Search

Bakgrund: Prevalensen av malnutrition bland äldre patienter på sjukhus är hög. Tillståndet är förknippat med komplikationer som ökad dödlighet, ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning och förlängd sjukhusvistelse. Att tidigt identifiera patienter med risk för, eller pågående malnutrition är en förutsättning för att förhindra komplikationer. För att underlätta detta används ett flertal screeningverktyg. Syfte: Att kartlägga hur stor andel patienter som identifieras med risk för malnutrition vid användning av olika screeningverktyg hos äldre patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvantitativa empiriska studier. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Kategorisering gjordes av screeningverktygens identifiering av nutritionsstatus. Resultat: Resultatet visar att screeningverktyget Mini Nutritional Assessment Short Form har det högst uppmätta värdet av identifierade patienter med risk för, eller pågående malnutrition. Screeningverktyg som har identifierat samma patienter överensstämde inte helt i kategoriseringen av nutritionsstatusen. Konklusion: En samstämmighet kring vilket screeningverktyg som har bäst identifieringsförmåga för äldre patienter på sjukhus saknas. Vidare forskning behövs för att fortsätta utvecklingen av screeningverktyg för identifiering malnutrition. I dagsläget kan utbildning inom användandet av GLIM-kriterierna bidra till en effektiv identifiering, samt implementering av adekvata nutritionsåtgärder. Detta skulle kunna minska lidande för patienter och kostnader för vården. Background: The prevalence of malnutrition among elderly patients in hospitals is high. Malnutrition is associated with complications such as increased mortality, increased risk of infection, impaired wound healing, and prolonged hospital stay. Early identification of patients at risk, or currently experiencing malnutrition is a prerequisite for preventing these complications. To facilitate this, several screening tools are used. Aim: To investigate the proportion of patients identified at risk for malnutrition using different screening tools among elderly patients in hospitals. Methods: A literature review based on eight quantitative empirical studies. The searches were conducted in the databases Cinahl and PubMed. The screening tools identification of nutritional status were categorized. Results: The screening tool Mini Nutritional Assessment Short Form had the highest measured value in identified patients at risk, or currently experiencing malnutrition. Screening tools that identified the same patients did not completely agree on the categorization of nutritional status. Conclusion: Consensus regarding the screening tool with the best identification capability for elderly patients in hospitals is insufficient. Continuous development of screening tools for identifying malnutrition is needed. Education on the GLIM criteria can contribute to effectively identifying and implementing appropriate nutrition interventions. This could reduce suffering for patients and healthcare costs.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.

I det sena 1800-talets Sverige var såväl produktionen som förmedlingen av böcker koncentrerad till större tätorter, samtidigt som en överväldigande majoritet av invånarna bodde på landsbygden. Tillgången till skön litteratur var särskilt ojämnt fördelad. Den moderna samtidslitteraturen var främst en vara för städernas boklådor och förblev därmed utom räckhåll för en betydande mängd potentiella läsare. August Strindberg var tidig med att uppmärksamma detta förhållande, och i en av sina skrifter beklagade han sig högljutt: ”Res utanför staden ett par milar. Du är en ryktbar författare sedan tio år i huvudstaden. Tror du, att en bonde vet ditt namn? Icke alls!".

Source at https://publicera.kb.se/tfl. Få författarskap i Sverige förmår på samma vis som Selma Lagerlöfs engagera både läsare och forskare. År 2018 utkom Anna Nordlunds Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna och året därpå Anna-Karin Palms ”Jag vill sätta världen i rörelse”. En biografi över Selma Lagerlöf, och sedan dess har e-versioner av både Elin Wägners och Vivi Edströms Lagerlöf-biografier sett dagens ljus. Under den gångna julen visade SVT Kristina Lindströms och Ulrika Nultys Lagerlöf-dokumentär och man passade samtidigt på att återsända Bille Augusts filmatisering av Jerusalem, allt på bästa sändningstid. Samtidigt genomfördes också en maratonläsning av Gösta Berlings saga på SVT Play. Sveriges Radio omtalar det hela som en ”Högkonjunktur för Selma Lagerlöf ”. Lagerlöf är verkligen ständigt på tapeten, och de forskningsmässiga ingångarna tar inte hel- ler slut. Jenny Bergenmar och Maria Karlsson står för det senaste stora bidraget till Lagerlöf-forskningen, och det är en ytterst läsvärd bok de åstadkommit. Den täcker dessutom in ett ämne som är både intressant och svårfångat: Lagerlöfs läsare.

