Search

This thesis examines readership communities on the social media application TikTok, and more specifically videos published under the hashtag SpicyBooks, where users discuss the literary genre of romance. Together with the closely related #BookTok, #SpicyBooks has had a profound impact on the book market. Correspondingly, the formation of readership communities on the app should be of interest to anyone who wishes to understand the changes of and within literacy among young adults. This study examines the top 130 featured videos under #SpicyBooks, which are thematically divided into categories analysed in three separate chapters. Taking its cue from affect theory, the thesis examines how the affect of shame is produced, represented and mediated in the videos. Furthermore, the study maps the various reader positions conjured by shame, and surveys how the video creators present themselves in the prevailing ideas and norms of aesthetic taste and social gender that circumscribes the literature discussed in the videos. By focusing on how the social media users and readers represent themselves, rather than how libraries and librarians can make themselves visible on social media, the study proposes a methodological shift, which might begin bridging the generational gap between libraries and their potential users.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse i förskollärares upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö i samband med ett omfattande behov av vikarieanvändning. Frågeställningarna lyder: Hur påverkar vikarier förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Hur upplever förskollärarna rektorernas stöd, kopplat till vikariers påverkan? Hur har coronapandemin påverkat nyttjandet av vikarier och förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Studien berör aspekter kring psykosocial arbetsmiljö, risker och stressorer kopplat till hälsa och ohälsa. Ledarskapsteori omfattande rektorers inverkan, lagar och läroplan kopplat till förskolan och vikarier. Följt av coronapandemins påverkan på vikarieanvändningen och förskollärarnas utförande av yrkesuppdraget. Empiriskt underlag hämtades från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från olika förskoleverksamheter i Värmland. Insamlat material ligger till grund för studiens analys och resultat, vilket har kodats och analyserats enligt grundad teori. Studiens resultat visar att förskollärarnas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt i samband med en hög vikarieanvändning. Graden av påverkan baseras på om vikarierna var kända eller okända, samt på vikariernas erfarenhet, kompetens och personlighet. Rutiner och förutsättningar för sjukfrånvaro var också en stor påverkansfaktor, samt hur tydligt dessa förankrats mellan rektor och förskollärarna. Störst inverkan på förskollärarnas arbetsmiljö hade förskollärarnas kollegor, vilka la grunden för deras möjlighet till planering, utförande, återhämtning och socialt stöd i arbetet. Vid frånvaro av ordinarie personal fanns risk att förlora detta, vilket ledde till ökad stress och arbetsbelastning hos förskollärarna. Cornapandemin visade sig ha resulterat i en ökad sjukfrånvaro och därmed ett ökat behov av vikarier, vilket kunde leda till problematiken att vikarierna tog slut.

Introduktion/Bakgrund: Hot och våld på arbetsplatser är ett globalt problem och mest drabbade är de inom hälsosektorn. Sjuksköterskor har visats vara mest drabbade eftersom de jobbar närmast patienterna. Patienter som kommer till akutmottagningar har höga förväntningar och lite tålamod, vilket ibland resulterar i frustration och aggression. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie som utformats enligt Polit och Beck (2021) nio steg. Bearbetning och analys av data utfördes strategiskt gentemot syftet och slutligen återstod 13 vetenskapliga artiklar som studien baserats på. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld redovisades genom fyra följande teman; att känna sig otrygg, att känna sig otillräcklig, att uppleva psykiska konsekvenser och behov av stöd. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna känner sig otrygga på arbetsplatsen och att de riskerar att bli utsatta för hot och våld. Många av sjuksköterskorna drabbas av kortvariga och långvariga psykiska konsekvenser som ångest, depression, stress och känslor av dålig motivation och otillräcklighet. Bland annat till följd av otillräckligt eller uteblivet stöd från verksamheten efter våldsincident.

Purpose: The purpose of this study is to map the costs linked to a repackaging process and to investigate how a repackaging process can be cost based. The study will answer the questions below: 1. How can a process mapping be carried out? 2. How can a cost mapping of a process be carried out? 3. How should a repackaging process be cost based? Method: To investigate the repackaging process is a case study where observations and interviews will be the information collection methods. The observation including timing of the repacking process. The interviews will be conducted to gain a deeper understanding of the cost that is involved in the repackaging. When all costs are collected from observation and interviews, this will be reported in a cost calculation table. Result: The PDSA-cycle is a well-functioning tool when mapping processes, the model gives structure to the work through the four phases: Plan, Do, Study and Act. A process mapping is an important part of a cost mapping as it can be used as a checklist to detect all costs during all stages of the process. Markup percentage is a way for companies to be sure that the costs of a process are included in the sales price, the case company's final calculated markup percentage for this repacking process was 7.69%. Implications: The study had been made includes already existing theories and no new research has been made. A new aspect of already existing theory has been clarified, the PDSA-cycle has earlier been explained as a tool in mapping process. This is something new for this study and it succussed. Organization can use this type of case study as a basis for discussion for mapping and improving repacking processes or similar processes. The research method with PDSA-cycle is generalized and can be used by other companies. Results and costs that is represented in this study are specified for the case company and should not be generalized to other organizations. Limited: The study is conducted at a specific case company for a specific period. The study is therefore limited to investigate the repacking process, the repacking process costs that are included are directly linked to the actual repacking process on site. This means that cost affected by customs, warehouse costs and transport costs are excluded. Keywords: process, mapping, repackaging process, purchasing, packaging, cost mapping, process times, calculation, markup percentage, PDSA-cycle.

