Search

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om Gen Zs attityd till influencermarketing och för att undersöka hur Gen Z har blivit påverkade av den mängd sponsrat innehållde exponeras för på sociala medier. För att besvara studiens syfte har två forskningsfrågorframställts. För att samla in empiriskt material och besvara på forskningsfrågorna, genomfördesnio intervjuer med personer mellan 18-28. Under intervjuerna fick deltagarna svara på frågorkopplade till forskningsfrågorna, datan sammanställdes och diskuterades för att besvara studiensforskningsfrågor. Resultatet för forskningsfråga 1 (FF1) visade att Gen Z blir negativt påverkadeav den ökade mängd sponsrat innehåll de exponeras för, respondenterna förklarar att de känt sigöverväldigade vilket har resulterat i att man upplevt minskat förtroende mot influencers.Resultatet för forskningsfråga 2 (FF2) visade att Gen Z har blandade inställningar gällandeinfluencer marketing, men att majoriteten hade en negativ attityd till influencer marketing. Flerarespondenter förklarade att influencer marketing kändes påträngande och skapadeirritationskänslor när de använde olika sociala medieplattformar som Youtube, Instagram ochTiktok. För vidare forskning rekommenderar författaren att undersöka hur den ökade mängdensponsrat innehåll påverkar Gen Zs upplevelser och erfarenheter kopplat till de olika socialamedieplattformarna som Youtube, Tiktok och Instagram. Eftersom dessa tre plattformar ärväldigt olika är även reklamen anpassad till varje enskild plattform, en fördjupad kunskap omdess påverkan på Gen Z och deras inställning till sponsrat innehåll för respektive socialmedieplattform på sociala medieplattform kan hjälpa företag att anpassa deras strategierberoende på vilken plattform de väljer att använda som marknadsföringskanal The purpose of this study is to gain a better understanding of Gen Z's attitude towards influencermarketing and to investigate how Gen Z has been influenced by the amount of sponsored contentthey are exposed to on social media. To address the research objective, two research questionswere formulated. To collect empirical data and answer the research questions, nine interviewswere conducted with individuals aged 18-28. During the interviews, participants were askedquestions related to the research questions, which were then analyzed and discussed to presentthe findings. The findings for research question 1( RQ1) indicated that Gen Z is negativelyaffected by the volume of sponsored content they are exposed to. Respondents explained thatthey felt overwhelmed, which led to a decrease in trust towards influencers. The findings forresearch question 2 (RQ2) revealed that Gen Z has mixed attitudes towards influencer marketing,with the majority holding a negative attitude. Several respondents explained that influencermarketing (IM) felt intrusive and generated feelings of irritation when using various social mediaplatforms such as YouTube, Instagram, and TikTok. For further research, the author recommendscomparing how Gen Z is influenced by the amount of sponsored content they are exposed to andtheir attitudes towards sponsored content on different social media platforms such as YouTube,TikTok, and Instagram. Since these three platforms are distinct, and advertising is tailored toeach platform, a deeper understanding of how Gen Z is influenced and their attitude towardssponsored content on different social media platforms can help companies tailor their strategiesbased on the platform they choose to use as a marketing channel.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how influencer marketing is experienced by young adult women between the ages of 18 to 30, how the purchase intention is affected by their trust in, and trust in, influencers and influencer marketing as a marketing strategy and to see if there is fatigue of influencer marketing. Research questions: 1. What do young adult women want to experience to make a purchase via influencer marketing on Instagram? 2. What is the attitude of young adult women towards influencer marketing in terms of trust and confidence? 3. How do young adult women react to the increasing prevalence of influencer marketing on Instagram? Methodology: A qualitative method has been applied to 20 informants. The semi-structured interviews took place on the video call application Zoom. Theories: This study is based on six theories; eWOM, Influencer marketing, Trust and Confidence, Purchase intention, Theory of planned behavior and Information overload. Empiric: The empiric presents an interpreted view of the informants' answers in text. Conclusion: The conclusions of this study are: 1. Young adult women have to feel a need, applicability to everyday life and the will to have, to feel that they want to make a purchase through influencer marketing. 2. Young adult women's attitudes to influencer marketing regarding trust and confidence vary from influencer to influencer and thus their buying intention in relation to influencer marketing is affected to varying degrees. 3. There is an oversaturation of influencer marketing on Instagram in young adult women aged 18 to 30 years Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt influencer marketing upplevs av unga vuxna kvinnor i åldrarna 18 till 30 år, hur köpintentionen påverkas av deras förtroende för, och tillit till, influencers och influencer marketing som marknadsföringsstrategi samt att se om det finns en trötthet av influencer marketing Forskningsfrågor: 1. Vad vill unga vuxna kvinnor uppleva för att genomföra ett köp via influencer marketing på Instagram? 2. Vad har unga vuxna kvinnor för inställning till influencer marketing i termerna tillit och förtroende? 3. Hur har unga vuxna kvinnor reagerat på den ökade förekomsten av influencer marketing på Instagram? Metod: En kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med 20 informanter. De semistrukturerade intervjuerna skedde via videosamtalsapplikationen Zoom. Teori: Denna studie har utgått från sex teorier; eWOM, Influencer marketing, Förtroende och tillit, Köpintention, Teorin om planerat beteende och Informationsöverbelastning. Empiri: I empirin presenteras en tolkad syn på informanternas svar i text. Slutsats: Studiens slutsatser är: 1. Unga vuxna kvinnor behöver känna ett behov, tillämpbarhet till vardagen och viljan att ha, för att känna att de vill genomföra ett köp via influencer marketing. 2. Unga vuxna kvinnors inställning till influencer marketing avseende förtroende och tillit varierar mellan olika influencers och således påverkas unga vuxna kvinnors köpintention i relation till influencer marketing i varierande utsträckning. 3. Det råder en trötthet av influencer marketing på Instagram hos unga vuxna kvinnor i åldrarna 18 till 30 år.

Library anxiety has been a concept since 1986, when Constance A. Mellon coined the phenomenon through her qualitative study on feelings that students experienced when interacting with academic libraries. In this essay we are looking at the origin of the concept through earlier research on the known barriers, trying to see what makes library anxiety unique compared to other seemingly related concepts, for example information anxiety. We’ve found many different concepts which can be part of library anxiety, or vice-versa, and many different extensions of LAS – the original scale to measure library anxiety. We aim to unravel some of those concepts we find of importance for library anxiety and its discourse. Looking at this through the lenses of Koselleck’s take on conceptual history, we see possible conflicts on where the concept library anxiety are heading; depending on what aspects of the concept the researcher read into and focusing on and in what context and time the articles were made. We also try to see who is considered responsible for shaping the discourse and if there is some kind of hegemonic struggle therein.