The following article seeks to analyze the biopolitical interconnections between cultural policy and the arts during the Swedish 1900s. Of special relevance is the concept of “aesthetic engineering”, denoting the attempt to vitalise and activate the population through manipulation of the sensuous environment. In this context, the significance of the individual artwork can only be understood in relation to the larger media ecology of which it forms a part. The study analyzes three heterogenous examples of aesthetic engineering, juxtaposing a Social-Democratic report on cultural policy, Människan och nutiden (1952), with the essays of painter and museum director Richard Bergh (1858–1919), and the utopian visions of neo-avant-gardist Öyvind Fahlström (1928–1976). The different examples all provide theories on the purported necessity of art's “ecologization”: i.e. of the integration of the artwork in the environment. By recognising this shared ground, we suggest that a novel context for the understanding of art and welfare politics in twentieth-century Sweden can be established.

Syftet med studien är att få förståelse för hur förskollärare uppfattar barns medverkan i dokumentation. Undersökningsfrågan för studien är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns medverkan i dokumentation? Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare genomförts. Utifrån enactment-policyteorin har det insamlade materialet analyserats och bildat fyra kategorier som beskriver hur förskollärarna uppfattar sitt eget arbete med att göra barnen delaktiga och medvetna i dokumentationsarbetet. Resultatet visar förskollärares tolkningar av barns delaktighet i dokumentation utifrån målen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som berör områdena dokumentation, barns delaktighet och inflytande i utbildningen samt barns rätt till integritet. Slutsatsen är att förskollärarnas tolkning av barns delaktighet i dokumentation blir begränsad till delar av dokumentationsprocessen och inte hela dokumentationen. Samt att barns integritet i dokumentationsprocessen ligger dels hos barnen, dels hos förskolläraren utifrån de krav som finns på att barn ska dokumenteras. Det bidrar till att förskollärarnas genomförande av dokumentation går före barnens rätt till att sätta egna gränser för sin integritet.

This study aims to investigate the financial aspects of terrorist groups through a case study consisting of ISIS, Abu Sayyaf Group, Naxalite and the Communist Party of the Philippines - New People’s Army- In particular, it seeks to examine whether recruits receive financial compensation for their participation in each case. The theory is based on Jeremy Weinstein’s research on rebel groups, in which he classified recruits as either idealists or opportunists. Weinstein’s research shows that rebel groups with rich natural resources attract opportunists, whose motives for joining are financial rather than ideological. In rebel groups with poor natural resources the recruits are classified as idealists, whose main motive for joining the terrorist group are ideological. With inspiration from collective action theory, the free-rider problem and research on ideologies impact on terrorist recruitment, a further development has been made to Weinstein’s theory in order to make it applicable to terrorist groups. The method of choice in this thesis is structured, focused comparison which provides questions to each and one of the cases. The conclusion and main finding of this study is that each of the observed terrorist groups uses financial compensation as a method of recruiting, and that thus the recruits can be classified as opportunists. Further studies are recommended to primarily ensure the dissertation’s conclusion and increase generalizability.

Source at http://biblis.se/digitalt-arkiv/biblis-97/ Reseskildring och bildkavalkad från vintern 2019/20 då UiT Norges arktiske universitet införskaffade en omfattande kartsamling, med kartor från 1400- till 1600-talet.

