Search

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur elever på idrottsgymnasium upplever omklädningsrummen i skolans kontext samt hur deras bakgrund inom idrotten påverkade deras upplevelse. Studien söker svar på frågorna: - Hur påverkar elevernas bakgrund deras upplevelse av miljön i omklädningsrummen? - Hur upplever elever på ett nationellt idrottsgymnasium miljön i omklädningsrummen? Teori och metod Studien genomfördes med kvalitativ metod där datainsamlingen skedde genom intervjuer med sex elever på olika nationella idrottsgymnasium. Respondenterna handplockades utifrån ett strategiskt urval, då samtliga var studerande på idrottsgymnasium och utgjordes av lika många tjejer som killar, samt studerade på tre olika skolor. Därefter analyserades datan med grund i Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Resultat Samtliga deltagare hade positiva erfarenheter kopplade till omklädningsrummet, och deras idrottsbakgrund möjliggjorde deras odramatiska inställning till omklädningsrummet även i skolans kontext. Omklädningsrummets funktion rapporterades primärt som en plats för ombyte men också till viss del för socialt umgänge och avkoppling. Endast en av eleverna i studien duschade i skolans omklädningsrum, övriga duschade inte av logistiska skäl. Respondenterna menade att en god sammanhållning var viktig för den upplevda tryggheten i omklädningsrummet, men även omklädningsrummets utformning angavs som en viktig punkt. Det framkom även att deltagarna följer de normer som råder i omklädningsrummet de befinner sig i. Slutsats Individernas idrottsbakgrund påverkar hur de upplever skolans omklädningsrum men inte till den grad att de är immuna mot rådande normer. Omklädningsrummen i skolans kontext har ett annat syfte än omklädningsrummen i idrottsliga sammanhang. Vidare konstaterades att omklädningsrummets utformning påverkar tryggheten oberoende av tidigare vana, men att sammanhållningen utgör en grundläggande pelare för den positiva upplevelsen. För att främja miljön bör således riktas mot att skapa god gemenskap och utforma omklädningsrummen på ett tryggare sätt. Aim This study aimed to investigate how students' backgrounds at sports upper secondary schools affect their experience and how they perceive the changing rooms. The study seek to answer: - How do students' backgrounds in sports affect their experience of the changing room in the school context? - How do students' at an upper secondary sport school experience the changing room? Theory and method This qualitative study was conducted through interviews with six students at different schools, after which Bourdieu's concepts of field, capital, and habitus were used to analyze the answers. Results The results showed that encounters of changing rooms in the students' leisure time positively affected the experience and that the participants had positive thoughts regarding changing rooms in the school context. Regardless of experience, the students follow the prevailing norms. The function was primarily practical, but also a place for social interaction. Additionally, fellowship, as well as the design of the changing rooms, showed to impact the sense of security. Conclusion In conclusion, extensive previous experience in sports positively impacts how they perceive the changing rooms; however, they are still prone to follow the established norms. The changing rooms in the sport context compared to the school context serve different purposes; thus, the positive associations are not transferred to the school context. Regardless of experience, the sense of security requires a sense of belonging and fellowship. Finally, the design of the changing room impacts how it is perceived. In order to improve the environment of the changing room, efforts should be directed towards fellowship and design of the room.

Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (Klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bestämmer. SMHI ska lämna en sammanfattad analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattade analys av klimatanpassningsarbetet under år 2020. Myndigheterna har redovisat i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. I Klira kopplar myndigheterna risker och möjligheter som de identifierat och prioriterat i sina klimat- och sårbarhetsanalyser, sina myndighetsmål och åtgärder till föridentifierade risker och möjligheter. De föridentifierade riskerna och möjligheterna utgår från de sju prioriterade utmaningar som regeringen presenterat i den nationella strategin för klimatanpassning. Syftet med denna analys är att besvara följande frågor: • Hur har myndigheterna arbetat med de uppdrag som anges i Klimatanpassningsförordningen? • Vilka risker och möjligheter har myndigheterna identifierat och prioriterat? • Vilka åtgärder har myndigheterna identifierat och genomfört? • Vilka hinder och behov har myndigheterna identifierat i sitt arbete medklimatanpassning? Slutsatser av analysen Myndigheterna har gjort framsteg i sitt klimatanpassningsarbete. De flesta har klimat- och sårbarhetsanalyser, myndighetsmål och handlingsplaner och antalet myndigheter som utfört förordningsuppdragen har ökat jämfört med 2019. Arbetssätten för genomförande av handlingsplanerna innebär i de flesta fall att klimatanpassningsarbetet är integrerat i ordinarie verksamhet via myndigheternas verksamhetsplanering, budgetprocess och uppföljningssystem. Många myndigheter anser, liksom de gjorde 2019, att risker som rör den prioriterade utmaningen Översvämningar som hotar samhällen infrastruktur och företag är viktiga inom deras ansvarsområden. Flera myndigheter har analysarbete kvar för att bryta ner risker och möjligheter till en nivå som gör det möjligt att identifiera effektiva anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder. Flera myndigheter anger också många risker som viktigast, vilket indikerar att de inte prioriterat mellan riskerna. Myndigheterna ombeds redovisa både åtgärder som de bedömer behövs i samhället eller sektorn för att möta de risker och möjligheter som de anser är särskilt viktiga (anpassningsåtgärder) och de aktiviteter som myndigheten själv har för avsikt att genomföra i närtid och inom sin rådighet (myndighetsåtgärder). Den prioriterade utmaning för vilken flest anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder redovisats är Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag. Enligt myndigheternas redovisningar vidtas myndighetsåtgärder mot alla föridentifierade risker och möjligheter. Detta beror delvis på att många myndighetsåtgärder är breda och anges möta flera olika föridentifierade risker och möjligheter. Vidare är de myndighetsåtgärder som redovisas inte alltid konkreta och avgränsade, vilket innebär att det blir svårare för myndigheterna att identifiera samverkansmöjligheter. Myndigheterna identifierar liknande hinder för sitt arbete med klimatanpassning som de gjorde 2019. Flest upplever hinder i form av bristande ekonomiska och/eller personellaresurser, både för den egna myndigheten och för andra aktörer inom myndighetensansvarsområde. Även bristande kunskapsunderlag lyfts som ett hinder av många myndigheter, bland annat efterfrågas geologisk information och klimatinformation. Vidare anses ansvarsfördelning mellan myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare vara otydlig, och flera myndigheter anger att det finns hinder för klimatanpassningsarbetet i befintlig lagstiftning. Vissa myndigheter efterfrågar mer stöd i arbetet med Klimatanpassningsförordningen, bland annat förbättrat metodstöd kring hur en regional klimat- och sårbarhetsanalys kan genomföras. För många myndigheter framgår det inte av redovisningarna att de arbetar strukturerat med klimatanpassning i hela kedjan, från identifiering av risker och möjligheter till genomförande av myndighetsåtgärder. Det är svårt att utifrån myndigheternas redovisningar dra några slutsatser om vilka risker som kan anses vara hanterade genom de myndighetsåtgärder myndigheterna har genomfört eller planerar att genomföra. Vissa myndigheter skriver om värden som kommer att gå förlorade i ett förändrat klimat. En iakttagelse som SMHI gjort är att få myndigheter beskriver transformativa åtgärder, i form av genomgripande förändringar i samhället. Myndigheterna ser risker för negativ påverkan på den egna sektorn som en effekt av klimatanpassningsarbete inom andra sektorer. Samtidigt anser myndigheterna att klimatanpassningsarbetet har potential att bidra till uppfyllelsen av flera andra nationella och internationella mål. Flera myndigheter ser behov av ökad samverkan. SMHIs rekommendationer för det fortsatta arbetet • SMHI bör fortsätta sitt arbete med att underlätta myndigheternas implementering av Klimatanpassningsförordningen samt erbjuda fora för erfarenhetsbyte kring förordningsarbetet. I detta arbete bör särskilt fokus läggas på att: - identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar myndigheternas arbete med klimatanpassning. - ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar. - tillsammans med länsstyrelserna identifiera regionala sektorsmyndigheter och vad uppdraget i förordningen gentemot dessa innebär. - tillsammans med länsstyrelserna identifiera hur metoden för klimat- och sårbarhetsanalys kan anpassas för att stödja länsstyrelserna i attgenomföra regionala analyser. • SMHI bör fortsätta utvecklingen av redovisningssystemet Klira, i syfte att underlätta myndigheternas redovisningar och få in den information som behövs för analys och samverkan. • SMHI bör erbjuda fora för samverkan mellan myndigheter som ligger nära varandra ämnesmässigt för att myndigheterna ska få möjlighet att diskutera risker och möjligheter med ett förändrat klimat inom deras ansvarsområden. • SMHI och andra myndigheter bör bidra till ökad samverkan mellan olika aktörer i samhället, till exempel genom arbetsgrupper inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning. • SMHI bör erbjuda fora för diskussioner om klimatanpassning i ett långsiktigt helhetsperspektiv utifrån behov av transformation, värden som inte kan räddas samt synergier och intressekonflikter. • Regeringen bör se över möjligheterna att skapa mer långsiktig och öronmärkt finansiering för arbete med klimatanpassning. • Regeringen bör säkerställa att tillräckligt med resurser tilldelas så att ansvariga nationella myndigheter kan ta fram den geologiska information och den klimatinformation som förordningsmyndigheterna behöver för klimatanpassningsarbetet. A Government decree on Swedish authorities’ work on adaptation to climate establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their missions, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to SMHI. The reporting is done by the authorities in a web-based system, developed specifically by SMHI for this purpose. SMHI shall support the authorities in their work, and prepare an analysis of the reporting to the Government by the 15th of April every year. This report constitutes SMHI’s analysis of the work carried out in 2020. The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the degree have completed the tasks that it entails. We also want to find out what risks, opportunities and measures have been identified, as well as the obstacles and needs for future development. The analysis shows that the authorities have made progress in their adaptation work. Most have climate and vulnerability analyses in place, as well as targets for their work and action plans. Overall, the decree is being implemented to a greater extent compared to 2019. In many cases, adaptation work is integrated into the ordinary business of the authority. As in 2019, many authorities consider risks connected to flooding to be important within their areas of responsibility, and this is also the area where most actions are carried out or planned. Many authorities still need to carry out additional analytical work to specify risks and opportunities further, in order to identify effective adaptation actions. The authorities were also asked to identify obstacles to their adaptation work. These differ little from those reported in 2019 and include lack of resources (economic and personnel), a lack of information on climate change and geology, and unclear division of responsibility between for example authorities and municipalities. The current legislation is also identified as containing obstacles, and some authorities request more support in implementing the decree on adaptation. Many authorities do not provide a clear picture of a structured way of working with adaptation throughout the process, and few describe transformative actions. Adaptation is seen as having the potential to contribute to several other national and international targets, and a need for increased cooperation is identified. It is recommended that SMHI should continue to offer support for the implantation of the decree on adaptation as well as arenas for cooperation and knowledge exchange. SMHI should also continuously develop the reporting system, so that the reporting is facilitated and the information required for knowledge exchange is collected. It is also recommended that the Government should consider more long-term and dedicated funding for adaptation, and that sufficient resources are allocated to develop the climate and geology information required for adaptation work.