Allt fler företagare anmäls och döms för bokföringsbrott med anledning av att deras årsredovisningar lämnas in för sent till Bolagsverket. Brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten avseende försenade årsredovisningar har under de senaste åren ökat och ärendeinflödet har aldrig tidigare varit så stort som under år 2018. Den ökade mängden av ärenden som rör försenade årsredovisningar har blivit ett problem för Ekobrottsmyndigheten att hantera då de är resurskrävande och sker på bekostnad av andra brottsutredningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera och kartlägga vilka orsaker som kan förklara varför aktiebolag lämnar in årsredovisningen för sent till Bolagsverket. Utifrån de orsaker vi identifierar är syftet med uppsatsen vidare att förklara vad som kännetecknar de bolag som lämnar in årsredovisningen för sent. I uppsatsen har vi använt en abduktiv ansats för att få en djupare förståelse för vårt valda ämne. För att fördjupa oss i ämnet och uppfylla studiens syfte användes en kvalitativ metod där vi analyserade domslut och intervjuade yrkesverksamma revisorer. Vi har kommit fram till att den vanligaste orsaken till att årsredovisningar försenas är det som kan kopplas till företagsledningens egna besvär eller ohälsa. Andra orsaker som vi har identifierat rör företagsledningens bristande kunskap kring regelverk, bokföring/företagande och straffbestämmelser kring årsredovisningen. Det vi kan utläsa är att många av orsakerna som företrädarna redogör för kan sammankopplas med aktiebolagets storlek där vi kan se att arbets- och informationsbelastningen främst har ökat hos mindre aktiebolag. An increasing number of business owners are reported and convicted of accounting crime on the grounds that their annual reports are submitted late to The Swedish Company Registration Office. Criminal complaint to The Swedish Economic Crime Authority regarding delayed annual reports have increased in recent years and the inflow of cases regarding 2018 have never been bigger. The increased number of cases relating to delayed annual reports has become a problem for The Swedish Economic Crime Authority to handle as they are resource intensive and are at the expense of other criminal investigations. The purpose of this essay is to identify the causes that may explain why the limited company submits the annual report late to The Swedish Company Registration Office. Based on the reasons we identify, the purpose of this essay is to further explain what characterizes the companies that submit the annual financial report late. We have used an abductive approach to get a deeper understanding of our chosen subject. To deepen our understanding of the subject and fulfill the purpose of the study, a qualitative method was used in which we analyzed judgements and interviewed auditors. Our conclusion is that the most common reasons for late submission of annual financial reports are those that can be linked to the management's inconvenience or illness. Other clear connections that we have identified relate to the management's lack of knowledge regarding regulations, accounting/business and penalty regulations regarding the annual report. We can also see that many of the reasons that the business owners explain can be linked to the size of the limited company where we can see that the work and information burden has increased mainly with smaller limited companies.

Den här uppsatsen undersöker om det går att finna några samband mellan den informationsmängd ett företags årsredovisning innehåller och hur effektivt informationen prisas in av marknaden. Resultat från tidigare forskning går isär gällande vilken påverkan en ökad informationsmängd har på marknadseffektiviteten. Uppsatsen använder sig av en eventstudiemetod som baseras på ett urval av 278 företag som ingick i indexet Nasdaq OMX Stockholm under 2019. Kumulativ abnormal totalavkastning (CAR) används i uppsatsen som mått för hur effektivt marknaden prisar in ny information. Sambandet mellan informationsmängden och CAR undersöks med hjälp av regressionsanalys. Resultaten från studien visar inte några signifikanta samband mellan en årsredovisnings informationsmängd och marknadseffektiviteten. Inga slutsatser kan därmed dras gällande hur sambandet ser ut mellan informationsmängd i företags årsredovisning och hur effektivt informationen prisas in. Uppsatsen kan dock bidra med kunskap till framtida forskning på området.

E-post är det vanligaste kommunikationsverktyget för att skicka och ta emot information på arbetet. Trots dess fördelar att snabbt och enkelt kunna utbyta information visar forskning att mängden e-postmeddelanden har ökat till den grad att det bidrar till informationsöverbelastning. E-postkommunikation förväntas utsätta individer, och särskilt chefer, för allt högre nivåer av informationsöverbelastning. Forskning visar att problemet inte handlar om hur chefer ska undvika information, utan om hur chefer kan hantera e-postkommunikation. Detta leder fram till studiens frågeställning: Hur upplever chefer informationsöverbelastning vid e-postkommunikation och vilka copingstrategier använder de? För att få en ökad förståelse för hur chefer hanterar informationsöverbelastning vid e-postkommunikation har vi använt en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av en tematisk analys har vi kunnat identifiera, analysera och upptäcka återkommande mönster av chefers upplevelse. Vi valde därefter att skapa teman av hur upplevelser kan förstås för att kunna beskriva vilka upplevelser som copingstrategier baseras på. De teman som vi har identifierat under den tematiska analysen är: mängd, alltid ansluten, avbrott och organisationsstöd. Tillsammans skapar de fyra temana en förståelse för hur chefer kan uppleva informationsöverbelastning vid e-postkommunikation och vilka copingstrategier de använder. Studien indikerar att det finns kontraster i chefers upplevelser. En upplevelse som kan upplevas som överbelastande för en chef behöver inte vara det för en annan chef. Detta pekar på att det inte finns en enskild copingstrategi för att hantera informationsöverbelastning vid e-postkommunikation. Email is the most common communication tool for sending and receiving information at work. Despite emails advantages of being able to exchange information quickly and easily, research shows that the volume of emails has increased to the extent that it contributes to information overload. Email communication is expected to expose individuals, and especially managers, for even higher levels of information overload. Research shows that the problem is not about how managers could avoid information, but about how managers can handle email communication. This leads to the question: How do managers experience information overload within email communication and what coping strategies do they use? In order to gain an increased understanding of how managers handle information overload within email communication, we have used a qualitative research approach. With the use of a thematic analysis, we have been able to identify, analyze and detect recurring patterns of managers’ experiences. We then chose to create themes of how experiences can be understood to describe what experiences coping strategies are based on. The themes that we identified under the thematic analysis are: amount, always connected, interruption and organizational support. Together, the four themes create an understanding of how managers can experience information overload within email communication and that coping strategies they use. The study indicates that there are contrasts in managers experiences. An experience that one manager can perceive as overloading does not have to be overloading for another manager. This demonstrates that there is no single coping strategy for managing information overload within email communication.

Vilken effekt frivilligt redovisad information har på kapitalmarknaden är en omstridd fråga i litteraturen. Vissa menar att mer information minskar informationsasymmetrin på kapitalmarknaden medan andra finner motsatt resultat, där en förklaring är information overload. Denna studie bidrar till frågan genom att studera rapportlängden samt informationsinnehållet i kvartalsrapporter från 155 bolag noterade på Nasdaq Stockholm under åren 2015-2016, där bid-ask spread och handelsvolym används som mått på informationsasymmetri. Av fyra genomförda regressionsanalyser visar två signifikanta resultat. De signifikanta resultaten visar att frivilligt redovisad information höjer handelsvolymen, vilket indikerar att informationsasymmetrin på kapitalmarknaden minskar. Detta resultat har betydelse för såväl företag som standardsättare såsom IASB eftersom det tyder på att den svenska marknaden efterfrågar mer redovisad information.