DISAB Vacuum Technology AB (DISAB) tillverkar vakuumsystem för att skapa en spill- och dammfri industriell arbetsmiljö. I Eslöv, där det huvudsakligen tillverkas mobila systemen i form av vakuumlastare, står DISAB inför utmaningar vad kommer till produktionen av vakuumlastare. Produkterna innefattar mycket kundanpassning och kunderna kan välja mellan många optioner. Detta i kombination med att produktionen utsätts för olika typer av störningar som att material saknas, bristande kvalitet på ingående material och felmonteringar gör att ledtiderna varierar mellan olika projekt. Företaget vill undersöka hur delar av Lean kan användas i syfte att minska ledtidsvariationerna och därmed öka förutsägbarheten i produktionen. Idag arbetar företaget inte processorienterat och av denna anledning inleddes arbetet med att kartlägga produktionens delprocesser för att skapa en helhetsbild. Vidare valdes delprocessen Förmontage drivdel ut på begäran av företaget och då montaget inte är lika optionsstyrt som andra delprocesser. Tre olika drivdelsmodeller följdes i produktionen. Data samlades in gällande störningar, vilken tid respektive processteg tog att utföra och vilken tid det borde ha tagit om störningarna inte uppkommit. Störningarna som samlades in klassificerades som materialjustering, materialbrist, processfel eller övrigt. Störningar kopplade till material var mest förekommande där materialjustering var den största kategorin följt av materialbrist. Materialjustering innefattade störningar som krävde någon typ av korrigering av materialet. Dessa justeringar krävs då leverantören inte levererar enligt specifikation samt att DISAB ibland beställer material på felaktiga underlag. Materialbrist innefattade störningar då materialet inte fanns tillgängligt. Ofta orsakades detta av att materialet inte var plockat korrekt på plockvagnarna, vilket berodde på utformningen av plocklistorna men även att materialet inte fanns i lager. Vidare togs ett antal lösningsförslag fram i syfte att åtgärda identifierade problem och öka förutsägbarheten i produktionen. DISAB rekommenderas att fortsätta arbetet med processorienteringen för att bestämma vilka processteg som ska utföras i vilken delprocess och i vilken ordning dessa ska genomföras. Detta utgör en grundförutsättning för vidare åtgärder som handlar om att göra plocklistorna produktionsorienterade samt säkerställa att rätt material tillförs till rätt delprocess. Slutligen rekommenderas införandet av en ankomstkontroll för kritiska komponenter, som kan orsaka kostsamma problem om dessa är felaktiga. Rutinerna för ritningsändringar bör även ses över och förenklas, i syfte att minska problem med att material beställs på felaktiga underlag., DISAB Vacuum Technology AB (DISAB) manufactures vacuum systems to create a waste and dust free industrial working environment. In Eslöv, where the mobile systems are produced, DISAB stands before some challenges regarding the production of the vacuum loaders. The products involve a lot of adaptation to customer requirements and the customers can choose between a wide variety of options. This, combined with the disturbances that the production is exposed to like missing material, bad quality of components and incorrect assembly leads to varying lead times for the different projects. The company wants to examine how parts of Lean can be used to decrease the variety in lead times and increase the predictability of the production. In the current situation the company doesn’t work process-oriented and for this reason the study began with mapping the production’s sub-processes to produce an overall picture. Furthermore, the sub-process Pre-assembly drive part was selected on request by the company and because the assembly is not effected as much by the options as other processes. Three different drive part models were studied in the production. Data were collected regarding disturbances, the time a process step took to perform and what time it would have taken if the disturbances had not occurred. Disturbances were classified as material adjustment, lack of material, process error or other. Disturbances linked to materials were most common where material adjustment was the largest category followed by lack of material. Material adjustment included the disturbances that required some type of correction of the material. These adjustments are required when the supplier doesn’t deliver according to specification or when DISAB sometimes orders materials on an incorrect basis. The lack of material includes disturbances when the material was not available. This was often due to the material not being picked correctly on the picking trolleys because of the picking lists design, but also material not being in stock. Further on, several proposals were created to address the problems that have been identified to increase the predictability of the production. DISAB is recommended to continue the work with the process-orientation to settle which process steps belong to which sub-process and the order in which these steps should be carried out. This gives the foundation to some further actions regarding the picking lists, making them production-orientated and securing that they contain the correct items. Lastly, the process of receiving control is recommended for critical components that can cause costly problems if they are faulty. Also, the routine for updating blueprints should be checked and simplified to reduce the problems of ordering material on an incorrect basis.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.

In the spring of 2019 a proposal for a new national library strategy, The treasure trove of democracy, was handed over to the Swedish government. In this study the municipal response to this document is analyzed from a legitimacy perspective with a focus on the role of the Swedish public library today. Through a thematic analysis of eight of the municipal organization the study shows how conflicts between the proposal’s authors, representing the National Library of Sweden, and the perspectives of the municipal actors. This conflict revolves around a different view on the degree of control on the national level and a response that views the proposal as insufficient to coordinate the Swedish library system. The strategy proposal can be seen as having an insufficient level of legitimacy from a municipal perspective, mainly based on their interpretation of it as difficult to implement but also due to its challenge to the well-established legitimacy of the municipal sovereignty. Since the public library system is such a significant part of the Swedish welfare system the responses analyzed in this study can be a significant hurdle for the implementation of the proposed strategy.