The purpose of this paper is to analyze how preschool teachers in seven preschools from different pedagogical perspectives in Sweden think about outdoor pedagogy and whether their perspectives influence their work and how they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy? What are the pedagogues’ perceptions of the differences between teaching indoors and outdoors? What are the pedagogues’ main perceptions of outdoor teaching? A qualitative method has been used in this study, the data were collected through interviews and observations using a phenomenographical approach. The study was carried out in seven preschools in Sweden, with a total of sixteen informants agreeing to participate in the study. A phenomenographical, variational theoretical method has been used to interpret the collected data from the interviews, and the analysis of the data from the observations was conducted from John Dewey’s progressivism perspective and “learning by doing”. This study came to the conclusion that the participating pedagogues show positive insights on the benefits of outdoor pedagogy regardless of pedagogical approach. The study also showed that the conditions for a good quality of an outdoor pedagogy depends on the pedagogues’ interest, experience, and role as a child’s co-discoverer and co-player. The variation in answers from the group of informants showed a great difference between personal opinions and experiences. Knowledge and a willingness to learn and to implement teaching outdoors set high demands on the pedagogues in the need for innovation, spontaneity and flexibility. Demanding factors prone to affect outdoor pedagogy are considered to be a workforce shortage in preschool, fluctuating weather conditions, and other factors affecting the child’s personal equipment, for example their clothing.

Förskolan och dess verksamhet speglar samhället och dess ständiga utveckling. Digital teknik är en grundläggande del av vårt samhälle och många samhällsviktiga funktioner kräver idag digital kompetens. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) betonar förskollärares ansvar att barnen i förskolan ska få använda digitala verktyg på ett sätt som främjar deras lärande och utveckling. Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare använder surfplattor i planerad undervisning samt hur deras inställning till digitala verktyg påverkar i vilken omfattning som de används. De frågor studien syftade till att svara på är, hur använder förskollärare sig av surfplattor i sin planerade undervisning? Samt vilka faktorer påverkar att surfplattor används eller inte används i planerade undervisning? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter som i vår studie är surfplattor samt Vygotskijs teori om det sociala lärandet. Empirin har samlats in genom en enkätundersökning i Google formulär. Enkäten skickades ut till 40 legitimerade förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet bygger på 27 svar och visade att de vanligaste användningsområdena som surfplattan har i den planerade undervisningen var pedagogiska appar, informationssökning och video/Youtube i lärande syfte. De faktorer som legitimerade förskollärare anser påverkar om surfplattor används i planerad undervisning beskrivs som kunskap och intresse om digitala verktyg. Studiens analys visade att surfplattor har ett begränsat användningsområde i förskolorna, men att förskollärare har den digitala kompetensen att utveckla användandet. Studien visar även vikten av kollegialt lärande, att dela den digitala kompetensen med varandra i arbetslagen i förskolan.

Svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus, kommer ursprungligen från området runt Svarta havet och Kaspiska havet och har spridit sig med fartygstrafik till Östersjön och Stora Sjöarna i Nordamerika. Den har många egenskaper som gynnar en invasiv fiskart: den är tålig och klarar temperaturer från -1 °C till + 30 °C och den kan fortplanta sig i både söt- och saltvatten, den blir könsmogen tidigt och kan leka flera gånger under en säsong och dessutom vaktar hanen boet vilket ökar överlevnaden av rom och yngel. Svartmunnad smörbult upptäcktes i Östersjön första gången 1990, i Gdanskbukten Polen. Därifrån har den spritt sig, främst med människans hjälp, till stora delar av Östersjöns kuster och i enstaka fall även upp i sötvatten. I Sverige upptäcktes den i Karlskrona 2008 och idag finns etablerade bestånd åtminstone i Blekinges östra skärgård, Kalmarsund och södra Stockholms skärgård liksom i och utanför hamnområden runt Gotland och Göteborg. Svartmunnad smörbult är klassad i Sverige att ha mycket hög risk för stora negativa effekter på ekosystemet. Den utgör ett hot mot biologisk mångfald genom att den kan konkurrera ut andra arter med liknande livsmiljöer som t.ex. tånglake och skrubbskädda men också genom att den äter rom och yngel och kan beta ned musselbankar. Den kan också ha en positiv effekt genom att vara föda för rovfisk som t.ex. abborre eller torsk och för fiskätande fågel. Ekosystemtjänster som livsmedelsförsörjning och rekreation kan påverkas både positivt eller negativt av arten beroende på om svartmunnad smörbult är åtråvärd som fångst eller inte. På samma sätt påverkas ekonomin negativt om den minskar förekomsten av kommersiella arter och gör fritidsfisket mindre attraktivt men positiva om det utvecklas en marknad för den. I ursprungsområdet är den en uppskattad matfisk men i Sverige finns ännu ingen avsättning. De mest kostnadseffektiva åtgärderna för att förhindra negativa effekter av främmande arter är att förebygga deras etablering. För svartmunnad smörbult är det i de flesta fall för sent men inrapportering vid tidig upptäckt och snabba åtgärder vid fynd i nya lokaler är av stor vikt för att minimera ytterligare spridning och negativ påverkan. De samhällsekonomiskt mest gynnsamma bekämpningsåtgärderna (då effekter på ekonomin ges samma vikt som effekter på ekosystem), bedöms vara gynnandet av rovfisk genom habitatskydd och fiskereglering och främjande av ett selektivt kommersiellt fiske. Den troligen viktigaste åtgärden för att förhindra spridning av invasiva arter är rening av barlastvatten men då detta innebär en mycket hög kostnad blir istället de samhällsekonomiskt mest fördelaktiga begränsningsåtgärderna informationsinsatser och förbud av utkast. Arten är dock inte upptagen på EU:s lista över invasiva främmande arter som medlemsländerna är tvingade att vidta åtgärder mot utan alla åtgärder mot arten sker idag på frivillig basis.

Traveling around the world is a highly appreciated phenomenon globally. In recent years, backpacking has grown in popularity. Characterised by simplicity and adventurousness, it is especially frequent within a young demographic. However, these types of trips produce certain risks to consider, with women being subject to greater risks in the society in large. This study aims to examine risk perception amongst young female backpackers. It was performed using a qualitative method based on 15 semi-structured interviews. Results showed that risk perception has a large impact on women’s chosen destination, with certain destinations subsequently being deselected. Moreover, variable risk perception can be observed over time, in response to the decision process. At commencement, high perception of risk was exhibited, yet later shown to gradually decrease as the trip progressed. Finally, an increased perception of risk was noted post returning from the journey. Intresset för resor har ökat i stor omfattning. En växande trend under den senaste tiden är backpackerresor. Dessa resor karaktäriseras av en enklare reseform där äventyr står i fokus. Backpackerresor är förekommande speciellt hos unga resenärer. Dessa resor medför olika typer av risker för resenären att ta i beaktande, dessutom kan det uppmärksammas att kvinnor generellt sett utsätts för många risker. Målet med denna studie var därför att undersöka riskuppfattningen hos unga kvinnliga backpackers. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod baserad på 15 semistrukturerade intervjuer. Resultaten antyder att riskuppfattning har en stor påverkan på valet av destination hos kvinnliga resenärer. Till följd av detta tenderar vissa destinationer att väljas bort på grund av de höga uppfattade riskerna. Dessutom kan en variation inom riskuppfattningen noteras över tid i samband med beslutsprocessen. Inför resan uppfattades en hög riskuppfattning som sedan minskade under resan. Följaktligen uppmärksammades återigen en ökad riskuppfattning efter resan.

