Search

Håller Sverige på att glida isär, fragmenteras eller är sprickorna i välfärden få och begränsade? Det är svårt att bortse från att de senaste 30 årens utveckling har inneburit stora förändringar i den välfärdsstat som utvecklades främst efter andra världskriget. I vissa avseenden har skyddsnäten blivit glesare. Utvecklingen har varit särskilt markant efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Samtidigt har stora delar av befolkningen fått en högre levnadsstandard och större valfrihet än tidigare. Att göra riskbedömningar ingår numera i de flesta familjers vardagsliv, om det så gäller val av bostad, boendeort, yrkesval, mat, skola, bank, lån, vårdcentral, försäkrings- eller elbolag för att bara nämna några av alla de valsituationer som uppstått. Värre är det för de grupper som har mer utsatta livssituationer och inte kan eller har begränsade möjligheter att välja. Dessa grupper finns både på landsbygden och i städerna. Strukturförändringar inom näringsliv, utvecklingen i omvärlden och förändringar i den traditionella välfärdsstaten leder till osäkerheter för många människor och deras livssituationer och framtidsutsikter. I många delar av Europa återvänder en politiskt aggressiv nationalism som utnyttjar den oro som växt fram i eurokrisens spår. Om sociala risker hittills främst handlat om social utsatthet för vissa individer, sociala grupper och bostadsområden kommer framtiden kanske att innebära en breddad riskbild med ökad ekonomisk, politisk och etnisk polarisering, men också ifrågasättande och angrepp på demokratiska institutioner. Att i förtid göra relevanta bedömningar av sociala risker kan utifrån ett sådant perspektiv vara en god försäkring för att så tidigt som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att upprätthålla den demokrati och de starka tillitsformer som kännetecknat ett land som Sverige. Sociala risker i urbana områden blir allt mer uppmärksammade. Detta projekt har analyserat sociala risker och bakomliggande orsaker, utvecklat metoder för risk- och sårbarhetsanalys samt gett förslag på förebyggande åtgärder för att hantera sociala risker.

Studien Stadens skavsår – Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden behandlar ett tilltagande fenomen i Malmö under det senaste decenniet: Att bostadsrättsföreningar väljer att sätta upp staket och förser grindarna med lås, vilket förhindrar tillträde eller passage av utomstående. I Stadens skavsår har representanter för några av dessa bostadsrättsföreningar intervjuats om motiven bakom och effekterna av beslutet att inhägna. Intervjuerna rymmer respondenternas erfarenheter av hur sociala risker i närmiljön upplevs och hanteras och ger vardagsnära perspektiv på främlingars närvaro, otrygghet och den tilltagande socio-spatiala polariseringen av staden. Utbredningen av fenomenet kartläggs därtill geografiskt och tolkas med hänsyn till bland annat stadsplaneringsideal, upplåtelseformens betydelse samt förändringar av Malmös segregationsmönster. Trots att staketen representerar en utveckling respondenterna inte finner önskvärd för samhället i stort, upplevs de av merparten av de intervjuade som nödvändiga utifrån den enskilda föreningens perspektiv. Studien genomfördes inom ramen för forskningsprojektet Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser, finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på socialhållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus stårbostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete ochsocialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation,grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse förbostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning ochhållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende ocholika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationenpå Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverkabarns uppväxtvillkor negativt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är den centrala utmaningen på Almgårdenatt motverka brister i jämlikhet och delaktighet. I uppsatsen görs bedömningen att så kan ske genomatt stärka individer och deras anknytning till området och genom att stärka tilliten och förtroendetinom bostadsområdet och gentemot det omgivande samhället och därmed stärka den kollektivaförmågan. En del av uppsatsen är en förstudie till ett projekt, som är tänkt att bidra till ökad socialhållbarhet i Almgården. För att ta vara på barnens perspektiv på Almgården, på barns villkor, och påett sätt som samtidigt stärker barnen föreslås projektet Communityteater Almgården. Projektet kanbidra ytterligare till förståelsen av bostadsområdets betydelse för barn och ungdomarsförutsättningar samtidigt som det har en gynnsam effekt för den sociala hållbarheten på Almgården. The focus of this master’s thesis is socially sustainable urban development and investigates theimplications of segregation in the city of Malmö. It focuses on the neighborhood of Almgården andits significance as a context for children's identity and socialization. Theories of socially sustainableurban development, housing segregation, neighborhood effects and children’s socialization andidentity making contribute to enhance our understanding of the neighborhood’s importance forchildren's living conditions. The thesis includes a presentation and a sustainability analysis of thecurrent situation in Almgården, mainly based on interviews with residents of Almgården andrepresentatives of the municipal administration. Overall the situation in Almgården indicatesrelatively poor conditions for good health and well-being which may affect children's living conditionsand development in a negative way. From a sustainability perspective, the key challenges inAlmgården would include promoting equality and inclusion, for example by strengthening theindividuals and their identification with the neighborhood, and promoting the collective efficacy bybuilding trust and confidence among neighbors and towards citizens in adjacent neighborhoods aswell as towards the municipal administration and its staff. The thesis also includes a feasibility studyproposing the project Community Theatre Almgården. While giving voice to the children ofAlmgården and supporting a socially sustainable development of the neighborhood, the project mayalso contribute to improve our knowledge of neighborhood effects on children’s living conditions.

Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av 2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så. Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser identifieras och analyseras?• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt oönskade händelser än andra och i så fall varför?• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag, forskning och andra aktörer?

Människor som lever under social utsatthet bor ofta i särskilda delar av städer. I grannskap som präglas av strukturella riskfaktorer som arbetslöshet, otrygg boendemiljö, trångboddhet och territoriell marginalisering (utsatta bostadsområden), tenderar också befolkningen att utsättas för social stress, ohälsa, social oro och oönskade sociala händelser i högre utsträckning än andra. Detta tydliggörs genom högre ohälsotal och höga anmälningstal för brott, skadegörelse, klotter, vandalism, bränder och ibland konflikter mellan ungdomsgrupper och polis. Många samverkande risk- men få skyddsfaktorer kan leda till olika former av social utsatthet, social stress och sociala risker.Kapitlet inleds med en bakgrund och diskussion om teoretiska perspektiv på social stress och sociala stressorer samt vilka mätbara indikatorer (variabler) som är lämpliga för att bedöma dem och de är forskningsmässigt förankrade. Dessa variabler diskuteras och visualiseras var och en för sig i förhållande till hot spots av anlagda bränder i Malmö och Helsingborg. Det statistiska förhållandet (korrelationer) mellan de enskilda variablerna och anlagda bränder per 1000 invånare visas och diskuteras genom grafer. Vidare förenas variablerna i ett index kallat Index för levnadsvillkor (Index of Living Conditions- ILC). Detta steg är viktigt eftersom detta index kan ses som en mer övergripande indikator på människors levnadsvillkor i städers bostadsområden. Även detta index korreleras med anlagda bränder per 1000 invånare. Vidare presenteras och analyseras städernas områden utifrån ett perspektiv som omfattar både levnadsvillkor och anlagda bränder per 1000 invånare. Detta görs genom en så kallad klusteranalys. Avslutningsvis diskuteras analysens resultat utifrån kapitlets ställda frågeställningar, olika för- och nackdelar med analysen och vidare hur statistiska och rumsliga metoder kan användas vidare.