar kring jämställdhet och mindre om sekularism.

Inledning: I Sverige opererar sig årligen ca 1500 fotbollsspelare för en korsbandsskada och benämns vara den patientgrupp som har störst risk för en andra ruptur. För att återgå till fotboll behöver patienten fokusera på att återfå bland annat styrka och kondition vilket görs genom en rehabiliteringsplan som utformas tillsammans med en fysioterapeut. Fysioterapeuten utför funktionsbedömningar såsom styrke- och stabilitetstester på patienten både innan, under och upp till 12 månader efter rekonstruktion och kräver därför en regelbunden kontakt med patienten. För att fullfölja rehabiliteringen krävs dock mer än de fysiska aspekterna eftersom psykosociala faktorer som attityd, tankar och motivation har en inverkan. Syfte: Syftet med studien är att ur fotbollsspelares perspektiv beskriva upplevelsen av den fysioterapeutiska rehabiliteringen och återgång till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte eftersom denna design syftar till att beskriva och få en förståelse för andra människors erfarenheter och upplevelser. Totalt intervjuades fem deltagare för studien. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i sju huvudkategorier; att drabbas av en främre korsbandsskada, vikten av stöd, återgång till fotboll, riskbedömning, rehabiliteringsprocessen, fysioterapeutens roll samt påfrestningar under rehabiliteringen och 20 sub-kategorier. Konklusion: Fotbollsspelarnas upplevelse av den fysioterapeutiska rehabiliteringen och efterföljande återgång till fotboll efter en främre korsbandsrekonstruktion är mer komplex än enkel att beskriva, men kan i korthet förklaras med temat “en lång rehabilitering präglad av eget ansvar, stöd och en vilja av stål”.

Detta projekt genomfördes på uppdrag av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, som en mindre del av en större forskningssammanställning om de hydrologiska effekterna av anlagda och restaurerade våtmarker. Syftet med studien var i första hand att se om det gick att karaktärisera svenska våtmarker anlagda eller restaurerade för hydrologiska syften utifrån fem utvalda faktorer; jordart, marktäcke, topografiskt läge i avrinningsområdet, placering i förhållande till tätort och typ av åtgärd. Studien tittade också på om det fanns data för att undersöka våtmarkers effekt på hydrologin, och i sådana fall om några effekter kunde ses. I ett tidigt skede av projektet skapades en databas i vilken det samlades information om våtmarker anlagda, restaurerade eller planerade för hydrologiska syften. Informationen erhölls från länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket. Den slutgiltiga databasen innehöll totalt 51 våtmarker med fakta såsom koordinater, areor, anläggningsår och beskrivning av åtgärder. Denna databas tillsammans med kartlager från SGU, Lantmäteriet och SMHI var grunden för de faktoranalyser som gjordes i ArcMap. Resultaten från karaktäriseringen visade att våtmarkerna till stor del var lokaliserade vid underliggande jordarter såsom lera-silt, morän och torv. Vidare förekom våtmarkerna vanligen på områden av åkermark, men även i ganska stor utsträckning på andra marktäcken, såsom skog eller öppen mark. Från analysen av läge i avrinningsområdet konstaterades det att våtmarkerna generellt sett topografiskt låg i lägre terräng i delavrinningsområdet. Våtmarkernas placering i förhållande till tätorter visade på att över hälften av våtmarkerna som analyserades låg inom 2 km från närmaste tätort. I de fall det gick att undersöka förhållandet noggrannare visade det sig att de flesta våtmarkerna låg uppströms tätorten i fråga. För den hydrologiska analysen hittades data för att kunna analysera våtmarkers effekter på vattenflöden och grundvattennivåer i ett fåtal delavrinningsområden. Två anlagda våtmarker med respektive delavrinningsområde ansågs lämpliga för att studera effekten på vattenflöden och tre områden med våtmarker ansågs lämpliga för att undersöka grundvattennivåer. Vad gäller vattenföringen sågs ingen tydlig effekt på flödena som skulle kunna ha orsakats av de anlagda våtmarkerna. Resultatet för grundvattennivåer visade en sänkning av nivåerna sedan våtmarkerna anlades, men en något mindre sänkning i områdena med våtmarker jämfört med referensområdena utan våtmark. Mycket osäkerhet råder dock kring om den mindre sänkningen faktiskt hade med våtmarkerna att göra.

Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola. De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolor upplever möjligheter att organisera och utföra studie- och yrkesvägledning utifrån elevernas behov. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fem stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i olika kommuner i Sverige. Detta för att besvara studiens frågeställningar hur studie- och yrkesvägledning organiseras utifrån elevernas behov, vilka faktorer studie- och yrkesvägledarna upplever som påverkar organisationen och utförandet av studie- och yrkesvägledningen samt vilka möjliga konsekvenser det kan få för studie- och yrkesvägledningen utifrån elevernas behov beroende på om samstämmighet eller diskrepans råder mellan utförandet, styrdokumenten och tidigare forskning. För att få fördjupad kunskap inom området har jag utgått ifrån aktuell forskning samt rådande styrdokument för grundskola och baserar analysen av insamlad empiri på karriärteorierna Careership (Hodkinson & Sparkes, 1997) och Theory of Circumscription and Compromise (Gottfredson, 1981). Resultatet av studien visar att studie- och yrkesvägledarna känner sig väl förtrogna med sitt uppdrag på grundskolan enligt gällande styrdokument och lagar, men de upplever sig sakna tydliga riktlinjer och tillräckliga resurser från kommunal huvudman för att uppfylla uppdraget att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning i alla årskurser. Möjliga konsekvenser av detta kan enligt Gottfredson (1981) leda till att eleverna yrkesaspirationer blir ett resultat av en begränsnings- och kompromissprocess baserad på bristande yrkesuppfattningar och begränsad självuppfattning. Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori skulle kunna förklara en tänkbar konsekvens för hur elevernas beslutsfattande vid brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet begränsas av deras handlingshorisont till följd av ett begränsat socialt kapital och habitus, grundat i begränsad självkännedom och begränsade yrkeserfarenheter under grundskoletiden.

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

Bakterien Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar i världen och på sjukhus vårdas människor som är positiva för den. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilde människans värdighet. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap som beskriver MRSA som en faktor som påverkar vård och omvårdnad utifrån två frågeställningar; hur smittbärande patienter upplever att vårdas samt vårdpersonalens perspektiv på att ge vård till patient som är positiv för MRSA. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats. Resultatet visar patienters upplevelser av att vara isolerade, stigmatiserade till följd av MRSA, behov av mer information, bristfällig och varierande kunskap om sjukdomen, att rutiner saknas samt en förändrad relation med vården. Även resultatet från sjuksköterskors perspektiv visar på behov av mer kunskap om MRSA. Där framkommer även kategorierna följsamhet till hygienrutiner, att vårda isolerade patienter, underbemannade vårdavdelningar och att sjuksköterskor upplever oro att föra över smitta. Resultatet har diskuterats ur ett personcentrerat perspektiv, teorierna Känslan av sammanhang (KASAM) och Morse teori om lidande. Slutsatsen är att MRSA är en faktor som påverkar den omvårdnaden som patienter erhåller och sjuksköterskor tillhandahåller. Det är därför viktigt att kunskap och rutiner lyfts fram i organisationer som vårdar MRSA positiva personer för att minska vårdlidande.