Informationsöverbelastning blir alltmer vanligare i den ständigt uppkopplade värld vi män- niskor lever i. Smarttelefonen skickar hela tiden ut notiser och information när någonting nytt sker till sina användare och den här utveckling har bidragit till att människor distraheras från viktiga livshändelser och effekterna kan resultera i tappat fokus, stress, depression och ut- brändhet. Syftet med det här kandidatarbetet är att skapa en designmetod som kan reducera informa- tionsöverbelastning. Vi har skapat en prototyp för ett socialt nätverk där användarna kan filtr- era innehållet i det sociala nätverket genom en filterfunktion. Användarna kan skapa nya fil- ter, aktivera samt avaktivera och byta mellan de skapade filtren för att stänga ute information som inte är relevant för stunden. Genom vår gestaltning undersöker vi om informationsöver- belastningen går att reducera genom kontextmedvetna system i mobilapplikationer där sys- temet känner av din kontext och därefter kan filtrera bort irrelevant information som du inte behöver ta del av just nu. Vi påpekar även säkerheten i sådana system och hur det kan kränka din integritet. Information overload is becoming more common in the constantly connected world in which people live in. The smartphone constantly sends notifications and information to its users when something new happens, and this development has contributed to distracting people from vital life events, and the effects can result in lost focus, stress, depression and getting burned out. The main purpose of this Bachelor thesis is to create a design method that can reduce infor- mation overload. We have created a social network prototype where users can filter the con- tents of the social network through a filter function. Users can create new filters, enable and disable filters which then enables the user to filter out information that is not vital at the mo- ment. Through our prototype we examine whether information overload can be reduced through context aware systems in mobile applications, where the system recognizes your con- text and can filter out none vital information that you do not need to access at the moment. We also point out the security of such systems and how it may violate the users privacy.

This study set off in a notion, rather than insight; there seems to be a lot of talk about how innovation should thrive and how the environment should be scanned, but not so much about the relationship in between. While the usefulness of sharing information about the environment is seldom questioned, how the information sharing comes to play is as seldom a topic for debate. This sparked our curiosity and to explore the phenomena deeper we conducted interviews with nine out of the ten co-workers within the unit for Research & Innovation at LFV. The result indicates that while environmental scanning was believed to be an important part of their work, they had no strategic guidelines on how it should be exerted and it was viewed to be more of a passive part in their practical work. Furthermore, their work situation was highly individualized and autonomous, which made them very motivated to scan the environment, but also caused a certain discrepancy in how they perceived it. This combination of disparate perspectives, high motivation and lack of unanimity resulted in a rather narrow monitoring of the environment and an imbalance between the interest and the actual use of information. While information was greatly sought after by everyone, the information shared was not perceived as meaningful in the same extent. Some co-workers meant this induced an overload of information and therefore became more restrictive in their information sharing, but others became frustrated that the information they shared never seemed to be used and thus shared even more as a response. Hence, the effect was not only self-fulfilling and reflexive, but also inhibited the environmental scanning from becoming a significant element in the innovation process. Denna studie tog avstamp i en uppfattning, snarare än en insikt; det verkar talas gott om hur innovation ska frodas och hur omvärlden ska bevakas, men desto mindre om relationen däremellan. Medan nyttan med att dela information om omvärlden sällan blir ifrågasatt, verkar det lika sällan fokuseras på hur den informationsdelningen går till i praktiken. Detta väckte vår nyfikenhet och för att utforska fenomenet djupare utförde vi intervjuer med nio av de tio medarbetarna på enheten för Forskning & Innovation på LFV. Resultatet indikerar att omvärldsbevakning ansågs vara en viktig del av verksamheten, men att det fanns få strategiska riktlinjer om hur det ska utföras och att det var en mer passiv del av arbetet. Vidare var arbetssituationen högst individuell och autonom, vilket gjorde dem mycket motiverade att scanna sin omgivning, men också skapade en viss diskrepans i hur de uppfattade den. Denna kombination av olikartade perspektiv, hög motivation och brist på samstämmighet resulterade i en något snäv bevakning av omvärlden och en obalans mellan intresset och användningen av information. Samtidigt som information var mycket eftertraktat så blev inte informationen som delades uppfattad som meningsfull i samma utsträckning. Vissa medarbetare upplevde att detta genererade ett överflöd av information och blev därför mer restriktiva i sin informationsdelning, men andra blev frustrerade över hur informationen de delade aldrig verkade komma till användning och reagerade med att dela ännu mer som följd. Därav blev effekten inte bara självuppfyllande och reflexiv, utan hämmade också omvärldsbevakningen från att bli ett betydelsefullt element i innovationsprocessen.

Behovet av högkvalitativ information är något som finns i alla organisationer. Tack vare teknikutvecklingen kan information flöda allt fortare, och genom alltfler kanaler. Informationsmängden har idag blivit så pass omfattande att vi människor många gånger har svårt att hantera informationen på ett effektivt sätt, vilket i sin tur kan leda till upplevt informationsöverflöd. Denna studies syfte var att undersöka hur aspekter av informationsöverflöd upplevs i perspektiv av informationskvalitet och belysa dessa utifrån distans- och kontorsarbete. Wang & Strong (1996) har tagit fram en modell för att mäta informationskvalitet. Informationskvalitet är ett komplext begrepp och kan enligt författarna (1996) brytas ner i fyra aspekter vilka är tillförlitlighet, relevant, tillgänglighet och representativ information. Deras modell över informationskvalitet har varit denna studies utgångspunkt för analys av resultatet. Undersökningen genomfördes enligt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom fem stycken semi-strukturerade individuella telefonintervjuer. Studiens deltagande informanter arbetar alla både på distans och på kontor. Studiens resultat visar att det främst är bristen på relevant information som bidrar till upplevt informationsöverflöd. Eppler & Mengis (2004) presenterar fem stycken orsaker till informationsöverflöd, vilka är information, IT, arbetsuppgift och tid, individ samt organisation. Resultatet visar att bristen på relevant information bidrar till alla dessa fem orsaker. Informationsöverflöd upplevs som något mer märkbar på kontor där även den fysiska muntliga kommunikationen kan bidra till för mycket information. Inför genomförandet av denna studie var det inte förväntat att distansarbete kan väljas för att minska informationsöverflöd. Resultatet visar dock att informanterna många gånger väljer distansarbete för att kunna koppla bort sig från digitala och fysiska informationskanaler. Detta upplevs särskilt effektivt då mer komplexa arbetsuppgifter ska utföras. Slutsatser som kan dras från den genomförda studien är att öppna kontorslandskap kan bidra med mer irrelevant information som en följd av den fysiska muntliga kommunikationen. Även kan slutsatsen dras att informationskvalitet och informationsöverflöd är två nära relaterade begrepp, men att bristen på informationskvalitet är det som bidrar med informationsöverflöd. I de fall när informationen i sig inte uppfyller kvalitetsaspekterna kan detta bidra till att individer upplever informationsöverflöd. The amount of information has increased as a result of the technological development and it has become common to perceive information overload. This area is researched in office environments, however, we found no research in telecommuting. Low quality of information has been found through previous research as being one of the main reasons why we are experiencing information overload. In previous research, students were able to conclude that there was no research on the office and telecommuting experienced information overload. This study's problem is based on a scientific problem, were the students intended to examine how work in offices are perceived compared to teleworking in aspects of information quality and information overload. To illustrate the problem a qualitative method was selected. The study is based on semi-structured telephone interviews with five participating informants. This study's found that office environments contributed with more irrelevant information because of verbal communication. The students also came to the conclusion that the concepts of information quality and information overload are related to each other, but information quality is the overlying concept. Lack of information quality contributes to experienced information overload.