Celebrity endorsements have become an increasingly common phenomenon in marketing. Simultaneously the world has been digitalized and social media is now a matter of course rather than an exception. The most active people on digital platforms have been shown to be young people. The aim of this study was to investigate how young consumers' attitudes and trust are affected by celebrity endorsement as a result of the increased use of social media. The study was performed with a qualitative method based on a focus group interview and several individual semi-structured interviews. The results showed critical attitudes towards the strategy where celebrities through social media are seen as ordinary people. The interest in celebrities turned out to be saturated. At the same time, some form of connection was shown to celebrities in order to create trust. The analysis showed an ambiguity in some aspects, however, celebrity endorsers were found to have a major impact on brand recognition which benefit companies marketing and simplify consumers' purchase decisions.

Denna kvalitativa intervjustudie visar sex olika förskollärares förhållningssätt till begreppen yrkesprofession, undervisning och omsorg. Trots att förskollärarna kommer från olika kommuner i Sverige så visar resultatet en samsyn om att det skett förändringar i förskolans läroplan samt förändringar i samhället som både gynnat och missgynnat förskollärarna i deras uppdrag. Studiens resultat belyser även att undervisning har varit en framträdande del av den svenska förskolan genom alla tider, men att det tidigare använts andra termer för att beskriva just barns lärandesituationer. Slutligen går det att se, utifrån studiens resultat, att förskollärares arbete, i alla situationer, förutsätter ett gott förtroende gentemot barngruppen. Det är på något sätt omsorgen som är starten, både som en naturlig del av barndomen men också starten i en förskollärares yrkesliv.

Rapporten "Sik i Östersjön – en kunskapssammanställning" innehåller en kortfattad översikt över beståndets ekologi, status och utbredning. I sammanställningen ges förslag på metoder och ansatser, som ett led i arbetet med att förbättra beståndets status och utöka kunskapen om siken i Östersjön. Sik är en laxfisk som förekommer längs kusterna i Bottniska viken, Ålands hav och Egentliga Östersjön, men kan även påträffas i anslutning till sötvatten längs västkusten. I Östersjön delas siken in efter lekbeteende i de två formerna älvlekande sik (även kallad vandringssik) och havslekande sik (även kallad havssik). De skiljer sig åt med avseende på födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och morfologiska egenskaper. Genetiskt är dock skillnaden större mellan olika populationer än mellan olika former. Sik har traditionellt varit viktig både för yrkes- och fritidsfisket och fångas främst med bottensatta fällor och nät. Yrkesfiskets landningar av sik har mer än halverats i Östersjön sedan mitten av 1990-talet och är nu runt 100 ton årligen. Tydligast är denna minskning i Bottniska viken där merparten av sikfisket bedrivs. Skattningar av fritidsfiskets fångster är osäkra, men uppgifterna tyder på att omfattningen är betydande, motsvarande hälften upp till två gånger så stora som yrkesfiskets. Det finns ingen riktad regelbunden övervakning av sik i Östersjön och sik fångas enbart sparsamt i den reguljära kustfiskövervakningen. De data som finns från yrkesfisket och nätprovfisken visar att fångst per ansträngning har minskat i Bottniska viken sedan 1990-talet. De senaste åren är dock utvecklingen positiv i Bottenviken.Orsakerna till sikens tillbakagång är inte klarlagda men högt fisketryck, vattenkraftsutbyggnad, ökande vattentemperatur, minskande isutbredning, förändrat ekosystem, ökande säl- och skarvbestånd, eutrofiering och lågt pH kan ha bidragit till den negativa utvecklingen.Lekfredning och fiskefritt område i Södra Bottenhavet har visat sig ge goda effekter på sikbeståndet. I Finland sker stora utsättningar som är effektiva för att upprätthålla ett fiske. I denna sammanställning har vi identifierat följande kunskapsuppbyggande åtgärder för sik i Östersjön: Långsiktig, standardiserad övervakning av beståndens utveckling Undersökning av påverkan av predation från säl och skarv Undersökning av påverkan av fiske Utveckling av metoder för identifiering och kartläggning av ekotypernas förekomst Kartläggning av viktiga lek- och uppväxtmiljöer Analys av effekter av utsättningar av yngel och juvenil sik Whitefish is a salmonid species occurring in coastal areas in the Gulf of Bothnia, Aaland Sea and the Baltic Proper, but also adjacent to freshwater at the Swedish west coast. Whitefish in the Baltic is divided according to their spawning behaviors in the two eco types: river spawners (migratory whitefish) and sea spawners. They differ in food choice, growth, spawning behavior and number of gill rays. Genetically the difference between whitefish populations is bigger than the difference between morphs. Whitefish are traditionally important for both commercial and subsidiary fishery and is caught using bottom nets and traps. The commercial landings of whitefish in the Baltic Sea has more than halved since the 1990s and are now ca 100 metric tonnes per year. The decrease is most marked in the Gulf of Bothnia where the majority of the fishery takes place. Estimates of subsidiary and recreational fishing is uncertain but the numbers show that it is quite large, approximately between half and up to two times the size of the commercial fishery. There is no regular monitoring targeting whitefish in the Baltic Sea and the species is rarely caught in the national and regional coastal fish monitoring programs. However, data available from commercial fisheries and gillnet monitoring show that catch per unit effort has significantly decreased in the Gulf of Bothnia. The last years however the trend is positive in the Bothnian Bay. Causes for the decrease of whitefish is not fully understood but high fishing pressure, hydro power constructions, increasing water temperature, decreasing ice coverage, changed ecosystem, increasing populations of seals and cormorants, eutrophication and low pH may all have contributed to the negative trend. A spawning closure and a no take zone in the southern Bothnian Sea have been shown to have a positive effect on the whitefish stock in the area. In Finland massive stocking of whitefish larvae and juveniles probably are upholding the fishery. In this compilation we have identified the following needs for increased knowledge regarding whitefish in the Baltic Sea:  Longterm, standardized monitoring of population status  Investigate the effect of predation by seals and cormorants  Investigate the effects of fishery  Development of methods for identifying and mapping the occurrence of different ecotypes Mapping of important spawning and nursing habitats  Analysis of the effects of compensatory releases of larval and juvenile whitefish

The tough and steadily increasing competition within the brokerage industry places greater pressure on self-marketing with the goal of distinguishing oneself from the competitors. This study examines, through a quantitative in combination with a qualitative approach, how real estate agents work with their personal brands as well as how they convey this through Instagram to distinguish themselves among the increasing number of competitors. Through a combination of a quantitative and qualitative study in the form of questionnaires and semi- structured interviews, supplementary answers are given, and the overall understanding is increased within the researched topic. The results from the study provide both a general view of marketing and brand building at Instagram as well as a more in-depth insight into the real estate agents experience and reasoning. The conclusions that could be drawn from the results were that Instagram was mainly used as a complement to more traditional marketing increasing their own visibility and recognition factor. An Instagram account was acting as an extension of the personal brand that can digitally convey an image that creates interest and trust in customers and that Instagram functions as a type of CV where both personal and professional pages are conveyed. Trough Instagram, a real estate agent can share their personality and attributes as well as awards, sales and abilities. Den hårda och ständigt ökande konkurrensen inom mäklarbranschen sätter större press på marknadsföring av sig själv med syfte att utmärka sig från konkurrenterna. Denna studie undersöker, genom en kvantitativ i kombination med en kvalitativ ansats, hur fastighetsmäklare arbetar med sina personliga varumärken samt hur de förmedlar detta via Instagram för att utmärka sig bland det ökande antalet konkurrenter. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning i form av enkät och semistrukturerade intervjuer ges kompletterande svar och ökar den övergripande förståelsen inom det beforskade ämnet. Resultaten från studien ger både en allmän syn på marknadsföring och varumärkesbyggnad på Instagram samt en mer djupgående inblick i fastighetsmäklares erfarenheter och resonemang. De slutsatserna som kunde dras utifrån resultaten var att Instagram främst används som ett komplement till mer traditionell marknadsföring öka sin egen synlighet och igenkänningsfaktor. Instagramkontot fungerar som en förlängning av det personliga varumärket som digitalt kan förmedla en bild som skapar intresse och förtroende hos kunder samt att Instagram fungerar som ett typ av CV där både personliga och professionella sidor förmedlas. Via Instagram kan en fastighetsmäklare dela med sig av sin personlighet och egenskaper samt utmärkelser, försäljningar och förmågor.