Automatisering av kundtjänster genom implementering av chatbotar blir allt vanligare för att kunna erbjuda kunder en mer tillgänglig och effektiv service. Vid implementering av chatbotar i kundtjänster lämnas den mänskliga kontrollen och kundens upplevelse delvis över till ett digitalt system, vilket ställer krav på utformning av chatbotars dialoger. Syftet med arbetet är att ta fram en artefakt i form av en chatbot och utveckla dess dialog för en framtida implementation i en kundtjänst. Arbetet ämnar att ta fram designprinciper för utformning och utveckling av chatbotar och deras dialoger i en kundtjänstmiljö. Den forskningsmetod som tillämpades vid utvecklingen av artefakten var Design Science Research Methodology (DSRM). En litteraturstudie genomfördes och data samlades in genom möten samt en intervju med det företag som varit uppdragsgivare till arbetet. Arbetet resulterade i en demosida innehållande en chatbot, samt en sida för administratörer där de har en översikt av chatbotens genomförda interaktioner. Tre designprinciper togs även fram för utveckling av chatbotars dialog inom kundtjänst, vilka blev arbetets bidrag. De slutsatser som identifierades var att en chatbot bör kontrollera att användaren fått svar på sitt kundtjänstärende, en chatbot bör erbjuda mänsklig service vid missförstånd, en chatbot kan inte ersätta mänsklig service fullt ut samt att en chatbot bör ha en strukturerad datainsamling av genomförda interaktioner för att kunna utveckla och förbättra chatbotens dialog. Automation of customer service through implementation of chatbots is becoming increasingly common in order to provide customers with a more accessible and efficient service. When implementing chatbots in customer services, human control and the customer experience are partially shifted to a digital system, which puts requirement on the chatbot’s dialogue. The purpose of this report is to develop an artifact for a client. The artifact is a web page containing a chatbot. The report aims to develop design principles for development of chatbots and their dialogues in a customer service. The research method used in the development of the artifact was Design Science Research Methodology (DSRM). A literature study was conducted, and data was collected through meetings and an interview with the client. The report resulted in a demo page containing a chatbot and a page for administrators with an overview of saved chats. Three design principles were also formulated for developing chatbots in customer service, which is the contribution of the report. The conclusions identified were that a chatbot should check that the user got the correct answer, a chatbot should offer human service in case of misunderstanding, a chatbot cannot fully replace human service and a chatbot should have a structured data collection of completed interactions for developing and improvement of the chatbot’s dialogue.

Bakgrund Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom. Patienterna upplever ofta en långsam försämring och att den fysiska förmågan minskar, vilket ofta leder till social isolering. Patienterna blir mer beroende av hjälp och kräver mer sjukhusvård. Som sjuksköterska är ett av de viktigaste målen att lindra lidande. Personer med hjärtsvikt upplever ofta att sjukdomen har en stor påverkan på deras liv och livskvalitet, vilket gör att sjuksköterskans roll blir viktig för att lindra det lidande som låg livskvalitet medför. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur utbildning och samtal kan lindra lidandet hos personer med hjärtsvikt. Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt med integrerad analys. Studiens data består av vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed. När materialet var insamlat genomfördes en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal fick en förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet och reducerat lidande. Det var tydligt att utbildning hjälper patienter med hjärtsvikt att hantera sjukdomen i vardagen genom förbättrad egenvård. Flera studier visade att stöd och samtal gav bättre resultat då patienterna kontinuerligt fick sina frågor besvarade och kunde anpassa vården efter sjukdomsförloppet. Slutsats Studien visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal utvecklade en bättre egenvård vilket ledde till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet vilket reducerade lidandet för personer med hjärtsvikt.

Validerat; 20151215 (global_studentproject_submitter)

Validerat; 20130108 (global_studentproject_submitter)

Validerat; 20110423 (anonymous)

The aim of this study is to examine how teachers and school librarians view the concept of information literacy in relation to their students, and to find factors that affect their undertakings to make their students information literate. In order to accomplish this, qualitative interviews have been carried out with teachers and school librarians at four Swedish junior high schools. The theoretical framework of this study is the seven faces of information literacy developed by Christine Bruce. The empirical material has been analysed firstly by finding themes that are of importance for the work with information literacy, and secondly by placing the interviewees’ commentaries on information literacy in Bruce´s seven faces of information literacy. This in order to be able to compare the two groups and find what differences and similarities there are. The study implies that factors such as the views of information literacy, the way to perform teaching, the division of responsibilities, the collaboration situation and the views of the students have impact on how well the students are able to develop information literacy. The study also implies that teachers and school librarians theoretically have much the same views on these issues, but that practice shows that there are differences. The study also implies that there are changes that can be made to improve the situation, and among them are mutual planning for librarians and teachers, incorporating the teaching of information literacy with subject teaching, and more focus on the role of the school library. Program: Bibliotekarie

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser. Laborationerna tas med i betygsunderlaget i huvudsak då eleven står och väger mellan olika betyg. De alternativa sätt som diskuteras är portfolio och matrismodellen.

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)

Validerat; 20101217 (root)