Samhället vi lever i idag är stark betonat av konsumtion. (Svensson, 2015) Genom konsumtion uttrycker man sin identitet och image. (Bengtsson & Östberg, 2011) Inte minst när det gäller klädkonsumtion. Den massiva konsumtionen av kläder har lett till negativa effekter, inte bara på miljön utan också hos människorna som gör denna konsumtion möjlig; nämligen textilarbetarna. (Klein, 2000) I en tid då fokus ligger på att värna om miljön faller dessa arbetares livsöden i skymundan. Aftonbladet har sänt ett program under namnet Sweatshop för att återigen belysa problemet. Med hjälp av programmet vill de väcka frågan angående etiska arbetsförhållanden för textilarbetare bland människor – främst ungdomar. Syftet med studien ämnar undersöka hur ungdomar tar till sig meddelandet om etiska arbetsförhållanden i form av mediekanalen Sweatshop. Studien stärks av teorier som berör bland annat kommunikationsteori, hantering av information och retorik. Undersökningen har genomförts med hjälp av fyra stycken fokusgrupper med deltagare i åldrarna 16–19 år. Fokusgrupperna syftade till att ta reda på ungdomars generella inställning till mode och textilbranschen före och efter att de sett programmet Sweatshop, samt deras tankar om programmet som förmedlare av budskapet. Slutsatsen av studien är att Sweatshop som program är ett bra sätt att förmedla budskapet på och det gav ungdomarna en bättre förståelse för arbetsförhållandena i tredje världen. Problemen som dök upp var dock att programmet inte verkar komma fram till ungdomarna och att de flesta av dem kände att de inte kan göra någonting åt problemet. Today’s society has a strong emphasis on consumption. We express our identity and image through consumption, especially when it comes to our clothes. The massive consumption of clothing has affected not only the environment but also the people that make this consumption possible; the textile workers. In a time when the focus seems to lie on protecting the environment, the lives of these textile workers are sidelined. Aftonbladet broadcasted a web-based series called Sweatshop to shed some light on this problem. By broadcasting the series, they want to raise the awareness about ethical working conditions for textile workers among people in general and young people in particular. This study aims to examine how young people embrace the message of ethical working conditions in the form of Sweatshop. The study is strengthened by theories that concern communication theory, information management and rhetoric. The analysis was conducted by four focus groups with participants in ages from 16-19. The aim of the focus groups was to find out young people's general attitude toward fashion and the textile industry. A discussion took place before and after they watched Sweatshop and the study examined their thoughts on the series as a mediator of the message. The conclusion of the study is that Sweatshop is a great way to convey the message. It gave the young people a better understanding of the working conditions in factories in Third World countries. However, some problems with the series occurred. The series did not seem to have reached the young people. Most of the participants felt as if there was nothing they could do about the problem after watching the series.

När informationsmängden överskrider den mänskliga kognitiva förmågan att hantera information leder detta till information overload. Tidigare studier har visat att information overload har en negativ påverkan på förmågan att hitta det bästa alternativet. Även viljan att köpa en produkt har visats bli negativt påverkad av för många alternativ. Denna fältstudie utfördes i en online-miljö på en jämförelsesida för snabblån och undersökte om andelen besökare som klickade sig vidare till ett alternativ, det som i studien benämns som konverteringsgrad, kunde påverkas genom att antalet synliga alternativ manipulerades. Tre versioner av samma sida jämfördes med varandra. En version hade den fulla listan med 26 alternativ, en annan version visade endast fem alternativ och en tredje visade fem alternativ med en möjlighet för besökaren att genom en knapptryckning visa alla. I motsats till tidigare forskning uppvisade experimentet en ökad konverteringsgrad med fler alternativ. När besökare använde kringliggande funktionalitet, såsom filtrerings- funktioner eller knappen för att visa alla alternativ ökade konverteringsgraden. Det spelade ingen roll om besökare ökade informationsmängden genom att expandera listan eller om de minskade informationsmängden genom filtrering, båda dessa grupper visade en högre konverteringsgrad.

Årsrapporter producerade av bolag anses vara det traditionella sättet att kommunicera mellan publika aktiebolag och dess intressenter. Enligt tidigare forskning i andra länder har dock årsrapporters storlek och struktur förändrats. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsrapporters storlek och struktur har förändrats över en 11-årsperiod (2004-2014) i svenska noterade bolag, samt hitta motiven till varför årsrapporterna har förändrats. Väsentliga teorier valdes för att få en bättre förståelse avseende området, men även som möjliga motiv för förändrade årsrapporter. En innehållsanalys på de största noterade svenska bolagen mätt i omsättning år 2015 gjordes för att skapa en kartläggning av deras årsrapporter. Vi utgick från flera parametrar för att få en bild av förändringen, t.ex. sidantal, bilder och ord. Delar som vanligtvis ingår i årsrapporter kartlagdes även för att få en inblick i hur delarna har förändrats över tidsperioden. Studien visar på att årsrapporter i svenska noterade bolag generellt har ökat i storlek och att strukturen har förändrats från 2004 till 2014. Hållbarhetsredovisningen är den del i årsrapporter som procentuellt har ökat mest av alla delar. Vidare finner vi motiv och orsaker som kan vara påverkande faktorer för varför förändringen har sett ut som den gör. Införandet av IFRS 2005, Finanskrisen 2007-2008 samt teorierna information overload, impression management och legitimitetsteorin används för att nå resultatet. Annual reports produced by companies are considered to be the traditional medium between limited companies and its stakeholders. However, according to previous research made in other countries, annual report size and structure has changed during the last decades. This essay aims to examine how annual reports size and structure has changed over an eleven year period (2004-2014) in Swedish listed companies, and to find the causes/reasons to why the annual reports has changed. Essential theories were mainly chosen to better understand the area, but also as possible motives for changed annual reports. A content analysis on the 25 biggest listed Swedish companies measured in revenue year 2015 was made to map how the change have looked for the companies. We started from several parameters to get a picture of the change, for example from number of pages, pictures and words. Parts that is usually included (e.g. management report, sustainable report, CEO/Chairman’s letter) in annual reports was mapped so that we could get an insight in how the parts had changed over the time period. The study shows that annual reports of Swedish listed companies generally have increased in size and that the structure has changed from 2004 to 2014. The sustainable reporting is the part of the annual reports that increased the most in percent of all the parts. Furthermore, we find motives and causes that can be seen as affecting factors to why the changes looks the way it does. The introduction of IFRS 2005, the financial crisis 2007-2008 and the theories information overload, impression management and legitimacy theory are used to reach the result of the study.

