Search

Studiens syfte var att bidra till kunskap om hur biståndshandläggare inom Stockholms stads äldreomsorg tolkar begreppet skälig levnadsnivå och upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning av behov av inköp. Åtta biståndshandläggare intervjuades från två olika stadsdelsförvaltningar och svaren analyserades genom tematisk innehållsanalys. Informanterna upplevde att begreppet skälig levnadsnivå kan vara diffust och att det kan uppkomma gråzoner vid bedömning av behovsområdet inköp. Tillfrågade biståndshandläggare framhöll att de kommunala riktlinjerna fyller en viktig roll och att de får vägledning under handläggningsprocessen samtidigt som de kände sig bundna och upplevde att deras handlingsutrymme är minimalt. The purpose of this study was to contribute to knowledge about how care-managers within the City of Stockholm’s eldercare interpret the concept of reasonable standard of living and experience their discretion when assessing the need for every-day purchases. Eight caremanagers were interviewed from two different city district administrations and the responses were analyzed through thematic content analysis. The informants felt that the concept of reasonable standard of living can be vague and that gray zones may arise when assessing the various needs for every-day purchases. The participants stated that the municipal guidelines play a critical role in giving them guidance during the assessment process, but they also felt limited by the guidelines and they experienced that their discretion is minimal.

Bakgrund: Våren 2007 börjades byggnation av ett nytt ställverk under befintliga kraftledningar vid Strömma 400kV kopplingsstation. Arbetarna drabbades framför allt av trötthet och huvudvärk som de upplevde vara relaterade till arbetet under kraftledningar. Detta skapade stor oro och föranledde omfattande utredning och undersökningar av arbetsmiljön utan att man kunde identifiera någon bakomlig-gande orsak till symtomen. Syftet med detta projektarbete var att göra en sammanställning av symtomen, omständigheterna, resultatet av undersökningarna samt diskussion om möjliga samband. Undersökt grupp: Samtliga arbetare som kom i kontakt med Previa och AMM i samband med ställverksbygget år 2007-8. Sammanlagt 14 personer undersöktes under våren och 16 efter att arbetena återupptagits hösten 2007. Metod: Genomgång av företagshälsovårdens och AMM:s journalanteckningar och i mån av tillgänglighet även av mätningar gjorda av andra konsulter. Resultat: Av de undersökta personerna som arbetade i Strömma under våren drabbades 79% av huvudvärk och 100% av trötthet. Motsvarande siffror under hösten var 94% och 64% respektive. Samtliga arbetare under våren upplevde ett tidssamband mellan symtomen och arbetet under kraftledningarna i Strömma, med förbättring under ledighet och successiv besvärsfrihet efter att arbetet stoppades. Motsvarande siffra under hösten var 94%. Läkarundersökningar och provtagning inom FHV och Arbets- och miljömedicin gav inte misstanke på någon bakomliggande sjukdom som förklaring till symtomen. Nivåer av buller, elektromagnetiska fält, och radonhalter låg under gällande gränsvärden. I jord- och vattenanalyser hittade man inte förhöjda halter av ämnen som kunde förklara symtomen. Diskussion: Den stora oron bland arbetare, periodvis intensiva symtom med tydlig relation till arbetet tidsmässigt motiverar både noggrann undersökning av de drabbade och omfattande analyser av arbetsmiljön. Det är möjligt att det är en hittills otillräckligt undersökt faktor som orsakade symtomen, tex en synergistisk effekt av elektromagnetiska fält och lågfrekvent buller. Eftersom man inte funnit någon yttre utlösande orsak måste man även fundera på psykogena faktorer som orsak till symtomen.