Introduktion; Metabolt syndrom är ett tillstånd som påverkas av livsstilen och ökar i samtliga befolkningar då stillasittande, felaktiga matvanor och stress ökar över hela världen. Den har även en genetisk komponent och påverkas också starkt av metabolismen och de tre har ett komplext samband. En växtbaserad kost har en potential att förbättra många livsstilssjukdomar och förbättra både människors och den planetära hälsan. Syfte; med detta arbete är att undersöka växtbaserad kost och dess association med metabolt syndrom. Metod; genom en strukturerad litteraturöversikt granskades tio vetenskapliga artiklar inom området för att skapa en översikt över existerande vetenskap. Efter noggrann granskning av varje artikel togs två relevanta teman upp som sedan presenterades diskuterades. Resultat; de teman som framkom utifrån analysen var ”Växtbaserad kost är associerad med förändringar i vissa metabola riskfaktorer, jämfört med animalisk kost” och ”olika typer av växtbaserade kostmönster påverkar metabola riskfaktorer på olika sätt”. Slutsats; en tydlig association mellan växtbaserad kost och metabolt syndrom visade sig där nio av tio artiklar såg en positiv hälsoeffekt i de metabola riskfaktorerna vid konsumtion av växtbaserad kost, jämfört med animalisk kost. Om den växtbaserade kosten var näringsrik eller ej visade sig vara en nyckelfaktor till hur den påverkade de metabola riskfaktorerna. Det var svårare att urskilja de olika vegetariska kostmönstrens påverkan på metabolt syndrom då tillräcklig information saknades för att dra slutsatser. Introduction: metabolic syndrome is a condition which is affected by lifestyle and is increasing in all populations because of a growing, global sedentary lifestyles, poor diet, and stress. It also has a genetic component and is strongly affected by metabolism and the tree has a complex connection. A plant-based diet has the potential to improve many lifestyle diseases and the health for people and the planet. Aim of this study is to investigate plantbased diet and its association with metabolic syndrome. Methods: through a structured literature review ten scientific articles were reviewed within the subject area to find an overview of existing science. Through careful examination of each article, two relevant themes were found which were presented and discussed. Results: The themes emerging from the analysis were “a plant-based diet is associated with changes in some metabolic risk factors” and “different types of plant-based diets affect metabolic syndrome in different ways”. Conclusion: a clear association between a plant-based diet and metabolic risk factors showed, where nine out of ten articles showed a positive health effect in the metabolic risk factors when consuming a plant-based diet, compared with a meat-based diet. A key factor to how the plant-based diet affected the metabolic risk factors seem to be whether it was nutritious or not. It was more difficult to distinguish the different vegetarian diet patterns effect on metabolic syndrome because enough information was lacking to draw conclusions.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till många förändringar i samhället i stortmen också på individ- och företagsnivå. Folkhälsomyndigheten har tagit fasta vid olikarestriktioner och rekommendationer som individer och företag i samhället på olika nivåerpåverkats av, vilket har bidragit till olika konsekvenser såsom inkomstbortfall, ökadarbetslöshet och en ökning av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2021). Inte minsthar konsumentbeteendet förändrats i samband med ett nytt förhållandesätt till socialdistansering men också på grund av hur arbetsmarknaden påverkats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom sällanköpshandeln haranpassat och förändrat sin marknadsföring, samt hur kundernas beteende förändrats isamband med Covid-19 pandemin. Syftet är även att se till vilka förändringar somförväntas att bli bestående efter Covid-19 pandemin. Resultat: Slutsatsen från studien går ut på att konsumenter agerar oförutsägbart ioförutsägbara situationer. Besluten fattas individuellt, vilket påverkas av individensattityd, subjektiva normer och/eller begränsningar i beteende. Vi har fått insikt i att detblir problematiskt för företagen i Sverige att fortsätta bedriva verksamhet, eftersom det ärett sällsynt fenomen att ett samhälle i stort påverkas på det sättet som det gjort. Men nuvet vi att det är möjligt, vilket fick oss att förstå vikten av att lyfta fram olika aspekter avCovid-19-pandemins förstörelse. Pandemin ger oss en unik möjlighet att studera ettsamhälle i en kris i nuet och ta lärdom av det för att kunna stå starkare i nästa kris. Enspeciell sak som kommer med en kris är att företag och privatpersoner inte har något annat sätt än att anpassa sig till en kris som den, vilket vi trodde skulle kunna leda till ettspännande men också viktigt ämne att undersöka. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget är en kartläggning av vad som varit framgångsriktoch icke framgångsrikt agerande från sällanköpshandelns sida under Covid-19 pandemin.Det ger upphov till viktig information om hur sällanköpshandeln snabbt kan sadla ominför kommande, liknande utmaningar. Background: The Covid-19 pandemic has contributed to many changes in society atlarge but also at the individual and corporate level. The Swedish Public Health Agencyhas taken note of various restrictions and recommendations that individuals andcompanies in society at various levels have been affected by, which has led to variousconsequences such as loss of income, increased unemployment and an increase in mentalillness (Folkhälsomyndigheten, 2021). Not least, consumer behavior has changed inconnection with a new approach to social distancing, but also due to how the labor markethas been affected. Purpose: The purpose of the thesis is to examine in what way companies in retail haveadapted and changed their marketing, and how customer behavior has changed inconnection with the Covid-19 pandemic. The purpose is also to ensure what changes areexpected to be lasting after the Covid-19 pandemic. Results: The conclusion from the study goes out to that consumers act unpredictable inunpredictable situations. The decisions are made individually, which is influenced by theindividual’s attitude, subjective norms and/or limitations in behaviour. We’ve learned thatit’s problematic for the companies in Sweden to continue to maintain a business, becauseit’s a rare phenomenon that a society at large is affected in that way. Though now weknow that it is possible, which made us understand the importance of highlightingdifferent aspects of the Covid-19 pandemic’s destruction. The pandemic gives us a uniquepossibility to study a society in a crisis in the present, and take learning from it to be ableto stand stronger in the next crisis. A unique thing that comes with a crisis, is that business and individuals have no other way than to adapt in a crisis like that, which we thoughtcould lead to an exciting but also important subject to examine. Contribution: The knowledge contribution is a survey of what has been successful andunsuccessful action by the retail trade during the Covid-19 pandemic. This gives rise toimportant information on how the retail trade can quickly re-saddle in the face of future,similar challenges.

User acceptance measures the willingness to use an information system. The user acceptance has been challenged by covid-19 as customers demand more from companies. Cutters is a new type of digital service and is a hair salon that offers drop in via bookings through its app. To investigate Cutters, this study applies the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) to Cutter's systems for providing haircutting. A survey was conducted in order to find what factors contribute to people wanting to get a haircut at Cutters. The aim was also to clarify user acceptance during the covid-19 pandemic. The quantitative survey study showed that expected performance, expected usability, social factors and facilitating conditions all had a positive impact on respondents' attitudes towards using Cutters. The most important characteristics of a positive user image of a hairdresser during covid-19 are that it is time efficient, that it saves money, that you have the resources required to use the service and that the service suits your lifestyle. The intentions to use Cutters were higher after covid-19, which means that the pandemic has an effect on Cutter's user acceptance. Användaracceptans är det som mäter hur villiga användare är att använda ett informationssystem. Denna användaracceptans har utmanats i och med covid-19 då nya förväntningar har ställts på företagen av kunderna. Cutters är en frisörsalong som använder en ny typ av digital servicetjänst som erbjuder drop in via bokningar i mobilen. För att undersöka Cutters system applicerar denna studie Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) på Cutters system för att tillhandahålla klippning. En enkätundersökning utfördes i syfte att hitta vilka faktorer som bidrar till att människor vill klippa sig hos Cutters. Syftet var även att klargöra användaracceptans under covid-19-pandemin. Den kvantitativa enkätstudien påvisade att förväntad prestanda, förväntad användbarhet, sociala faktorer och underlättande av förhållanden alla hade en positiv påverkan på respondenternas inställning till att använda Cutters. De viktigaste faktorerna för att en person ska ha viljan att använda Cutters under covid-19 är att de sparar personen tid och pengar, att den har tekniska resurserna som krävs för att använda tjänsten och att tjänsten passar deras livsstil. Intentionerna att använda Cutters var högre efter covid-19 vilket innebär att pandemin har en påverkan på Cutters användaracceptans.

Redaktör för serien Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning är Fredrik Persson-Lahusen.Fulltextten är publicerad enligt CC-BY 2.5 SE. Inga ändringar är gjorda i PDF.https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/

Studien undersöker hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster, samt identifierar eventuella utmaningar som kan uppstå vid den värdeskapande processen. Detta undersöks genom en kvalitativ studie av företag som använder sig av digitala tjänster samt dess kunder. Studiens insamlade empiri består utav intervjuer med företaget, samt intervjuer med fyra av dess kunder. Studien finner att interaktion med kunder, integrering av resurser samt bearbetning av informationsflöden från kunder är grunden för hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster. Informationsflödet kan bearbetas av företaget till operativa resurser och kan öka värdet som sker vid samskapande av värde vid framtida transaktioner. En utmaning som kommer sig av detta är bearbetningen av informationsflödet till operativa resurser som används för att anpassa företagets tjänster till dess kunder.