Presentasjon på konferansen Norske historiedager 2021, UiT Norges Arktiske Universitet, 03.09.21 - 05.09.21. https://site.uit.no/norskehistoriedager2020/key-notes/. Henning Hansen vil i sitt foredrag presentere kartsamlingen ved UB i Tromsø med særlig fokus på den såkalte Gjesvær-samlingen, som består både av eldre bøker og tidlig moderne nordområdekart. Gjesvær-samlingens herkomst, ervervelse, innhold og brukspotensiale vil bli berørt. For å vise noe av samlingens rikholdige potensiale vil Henning snakke om grenser og grenseløshet knyttet til nordeuropeiske kartografi. Et spesielt fokus vil ligge på en de mange øyer som forsvinner og dukker opp innen eldre nordisk kartografi.

I denna studie har vi studerat om och hur mångfald är inkluderat i TV-program som används i förskolan med hjälp av det poststrukturalistiska perspektivet. Med en normkritisk blick på samhälleliga normer om kön, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet har vi studerat vilka individer som blir representerade genom gestaltade karaktärer samt hur dessa individer representeras. De TV-program som studeras är fem olika avsnitt av fem olika program från Utbildningsradions (UR) hemsida. Vi har använt den multimodala diskursanalysen som metod för att analysera dessa avsnitt. Resultatet visar att avsnitten genom gestaltade karaktärer både kan förstås som att det inkluderar och inte inkluderar en representation av mångfald. Detta eftersom avsnitten till viss del innehåller representation av de kategorier som individer tillskrivs men inte alla. Resultatet visar även att gestaltningen av karaktärerna både reproducerar och utmanar normativa diskurser.

Bakgrund Under år 2020 drabbades världen av Covid-19-pandemin. Många företag fick i och med detta rekommendationer att arbeta på distans (FHM, 2020). Detta har inneburit att team har övergått till att bli virtuella team och kontorsarbete har övergått till att bli distansarbete. Chefers ledarskap sattes nu inför utmaningar att kunna hantera den nya situationen och att utöva ledarskap på distans. Situationen har gjort att cheferna fått ändra sitt ledarskap till att likna ett situationsanpassat ledarskap. Syfte Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur en chefs ledarskap har förändrats med tiden, men främst förändringar som uppstått när Covid-19 drabbade världen. Studien undersöker hur ledare utövar sitt ledarskap i virtuella team på distans. Den har även belyst medarbetarnas syn på förändringen i chefens ledarskap. I studien har företrädesvis frågor ställts om ledarskapets förändring när det gäller: Hur övergång, kommunikation och samspel förändrats i ledarskapet i det virtuella teamet. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes med nio olika chefer från olika företag och branscher. Enkäterna utfördes av 32 medarbetare för att komplettera intervjuerna. Resultat Utifrån det empiriska resultatet kunde studiens författare se att övergången till distansarbete har varit väldigt olika för cheferna. Cheferna hade fått göra en anpassning i sitt ledarskap efter situationen de befann sig i. Cheferna hade alla satts på prov i sitt ledarskap för att anpassa sig efter den nya situationen och miljön, det som främst var skillnaden som cheferna upplevde är kontakten till sina medarbetare. Slutsatser Sammanfattningsvis har ledarskapet varit mer stödjande än styrande. Eftersom alla organisationer ser olika ut har de stått inför olika utmaningar beroende på deras situation. Studien visar på att ett mer stödjande beteende använts generellt. Det har vid några tillfällen visat sig att en styrande ledarstil har varit användbar men det går inte att säga vilken ledarstil som är bäst anpassad för team som går över till virtuella team under en pandemi eftersom alla organisationer står inför olika situationer och utmaningar. Background In 2020, the world was affected by the COVID-19-pandemic. As a result, many companies were recommended to work remotely (FHM, 2020). This has meant that teams have transitioned to becoming virtual teams and office work has transitioned to teleworking. Managers' leadership has faced challenges in being able to handle the new situation and to exercise leadership remotely. The situation has led managers to change their leadership to resemble situational leadership. Purpose The purpose of the study is to create an understanding of how a manager's leadership has changed over time, but mainly changes that occurred when Covid-19 hit the world. The study examines how leaders exercise their leadership in virtual teams at a distance. It has also highlighted employees' views on the change in the manager's leadership. Method The study is based on a qualitative method with interviews and surveys. The interviews were conducted with nine different managers from different companies and industries. The surveys were conducted by 32 employees to complete the interviews. Result Based on the empirical results, the researchers were able to see to the study that the transition to teleworking has been very different for managers. The managers had had to adapt their leadership to the situation they were in. The managers had all been put to the test in their leadership to adapt to the new situation and the environment, which was mainly the difference that the managers experienced is the contact with their employees. Conclusions In conclusion, leadership has been more supportive than governing. Because all organizations look different, they have faced different challenges depending on their situation. The study shows that more supportive behaviour has been used in general. It has been shown on a few occasions that a governing leadership style has been useful, but it is not possible to say which leadership style is best suited for teams that transition to virtual teams during a pandemic because all organizations face different situations and challenges.