The tough and steadily increasing competition within the brokerage industry places greater pressure on self-marketing with the goal of distinguishing oneself from the competitors. This study examines, through a quantitative in combination with a qualitative approach, how real estate agents work with their personal brands as well as how they convey this through Instagram to distinguish themselves among the increasing number of competitors. Through a combination of a quantitative and qualitative study in the form of questionnaires and semi- structured interviews, supplementary answers are given, and the overall understanding is increased within the researched topic. The results from the study provide both a general view of marketing and brand building at Instagram as well as a more in-depth insight into the real estate agents experience and reasoning. The conclusions that could be drawn from the results were that Instagram was mainly used as a complement to more traditional marketing increasing their own visibility and recognition factor. An Instagram account was acting as an extension of the personal brand that can digitally convey an image that creates interest and trust in customers and that Instagram functions as a type of CV where both personal and professional pages are conveyed. Trough Instagram, a real estate agent can share their personality and attributes as well as awards, sales and abilities. Den hårda och ständigt ökande konkurrensen inom mäklarbranschen sätter större press på marknadsföring av sig själv med syfte att utmärka sig från konkurrenterna. Denna studie undersöker, genom en kvantitativ i kombination med en kvalitativ ansats, hur fastighetsmäklare arbetar med sina personliga varumärken samt hur de förmedlar detta via Instagram för att utmärka sig bland det ökande antalet konkurrenter. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning i form av enkät och semistrukturerade intervjuer ges kompletterande svar och ökar den övergripande förståelsen inom det beforskade ämnet. Resultaten från studien ger både en allmän syn på marknadsföring och varumärkesbyggnad på Instagram samt en mer djupgående inblick i fastighetsmäklares erfarenheter och resonemang. De slutsatserna som kunde dras utifrån resultaten var att Instagram främst används som ett komplement till mer traditionell marknadsföring öka sin egen synlighet och igenkänningsfaktor. Instagramkontot fungerar som en förlängning av det personliga varumärket som digitalt kan förmedla en bild som skapar intresse och förtroende hos kunder samt att Instagram fungerar som ett typ av CV där både personliga och professionella sidor förmedlas. Via Instagram kan en fastighetsmäklare dela med sig av sin personlighet och egenskaper samt utmärkelser, försäljningar och förmågor.

Till följd av den utveckling som skett hos digitalkameror och programvaror för bildbehandling de senaste åren har intresset för fotobaserad skanning (FBS) vuxit. I denna studie utvärderades FBS som ett alternativ till terrester laserskanning (TLS) för statisk deformationsmätning och relaterade till kavitationsskador på vattenturbinkolvar där volym och maxdjup mäts. En stor del av syftet var att det skulle göras med simpla förutsättningar så att metoden blir enkel att utföra och tillämpbar framförallt i industrimiljöer. Simulerade deformationer skapades på en bräda i trä med en plan omgivande yta och på en boll i kork för att också undersöka en välvd yta. Fotograferingen utfördes med icke-professionella kameror, en digitalkamera och en smartphonekamera. Objekten som undersöktes hade en matt textur, bilderna togs med stor övertäckning (80–100%) och ljusförhållandena var goda för att undvika skuggning och blänk i bilderna. Det som utvärderades i studien var hur många kodade markörer som bör användas som konnektionspunkter för att förbättra bildmatchningen, optimalt antal skalstockar för skalsättning och vilken kameramodell och självkalibreringsmodell som gav den lägsta mätosäkerheten. Bildmatchningen och skapandet av 3D modellerna utfördes i programvaran Agisoft Photoscan. Analysen av modellerna utfördes i programvarorna 3DReshaper och CloudCompare. Resultaten utvärderades mot en skannad referensmodell framtagen med en ROMER Absolute Arm som har möjlighet att uppvisa mätosäkerheter på hundradels mm och kunde därmed anses som “sant” värde i denna studie. Resultatet visade att de kodade markörerna inte var nödvändiga som konnektionspunkter för bildmatchningen. Det visade även att oavsett kamera, självkalibreringsmodell och antal skalstockar (4, 3 & 2) låg alla modeller under den tillåtna avvikelsen i volym och maxdjup som normen för kavitationsskador på vattenturbinkolvar föreskriver (IEC 60609-1, från Swedish Standards Institute). Normen anger att mätosäkerheten på metoden som används inte får överskrida ±15% från det sanna värdet. Den här metoden har här visat sig vara tillämpbar och kan ersätta TLS för dokumentation och avgjutning för uppmätning av statiska deformationer när kraven på en relativ mätosäkerhet är ±5% av det sanna värdet. As a result of the development of digital cameras and image processing software in recent years, the interest in close-range photogrammetry (CRP) has grown. In this study, CRP was evaluated as an alternative method to terrestrial laser scanning (TLS) for static deformation measurements and it was related to cavitation damage on water turbine pistons where the volume and maximum depth is measured. A large part of the purpose of the study was that it should be done with simple conditions so that the method will be easy to carry out and applies especially in industrial environments. Simulated deformations were created on a wooden board with a flat surrounding surface, and on a ball made of cork. The shooting was done with non-professional cameras, a digital camera and a smartphone camera. The objects that was examined had a matte texture, the images were taken with a large overlap (80–100%) and the lighting conditions were good enough to avoid shading and glare in the pictures. What was evaluated in the study was how many coded markers that should be used to improve image alignment, what the optimal number of scale bars for scaling the model is, and which camera model and self-calibration model that gave the lowest measurement uncertainty. The alignment of the images and creation of the 3D-models of the deformations were performed in the software Agisoft Photoscan. The analysis of the models was performed in the softwares 3DReshaper and CloudCompare. The results were evaluated against a scanned reference model developed with a ROMER Absolute Arm which has the ability to display measurement uncertainties on hundreds of millimetres and could thus be considered as a “true” value in this study. The result showed that the coded markers were not necessary in the image alignment procedure. It also showed that, regardless of which camera, self- calibration model and number of scale bars (4, 3 & 2), all the models created were below the permitted deviation in volume and maximum depth as the standard for cavitation damage on water turbine pistons (IEC 60609-1, from the Swedish Standards Institute) prescribes. The standard states that the measurement uncertainty of the method used must not exceed ±15% from the true value. This method has been found to be applicable and can replace TLS for documentation and volume measurement with a temporary filler for static deformations when the requirements for a relative measurement uncertainty are ±5% from the true value.

Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:   Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?   Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?  Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?  Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.

Glaukom är en kronisk ögonsjukdom som kan orsaka blindhet. Största riskfaktorn är att trycket i ögat är för högt och den vanligaste behandlingen är trycksänkande ögondroppar. Det är viktigt att patienterna har insikt i sin sjukdom och vilken påverkan det kan ha på synen om de inte följer ordinerad behandling. Syftet med studien var att undersöka hur patienter med glaukom upplever information gällande sin sjukdom och behandling. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie enligt Wittemore och Knafl (2005) där tidigare utgivna artiklar sammanställs för att noga studera ett problem inom omvårdnad. Litteraturstudiens resultat baseras på 17 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: vikten av personlig kontakt, vikten av skriftlig information, bristande information och missledande information. Det är individuellt hur dessa kategorier upplevs av patienterna. Patienterna upplever att vårdpersonalen har en viktig roll när de ska erhålla information, samtidigt uppger andra patienter att de föredrar skriftlig information. Många patienter upplever informationen som bristande eller missledande därför är det av stor vikt att sjukvårdspersonalen är tydlig och pedagogisk både gällande informationens innehåll och på vilket sätt de ger informationen. Förslag på framtida forskning är att undersöka mer specifikt vad patienten efterfrågar för information gällande glaukom och hur den ska utformas för att de på bästa sätt ska tillgodogöra sig den. Glaucoma is a chronic disease that can cause blindness. The risk factor is increased eye pressure and the aim of the treatment is to lower the pressure with eye drops. It is important that patients have health literacy and understand what impact it may have on their vision if they do not follow prescribed treatment. The purpose of this study was to explore how patients with glaucoma experience information about their disease and treatment. The study was conducted as an integrative review that summarizes past empirical or theoretical literature to provide a more comprehensive understanding of a particular healthcare problem (Wittemore & Knafl, 2005). The literature study was based on seventeen articles. The analysis revealed four categories: the importance of personal contact, the importance of written information, lack of information and misleading information. How patients experienced these categories is individual. Patients experience that healthcare professionals play an important role in obtaining information, at the same time, other patients indicate that they prefer written information. Many patients experience the information as lacking or misleading. It is therefore important that healthcare professionals are clear and educational both regarding the content of the information and how they provide the information. Proposals for future research is to investigate more specifically what the patient request for information on glaucoma and how it should be designed to assimilate.