Valet av vilka produkter som ska finnas tillgängliga på marknaden fungerar som ettkonkurrensmedel för företag. Att prioritera redan existerande, lansera nya eller avveckla föråldrade produkter är viktiga beslut för ett företags prestanda. För att minimera olika typer av risk kan in- och utfasningsstrategier användas. Dessa kan bestämmas med hjälp av olikatyper av nyckeltal som kan delas upp i olika kategorier, så kallade riskfaktorer. Studiens mål är att bestämma dessa nyckeltal samt vilken strategi som passar för respektive produkt vid in och utfasning. Studien bygger på intervjuer som genomförts med fyra nyckelpersoner på verkstadsföretaget Seco Tools. Intervjuerna undersöker företagets in- och utfasningsprocess. Detta innefattar viktiga nyckeltal samt hur de i sin tur påverkar risk- vid in och utfasning. Studien resulterar i en modell med fyra riskdimensioner samt de riskfaktorer och nyckeltal som tillhör respektive dimension. Modellen ger en fingervisning vilken typ av in- och utfasningsmetod som är lämplig att använda. Studiens resultat visar på att företagets arbetsprocess och nyckeltal delvis stämmer överens med vald teori, men att det också är stor skillnad på hur en in- och utfasning går till i praktiken jämfört med det optimala utfallet i teorin.

Klimatkompensation är en relativt nyutvecklad mekanism och har till viss del standardiserats efter Kyotoprotokollet. Rapporten syftar till att kartlägga mekanismens applika- tioner, bakgrund, certifikat och program genom en komparativ litteraturstudie. Svenska företag som Tricorona och ZeroMission har utvecklat en verksamhet centrerad i meka- nismen. Aktörerna har en uppenbar positiv syn på klimatkompensation men åsikten är dock inte universal. Miljörörelser som GreenPeace och Jordens vänner är kritiska till mekanismen, specifikt skogsprojekt som enligt organisationerna saknar permanens. Vidare menar de att endast Gold Standard projekt anses legitima, WWF delar åsikten men menar att vissa skogsprojekt är legitima. Naturskyddsföreningen har en liknande upp- fattning, organisationen menar att mekanismen även kan ge en ekonomisk uppfattning av utsläpp. Miljörörelsen har en kollektiv uppfattning om att klimatkompensation bör tolkas som en sista utväg efter interna reformer genomförts. Vidare har Arla, MAX och IKEA analyserats med avseende på deras hållbarhetsstrategier. Företagen är starkt förankrade till hållbarhet genom en omfattande marknadsföring. Det konstateras att Arla och MAX klimatkompenserar primärt genom skogsprojekt. Bå- da företagen redovisar klimatneutrala produkter vilket åstadkommits genom omfattan- de applikation av mekanismen genom ZeroMission. Till skillnad från Arla och MAX klimatkompenserar IKEA genom internt producerade skogsprojekt samt vattenrening. Företaget redovisar skepsis mot skogsprojektens permanens och vill därför undersöka framtida alternativ såsom energiutveckling. Samtliga företag har ambitioner att bli klimatneutrala inom en snar framtid. Rapporten jämför även Project Drawdowns lista över åtgärder för att nå 1,5-gradersmålet med de relaterade projekten. Vidare utförs en komparativ analys mellan företagens ut- släpp relaterad till Sveriges. Det visar sig att projekten som redogörs för rapporten är prioriterade på ett adekvat sätt jämfört med Project Drawdowns lista. Det konstateras att en bred projektportfölj som är prioriterad enligt samma lista är önsk- värd för effektiv klimatkompensation. Mekanismen kan möjliggöra en mjukare reform till ett hållbarare samhälle, men innebär samtidigt rebound effekter och försummande av nödvändiga och svåra förändringar. Därav måste klimatkompensationens alla perspektiv beaktas för att skapa en legitim hållbarhetsstrategi. Carbon offsetting is a relatively new developed mechanism that has, to some extent, been standardised since the Kyoto Protocol. This report aims to show the mechanisms appli- cations, background, certificates and programs, through a comparative literature study. Swedish companies as Tricorona and ZeroMission have developed a business model based on the mechanism. The companies share a positive view on carbon offsetting , however, it is not universal. Enviromentalists as GreenPeace and Friends of Earth are critical to the mechanism, specifically to projects related to forestry, which according to the enviromentalists lack permanence. Furthermore, the enviromentalists declare the Gold Standard certificate as the only legitimate option. WWF share some of the ideas, yet still think some forestry projects are legitimate. The Swedish organization Natur- skyddsföreningen have a similiar opinion, also, they belive that the mechanism can pro- vide an economic view of emissions. The environmentalists have a collective view that climate compensation should be interpreted as a last resort after internal reforms have been implemented. Furthermore the Swedish companies Arla, MAX and IKEA has been analyzed based on their sustainable strategies. The companies are firmly rooted in sustainability due to extensive marketing. It is found that Arla and MAX carbon offset primarily through forestry projects. Both companies offer climate-neutral products, which have been ac- hieved through extensive application of the mechanism through ZeroMission. In con- trast to Arla and MAX, IKEA carbon offsets through internally developed forestry- and watercleaning-projects. The company declares skepticism towards the permanence of the forestry projects. All companies have ambitions to become climate-neutral in the near future. The report also compares Project Drawdown’s list of measures to reach the 1.5-degree goal with the related projects. Furthermore, a comparative analysis is carried out between the companies’ emissions related to the Swedish. It turns out that the projects presented in the report are adequately prioritized compared to Project Drawdowns’ list. It is stated that a broad project portfolio which is prioritized accordingly is desirable for efficient carbon offsetting. The mechanism may allow a smoother reform to a sustai- nable society, but at the same time involve rebound effects and neglecting necessary and difficult actions. Therefore, all of the perspectives related to carbon offsetting must be taken into consideration in order to create a legitimate sustainable strategy.

Studien belyser hur pedagoger upprätthåller och/eller motverkar traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Studien har utgått från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt fem icke-deltagande observationer. Vi har utgått från Hirdmans genusteori. Studiens resultat visade att traditionella könsmönster upprätthålls på olika sätt av pedagoger i förskolan. Resultatet visade även att en medvetenhet hos pedagogerna fanns och att en strävan efter att motverka traditionella könsmönster även fanns. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet hos pedagoger men att traditionella könsmönster lever kvar och präglar förskolans utbildning.

Background. The aftermarket can be described as the activities taking place after the purchase of the product. In today's business environment more attention is placed on the aftermarket area due to the increased competition between companies and the fact that the aftermarket has proved to be a key differentiator for companies. Nowadays it has also been crucial to satisfy the customers need of having a competitive aftermarket offer. Despite the advantages for companies having such an attractive offer together with good customer relations there is still missing research describing how companies should act in order to create and develop aftermarket business in practice. This study can be seen as an attempt to bring knowledge and clarity to which areas to prioritize in the design of an aftermarket that meets customer needs. Objectives. The purpose of this study is to find out which factors, with regard to customer satisfaction, that are important for companies to pay attention and manage when they organize complex aftermarket activities. Methods. The study is based on a quantitative approach, given the complexity of the subject and the purpose of the study. As a tool, a questionnaire survey was sent out to 35 customers, which resulted in 30 responses and a response rate of 85.7%. The respondents are existing customers at Saab Kockums in Sweden. The collected data was applied and analysed by Partial least squares method (PLS). Results. The results of the study show the strength of the relationship between the latent variables; company image, customer expectations, perceived quality and perceived value that imply customer satisfaction and customer loyalty. The results differed from previous studies, which indicates that the aftermarket, unlike a normal market, can be seen as complex. Conclusions. The study concludes that the relationship between factors that affect customer satisfaction in a aftermarket differs from previous studies with the explanation that the aftermarket is complex in its nature. Furthermore, it is concluded that customer satisfaction is also affected by the nature of the defence industry that is characterized by long-term, complex and costly projects with high demands on technology development and that supplies are compatible with previous purchases. The study's results also lead to the identification of development areas that provide practical guidance to companies in the area. The result is relevant when designing a general aftermarket strategy as well as aftermarket strategies with a focus on customer satisfaction. Keywords: Customer satisfaction, Aftermarket, Complex products, Defence industry