The aim of the study is to investigate what critical and temporal thinking can mean for younger students (aged 9-10) that requires the adoption of various perspectives in the context of sustainable urban planning, and how such knowing can be orchestrated in joint theoretical exploration work. A particular area of interest is the concept of contradictions (as used in activity theory) as a potential didactic tool for the subject, i.e. in what way it can be a driver for students and teachers to jointly identify problems, explore knowledge content with different tools (learning models) and discuss possible creative solutions to environmental and sustainability issues. This study used the learning study research approach. In collaboration with teachers, lessons were designed, analysed and evaluated to extract knowledge through the iterative process that characterises this approach. The design of the research lessons was structured in accordance with Davydov’s theory of learning activity. The students’ experiences were analysed phenomenographically and the analysis of the lessons was guided by Engeström and Sannino’s conceptual tools for how contradictions can manifest themselves (such as in dilemmas, conflicts and double-binds). The results of the study include phenomenographical descriptions of what it means to know how to use a natural site for sustainable urban planning, and what critical aspects students need to be able to discern in order to be competent to participate in such a practice. The results also show that the way contradictions are manifested in joint work (involving teachers and students) affects the form of practice that develops and the opportunities for students to jointly make the problem their own and explore the complexity of sustainable urban planning using mediating tools (learning models). The discussion highlights how the results of the study can be used as tools for designing, implementing and evaluating teaching, and, more broadly, the results are reflected in ways in which the task used in the research lessons can be developed.

Litiumjonbatterier är en kraftigt ökande energibärare som finns i allt från mobiltelefoner till datorer och elbilar. Användandet av dessa batterier är en nödvändighet i dagens energimarknad, och andelen elbilar ökar lavinartat år efter år. Litiumjonbatteribränder uppvisar speciella problem och risker vid insats, som vanliga bilbränder inte skapar. Detta arbete har studerat räddningstjänstens metoder vid elbilsbrand, vilka släck och kyl-medel som utvecklas för just litiumjonbatteribränder samt hur effektivt vattenkylning egentligen är mot elbilsbrand. En sammanställning av MSB:s rekommendationer samt några räddningstjänsters egna insatsmetoder har gjorts. Detta tillsammans med att flertalet nyare metoder för litiumjonbatteribrandbekämpning har studerats och ett experiment har utförts där vattens kylande effekt på en simulerad termisk rusning har undersökts. Räddningstjänsten jobbar effektivt och progressivt med nya metoder och insatsplaner för elbilbrandsbekämpning. Detta syns hos såväl MSB som de kommunala räddningstjänsterna där nya metoder och verktyg hela tiden testas och utvärderas. Nya verktyg och släck/kylmedel utvecklas också av externa företag för att säkra och underlätta bekämpningen av litiumjonbatteribränder. Under det experiment som utfördes kunde det konstateras att vattenkylning är en effektiv metod som har en starkt kylande effekt när en värmekälla introduceras till en batteripaketskonstruktion. Även vattnets flöde genom batteripaketet gav en betydande påverkan på resultatet. Detta resultat ger en ökad trovärdighet till de metoder med vattenkylning som räddningstjänsten använder sig utav vid insats mot en elbils batteribrand. Det kan även konstateras att elbilstillverkare kan påverka räddningstjänstens förmåga till bekämpning av en olycka genom smart design av batteripaketen som involverar fungerande flödesvägar genom batteripaketet samt möjligheten att koppla både in och utflöde för kylvatten till batteripaketet.