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di

Introduktion/bakgrund: Dagens ungdomar är stillasittande stora delar av dygnet, framför allt i skolan. Rygg- och nacksmärta uppkommer på grund av dysfunktioner i rörelseapparaten, men påverkas även negativt av psykiska faktorer. Studier har visat att kvinnor har ont i större utsträckning än män. Alla elever som läser på gymnasienivå ska erhålla viss del undervisning gällande ergonomi samt hur man kan arbeta för att främja en god hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av rygg- och nacksmärta hos gymnasieelever samt jämföra om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Dessutom syftade undersökningen till att ta reda på om elever tillämpar kunskap om ergonomi i sin vardag. Metod: För att besvara syftet valdes en kvantitativ kunskapsansats. Undersökningen är en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Åtta skolor i olika kommuner kontaktades med efterfrågan av gymnasieklasser årskurs tre med god läs-och skrivförståelse i svenska. En deskriptiv analys gjordes på den insamlade datan avseende kön, ålder, upplevelse, lokalisation och skattning av smärtan. Resultat: Av 49 tillfrågade elever svarade 73% att de upplevde smärta i rygg, nacke eller i både rygg och nacke. Av kvinnorna svarade 79% att de upplevde smärta och 65% av männen. Av de elever som hade medverkat i undervisning av ergonomi angav 69% att de använde sig av kunskapen från lektionerna. Konklusion: Utbredning av rygg- och nacksmärta bland de tre inkluderade gymnasieklasserna är hög. Kvinnorna har smärta i större utbredning än männen. Många, men långt ifrån alla, av eleverna använder sig av kunskapen från lektionerna om ergonomi.

Background: To improve and develop the psychiatric care it is important to evaluate the patient’s experiences. Regarding inpatient psychiatric care the patients’ experiences of satisfaction and quality of care is researched to a relatively small extent. For this reason, it can be difficult to identify important development areas. Aim: The overall aim with this study was to measure the patients’ experiences of quality of care and satisfaction with inpatient psychiatric care. Method: Cross-section study with a quantitative approach. Data was collected from one survey with questionnaires and analysed with descriptive and non-parametric statistic methods. Main result: Regarding satisfaction patients estimated 3,0 of 4,0 in median on all the questions and around 3,0 in average. A slightly higher average (3,2) was seen in questions regarding if the patient would recommend the business to a friend, and how pleased the patients were with the extent of the help they had received. Regarding the experience of quality of care the highest ratings were seen in the dimensions Secluded environment and in Encounter. The lowest ratings were seen in Support. There were no significant differences between the subgroups regarding satisfaction. Neither were there any significant differences in the subgroups regarding quality of care, besides if the patient had previous inpatient care. This led to lower ratings for the experience of Secure environment. Correlation was seen between many of the dimensions and the questions about satisfaction. Conclusion: This study shows that the participants are pleased in general with inpatient psychiatric care, even though there are low ratings in several areas. To improve the psychiatric care there is a need for further studies to get a broader picture

Sammanfattning Den pågående digitaliseringen av samhället blir allt tydligare inom handeln, som både påverkar och påverkas av utvecklingen. Digitaliseringen är inte avgränsad till e-handel utan omfattar hela handeln. I detta forskningsprojekt har vi särskilt intresserat oss för hur digitaliseringen påverkar handelns affärer i dubbel mening, det vill säga dels sättet på vilket ett handelsföretag gör affärer, dels den fysiska butiken, affären, där handeln till största del fortfarande sker. Projektet har haft följande övergripande forskningsfrågor: Hur förändras handelns affärsmodeller av digitaliseringen och vilka förändringar ger de upphov till för den fysiska butiken? Hur påverkar dessa (o)förändrade affärsmodeller handelns möjligheter till värdeskapande för konsumenter och samhället i övrigt? Hur kan förändrade möjligheter till värdeskapande tillvaratas av handelns företag och medarbetare? Studien, baserad på 50 intervjuer och observationer av åtta detaljhandelsföretag som representerar olika branscher och storlek, har genomförts i tre delprojekt: 1. Mot förändrade detaljhandelsformat som kombinerar fysiskt och digitalt Med utgångspunkt i kundmötet kan man identifiera fyra ömsesidigt relaterade element genom vilka detaljhandeln digitaliseras: utbytesprocesserna, aktörerna, platserna och erbjudandena. Genom digitalisering av dessa element och deras sammankopplingsker en ökad hybridisering av fysiskt och digitalt som mer eller mindre påverkar alla former av handel. I denna sammankoppling erbjuder de fysiska butikerna ett antal fördelar som kan utmanas men också förstärkas och bli allt viktigare i en ökande digitalisering. Digitaliseringen av de fysiska butikerna sker genom att de blir del av e-handelns infrastruktur, konsumenters ökade användning av mobila digitala tekniker, och ökat inslag av digitala tekniker i butikerna. Utifrån den fysiska butikens fördelar, drivkrafterna för digitalisering av fysiska butiker samt hur de fysiska butikerna påverkas kan vi identifiera fem potentiellt framväxande handelsformat. 2. Aktiviteter i utbytesprocessen Utbytesprocessen inom detaljhandeln kan delas in i tre aspekter: transaktion, kommuni kation och distribution. Transaktionsaspekten belyses i rapporten genom den förändrade köpprocessen. Distributionsaspekten belyses utifrån de förändrade varuflöden som uppstår i takt med ökad digitalisering inom handeln och kommunikationsaspekten belyses genom ökad transparens. Köpprocessen: Den digitaliserade konsumenten är inte sällan uppkopplad dygnet runt och interagerar med olika gränssnitt under sin köpresa. De lämnar digitala spår somi sin tur möjliggör för företag att systematiskt lagra information om köpbeteenden. Den fysiska platsen har inte längre samma betydelse för köpet. Konsumenter har blivit mer flexibla kring hur, var och när köp kan äga rum, även om det finns geografiska skillnader. Digitalisering kan för konsumenter innebära större makt i form av bättre förhandlingslägen och högre produktkunskap, men även att konsumenter med lägre digital kompetens riskerar att marginaliseras. Samtidigt kräver konsumenter mer av en relation än tidigare och är mer skeptiska, vilket gör det svårare för företag att underhålla äkta relationer. Varuflöden: Butikens varuflöden kan i stort sett delas upp i två flöden: till butik och från butik. Traditionellt har fokus inom logistiken varit till butik men digitaliseringen harfått butiker att arbeta mer med flödena från butik till konsumentens ombud eller hem, ”den sista milen”. Varje godstyp, och bransch, har specifika logistiska förutsättningar för att leverera varor till kund och i rapporten diskuteras kläder, dagligvaror, möbelvaror och byggvaror. Ingen logistisk lösning passar alla men effektiva leveranser förutsätter synkroniserade varuflöden mellan samarbetspartners. Den stora utmaningen blir hur detaljhandelsföretag kan möta konsumenterna önskemål om snabbare och flexiblare leveranser, samtidigt som mål som kostnadseffektivitet och miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås. Transparens: Via smarttelefoner och appar flyttar digitaliseringen hållbarhetsfrågorna in i de fysiska butikerna. Det kommer i framtiden inte att räcka med att anställa en avdelning hållbarhetsspecialister som hanterar hållbarhets-frågorna utan medarbetarna måste bli mer delaktiga. Digitalisering leder till ökad transparens som väl använtkan öka försäljning och (tvärt emot vad företagsledareverkar anse) skydda mot mediala skandaler. Denstörsta transparensutmaningen verkar vara att få framnödvändig information och att vara transparent. Demest omdanande konsekvenserna av digitalisering ochtransparens verkar vara att det ställer krav på förändradorganisering av värdekedjor: kortare kedjor, färreleverantörer, färre agenter, större förståelse för kedjan,samarbete med leverantörer vars affär stödjs av transparensoch så vidare. För detaljhandelsföretag som till exempel harbyggt sin affär på ett brett sortiment av lågprisprodukter inköpta via agenter utgör transparenstrenden således en obehaglig utveckling. För små och medelstora företag med nära samarbete med ett fåtal leverantörer utgör det å andra sidan en möjlighet att inta en ledande roll och differentiera sig från de större bolagen. 3. Organisering av handelns digitalisering Handelns digitalisering, oavsett hur den förstås och tolkas, innebär och medför förändringar som måste organiseras och ledas av människor. Vår studie pekar på behovet och betydelsen av att utgå från kundens upplevelse, om möjligheter till fler men samtidigt ”sömlösa” köptillfällen och att butiken fortsatt kommer att spela en viktig roll. Vi ser hur en digital handelslogik växer fram genom de nya affärsmodeller som digitalisering medför och erbjuder – och behovet av att integrera hela värdekedjan, inte minst för att bättre kunna möta och interagera med kunden. Vi utläser ett tydligt behov av att samordna det digitala med det fysiska och att matcha det nya med det gamla, genom att låta olika personer med olika kunnande arbeta tillsammans. Det ställer krav på ökad samordning och behovet av ett större kunskapsutbyte mellan olika organisationsfunktioner till följd av krav om ökad transparens. I termer av affären som fysisk butik ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen både förstärker och förändrar butikens roll – och att denna i framtiden inte bara kommer att ha en roll utan flera olika roller. Våra studier visar hur företag i handeln lägger olika vikt på den fysiska butikens roll och graden av digitalisering. Från Gekås position där den fysiska butiken i Ullared har mycket stor betydelse men med relativt låg grad av digitalisering till motpolen Mat.se med hög grad av digitalisering och helt utan fysiska butiker och företag som Nudie Jeans, Ikea och Ica på olika sätt balanserandes i gränsytan mellan det digitala och det fysiska. Våra resultat visar även hur den digitala transformationen kan betraktas som en balansakt mellan det nya och det gamla, det digitala och det fysiska, det lokala och det centrala/globala. I termer av hur man gör affärer ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen ledertill, eller skapar möjligheter för, innovationer av affärsmodeller genom förändringar av format, aktiviteter och organisering, det vill säga förändringar i hur handeln skapar och tillvaratar värde. Våra resultat pekar på att de fysiska butikerna utgör en del av dessa framtida format, aktiviteter och deras organisering. Vi kan också konstatera att de företag som vi har studerat har varit snabba på att diskutera och söka nya sätt att utveckla, eller förfina, sina affärsmodeller, men även att många utmaningar återstår ännu.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.