Kommunikation innebär överföring från sändare till mottagare och kan vara en väldigt komplex process då mottagaren kan tolka informationen både rätt och fel. När mängden information blir så pass stor så den inte längre blir hanterbar leder det till informationsöverflöd hos mottagaren. Svensk Byggtjänst anordnadeen temadag för byggbranschen där ämnet kommunikation togs upp. VD:n för Svensk Byggtjänst, Erik Hellqvist, slutsats var att det går att spara omkring 4,5 miljard kronor på förbättrad kommunikation inom byggbranschen. Syftet med rapporten är att ge förslag till en kommunikationsplan med mål att i slutändan kunna minska kostnader och leda till tidsbesparingar. Rapporten bygger på undersökningar och studier om hur de anställda upplever kommunikationen i praktiken mot hur det själva föredrar att kommunicera med varandra. Studien visar bland annat att 100 % av yrkesarbetarna föredrar att kommunicera person till person och att arbetsledningen anser att 25 % av de mailen de får in under en arbetsvecka är överflödiga. En slutsats efter att ha genomfört undersökningar och enkäter är att ungefär 90 % föredrar att kommunicera person till person. Det finns även en del anställda som känner att de saknar tillgång till kommunikationsmedel som hade underlättat i arbetet, så som en ipad eller en arbetstelefon. Det förekommer även informationsöverflöd via mail ute på byggarbetsplatser, arbetsledningen upplever att de hade klarat sig utan 25 % av de inkomna mailen i dagsläget. En slutsats efter att ha deltagit i möten på byggarbetsplatsen är att de ofta är väldigt tidsineffektiva och lite oorganiserade, då det 10 gånger av 11 saknas dagordning. Slutsatserna och resultaten från enkäter och undersökningar leder vidare till ett förslag till en kommunikationsplan. Communication means conduction from a transmitter to a receiver and can be a very complex process where the recipient may interpret the information both correctly and incorrectly. When the amount of information reaches a level that is unmanageable it leads to an information overload in the receiver. Svensk Byggtjänst arranged a theme day for the construction industry where the subject of communication was discussed. The CEO for Svensk Byggtjänst, Erik Hellqvist, conclusion was that it is possible to save around 4,5 billion Swedish crones in improved communication within the construction industry. The purpose of the report is to propose a communication plan with the goal to ultimately reduce costs and time. The report is based on examinations and studies on how the employees are experiencing the communication in practice versus how they would prefer to communicate with each other. The study shows, among other things, that 100 % of the workers prefer to communicate man‐to‐man and that the staff management believes that 25 % of the e-mails they receive during a workweek is redundant. A conclusion to the surveys and questionnaire is that roughly 90 % prefer to speak man-to-man. There are also a significant part of the employees that feels they lack certain means of communication, such as ipad and mobile phone. There is also information overload through email on the construction site. The staff management feel that they had managed without 25% of the incoming e-mails in the current situation. An other conclusion after participating in meetings on the construction site is that’s its often time inefficient and unorganized due too the lack of agendas in 10 out of 11 meeting. Conclusions and the results from the surveys and questionnaires leads to a proposed communications plan.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ”Information Overload”, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon. One reason may be due to the individual´s personality, another reason could also be the increased use of smartphones. The use of smartphones has had the effect that individuals are online and available even during therir leisure time. The extended use of smartphones has led to that it is possible that individuals are experiencing an increasing stress. In this study, we will investigate individuals experience of ”Information Overload” that may be associated with organizations use of smartphones. Informationsmängden har i och med internet ökat drastiskt. Tidigare kunde det vara ett problem med att hitta användbar och relevant information. Numera är problemet det motsatta. Det kan leda till att individer utsätts för mer information än vad de kan hantera. Denna kraftiga expansion av information skulle kunna resultera i ett så kallat informationsöverflöd för individen. Det råder dock delade meningar hos forskarna om vad detta fenomen innebär och vilka orsakerna kan vara till uppkomsten av informationsöverflöd (Information Overload). För att undersöka om detta är ett utbrett problem inom organisationer inleddes undersökningen med en intervju med en chef och en informationsansvarig inom en utvald organisation. Intervjun genomfördes för att utreda organisationens policys och regler gällande informationsflödet och användandet av den smarta telefonen. Därefter utfördes en enkätundersökning med en grupp utvalda mellanchefer inom organisationen. Undersökningens syfte var att undersöka hur individer uppfattar och hanterar informationsflöden. Samt om den smarta telefonen påverkar individer genom att den bidrar till ett utökat informationsöverflöde. Enkätfrågorna utgick från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk om orsaker och symptom. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever någon form av In-formation Overload på grund av det utökade användandet av smarta telefoner, samt hur individer påverkas av den tillgänglighet som den smarta telefonen bidrar till. Studien har utgått från Eppler och Mengis (2004) konceptuella ramverk för att studera fenomenet Information Overload. Detta ramverk utgår från fem orsaker, personliga faktorer, informationens beskaffenhet, IT, organisationens design och arbetsuppgiftens karaktär. Dessa orsaker kan var för sig eller tillsammans bidra till att Information Overload uppstår, vilket vidare leder till att individerna drabbas av olika symptom. Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av individerna upplevde ett flertal symptom i samband med det utökade användandet av smarta telefoner, symptom som kan härledas till Information Overload. De symptom som tydligast framkom var stress, trötthet samt koncentrationssvårigheter. Det framkom även att den smarta telefonen via sin storlek och funktioner är en bidragande faktor till en utökad tillgänglighet. En tillgänglighet som bidrar till att gränsen mellan arbetstid och ledig tid allt mer suddats ut. Detta kan ses som en bidragande orsak till att individer känner symptom som är kopplade till Information Overload.