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur.

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att utföra laserskanningar överSveriges skogsmark. Syftet med denna studie var att jämföra skogliga skattningar från Laserdata Skog och fältmätt data på provyte- och beståndsnivå samt att jämföra Laserdata Skog och framskrivna Laserdata NH på beståndsnivå. 50 provytor mättes i 6 contortabestånd i Hälsingland.För Laserdata Skog jämfört med fältmätt data på provytenivå visades minstrelativ RMSE för Hgv (11,8 %) och störst för volym (16,4 %). Vad gäller medelvärde för samtliga bestånd hade Laserdata Skog större värden än fältmätt data för Dgv (1,5 cm) och grundyta (1,2 m²/ha) men mindre värde för Hgv (1,9 m) och volym (7,3 m³sk/ha). I medelvärde för samtliga bestånd hade BESK större värden än Laserdata Skog för Dgv (0,1 cm), grundyta (4,4m²/ha) och volym (20,5 m³sk/ha) men mindre värde för Hgv (0,3 m).Slutsatsen var att noggrannheten för Laserdata Skog i contortaskog är relativt hög och kan betraktas som ett tillförlitligt beslutsunderlag för skogsbruket. Contortaskog skannat av Laserdata NH håller en rimlig noggrannhet, det kan dock innehålla stora felmarginaler då laserskanningen är äldre och skogen kan blivit påverkad av väder och vind.Flygburen laserskanning, Laserdata Skog, Laserdata NH, Contorta,fältinventeringAirborne laserscanning, Laserdata Skog, Laserdata NH, Contorta, Fieldinventory

Regional specialisering är en utmärkande egenskap för ekonomins geografiska fördelning. Att regioner specialiserar sig betyder också att de binds samman och blir delar av en geografisk ekonomisk arbetsdelning. Det innebär att varje regional ekonomi har en distinkt roll i produktionssystemet av varor och tjänster, vilket också skapar beroendeförhållanden mellan regioner, inte minst i dagens rumsligt integrerade ekonomi. Över tid har det vuxit fram en stor litteratur som förklarar varför sådan regional specialisering uppstår, och hur det går till. Men många är idag eniga om att beskrivning på traditionell branschnivå ger en allt för grov bild av regioners specialisering. Denna rapport utforskar idén om att regional specialisering idag är kopplad snarare till olika funktioner i produktionslogiken av varor och tjänster, än till specifika branscher. I rapporten betonar vi att det inte finns ett sätt att beskriva en regional specialisering. Det finns olika metoder med olika styrkor och svagheter. Vilken som är lämpligast att använda beror på ändamålet med analysen. Det funktionella perspektiv som vi beskriver här har dock många fördelar, såväl teoretiskt som empiriskt. Bland annat ger det den bästa beskrivningen av regional specialisering, bland de olika alternativ som vi undersöker. Vår funktionella kategorisering ger alltså en distinkt beskrivning av regionernas specialiseringsprofil. För Västra Götalands del ser man till exempel den regionala specialiseringen inom värdekedjelogiken till logistik, tillverkning, service och inköp, men där Göteborg är högre specialiserad inom teknikutveckling. Arbetet med denna rapport finansieras av medel från Västra Götalandsregionen via Centrum för regional analys (CRA) och Länsförsäkringars forskningsfond