Syftet med denna studie är att undersöka hur filmen Before Sunset (2004) skapar dramaturgi med dialog. Genom att analysera filmens dialog utifrån dramaturgiska begrepp i den klassiska berättarstrukturen ska studien se om begreppen kan likställas i verbal handling. Episk/lyrisk dramaturgi kontrasterar analysen för fördjupad förståelse och belyser andra förhållningssätt till berättarstruktur. Undersökningen finner att det går att likställa den klassiska berättarstrukturens dramaturgiska begrepp i filmens dialog. Den episk/lyriska dramaturgin går att identifiera i filmens berättande genom temat – tid och minnen som filmens dialog är strukturerad av. Analysen framför att klassisk berättarstruktur saknar verbal handling som ett definierat dramaturgiskt begrepp som går att dramatisera utifrån.

Idag används digital teknik som en naturlig del för att göra undervisningen relevant och främja ett livslångt lärande i ett digitaliserat och snabbt föränderligt samhälle. Den digitala teknikens användningsmöjligheter medför dock att den ofta uppfattas störande för lärandet. Syftet med studien är därför att undersöka hur elever uppfattar sin användning av digital teknik i klassrummet för icke studierelaterade ändamål. Utifrån detta är avsikten att ur ett hållbart perspektiv belysa möjliga didaktiska förhållningssätt till denna utmaning. Utifrån en fenomenografisk metodansats genomförs kvalitativa intervjuer med nio gymnasielever. Analysen av intervjuerna mynnar ut i sju kategorier som beskriver elevernas varierade uppfattningar. Resultatet visar att eleverna använder den digitala tekniken för icke studierelaterade ändamål i klassrummet för att fördriva lektionstiden på olika sätt genom att kommunicera, titta på video och surfa. Flera faktorer driver eleverna till denna användning. Bristande motivation, sociala faktorer, teknikens tillgänglighet, passiviserande faktorer i studiemiljön samt att elevers använder tekniken som ett motivationshöjande verktyg är alla kategoriserade motiv som eleverna uppger. Studiens resultat går därmed i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är att den digitala teknikens närvaro i klassrummet medför utmaningar. Eleverna får själva ta ett stort ansvar för att använda sin teknik på adekvata sätt, en frihet som ofta inte kan hanteras. Undervisningen kan dock utformas på sätt som förebygger elevernas icke studierelaterade användning av digital teknik i klassrummet. Beteendet kan legitimt regleras genom restriktioner i samförstånd med alla aktörer. Eleverna ges då chans att skolas in i ett kritiskt ansvarstagande perspektiv som möjliggör insikter om vilka konsekvenser användningen får för lärandet. Detta krävs för att på ett hållbart sätt kunna hantera de utmaningar som den digitala tekniken i klassrummet medför.

The aim of this thesis is to study native advertising and the public perception of newspaper credibility, and if this form of advertising have any ethical implications for the newspapers. Recent studies show that native advertising is perceived, from the public’s perspective, as a deceptive form of advertisement. Therefore this thesis also seeks to understand how the public copes with this deceptive form of advertisement. This thesis employs a qualitative research approach through focus group studies that include three different age groups, reaching from students aged 20-30 up to retirees aged 65 and up. Findings suggest that native advertising has a negative effect on the readers; the respondents explained that they found this form of advertising deceptive and also ethically problematic for the papers. Results also showed that the readers preferred advertisement where they felt in control of the outcome of the persuasion attempt. The study concludes that the public’s credibility judgment towards the newspapers weaken by native advertising.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse, barn med smärta kan i en del fall bli underbehandlade i avseendet smärtbehandling. Föräldrarnas sätt att hantera barnets smärta är viktig för hur barnet sedan reagerar och kan hantera sin egen smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar till barn med långvarig smärta använder, samt hur föräldrarna upplevt sjuksköterskans stöd. Metod: En litteraturstudie som innehåller tio vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade studiernas resultat delades in i nio underkategorier under två frågeställningar. Resultat: Föräldrarna använde sig av dessa copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och alltid finnas till hands. Några föräldrar upplevde sjuksköterskans stöd mer negativ än positiv. De negativa upplevelserna grundades i bristande information, låg nivå på vården, bristande stöd och bemötande. Det positiva föräldrarna upplevde av sjuksköterskans stöd var att de fick bekräftelse, bra socialt stöd, samt snabb och tydlig information. Slutsats: Föräldrar vars barn lider av långvarig smärta använde sig av följande copingstrategier; målorienterad problemlösning, undvikande beteende, söka socialt stöd, uttrycka känslor, positivt tänkande, förskjuta känslor och att alltid finnas till hands. Föräldrarna upplevde sjuksköterskans stöd övervägande negativ. De positiva upplevelserna berodde på att de fick bekräftelse, blev erkända, fick information och snabbt fick svar på sina frågor. De negativa upplevelserna grundade sig i bristande information, låg nivå på vården - okunskap, bristande skicklighet och låg kompetens. Föräldrarna upplevde sjuksköterskorna som osympatiska och exkluderande.

Bakgrund: Akuta krampanfall drabbar många människor, både nationellt och internationellt. Detta behandlas i första hand med Bensodiazepiner, såsom Diazepam och Midazolam. Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer skiljer sig åt vid behandling av akuta krampanfall. Region Halland förnyade behandlingsriktlinjerna år 2011 och införde intranasal administrering av Midazolam Syfte: Att sammanställa behandlingsriktlinjerna angående medicinsk behandling vid kramper prehospitalt i Sverige samt kartlägga användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland. Metod: En kvantitativ registerstudie med en retrospektiv design användes. En sammanställning av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer för medicinsk behandling av kramper utfördes. Chi-Två samt Fishers exakta test användes vid analysen av den insamlade datan från 127 ambulansjournaler i Region Halland. Resultat: Sammanställningen av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer vid kramper visade att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt nationellt. Resultatet från kartläggningen av användandet med bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland visade att Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt att det fanns en signifikant skillnad i behandlingen med Diazepam rektalt relaterat till patientens ålder. Flertalet patienter som hade behandlats med Midazolam intranasalt behövde kompletterande behandling med Diazepam intravenöst. Slutsats: Behandlingsriktlinjerna för kramper prehospitalt skiljer sig åt nationellt. Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt en bristfällig följsamhet till behandlingsriktlinjerna framkom i Region Halland. Mer forskning behövs avseende ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att behandla pågående kramper prehospitalt för ge patienterna möjlighet till en god omvårdnad på ett säkert sätt. Background: Acute seizures affects a large number of people both nationally and internationally. Seizures are primarily treated with benzodiazepines, such as Diazepam and Midazolam. Sweden's prehospital treatment guidelines differ in the treatment of acute seizures. Region Halland renewed the treatment guidelines in 2011 and introduced intranasal administration of Midazolam. Objective: To compile the treatment guidelines for medical treatment in prehospital seizures in Sweden and to survey the use of benzodiazepines in prehospital seizures in Region Halland. Method: A quantitative register study with a retrospective design was used. A compilation of Sweden's prehospital treatment guidelines was performed. Chi-Two and Fishers exact test are used in the analysis of the collected data from 127 ambulance journals in Region Halland. Results: The compilation of Swedish prehospital treatment guidelines for seizures showed that the treatment guidelines differ nationally. The survey of the use of benzodiazepines in prehospital seizures in Region Halland showed that Diazepam was the most commonly used drug, and that there was a significant difference in treatment with Diazepam rectally related to the age of the patient. Most patients treated with Midazolam intranasally needed additional therapy with Diazepam intravenously. Conclusion: The prehospital treatment guidelines for seizures differs nationally. Diazepam was the most commonly used drug and the compliance with the treatment guidelines is inadequate in Region Halland. More research is needed regarding from the ambulance nurse's experiences of treating ongoing prehospital seizures in order to provide patients with proper care in a safe way.