The buying decision process describes how the consumer makes a purchase decision through a rational process (Markin, 1979) and an understanding for how consumers make a purchase decision can according to Sands et al. (2010) be obtained by increased knowledge for the information search process (the second part of the buying decision process) before a purchase. Today’s society offers great opportunity to obtain information (Rahim & Clemens, 2012; Bawden & Robinson, 2009) and by that there are in other words good opportunities for a rational acting by the consumers. However, there are factors working against that consumers act rationally and seek information prior to their purchases primarily in the form of the concept of information overload (Bawden & Robinson, 2009) which claims that consumers are limited in their information search because there is too much information but also other factors such as lack of time (Wood & Neal, 2009) and ability to find information (Slegers et al. 2012) are believed to affect the information search process. The purpose of this essay is to describe the information search behavior of consumers prior to a purchase considering irrational purchase decisions or the possibility of rational purchase decisions linked to product category and age because these variables are assumed to have an impact on the information search behavior prior to a purchase (Nelson, 1970; Phillips & Sternthal, 1977; Sledgers et al., 2012). The method applied in this essay is structured interviews conducted in a shopping center in the central parts of Örebro and the participating respondents are consumers who just made a purchase. The results of the study indicate that the majority of the consumers are making irrational purchase decisions and that they therefore do not use the opportunity to act rationally, although today’s society provide good opportunities. The information search behavior doesn’t seem to depend on product category except that the information sources used differ among categories. The result also shows that younger consumers search more information in comparison with older consumers. Another finding is that neither ability to find information, lack of time or information overload seem to be reasons for that the majority of the consumers have not searched for information and nor do it seem to be the reason for why the consumers that do search for information stop to search. That they are not seeking seems instead to be because they feel that they know enough about the kind of product they have bought and the main reason that those who search stop to search is that they feel that they have found enough information to make a purchase decision. Key words: Consumer behavior, purchase decisions, the buying decision process, information search, rationality, irrationality, search goods, experience goods, information overload

Over the last 25 year IT development has greatly influenced the waycompanies are managed, the tremendous growth in the information society has made a huge amount of information extremely accessible. This has resulted in the problem of information overload where the large amount of information can affect the quality of a decision basis collected by a controller. The purpose of the study is to examine how a controller is affected by information overload and how this influences the decision basis. We intend to highlight the important elements to represent a high quality of information. A survey was conducted through a case study within a global affiliated company in the packaging industry. An adductive approach has been applied with a qualitative research method. Collected empirical material from interviews has been put into relation with existing theories. The case study indicates that there is no relationship between the problem of information overload and flawed decision basis. The study identified important factors in preventing problems with consolidation of information and how the controller use structures to deal with a huge amount of data. To deal with the problem several key factors has been identified: Subsystems that communicate with each other, structures within the ERP-system, transparency, well-defined templates andstandardized processes for how different tasks should be completed. Bakgrund: IT-utvecklingen har under en 25-årsperiod kraftigt influerat hur företag styrs, den enorma tillväxten i informationssamhället har resulterat i att en enorm mängd information blivit oerhört lättillgänglig. Detta har resulterat i problem med informationsöverflöd där informationen blir för omfattande och således riskerar en controllers beslutsunderlag att brista i kvalité. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en controller påverkas av informationsöverflöd och hur detta influerar på beslutsunderlag. Vi ämnar redogöra vilka faktorer som är viktiga för att ge hög informationskvalité. Metod: Undersökningen har genomförts genom en fallstudie på ett globalt koncernbolag inom förpackningsindustrin. Ett abduktivt angreppssätt har tillämpats med en kvalitativ undersökningsmetod. Insamlat empiriskt material från intervjuer har ställts i relation till befintliga teorier. Slutsats: Fallstudiens resultat påvisar att något samband mellan informationsöverflöd och bristfälliga beslutsunderlag inte föreligger. Under studiens gång har det identifierats viktiga faktorer för att förebygga problem med konsolidering av information och hur controllers använder strukturer för att hantera stora mängder data. De nyckelfaktorer för att hantera problemet är: delsystem som kommunicerar med varandra, strukturer inom affärssystemet, transparens samt väldefinierade mallar och standardiserade processer för hur olika arbetsuppgifter ska gå till.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nådde människors hem under 90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har 243 miljoner användare i Europa. Sociala medier har även blivit ett primärt val för de flesta användare för interaktion med varandra. I en värld där informationsflödet och varje relation är konstant uppmärksammades en brist i hur sociala medier interagerar med användaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier användes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie. Notifikationer på sociala medier undersöktes sedan kvalitativt med hjälp av tester och användare i fokusgruppsmiljö. Denna studie resulterade i ett antal definierade känslor som individer upplever av notifikationer samt åsikter kring redan befintlig funktionalitet och förslag till riktlinjer ur ett användarcentrerat perspektiv. Social media has increased exponentially since the Internet reached people's homes during the 90's. The social media Facebook alone has 243 million users in Europe, social media also became a primary choice for most users to interact with each other. In a world where the information flow and each relationship are constant, a flaw emerged in how the social media interacts with the user. To investigate how individuals experience notifications in social media, affect theory by Silvan Tomkins was used and then supplemented by a literature review. The notifications were then examined qualitatively using tests and with the help of users in a focus group setting. This study resulted in a defined set of emotions that individuals experience of notifications as well as opinions about existing functionality and proposed guidelines from a user-centered perspective.

Det har länge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen påverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrågasatte vårt beteende och berättade om hur teknikens utveckling kommer att påverka oss redan på 1960-talet. Det har också myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress människor upplever när de inte längre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier är en stor bidragande faktor till det rådande tillståndet av information overload. Det råder inte heller några tvivel om att vår användning av sociala medier mer eller mindre påverkar våra medvetna beslut och vår kommunikation.Information overload är inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhälle är det inte bara massmedia som står för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de är själva delaktiga i att skapa den enorma mängd information och kommunikation de tar del av varje dag. Medierad kommunikation är under ständig utveckling och tar en stor plats i vårt vardagsliv. Det är inte enbart den klassiska masskommunikationen som fångar användarnas uppmärksamhet utan det är möjligheten att själva vara med och bidra till kommunikation och information som är intressant för användaren.Det är av vår uppfattning att de moderna kommunikationsverktygen påverkar vårt varande, både i den digitala och den verkliga världen, och det är denna påverkan som är i fokus för denna studie. Today’s interactive media invites users to take part in a massive exchange of information and the idea and desire to filter information has always been in question. This thesis will discuss the problems with information overload and the effects it has on users of social media. With critical design as a point of view we aim to point out some of these effects in an attempt to create a debate within the interaction design community. The first chapter will discuss the theories underlying mediated communication, information overload, user centered design and critical design. The following chapters will discuss methodology and implementation of these methods. Bodystorming and user studies will function as our main methods to map out the behavioural changes that come from information overload. The result of our user studies indicates that the communication often becomes impersonal and that the activity itself becomes more important than the content of the message. Our final results will not present a solution to the problem area but will give an example on how to focus design work to avoid creating unpleasant user experiences of social and interactive media.