SammanfattningJonsson, Anna & Karlsson, Cornelia (2016) Djur i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen.I detta examensarbete har vi undersökt hur en förskola arbetar med tamdjur i sin verksamhet. Syftet med studien är att se hur man kan arbeta med tamdjur i den pedagogiska verksamheten och hur djuren kan bidra till lärande och utveckling hos barnen enligt pedagogernas föreställningar, samt vilka utmaningar som kan finnas för detta. Med hjälp av två frågor: Kan tamdjur, som resurs i den pedagogiska verksamheten, bidraga till barns utveckling och lärande, enligt pedagogernas föreställningar? Vilka utmaningar kan uppstå när man har tamdjur i förskolan? har vi undersökt vår empiri med en hjälp av tidigare forskning samt begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativ metod; vi har träffat våra informanter (pedagoger och barn) på förskolan och intervjuat dem. Studiens resultat visar att pedagogerna har en föreställning om att interaktionen mellan djur och barn på förskolan, såväl planerad av pedagogerna, som oplanerad, har lett till utveckling hos barnen inom områden som bland andra, empati och självreglering. Nyckelord: barn, djur, interaktion, förskola, pedagoger

Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.

Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

När klimatet förändras påverkas människor och deras egendom, företag, kommunal och statlig verksamhet, vilket gör att såväl myndigheter, kommuner, företag som enskilda fastighetsägare måste agera. Översvämningar, värmeböljor, ras och skred är bara några exempel på vad vi behöver rusta oss för. Vi ska möta klimatförändringar som sker här i Sverige, men vi måste också anpassa oss till vad klimatförändringar i andra länder innebär för Sverige. Kostnaderna för klimatanpassning kan bli höga, men bedöms av bland andra EUkommissionen ändå löna sig i förhållande till de skadekostnader som uppstår om inga åtgärder vidtas. Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gått framåt under de senaste åren. Några exempel på myndighetsuppdrag är Nationell höjddatabas, Ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, Dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning, samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts arbete med regeringsuppdraget att utarbeta underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, visar på stort behov av fortsatta insatser. Denna rapport ger förslag till en färdplan för klimatanpassningen i Sverige. Slutsatserna handlar framförallt om att arbetet måste bedrivas långsiktigt, att roller och mandat förtydligas samt att en bättre samordning mellan olika aktörer uppnås. De viktigaste slutsatserna för fortsatt arbete är: Regelverk behöver anpassas, roller och ansvar samt strategier och mål måstetydliggöras Prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning, behöver finansieras Kunskap, beslutstöd och prognos- och varningssystem behöver göras mer tillgängliga Hur kostnader ska fördelas mellan olika aktörer och hur resurser till prioriterade åtgärder ska säkerställas, behöver klarläggas Uppdraget har inneburit att sammanställa kunskap om nuvarande och framtida risker och konsekvenser för samhället av ett förändrat klimat, till exempel effekter på samhällsviktiga funktioner och människors hälsa. Arbetet har också omfattat en kartläggning över vad som genomförts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen presenterades år 2007. Utifrån det underlaget har målet varit att beskriva behoven och lämna förslag på åtgärder för anpassning av olika delar av samhället. Hänsyn har tagits till EU:s strategi för klimatanpassning. Arbetet har bedrivits i bred samverkan med myndigheter, kommuner, forskare, branschorganisationer och andra näringslivsrepresentanter. Redovisningen av uppdraget omfattar en huvudrapport samt 18 bilagor. Huvudrapportens tredje kapitel är en syntes av rapportens alla förslag, och kan ses som färdplanen för att säkerställa att Sverige klimatanpassas. As the climate changes, actors on all levels and in all sectors will be affected. Thus it is imperative that authorities, municipalities, businesses and individual property owners all take action. Flooding, heat waves, landslides and erosion are only a few examples of the challenges that that society faces and needs to prepare for. Sweden must adapt to the impacts of a changing climate, as well as the indirect effects of climate change impacts in other parts of the world. The costs of adaptation can be high, but the European Commission, among others, has deemed that it still pays to adapt in relation to the costs incurred if no action is taken. Climate adaptation initiatives in Sweden have advanced significantly in recent years. Notable examples include governmental missions for a national elevation database, landslide risk mapping in the Göta Älv River Valley, the Swedish drinking water investigation, the County Administrative Boards’ regional climate change action plans, and the establishment of the National Knowledge Centre for Climate Adaptation. The Swedish Meteorological and Hydrological Institute’s mission to survey, analyse and follow-up on climate adaptation work in Sweden has shown that there is still a considerable need for further measures. This report provides proposals for a road map for climate adaptation in Sweden and concludes that climate adaptation is best conducted in a long-term manner, that roles and responsibilities should be made more transparent, and that better coordination among the many actors involved in climate adaptation is necessary. The most important conclusions for continued work are: Laws and regulations need to be adapted; roles and responsibilities as well as strategies and goals should be made clearer. Priority and funding should be given to research and development measures that fill an identified knowledge-gap, including long-term monitoring. Knowledge and decision support as well as prognoses and warning systems should be more accessible. There is a need to outline how the costs of adaptation should be distributed among actors and how resources for prioritised measures can be guaranteed. This mission has compiled knowledge of the current and future risks and consequences for society of a changing climate, such as effects on vital societal functions and human health. The mission has also surveyed the work that has been done since the publication of the final report of the Swedish Commission on Climate and Vulnerability in 2007. From this background material our goal has been to describe the gaps and challenges and provide suggestions for how adaptation can be approached in various sectors of society. The EU Strategy on Adaptation to Climate Change has been an important point of departure. The work has been performed in cooperation with national and regional authorities, municipalities, researchers, sectoral organisations and representatives of the private sector. This report is comprised of a main report and 18 annexes. Chapter 3 of the main report is a synthesis of all of the proposals made throughout the document and as such can be seen as a road map to ensure that Sweden adapts to a changing climate.

Sedan klimat- och sårbarhetsutredningen presenterade sitt betänkande år 2007 har omfattande samhällsvetenskapliga forskningsinsatser riktats mot hur offentliga aktörer och myndigheter styr, planerar och arbetar med klimatanpassning och klimatomställning. Analytisk kompetens inom flera för klimatanpassning centrala områden har byggts upp vid ett flertal lärosäten och inom flera sektorsmyndigheter. Det är alltför tidskrävande att göra en heltäckande och rättvisande bild av dessa forskningsaktiviteter, men denna inlaga från Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR, vid Linköpings universitet i samarbete med Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, gör valda nedslag inom tre huvudområden i vilka kunskapen ökats genom svensk anpassningsforskning. De tre huvudområdena för kunskapsökning är: Klimatanpassning på offentliga aktörers agenda, Verktyg för att stimulera och stödja klimatanpassning och Klimatanpassning och stadsplanering. Det är vår förhoppning att detta ger en tillräckligt god bild av hur kunskapsläget ökar snabbt och att vi ser tecken på att ökningstakten tilltar. Vi vill också på förhand be om ursäkt för de texter och den forskning som vi på grund av begränsade resurser inte fick med i vår framställning.

Bakgrund: Socialstyrelsen har slagit fast att vårdpersonal tillhör de yrkesgrupper som upplever mest stress på jobbet. Stress kan innebära svårigheter att fatta beslut och leva sig in i andras situation. Sjuksköterskors stress kan därmed få stora konsekvenser för andra personer eftersom det ingår i yrkesrollen att ha ansvar för att patienter får god personcentrerad omvårdnad utifrån vetenskap och riktlinjer samt att vården utförs etiskt och säkert. Syfte: Att beskriva vilka faktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio artiklar varav fem kvantitativa och fem kvalitativa. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för att hitta artiklar. Sökbegreppen var "stress", "work", "nurses", "nursing", "patient safety", "work stress", "stress factors", "work related", "environment", "nurses experiences". De teoretiska utgångspunkterna är det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet miljö samt teorin känsla av sammanhang, KASAM. Artiklarna lästes ett flertal gånger för att hitta gemensamma drag och analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. Resultat: Obalans mellan krav och kontroll orsakar stress liksom faktorer kring organisation och bemanning samt brist på uppskattning och socialt stöd. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån konsensusbegreppet miljö samt Antonovskys hälsomodell känsla av sammanhang, KASAM.

Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna – middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna. En historisk bakgrund ochbeskrivning av studentnationerna idag tjänar som bakgrundsavsnitt för att visa hur nationernakommit att bli som de är idag och förklara framväxten av den sittningskultur som idag råder pånationerna. När studentnationerna studeras görs det vanligtvis med ett organisationsteoretisktperspektiv. Här görs en ansats att förklara nationerna ur andra teoretiska perspektiv då detorganisationsteoretiska begränsar möjligheterna till att förstå nationerna som socialt fenomen.Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv används teorier kring interaktion, institution ochritual för att förklara var som händer på sittningarna. Material från en observationsstudie på ennationssittning, åtta intervjuer med nationsaktiva studenter samt nationernas sångböcker haranalyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Analysen av materialet visar att ritualer påsittningarna är viktiga för att skapa välbefinnande och gemenskap, och där står sången ut somsärskilt central. När sittningsdeltagarna sjunger tillsammans går de in i en gemensam roll och bliraktörer snarare än observatörer. Analysen visar också att det inte är tillräckligt att betraktastudentnationerna som moderna organisationer. Istället är institutionsbegreppet centralt för attbeskriva de ständigt pågående processerna där nya medlemmar integreras i institutionen, hurmedlemmarna tillsammans utgör nationen och hur sittningarna – när ritualerna är förståeliga och harmening – bidrar till studenternas välbefinnande och utgör nationslivets själva kärna.

Tordyveln flög i skymningen är ett konstnärligt arbete där kollektionsarbetet står i fokus. I arbetet undersöks skillnader mellan textil producerad för offentlig miljö och textil producerad för privat miljö. Det handlar till exempel om vilka krav som ställs och hur mönster och färgkombinationer skiljer dem åt. Kollektionen Tordyveln flög i skymningen består av textila mönster för offentlig miljö där handens närvaro och det måleriska uttrycket är genomgående. Olika rytm, olika material och skalor bidrar till en levande och lekfull kollektion. Inspirationen till kollektionen har hämtats ur temat ”Insekter” och tolkas fritt utifrån ett inspirationscollage. Stor vikt och mycket tid har lagts på skissarbetet där olika tekniker har användts för att få fram olika uttryck. Under processen har mönster ställts mot varandra för att kunna se hur de fungerar ihop. Mönster som inte har stämt överens med uttrycket i collaget har valts bort eller arbetats om. Digitaltryck, screentryck och jacquardväv är de tekniker som används för att sedan ta fram kollektionen. Kollektionen innefattar en vävd stor mönsterbild, två digitaltryckta mönster och ett ausbrennertryck i två olika färgställningar och material. Arbetet presenteras som en kollektion textilier i metervara. Program: Textildesignutbildningen

Arbetet syftar till att oversiktligt beskriva varldens sjofart, studera bladelementteori i en propellerstudie, forprojektera ett handelsfartyg som ska frakta 12 000 TEU ( Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam och Singapore pa 40 dagar, samt att utreda regelverket EEDI ( Energy Eciency Design Index ) som ska leda till energieektivisering av sjofarten. Undersokning av sjofarten visar att kostnadseektiva sjotransporter har drivit pa utvecklingen mot en globaliserad varld. Tack vare sjofarten har industrier kunnat etablera sig pa nya omraden, men negativ miljopaverkan ar fortfarande ett problem. Under projekteringen visas att containerfartygets huvuddimensioner uppfyller krav pa lastutrymme och begransningar i Suez{kanalen. Djupgaende och fribord kan andras, men fribord liksom antal vattentata sektioner bor undersokas vidare. Fartyget ar nagot kursinstabilt. Tyngpunkten i vertikalled har en felmarignal pa knappt fyra meter. Propellern har en relativt lag verkningsgrad pa 58%, utrymme nns att optimera losningen. Transporten ar miljomassigt hallbar jamfort med andra transporttyper. Studien av EEDI visar att containerfartygets approximativa CO 2{utslapp pa 10{20 gCO 2/(tonkm) bor sankas till under 5.4 gCO2/(tonkm), exempelvis genom optimerad propellerlosning och motorval. Pa lang sikt kan EEDI minska utslapp av koldioxid fran varldens fartygsotta om det forbattras i enlighet med att ny teknik utvecklas och genom att anvanda den lardom som erhalls. En ingenjor som arbetar inom omradet marin teknik kan vara allt ifran maskinist och driftsingenjor till skeppsbyggare. Arbetsplatser kan forutom till sjoss vara i exempelvis tillverknings- och processindustrin, eller inom hamn- och rederiverksamhet. Detaljkunskap varierar med omrade, men gemensamt for alla inriktningar ar grundlaggande kunskap om sjofart, skeppsteknik och hallbar utveckling. Syftet med arbetet ar att behandla fyra omraden inom marin teknik: sjofart, propellermodellering, forprojektering av fartyg och energieektivisering av fartyg. Arbetet ar en introduktion till omradet marintekniska system och skeppsbyggnad, och malet ar att med ingenjorsmassiga medel och fardigheter undersoka och losa problem kopplade till detta omrade. Forst sker en allman orientering pa sjofartsmaknaden. Varldens sjofart unders oks i termer av olika sjofartsmaknader och sjofartens aktorer. Det globala transportarbetet, huvudsakliga transportvagar och svenska aspekter for olika marknader utreds, liksom sjofartsaktorernas olika roller. Aven dagens storsta miljorelaterade problem med sjofart undersoks, ochatgarder for att handskas med problemen studeras. En propellerstudie genomfors, dar bladelementteori anvands for att analysera en fartygspropeller. Eektbehov och framdrivning undersoks, och styrkor och begransningar med bladelementteori diskuteras. Under propellermodelleringen implementeras teorin aven i berakningsprogrammet Matlab. Arbetet redovisas i Bilaga 2. Resultat och kunskap fran propellerstudien anvands i arbetets andra del, forprojektering av ett handelsfartyg. Forprojekteringen behandlar transportscenariot att frakta 12 000 TEU ( Twenty{Foot Equivalent Unit) mellan Rotterdam och Singapore pa 40 dagar. Bland annat undersoks stabilitet, motstand och eektbehov, samt framdrivning for handelsfartyg. Bivillkor, som att ta hansyn till fysiska begransningar i hamnar och folja internationella regelverk om intaktstabilitet och vattentata sektioner, samt att studera losningen ur ett hallbarhetsperspektiv, behandlas ocksa under forprojekteringen. Arbetets sista del handlar om energieektivisering av fartyg. Sjotransporter ar miljomassigt komplicerade och darfor gors en studie av IMO:s framtagna regelverk EEDI, ett regelverk som tradde i kraft i ar och syftar till att minska utslapp av vaxthusgasen CO 2 fran varldens sjofart. Fragorna "Vilka energieektiviseringar kan komma av EEDI?" och "Vilken problematik nns kopplad till EEDI?" besvaras, och det tidigare projekterade fartyget undersoks i termer av energieektivisering.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lärande och motivation. Lärarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Lärares bedömningssätt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien läggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig främja elever i deras lärande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lärarens undervisnings- samt bedömningssätt, detta har för oss medfört ökad förståelse för vikten av utbildade lärare inom området.

Syftet med studien har varit att utveckla förståelse för barns förutsättningar attskapa och upprätthålla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör några tänkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar formuleradeskategorier utifrån informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för relationsarbete ärföljande; Förskolan som institution ger unika förutsättningar, Den fysiska miljön ochtillgång till material - centrala utgångspunkter, Individens unika förutsättningar,Gruppklimatet som grogrund samt Samhällets normer som begränsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete är följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan få ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprätthållande av relationer i förskolan. Genom att använda kategoriernasom reflektionsunderlag för yrkesverksamma pedagoger kan studien bidramed kunskap till det pedagogiska fältet om barns förutsättningar tillrelationsarbete i förskolan. Godkännandedatum 2012-11-29

Bakgrund Ett barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom. Pappans delaktighet i omvårdnaden av det för tidigt födda barnet är en viktig hörnsten i både barnets utveckling men även i pappans anknytningsprocess till barnet. Pappan på neonatalavdelningen kan känna osäkerhet, hjälplöshet och brist på kontroll och upplevelsen bidrar till stress och oro för den nyblivna pappan. Upplevelsen kan också resultera i svårigheter finna sig i sin nya roll som pappa. Syfte Att beskriva pappans upplevelse av att ha sitt för tidigt födda barn inneliggande på en neonatalavdelning. Metod Metoden som tillämpades var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer då fokuset låg i att undersöka den enskilda individens upplevelse av tiden på neonatalavdelningen. Sex intervjuer med pappor till barn födda i graviditetsvecka 24-31 genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades varpå texterna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Papporna beskrev att i skedet runt och efter förlossningen upplevde de känslor av chock och brist på kontroll. Genom att ta på sig en praktisk roll och söka information om för tidigt födda barn samt om förloppet i stort kunde delar av den förlorade kontrollen återfås. I detta skede förekom känslor av distans som yttrade sig genom svårigheter att knyta an till barnet samt att komma till insikt med att barnet var deras. Under vårdtiden upplevde papporna ökad känsla av anknytning till barnet i takt med ökad delaktighet i omvårdnaden. En av de bidragande faktorerna till ökad anknytning, stärkta band till barnet och ökad känsla av att vara pappa var känguruvård. Papporna hade under vårdtiden ett behov av tydlig, rak och ärlig information och stöd från vårdpersonalen. Upplevelsen kunde beskrivas som en känslomässig berg-och-dalbana där stress och oro blandades med glädje och lättnad. De flesta papporna kunde efter allt de gått igenom ändå hitta positiva företeelser som kommit utav den tidiga födseln. Exempel på detta kunde vara stärkta familjeband, större ödmjukhet och nytt perspektiv på livet. Andra positiva aspekter beskrevs vara bättre anknytning till och närmare relation med barnet. Slutsats Pappan på neonatalavdelningen är i behov av kontinuerlig information om förloppet samt att känna sig delaktig i omvårdnaden. Genom ökad delaktighet ökar pappans anknytning till barnet vilket i efterhand kan generera positiva upplevelser och stärka honom i sin papparoll.