The view of how value is created for customers have increasingly been changing. Especially, it is about how more and more companies have come to realize that they can generate greater value by co-create services together with the customer. The housing company Mimer in Västerås are in some cases experiencing that they do not create enough value for their tenants and the public. This has laid the foundation for this qualitative study, where the purpose is to have conversations with employees and managers to find out whether Mimer has the potential to work with co-creating actions and, if so, explain what it is that suggests that with the help from theories. The empirical data consists of interviews with leaders within Mimer, and also relevant documents that may affect the company's ability to work with co-creation processes. The results of the study show that Mimer in several ways with processes that could be a breeding ground for co-creating actions. Synen på hur värde skapas för kunder har allt mer kommit att förändras. Framförallt handlar det om hur allt fler företag kommit till insikt med att de kan generera högre värde genom att samskapa tjänster tillsammans med kunden. Bostadsbolaget Mimer i Västerås upplever i vissa fall att de inte skapar tillräckligt värde för deras hyresgäster och allmänheten. Detta har lagt grunden till denna kvalitativa studie, där syftet är att i samtal med medarbetare och ledare ta reda på om Mimer har förutsättningar för att arbeta med samskapande aktioner samt i så fall redogöra med hjälp av teorier vad det är som tyder på detta. Empirin består dels av intervjuer med ledare inom Mimer, och dels av relevanta dokument som kan tänkas påverka eller främja bolagets möjligheter att arbeta med samskapande processer. Resultatet av studien visar att Mimer på flera sätt arbetar med processer som skulle kunna vara en grogrund för samskapande aktioner.

Som blivande lärare har man ett ansvar för den litteratur som våra elever läser. Det står i läroplanen att skolan har ett ansvar för att motverka de traditionella könsmönstren vilket ska göras hela tiden i all undervisning. Ett sätt är att kritiskt granska den litteratur som används i undervisningen. I den här uppsatsen gör jag en analys ur ett genusperspektiv i fantasyromanen Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag använder mig av Maria Nikolajevas schema över karaktärsdrag som är typiska för kvinnor/flickor och män/pojkar i barn- och ungdomslitteratur. Jag jämför de typiska dragen med de sex huvudkaraktärerna för att se om de upprätthåller eller bryter mot det traditionella mönstret. Jag använder mig också av Lois Tysons frågor som är konstruerade för feministiska analyser i litteratur. Jag tittar också på normer i romanen och hur de kan relatera till dagens samhälle. Den sista delen av uppsatsen består av en kort intersektionell analys av klass, etnicitet och sexualitet i romanen. Resultatet var att karaktärerna har egenskaper från både den kvinnliga och manliga delen av schemat. Karaktärerna och situationerna i romanen utmanar den traditionella synen på genus och problematiserar definitivt normerna i vårt samhälle. Heteronormen är ifrågasatt, men etnicitet och klass verkar inte spela någon större viktig roll i romanen eftersom det knappt finns med.

The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding about how placement discontinuities of children in foster care affect their learning. The aim is to find out more about their learning and what role school plays in their life. A life-world perspective is used and theories mainly developed by Alfred Schütz (2002) build the theoretical framework. The empirical research is mainly based on narratives of a pair of twins at 19 years of age, who agreed to share their life stories and experiences of their time in school. Meetings were arranged separately with Alex, the boy, and Helena, the girl, both eager to participate. They felt that their stories could contribute to knowledge. The stories show that placement discontinuities in their early childhood made memories and their perspective of time blurry. They both suffered severe neglect in two of their foster care placements. School offered them a safe place throughout their adolescent years. However, despite this, they are critical to the teachers who saw that they suffered neglect at home but never acted upon that knowledge. Hence their first-hand experiences suggest that teachers, considered important in earlier research studies, are not as important as friend made or the daily routines that provide certain security in an otherwise uncertain life. The social services didn’t listen or support them. Alex and Helena felt that they had to take care of themselves. Their stories show that both of them are goal-oriented and that they highly value a good education. This is evident since they have always taken responsibility to complete set homework and to make school a functional place where they have also learned to know themselves. Furthermore, it is obvious that the twins have played a tremendous role for each other when their life-world time after time has changed. Alex and Helena’s stories and experiences can give the social services a deeper understanding of what lies behind the statistics. A teacher, who listens, shows support and has ambitious expectations regarding the children’s academic performance, has been confirmed in previous research to be of significant importance. In addition, the study shows that teachers should learn more about children in foster care. A life-world perspective and life-world theories can contribute to an alternative point of view regarding learning in life-world discontinuities. Learning can be reflected on by using Schütz theory about “strangers” as a way of understanding learning in a wider range, especially when there are discontinues in the life-world. The reflections made in this study point out the possibility that schools, as organizations, seem to have independent cultures that can be transferred between one another. In fact there seems to be certain variables that are the same for schools in general and hence it is of significant value to recognize school as a regional life-world. The expectations of how you act as a student and among friends are important for the sense of belonging. It is possible that Alex and Helena succeeded in school partly because some of the things they learned about the first school could be transferred to their new school. The study contributes with two new concepts; “livsvärldsbrott”- life-world-disruption and “livsvärldsbevarande”- life-world-preservation.

Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna. Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.

Bakgrund: Årligen drabbas mer än 9000 män av prostatacancer i Sverige. Ärftlighet, manligt könshormon och levnadsvanor tycks bidra till sjukdomen. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna. För att kunna ge en god postoperativ omvårdnad till män som genomgår en prostatektomi, är det av vikt att undersöka hur sjukdomen och prostatektomin påverkar dessa män. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa mäns upplevelser efter en prostatektomi. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Tio artiklar uppfyllde kvalitetskriterierna och inkluderades. Artiklarnas resultat har analyserats och sammanställts enligt Friberg´s metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: "Att förlora kontrollen över urinblåsan", "Att bli impotent", "Behovet av stöd" och "Att få information". Erektil dysfunktion och urinläckage medförde begränsad livskvalitet. Stöd av sin partner och familj var därmed betydelsefullt. Det framkom även att det rådde en missnöjdhet över den givna informationen som gavs av vårdgivarna. Slutsats: Männen drabbades av en mängd postoperativa komplikationer, vilket resulterade i upplevelser av lidande och känslor av skam. Stöd från deras partner var därmed väldigt betydelsefullt. Litteraturstudiens författare tror därför att det är av stor vikt att vårdpersonal erbjuder god omvårdnad även till männens partners, för att de ska må bra trots deras livssituation. För att kunna ge god omvårdad, kan det därför även vara betydelsefullt att undersöka partners upplevelser av att leva med en man som genomgått en prostatektomi. Nyckelord:Radikal prostatektomi, prostatacancer, upplevelser, urininkontinens, impotens.