Background: Competition in the market for non-profit actors has increased significantly. More channels to reach potential donors have been designed, and ways to help has been extended. The industry is scrutinized with critical eyes because of the scandals that have emerged in recent years. It has contributed to making it possible to distinguish a negative trend regarding public trust in the sector. The market has therefore changed and the conditions for obtaining donations are different. Aim: The purpose of this thesis is to create a better understanding of how non-profit actors motivate individuals to donate money to their business. An additional purpose is to analyze what non-profit actors have to consider, in a competitive market, in order to influence individuals’ donor process. Method: The study is qualitative in nature, where interviews were conducted with seven non-profit actors in Sweden. When using this method, a deeper understanding is created for the phenomenon we want to highlight. Conclusions: Non–profit actors use motivations strategies to a large extent for obtaining donations from individuals. Because of today’s competitive market, there are several factors non–profit actors need to consider in order to retaining their position and to grow. They must relate to elements such as the external environment, internal environment and their stakeholders. Stakeholders require trust and transparency, where problems of information overload and cost may be incurred. Bakgrund: Konkurrensen på marknaden för insamlingsverksamheter har ökat betydligt. Fler kanaler för att nå potentiella givare har utformats och sätten att bidra har utökats. Vidare granskas branschen med kritiska ögon, på grund av skandalerna som har uppstått de senaste åren. Det har bidragit till att det går att urskilja en negativ trend rörande allmänhetens förtroende för sektorn. Marknaden har således förändrats och förutsättningarna för att erhålla bidrag till sitt ändamål är inte desamma. Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur insamlingsverksamheter motiverar privatpersoner att skänka pengar till deras verksamhet. Vidare är syftet att analysera vad insamlingsverksamheterna behöver ta hänsyn till på en konkurrensutsatt marknad för att påverka individers givarprocess. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, där intervjuer har genomförs med sju ideella aktörer i Sverige. Vid användande av den här metoden kan en djupare förståelse skapas för det fenomen vi vill belysa. Slutsats: Insamlingsverksamheterna använder i stor utsträckning motiveringsstrategier för att erhålla givande från privatpersoner. På grund av dagens konkurrensutsatta marknad finns det ett flertal faktorer verksamheterna behöver ta hänsyn till för att kvarhålla sin position och växa på marknaden. De måste förhålla sig till element såsom den externa miljön, den interna miljön och deras intressenter. Intressenter kräver i sin tur förtroende och transparens där problem med informationsöverflöd och kostnader kan uppstå.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för. Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt om fem arbetsdeltagare som tar emot arbetsmail på sin fritid drabbas av dessa fenomen. Syftet med studien är således att med hjälp av vår teoretiska referensram skapa en ökad förståelse för hur anställda förhåller sig till arbetsrelaterad e-post under fritiden. Detta har bidragit till nya kunskaper om hur Information overload i samspel med Interaction overload kan förstås i ett nytt sammanhang. Resultatet visade att respondenterna som hade en tydlig gräns mellan vad som är förtroendetid respektive fritid inte drabbades av Information overload. Respondenterna som öppnade arbetsmailen återkommande under fritiden och ansåg att gränsdragningen var mer flytande drabbades dock av Information overload när de upplevde stress. Däremot var det ingen av respondenterna som utsattes för Interaction overload.