This study investigates the use of the social network Facebook among 67 Swedish libraries; 27 academic libraries and 40 public libraries. Data is collected through an analysis of the libraries’ Facebook pages and through an email survey. To analyze the data, a series of statistical analyses were performed.The results indicate that the public libraries more actively posted Facebook updates than the academic libraries and that the libraries that had a policy for use of Facebook/social media more actively posted updates than those libraries that did not have such policy. The libraries use Facebook mainly to post links and photos and to announce events, provide book recommendations, and to emphasize special occasions. The public libraries posted more links and more updates about events, book recommendations, and media recommendations than the academic libraries while the academic libraries posted more updates about digital resources, research results, and job advertisements. At the majority of the libraries’ Facebook pages the communication with the users consists of one-way-communication. The most common reasons to use Facebook that the libraries report are to create a dialogue with the users, to be where the users are, to market the library and to reach out to groups that traditionally are hard to reach out to.Conclusions are that the libraries’ Facebook communication reflects the library as an institution by largely dealing with things that concerns reading and education, and that Facebook is used more as a tool for marketing than as a tool for dialogue with the users. Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningar kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hur resonerar förskollärare/chefer kring begreppet ”barn i behov av särskilt stöd”? Vilka uppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behov av särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visade att begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” uppfattas som brett och svårt att definiera då begrepp som ”normalt” och ”avvikande” är begrepp som inte är tydligt avgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete och en bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad och förbättrad kunskap om arbetet och samarbetet mellan socialtjänst och polis i en svensk mellanstor stad, vad gäller återanpassning av unga lagöverträdare till samhället. Undersökningen har antagit en kvalitativ komparativ/jämförande forskningsdesign där intervjuer genomfördes dels med polisens ungdomsgrupp dels med enheten MST på socialtjänsten. Resultatet påvisar ett behov av en ökad förståelse för varandras arbete, en önskan om ett närmare samarbete och bättre kunskaper om vad som sker bortom de egna arbetsuppgifterna. Trots detta framkommer det i resultatet av undersökningen att man respekterar och värderar varandras arbeten och att man kompletterar varandra väl.

I vår studie vill vi undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan utbildade studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på ett universitet i södra Sverige, med fokus på det enskilda samtalet. Vår frågeställning har delats upp i följande frågor: vilka riktlinjer finns för vägledningsarbetet på universitetet, finns skillnader i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yrkes-vägledarutbildning och vägledare med annan utbildningsbakgrund, i sådana fall vilka samt hur prioriteras det enskilda samtalet? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för undersökningen. Vi har intervjuat fyra studievägledare verksamma inom universitet. Därefter har vi analyserat det resultat vi har fått, i förhållande till tidigare forskning inom området, samt kopplat till de teorier som vi ansett relevanta för studien. Vårt resultat visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vid en anställning som studievägledare på universitetet efterfrågas framförallt ämneskunskapen inom institutionen och fakulteten och inte en examen i studie- och yrkesvägledning. Vägledningssamtalet har hos våra intervjupersoner en hög prioritet men har olika innebörd för våra intervjupersoner beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. Med hjälp av bland annat Bourdieus och Hodkinson & Sparkes teorier kan vi förstå att det finns skillnader i arbetssätt beroende på vilken utbildningsbakgrund studievägledarna har.

Catecholamines are stress hormones that are produced and released by a rare tumor called pheochromocytoma. This tumor can cause hypertension which if undiagnosed and untreated leads to death. Since good therapy is available, it is important to find the tumor in time. The most common way to diagnose the tumor is measurement of the biochemical markers; catecholamines and their metabolites, methylated catecholamines. After observation that almost all normetanephrine results for women were higher than the upper reference limit and therefore pathological, the accuracy of the present reference intervals was questioned. Therefore new reference intervals for both urinary catecholamines and methylated catecholamines were developed by analysis of 46 samples using HPLC. Creatinine was analysed in acidified urine in order to see if the results became the same as when analysed in non-acidified urine. Urinary catecholamines and methylated catecholamines were analysed using HPLC. Comparison between measurement of creatinine in acidified urine and non-acidified urine with an enzymatic method was performed using Architect ci 8200, Abbott. As suspected, there was a difference between the present and new intervals. Therefore the new intervals will be used for future diagnosis. There was no difference between the two treatments of creatinine samples wherefore it can be measured in both.In conclusion reference intervals determind in this study will be used and it was shown that creatinine can be measured in acidified urine.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är medling och öppna frågor. Yrkeserfarenhet verkar inte ha någon inverkan på respondenternas metodval.

Validerat; 20120608 (anonymous)

För att möta utmaningarna med ett förändrat klimat är minskade utsläpp av växthusgaser och anpassning till klimatförändringens ofrånkomliga effekter olika sidor av samma mynt. Det är av största vikt att samhället gör sitt yttersta för att förhindra ytterligare uppvärmning av jordens atmosfär. Det är också nödvändigt att se de förändringar som redan inträffat och sannolikt kommer att inträffa innan de samlade åtgärderna för utsläppsminskning får full effekt. Klimatanpassning är därför ett nyckelperspektiv som motiveras av faktiska förändringar i vår omvärld och av krav på bl.a. kommuner att ta hänsyn till klimatförändringar. Kunskap om klimatförändringarnas effekter och hur dessa kan hanteras är definitivt inte bara viktigt för kommunala förvaltningar, utan också för andra myndigheter, olika samhällssektorer och branschorganisationer, privata organisationer och företag, samt för privatpersoner. Som stöd i detta arbete finns mängder av resurser i form av kvantitativa dataunderlag som t.ex. klimatmodelleringar, karteringar, GIS-verktyg, sofistikerade beräkningsverktyg och avancerade konsekvensmodeller. Även lagkrav som t.ex. Plan- och bygglagen (PBL) och olika aktörers erfarenheter av händelser som krävt akuta och mera långsiktiga åtgärder, t.ex. översvämningar, utgör också en form av stöd. Däremot saknas ett strukturerat angreppssätt för hur man kan organisera en klimatanpassningsprocess som integrerar olika typer av kunskap och perspektiv och har förmåga att sortera i informationsmängderna och prioritera de viktigaste frågorna. Denna handbok syftar till att fylla detta tomrum genom att tillgängliggöra resultat från de senaste årens forskning kring integrerade sårbarhetsbedömningar och anpassningsprocesser. Vår ambition är att detta ska vara en självinstruerande, användarvänlig och relativt enkel handbok för, i första hand, kommuner men även andra organisationer som ser ett behov av ett strukturerat angreppssätt för att möta klimatförändringarna. Verktygslådans grundidé är att en grupp representanter från olika förvaltningar och ansvarsområden träffas i en serie möten (förslagsvis fyra möten à ca. tre timmar) för att med hjälp av verktygen diskutera och sammanställa den kunskap som finns utspridd inom kommuner och identifiera områden där det behövs mera information. Vi anser att det är mycket viktigt att anpassningsarbetet är förankrat bland flera typer av relevanta aktörer som kan bidra med olika perspektiv och erfarenheter. Detta är nödvändigt för att förstå den mångfald av faktorer och komplexitet som bidrar till att sårbara situationer kan uppstå. Ett holistiskt synsätt är också en förutsättning för att identifiera åtgärder som bör prioriteras för att hållbara anpassningsstrategier ska kunna implementeras. Fokus i verktygslådan ligger därför på att skapa en arbetsprocess som systematiskt identifierar viktiga faktorer, tillgängliga handlingsalternativ och möjliga ansvariga aktörer. Detta lägger i sin tur grunden för en övergripande anpassningsstrategi med goda chanser för genomförande av nödvändiga åtgärder. Processen bör således omfatta en arbetsgrupp med representanter för både ”hårda” och ”mjuka” förvaltningar som träffas regelbundet under en begränsad tidsperiod och utifrån sina skilda perspektiv sammanställer en bild av kommunens sårbarhet. Tillsammans skapar processledaren och deltagarna ett fruktbart samtal med hela kommunens bästa i fokus, på kort och lång sikt.