Stalking is not unique for the celebrities. Stalking can occur in several ways, and the victims may react differently. Becoming stalked does not always mean a threat or physical persecution, it can also occur as unwelcome gift deliveries or that the stalker "accidentally" shows up on the victim's grocery store, gym, etc.This essay aims to contribute to a uniform definition of stalking and its meaning, and possible development as a social phenomenon. In this essay the focus is on developments in Sweden only (two cities), and after the implementation of the law; Chap 4 4b§ of The Penal Code (BRÅ). This is because the definition of stalking varies from country to country, which makes the laws and development of stalking difficult to compare.The theoretical part of the thesis deals with four research reports that try to explain people's perception of stalking, why it is important to define stalking, when it is stalking and if stalking is a learned behavior. The empirical data consists of interviews with police units and interviews with “ordinary” people; ordinary in the sense that they do not work with stalking.The essay concludes that stalking is an unwelcome behavior that happens to and is performed by both women and men. It involves repeated harassment such as collected data on the victim or unwelcome gifts. The police interviewed do not believe that the definition of stalking used in Sweden needs to be developed but that more court judgments and knowledge in relation to stalking are needed, both for the public, the police and other authorities. With time, as other behavior will be deemed illegal (e.g. harassment online) and illustrate the law, the definition may evolve. Police reports and convictions occur but according to BRÅ there are more complaints than people who argue that they are subjected to stalking. More judiciary is required as well as knowledge for police. Better development can be seen in a few years.Finally, when it comes to stalking between a large and small town there is no overall difference. Validerat; 20150625 (global_studentproject_submitter)

För att lättare kunna förstå var jordskred kan ske i framtiden är det viktigt att först förstå varför och under vilka förutsättningar de kan ske och hur man på ett bra och enkelt sätt kan räkna ut detta. Med hjälp av en algoritm kan man lättare och snabbare räkna ut var det finns risk för att jordskred kan komma att ske. Eftersom det redan finns teorier om vilka jordkriterier som behövs och att det krävs en lutning för att skred ska kunna ske, räknar algoritmen ut var dessa båda kriterier är uppfyllda. För att kunna bedöma om algoritmen har bedömt terrängen rätt har den utvärderats med hjälp av studier av gamla skredärr, där bevisligen de rätta förutsättningarna för jordskred funnits, som rätt jordarter och rätt lutningsförhållanden. Där skredärr finns bör därför algoritmen klassa området som ostabilt. Algoritmen har utvärderats i områden mellan Göteborg och Karlstad i Sverige, och jordartskartan och data för skredärren har erhållits från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Alla resultat har tagits fram med hjälp av ArcGIS som lätt kunnat jämföra algoritmen med de gamla skredärren.I studien har även uträkningar över skredärrens utseenden genomförts. Genom att ta fram vissa parametrar över utseendet hos skredärren kan rörelsen i det tidigare skredet beräknas, så att man kan förstå vilken typ av jordskred de var. Detta är möj-ligt att beräkna eftersom utseendet har ett samband med rörelsemönstret. Denna metod har tagits fram av Peter Quinn vid studier av gamla skredärr. När detta förhål-lande har beräknats utifrån gamla skredärr, har det utnyttjats för indelning i 4 klasser för olika typer av rörelsemönster. Efter det kan varje klass av rörelsemönstret, 1 till 4, jämföras med algoritmen för att kunna bedöma om algoritmen fungerar bättre för vissa typer av jordskred än andra.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012). – Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998? – Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT. Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar.

Bakgrund Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet. Resultat Resultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att de hade bra möjlighet att samråda om beslut gällande sin vård. Drygt 75 procent ansåg att det var av allra största betydelse eller av stor betydelse med ett bra bemötande. Det kan inte ses någon signifikant skillnad i hur patienter uppfattar att de blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. Efter att ha rangordnat respondenternas beskrivning av vad ett gott bemötande innebar upplevde de att respekt, trygghet och förståelse var de viktigaste delarna i gott bemötandet. Ett bra bemötande från sjukvårdspersonal fick respondenterna att känna sig glada och trygga. Respondenterna upplevde att ett mindre bra bemötande påverkade dem på ett sådant sätt att de kände ilska och hjälplöshet, men det framkom även att de kände sig ledsna och i värsta fall kränkta. Slutsats Studien visar att sjukvårdpersonal på överviktsmottagning har ett gott bemötande till patienter med obesitas, studien påvisar också att det inte föreligger någon skillnad i hur patienterna blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. För patienterna anses detta vara av allra största eller av stor betydelse. Den genomförda studien visar också att patienter upplever respekt, trygghet och förståelse som viktiga delar i bemötandet. Patienter med obesitas påverkas med positiva känslor, såsom glädje, av ett bra bemötande och upplever känslor av irritation och ledsamhet av mindre bra bemötanden.

SammanfattningKruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( Educators´experiences of special educators´instruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeHur kan specialpedagogisk handledning hjälpa till att utveckla verksamheten så att alla barn, särskilt de i behov av särskilt stöd, får ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrån sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrågan på handledning växer och framställs med starkt positiva tecken. Vi ställer oss frågan om det finns belägg för denna tro på handledningens positiva verkan i förskolan?SyfteSyftet är att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter.Teoretisk ramDen teoretiska ramen grundar sig på ett holistiskt perspektiv, där helhet och sammanhang är i fokus och tar därför utgångspunkt i systemteori. För att tolka de resultat som särskilt intresserat oss i studien har vi använt oss av teorier kring lärande och förändring (Bateson, 1972). Framförallt använder vi oss av Batesons olika nivåer av lärande och förändringar av första och andra ordningen.MetodEnligt Bryman (2008) är ett deduktivt angreppssätt den huvudsakliga inriktningen när det gäller kvantitativ forskning. Vi anser att en kvantitativ ansats är mest relevant i vår studie och använder oss av denna, då studiens syfte och frågeställningar fokuserar på bredd snarare än djup. När man vill nå fler människor än vad som är möjligt vid en intervju eller observation, skriver Stukát (2005) att användandet av frågeformulär kan vara den relevanta metoden. Vår ambition var just att nå och ta del av många röster och därför valdes den form av kvantitativ metod som Bryman (2008) väljer att kalla en postenkätundersökning, vilket i vår studie innebär en enkät som delades ut i pappersform direkt till informanterna.Resultat med analysResultatet av studien pekar på att pedagoger i förskolan upplever sig ha goda förställningar om vad specialpedagogisk handledning kan få för effekter. Dock finns relativt stora skillnader mellan föreställningarna och effekterna av handledningen, vilket kan bero på att effekterna inte tydliggörs eller att effekterna är långsiktiga och ännu inte kommit till stånd. I studien kan vi urskilja tre inriktningar av handledning; verksamheten som helhet, den professionella rollen och arbetsklimat. Det vanligaste motivet är bemötandet av det enskilda barnet, det är också här pedagogerna upplever störst effekt av handledning. Effekterna av handledning blir generellt högre när förskolechefen är delaktig i initiativet.KonklusionStudiens resultat har likheter med tidigare forskning (bl.a. Åberg 2009; Höjer, Beijer & Wissö 2007) vad gäller typer av och motiv för handledning. Överraskande är att förskolechefens delaktighet i initiativ visar på större effekter än om initiativet endast är pedagogernas.ImplementeringStudien visar på resultat som kan bidra till utveckling och förändring av förskoleverksamheten. Förskolans ledning kan, för att främja förändringar av andraordningen; fortsätta bygga att på de goda föreställningarna, ge utrymme för handledning och ge ”spaces of liberty” d.v.s. tid för att reflektera efter handledningen.Nyckelord: Förskola, pedagoger, postenkät, specialpedagogisk handledning

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt., Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