Background: Competition in the market for non-profit actors has increased significantly. More channels to reach potential donors have been designed, and ways to help has been extended. The industry is scrutinized with critical eyes because of the scandals that have emerged in recent years. It has contributed to making it possible to distinguish a negative trend regarding public trust in the sector. The market has therefore changed and the conditions for obtaining donations are different. Aim: The purpose of this thesis is to create a better understanding of how non-profit actors motivate individuals to donate money to their business. An additional purpose is to analyze what non-profit actors have to consider, in a competitive market, in order to influence individuals’ donor process. Method: The study is qualitative in nature, where interviews were conducted with seven non-profit actors in Sweden. When using this method, a deeper understanding is created for the phenomenon we want to highlight. Conclusions: Non–profit actors use motivations strategies to a large extent for obtaining donations from individuals. Because of today’s competitive market, there are several factors non–profit actors need to consider in order to retaining their position and to grow. They must relate to elements such as the external environment, internal environment and their stakeholders. Stakeholders require trust and transparency, where problems of information overload and cost may be incurred. Bakgrund: Konkurrensen på marknaden för insamlingsverksamheter har ökat betydligt. Fler kanaler för att nå potentiella givare har utformats och sätten att bidra har utökats. Vidare granskas branschen med kritiska ögon, på grund av skandalerna som har uppstått de senaste åren. Det har bidragit till att det går att urskilja en negativ trend rörande allmänhetens förtroende för sektorn. Marknaden har således förändrats och förutsättningarna för att erhålla bidrag till sitt ändamål är inte desamma. Syfte: Syftet med det här examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur insamlingsverksamheter motiverar privatpersoner att skänka pengar till deras verksamhet. Vidare är syftet att analysera vad insamlingsverksamheterna behöver ta hänsyn till på en konkurrensutsatt marknad för att påverka individers givarprocess. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär, där intervjuer har genomförs med sju ideella aktörer i Sverige. Vid användande av den här metoden kan en djupare förståelse skapas för det fenomen vi vill belysa. Slutsats: Insamlingsverksamheterna använder i stor utsträckning motiveringsstrategier för att erhålla givande från privatpersoner. På grund av dagens konkurrensutsatta marknad finns det ett flertal faktorer verksamheterna behöver ta hänsyn till för att kvarhålla sin position och växa på marknaden. De måste förhålla sig till element såsom den externa miljön, den interna miljön och deras intressenter. Intressenter kräver i sin tur förtroende och transparens där problem med informationsöverflöd och kostnader kan uppstå.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet såväl som privatlivet. Den här uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det påverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar också till att undersöka vad det är som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkätundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet från enkäten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning och teorier. Uppsatsens resultat visar att 21,1 % av respondenterna i vår undersökning känner att e-post är en bidragande faktor till stress. I analysdelen har vi tagit fram en tabell som visar att de som inte har tillräckligt med tid spenderar 2 timmar och 11 minuter per dag medan de som har tillräckligt med tid spenderar 1 timme och 47 minuter. Analysdelen presenterar också vad det är som kan utlösa e-poststress samt hur det kan förebyggas utifrån vår undersökning. I slutet av uppsatsen dras slutsatser utifrån vårt resultat och vår analys samt en diskussion över hur studien har gått. E-mail has become a useful and almost indispensible communication tool for people at workplaces and in their private life. This thesis intends to examine how e-mail affects individuals work. It also refers to examine what kind of factors that can contribute to e-mail stress and how you can help prevent it. We have made a questionnaire study to help us investigate this in different organizations. We have then analyzed the data from the survey and compared it to previous studies and theories. We show in this thesis result that 21.1 % of the respondents find e-mail to be a contributing factor for stress. We present in this chapter a table where you can see that the ones who does not have enough time for email spend 2 hours and 11 minutes with email while the ones who do have enough time only spend 1 hour and 47 minutes. We also present what the cause might be and how it can be avoided with data from our survey. In the end of the thesis we draw a conclusion from our result and analysis as well as a discussion of how the study went.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns negativa konsekvenser av att använda sig för mycket av email istället för av andra typer av kommunikation inom organisationen. Det skickas stora mängder email varje dag inom organisationer, men många organisationer saknar policy för att styra denna kommunikation. Därför genomförs denna undersökning av emailvanor och hur email upplevs på Sörman Information AB. För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. Vi har genomfört tio intervjuer på en av avdelningarna på fallföretaget Sörman Information AB. Undersökningen har visat att email är den vanligaste kommunikationsvägen för arbetsrelaterad kommunikation mellan anställda på det undersökta företaget. Slutsatsen blir därmed att email till viss del har negativa konsekvenser för en organisation men de flesta problem går att minimera genom att behandla email på rätt sätt. Som ett hjälpmedel för detta har vi utformat ett utkast till en emailpolicy. The purpose of this thesis is to investigate the possibility of negative consequences caused by over use of email instead of other means of communication in an organization. A very large amount of emails are sent every day within organizations. Most organizations lack a proper email policy to govern this communication. Hence this study is conducted to investigate the email habits and the general perception of email use of the employees at Sörman Information AB. The investigation has shown that email is the most preferred choice of communication regarding work related communication between colleagues within the studied organization. T hus the conclusion is that email to some degree can cause negative consequences for an organization. However most of these problems can be minimized by correct email use. As a complementing tool for this we have developed a first draft of an email policy.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet. En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte. Intervjupersonerna har valts ut i samspråk med en kontaktperson på den berörda arbetsplatsen. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts, med hjälp av en intervjuguide och röstinspelningsutrustning vid samtliga intervjutillfällen. Flera intervjupersoner uppgav att en viss stress gällande e-posten existerade men att de ansåg sig ha både stöd och kunskap att kunna hantera situationen. Som främsta orsak till stress angavs mängden oläst e-post i inkorgen tillsammans med mottagandet av epost innehållandes oväsentlig information för läsaren. Överlag ansåg intervjupersonerna att kunna logga in från andra ställen än arbetsplatsen innebar en möjlighet och att e-posten fyllde en viktig funktion i arbetet. The usage of e-mail handling has increased during the last decades. Previous studies have shown that too much information may cause loss of job satisfaction and feelings of stress. Managers in particular have reported the most difficulties with this phenomenon called information overload. The aim of this study was to examine departmental managers’ experiences from e-mail handling in their work. The study has had a qualitative approach due to the individual differences in perceiving. The interviewees were strategically selected in conversation with a contact person at the work place. The selection included three men and two women. No gender comparisons can be made out of such a small selection of interviewees. Data was collected by using interviews, an interview guide and a voice recorder. Several interviewees reported a certain sense of stress in their handling of e-mail but also having the skills and support to manage the situation. The amount of unread messages along with the reception of nonessential mail was reported as the primary causes of stress. The interviewees were mainly satisfied with the possibility of logging in from other places than the work place and believed that e-mail handling was an important function in their daily work.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång. Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen. Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload). Detsamma gjordes för ett antal vanliga trafiksituationer som kan betraktas som kritiska och kräver mer uppmärksamhet än att bara köra rakt fram. Dessa händelser och situationer betygsattes därefter utifrån hur mycket de skulle öka belastningen på de sinnen som används mest i en körsituation, nämligen: synen, hörseln, motoriken och kognitionen. Matriser gjordes i vilka uppgifter och situationer ställdes mot varje sinne med betyg vilket senare användes som grund för de tre koncept som utvecklades för systemet. Koncepten hette Jigsaw, Fever och Three’s a crowd och utvärderades i en workshop på Scania. De två första realiserades i form av prototyper som gjordes i programmet GUIDE. Logiken som byggdes upp i programmet bestod av tillståndsmaskiner och med boolsk logik samt if- och while-slingor. The technical systems that compete for drivers’ attention in cars and trucks are increasing both in numbers and complexity. This may not be a problem on a straight and sound highway but definitely decreases the focus on the actual driving and if something unexpected was to happen there could be dangerous consequences, due to too much distraction and information overload. The purpose of the project was to develop a system to present only relevant and desired information to drivers of trucks and busses in critical traffic situations, for the Swedish truck manufacturer Scania. This will enable the driver to focus more on the driving thus creating a safer and more comfortable driving situation. On one hand the system had to detect what type of traffic situation the truck is in. On the other hand it had to determine what type of information would be suitable for the driver in that situation. With a literature study, statistics, interviews and the authors’ judgments as a basis the project first identified a number of tasks (like phone calls and occurring warnings) that can take place in the cab of a truck and then assess how much they respectively would raise the workload of the driver. The same was done for a number of common traffic situations that were considered as critical and demanded more attention than just driving straight ahead. All these tasks and situations were graded on how much they would raise the load on the senses most used in a driving situation: visual, auditory, motor and cognitive. Matrices were made cross-referencing the tasks and situations with the grades on each modality and was used as the basis for the three concepts for the system that was developed. The concepts called Jigsaw, Fever and Three’s a crowd were evaluated in a workshop at Scania and the first two were realized in the form of prototypes which were made in the software GUIDE. The logic was made up of state machines and Boolean operators and if- and while-conditions.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student’s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information. To obtain essential data we interviewed six students and applied a phenomenographic approach in our analysis of the material. Two variations of a students experience emerged from our results, A information overload was positive or B the experience was not positive. The main conclusion of our study was that the phenomenon information overload can be experienced in two qualitative different ways. We hoped that our study could provide a deeper understanding for information overload and how we search for information.

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ”information overload”. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag. Ett delsyfte var att belysa om informationsmängden upplevs som stressande och om stressen påverkar informationshanteringen och arbetsprestationen för individerna. Som undersökningsmetod användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utfördes med fem medarbetare på en tidningsredaktion i Mellansverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att informationsmängden inte upplevdes som för stor. Respondenterna använde datorn samt vissa andra strategier för att hantera informationen. Man ansåg inte att arbetsprestationen påverkades av informationsmängden i någon större utsträckning. Stress ansågs inte uppstå på grund av informationsmängden utan snarare av störningar och avbrott i arbetet. Att arbetet kunde bli försenat pga. tidsbrist ansågs också stressande. Vid stress kunde vissa svårigheter med att t.ex. sortera informationen uppstå och enklare fel kunde göras. Trots att respondenterna uppgav att den externa informationen ökat de senaste tio åren upplevdes inte detta som ett problem. En slutsats som drogs är att det inte finns belägg för information overload bland respondenterna.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.

Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter. Resultatet blev en lista där de största problemen redovisades samt vilken inverkan de kan tänkas ha på användaren och dennes arbetsuppgifter.

This paper deals with the concept "Information Overload" (IO). It describes the intellectualcontent of the idea as well as its supposed domains of activity. Furthermore it problemizes theimage of "Information", "Information Society" and other concepts related to those phenomenons.A division by two fundamental different distinctions of IO are being made. InformationOverload serves as a name for:I. An information-intensive environment.II. A spectrum of different psychic reactions to the environment.As for the supposed domains of activity it is also divided into two basically different categories:I. The specific information-intensive environment.II. Information overload as a major symtom of modem society.One hypothesis proposed is: When a society is overcrowded with information, the meaning ofspecific information tend to be fragmentized to individuals in that society. Therefore, it ismultiple fragments of multiple meanings that serve as a base in those persons interpretationsof reality.