Svenska barn använder idag i snitt 6000 engångsblöjor från födsel till tre års ålder. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen [2] används 400 miljoner engångsblöjor i Sverige under ett år, vilket utgör cirka 2 % av svenskarnas hushållsavfall. Det konkreta målet med projektet är att minska användandet av engångsblöjor genom att utveckla en väl fungerande flergångsblöja. Vid informationsökning om flergångsblöjor och om vad som finns på marknaden idag visade det sig att det finns ett relativt bra utbud av flergångsblöjor. Problemet är snarare att få konsumenter att använda dem. För att ta reda på varför de inte används i större utsträckning gjordes en enkätundersökning hos föräldrar till barn som använder blöjor. Resultatet av enkätundersökningen visade att de blöjkonsumenter som vet om att flergångsblöjor finns tycker att det verkar krångligt att använda dem utanför hemmet. Främst då de inte vill släpa omkring på smutsiga blöjor som luktar och riskerar att läcka. Flergångsblöjan bör alltså vara mer synlig för konsumenterna och mer användarvänlig. Förutom det bör blöjan ha en så låg sammanlagd kostnad för konsumenten som möjligt. För att klara dessa krav gjordes ett helt koncept kring flergångsblöjan, med fokus på användarvänlighet.Lösningen blev en flergångsblöja som efter användning med ett enkelt handlag går att vika ut och in. Detta för att göra blöjan mer användarvänlig. Om det inte längre är ett problem att använda blöjan när man inte är hemma tros fler få upp ögonen för fördelarna men flergångsblöjan. Genom att vända blöjan ut och in blir den som sin egen påse. Påsens mynning rullas enkelt ner precis som på en dykarsäck och den försluts så att ingenting läcker eller luktar. För att blöjan ska kunna fungera för barn som väger från 3 kg och upp till barn på 15 kg är den justerbar i storlek. Justeringar går att göra på två sätt; dels genom att förändra dess längd och dels genom att minska blöjans bredd. För att göra blöjan lättillgänglig utvecklades en barnvagnsväska/skötväska. Vid köp av barnvagn skulle då väskan följa med tillsammans med en uppsättning flergångsblöjor. I väskan finns en påse för förvaring av använda blöjor och ett hopfällbart skötunderlägg för att underlätta blöjbyten. Alla dessa relativt små förändringar av flergångsblöjan gör att den blir synligare för konsumenten samtidigt som den i längden blir billigare och precis lika smidig som en engångsblöja. Tillsammans gör förändringarna flergångsblöjan attraktivare för konsumenten. Swedish children today use about 6000 disposable diapers from birth to the age of three years. According to the Swedish Society for Nature Conservation [2] 400 million disposable diapers are used in Sweden every year, this represents about 2 % of household waste. The concrete goal with this project is to reduce the use of disposable diapers through developing a well-functioning cloth diaper. The market today shows a relatively good supply of different types of cloth diapers. The problem rather seems to be how to get consumers to use them. A poll was done to find out why consumers do not use cloth diapers. The result of the poll showed that those who knew that cloth diapers exist thought they could be problematic to use outside of their homes. Above all they were concerned about carrying around dirty cloth diapers, which might smell and leak. According to the poll, cloth diapers should be more visible to the consumers and more user-friendly. Besides being easier to access, the diapers total cost should be as low as possible for the consumer. To be able to meet these demands the result became a whole concept which focuses on making the cloth diaper user-friendly. The diaper has been developed to be easier to handle after usage, when the diaper is easily turned inside out to become its own bag. The edges of this bag are rolled down together and secured with a clamp and it becomes a safe storage for the dirty diaper. The diaper will now neither leak nor smell.For the diaper to work for children that weigh from 3 kg to 15 kg it is adjustable in size. Adjustments are possible to make both in the diapers length and in width. To make the diaper more visible for the consumer a diaper/nursing bag was modeled. When a consumer buys a pram the diaper bag with a set of diapers will be accompanying it. In the diaper bag there is an extra bag for storage of dirty diapers and a foldable changing table to make changing diapers easier. All these relatively small changes of the cloth diaper make them easier to access for consumers, in the same time as it becomes a lot cheaper than the disposable alternative, and just as easy to use. Together these changes are going to make the cloth diaper much more attractive to the consumer.

Svenska barn använder idag i snitt 6000 engångsblöjor från födsel till tre års ålder. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen [2] används 400 miljoner engångsblöjor i Sverige under ett år, vilket utgör cirka 2 % av svenskarnas hushållsavfall. Det konkreta målet med projektet är att minska användandet av engångsblöjor genom att utveckla en väl fungerande flergångsblöja. Vid informationsökning om flergångsblöjor och om vad som finns på marknaden idag visade det sig att det finns ett relativt bra utbud av flergångsblöjor. Problemet är snarare att få konsumenter att använda dem. För att ta reda på varför de inte används i större utsträckning gjordes en enkätundersökning hos föräldrar till barn som använder blöjor. Resultatet av enkätundersökningen visade att de blöjkonsumenter som vet om att flergångsblöjor finns tycker att det verkar krångligt att använda dem utanför hemmet. Främst då de inte vill släpa omkring på smutsiga blöjor som luktar och riskerar att läcka. Flergångsblöjan bör alltså vara mer synlig för konsumenterna och mer användarvänlig. Förutom det bör blöjan ha en så låg sammanlagd kostnad för konsumenten som möjligt. För att klara dessa krav gjordes ett helt koncept kring flergångsblöjan, med fokus på användarvänlighet.Lösningen blev en flergångsblöja som efter användning med ett enkelt handlag går att vika ut och in. Detta för att göra blöjan mer användarvänlig. Om det inte längre är ett problem att använda blöjan när man inte är hemma tros fler få upp ögonen för fördelarna men flergångsblöjan. Genom att vända blöjan ut och in blir den som sin egen påse. Påsens mynning rullas enkelt ner precis som på en dykarsäck och den försluts så att ingenting läcker eller luktar. För att blöjan ska kunna fungera för barn som väger från 3 kg och upp till barn på 15 kg är den justerbar i storlek. Justeringar går att göra på två sätt; dels genom att förändra dess längd och dels genom att minska blöjans bredd. För att göra blöjan lättillgänglig utvecklades en barnvagnsväska/skötväska. Vid köp av barnvagn skulle då väskan följa med tillsammans med en uppsättning flergångsblöjor. I väskan finns en påse för förvaring av använda blöjor och ett hopfällbart skötunderlägg för att underlätta blöjbyten. Alla dessa relativt små förändringar av flergångsblöjan gör att den blir synligare för konsumenten samtidigt som den i längden blir billigare och precis lika smidig som en engångsblöja. Tillsammans gör förändringarna flergångsblöjan attraktivare för konsumenten. Swedish children today use about 6000 disposable diapers from birth to the age of three years. According to the Swedish Society for Nature Conservation [2] 400 million disposable diapers are used in Sweden every year, this represents about 2 % of household waste. The concrete goal with this project is to reduce the use of disposable diapers through developing a well-functioning cloth diaper. The market today shows a relatively good supply of different types of cloth diapers. The problem rather seems to be how to get consumers to use them. A poll was done to find out why consumers do not use cloth diapers. The result of the poll showed that those who knew that cloth diapers exist thought they could be problematic to use outside of their homes. Above all they were concerned about carrying around dirty cloth diapers, which might smell and leak. According to the poll, cloth diapers should be more visible to the consumers and more user-friendly. Besides being easier to access, the diapers total cost should be as low as possible for the consumer. To be able to meet these demands the result became a whole concept which focuses on making the cloth diaper user-friendly. The diaper has been developed to be easier to handle after usage, when the diaper is easily turned inside out to become its own bag. The edges of this bag are rolled down together and secured with a clamp and it becomes a safe storage for the dirty diaper. The diaper will now neither leak nor smell.For the diaper to work for children that weigh from 3 kg to 15 kg it is adjustable in size. Adjustments are possible to make both in the diapers length and in width. To make the diaper more visible for the consumer a diaper/nursing bag was modeled. When a consumer buys a pram the diaper bag with a set of diapers will be accompanying it. In the diaper bag there is an extra bag for storage of dirty diapers and a foldable changing table to make changing diapers easier. All these relatively small changes of the cloth diaper make them easier to access for consumers, in the same time as it becomes a lot cheaper than the disposable alternative, and just as easy to use. Together these changes are going to make the cloth diaper much more attractive to the consumer.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991). Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften. De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden. Dessa är omedveten skuld, ett problematiskt förhållande till överjaget och ett försvagat libidinöst själv. Den anses vanligast förekommande hos patienter med svårare narcissistiska personlighetsstörningar präglade av en narcissistisk omnipotent hållning, en manisk attityd och primitiv avund. Förekomsten av negativ terapeutisk reaktion är en signal om att processen är på väg att stanna upp och att det finns problem som behöver avtäckas och analyseras. De bakomliggande faktorerna, vilka oftast har en global karaktär i betydelsen att de inbegriper hela personligheten samt patientens inställning till terapin som helhet och relationen till terapeuten, behöver identifieras. Detta ger då möjliga förklaringar till vad som kan tänkas försiggå i patientens inre. Olika vägar att gå i det kliniska arbetet berörs. Den teoretiska genomgången belyses med ett kliniskt exempel.

Inom intensivvården (IVA) vårdas de mest allvarligt sjuka patienterna vilka ofta har svåra infektioner och ett nedsatt immunförsvar. Detta kan innebära en ökad risk att drabbas av meticillinresistenta stafylokock aureus (MRSA). Smittspridning av MRSA sker främst från sjukvårdspersonalens händer till patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka åtgärder sjukvårdspersonalen inom IVA kan vidta för att minimera smittspridning av MRSA. Artiklarnas resultat visade att följsamheten var låg då det gällde att följa riktlinjer för noggrann handhygien. Orsaker till dålig följsamhet kan vara hög arbetsbelastning och bristande kunskap. Det fanns stora skillnader mellan de olika yrkeskategorierna då det gällde att följa riktlinjer för handhygien. Läkarna var de som följde riktlinjerna minst. Den viktigaste åtgärden för att minimera smittspridningen av MRSA är god handhygien och användning av handdesinfektionsmedel. Genom att utbilda sjukvårdspersonalen regelbundet samt ha lättillgängliga riktlinjer kan medvetenheten och kunskapen om MRSA öka. Detta medför troligtvis att personalen genomför adekvata åtgärder för att förhindra smittspridningen av MRSA. Då MRSA är ett ökande problem vore det angeläget att utföra observationsstudier beträffande hygienrutiner på olika intensivvårdsavdelningar i Sverige.

Stock lending is primarily a professional activity. The supply of stocks in the lending market comes mainly from pension funds and insurance companies, while intermediaries provide valuable services by taking positions as borrowers as well as lenders. Borrowers use stock lending for various reasons. For instance, hedge funds usually borrow stocks to cover a short position. There has been a lot of controversy in the stock lending industry and the debate has mainly concerned its effects for the stock markets. The objective of this thesis is to describe the Swedish stock lending market by analyzing the historical development from 1995 to 2006. Securities lending has increased enormously in recent years and our aim is to explore what has contributed to this positive development by describing the different perspectives in the stock lending market – lender, borrower, intermediary and the Swedish Securities Dealers Association. Our conclusion is that the number of stocks on loan per week is showing a 977 percent growth between 1995 and 2006. The correlation between the number of shares on loan and its market value is highly positive during the period of study, except for 2002. The stock lending market is a legitimate investment activity which plays an important role in supporting efficient markets. According to our data stock lending supports hedging activities, accelerates price corrections in overvalued stocks and facilitates liquidity in capital markets.

Validerat; 20101217 (root)

Varje dag läser, hör och ser vi från massmedia om kvinnor som blir utsatta för våld av män i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhället och allmänheten om kvinnor som blir våldtagna, misshandlade och verbalt vanärade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss på den grupp våldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, där de inte kan känna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av våld av sin egen man. Vi har inhämtat och läst in oss på material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att få en djupare förståelse om varför kvinnor stannar. I dessa begreppsförklaringar har det kommit fram att mannens makt och kontroll i samband med våld och värme, samt att kvinnans självbevarelsedrift gör det svårt för henne att lämna förhållandet. För att försöka få en bred kunskap om hur verkligheten ser ut för dessa kvinnor har vi läst böcker och deltagit på föreläsningar.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 45Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik?Författare: Stefan Kruse & Johanna NilssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005/12/16Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Undervåra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vivalt att skriva om.Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sättarbetade för att stimulera barns motorik.Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetadeför att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hurpedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken.Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningenhar en deskriptiv karaktär. Två förskolor deltog och sammanlagt sex pedagoger intervjuades.Resultat: Pedagogerna på de undersökta förskolorna arbetade medvetet för att stimulerabarnens motorik främst genom att i sin verksamhet ha återkommande och planeraderörelsepass. Pedagogernas ambitions- och kunskapsnivå kring barns motorik varierade på debåda förskolorna.

Concurrently with higher demands on comparability between companies, all Swedish listed parent companies are guilty to apply international accounting standards, IFRS/IAS, no later than January 1, 2005. In this thesis IFRS 7 Financial instruments: Disclosures, that treats information about financial instruments, is investigated. IFRS 7 aims to establish a good international standard for disclosures about financial instruments. The purpose of this thesis is to study differences in the interpretation of IFRS 7 Financial instruments: Disclosures between Swedish life insurance companies, problems – if any – that associate with the recommendation, the recommendation’s effect on accounting and the attitudes towards IFRS amongst the Swedish life insurance companies. The thesis is based on a qualitative method and the conclusion of the thesis is that the life insurance companies find it tricky to decide how the accounting shall be designed in compliance with IFRS 7. Almost all information needed already exists. The problem rather relates to the design of the accounting. Further more, the companies read the recommendation with different eyes and define different users of annual reports, that creates different interpretations. Balance- and income statements will be less affected of IFRS 7, while notes and disclosures will grow. Finally, the attitudes towards IFRS vary alot between life insurance companies.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades. Vi undersöker detta genom intervjuer med personal på ett antal av SiS särskilda ungdomshem samt en granskaning av IUM-utredningen. Vi har gjort en diskuranalys av de intervjutexter vi fått fram med utgångspunkt i genusteorin samt tre genusdimensioner: strukturell, symbolisk och individuell. Vi kan genom att studera den diskurs personalen ingår i, kring genus och institutionsvård, se hur pojkars och flickors genus skapas och kan konstatera att intervjupersonerna uttrycker sig på ett, med varandra, likartat sätt. Även om vi inte har ett tillräckligt stort material för att kalla slutsatserna representativa, kan vi ändå anta att en av anledningarna till att våra intervjupersoner, uttrycker sig på detta sätt, är att det för dem är ett naturligt sätt att tala så som de gör om flickor respektive pojkar. Vi kan även se att IUM-utredningens mål kring könsdifferentiering till viss del har uppnåtts, men ej på ett, enligt vår uppfattning, tillfredsställande sätt.