Miljöövervakning är undersökningar som beskriver tillstånd och trender i miljön. Övervakningen ger oss möjlighet att upptäcka nya miljöhot och underlag för att följa upp åtgärder, miljömål och miljökvalitetsnormer. I denna rapport presenteras det miljöövervakningsprogram som kommer att bedrivas i Östergötlands län under åren 2021 - 2026. Revideringen har gjorts utifrån riktlinjer från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Det regionala miljöövervakningsprogrammet är indelat i nio olika programområden; luft, skog, jordbruksmark, våtmarker, landskap, sötvatten, kust och hav, miljögiftssamordning och hälsorelaterad miljöövervakning. Varje programområde består av ett eller flera delprogram. Länets regionala miljöövervakningsprogram består totalt av 33 delprogram. Merparten av länets miljöövervakning utförs i samarbete med nationella myndigheter och andra länsstyrelser i så kallade gemensamma delprogram. Samarbete är viktigt för att optimera miljöövervakningen och för att få en helhetsbild av miljötillståndet. Länsstyrelsen fortsätter att fördjupa samarbetet med kommuner, vattenråd, vatten- och luftvårdsförbund och andra aktörer i länet. Länsstyrelsen prioriterar att följa upp miljöövervakning som speglar regionala miljöförhållanden och övervakning som sker samordnat med nationella myndigheter och andra länsstyrelser. De flesta delprogram har utförts under många år och ger viktig information om långtidsförändringar i miljön. Som en följd av ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet har kraven på vattenrelaterad miljöövervakning blivit allt större. Länsstyrelsen fortsätter därför att prioritera vattenrelaterad övervakning som ger underlag för att följa upp statusen i länets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Inom programområde Kust och hav har två nya delprogram lagts till; Övervakning av fria vattenmassan samt Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer. Programområde Sötvatten har utökats med två nya delprogram för att tydliggöra anpassning till vattenförvaltningens krav på övervakning i både förhållandevis opåverkade sjöar och vattendrag (Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag - Basövervakning i Södra Östersjön) och i påverkade sjöar och vattendrag (Operativ övervakning av vattenförekomster). Inom programområde Miljögiftsamordning har delprogrammet Miljögifter i vattenmiljö lagts till för att bedöma föroreningsnivåer i sediment och vatten. Vi prioriterar även att följa upp förutsättningar för den biologiska mångfalden i våra landmiljöer och ett urval av viktiga arter i länet. Av budgetskäl har vi sedan förra programperioden varit tvungna att stryka undersökningar av trumgräshoppa, utter och rikkärr. Undersökningarna kommer eventuellt att utföras med annan finansiering eller återupptas med ett glesare tidsintervall under nästkommande programperiod. Skyddsvärda träd övervakas sedan tidigare vart tionde år. Från och med 2021 kommer övervakningen att delas upp och utföras årligen. Eftersom Östergötland är ett intensivt jordbrukslän är en förhållandevis stor del av miljöövervakningen knuten till jordbruksmark. Resultat från miljöövervakningen rapporteras normalt till så kallade datavärdar. Data kan beställas eller laddas hem från datavärdarnas hemsidor. På Länsstyrelsens hemsida publiceras rapporter som tas fram inom miljöövervakningen. Rapporter publiceras även i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om yrkes- och branschrörligheten hos de individer som förlorar jobbet vid större nedläggningar och neddragningar. Detta för att belysa eventuella behov av regionalt anpassade stödinsatser och den hänsyn man bör ta till mäns och kvinnors genomsnittliga rörelsemönster för att främja en mer jämställd arbetsmarknad. Innehållet vänder sig i huvudsak till aktörer från företag, omställningsorganisationer och offentlig sektor. Studien visar att den del av den svenska arbetskraften som har blivit utsatt för nedläggningar och nedskärningar i genomsnitt klarar sig ganska bra på kort sikt (5 år). Detta även under den turbulenta period i svensk ekonomi som vi har studerat: 2007–2010. Majoriteten får ett nytt jobb snabbt och i den mån individerna får lägre inkomst så är inkomsttappet marginellt. De som tjänar mest innan arbetsplatsförändringen är också de som upplever störst negativa lönekonsekvenser i absoluta tal. Det är svårt att göra en internationell jämförelse, men enligt OECD:s analys och sammanställning är de negativa lönekonsekvenserna för arbetstagare i de nordiska länderna (inklusive Sverige) mindre i jämförelse med övriga avancerade ekonomier (OECD 2013). Sett till de branschmässiga och geografiska rörlighetsmönstren är det många som väljer, eller erbjuds, att stanna inom samma yrke och bransch. Nära en tredjedel byter både bransch och yrke trots risken att en stor del av individens ackumulerade kompetens blir outnyttjad på det nya jobbet. Samtidigt bidrar personalrörligheten, i synnerhet vid en lyckad matchning mellan arbetstagarens kompetenser och företagets etablerade kunskapsstruktur, till kunskapsspridning mellan företag och branscher. De regionala ekonomiernas branschsammansättning spelar stor roll för individernas möjligheter till snabb återanställning och möjlighet att hitta ett jobb i en annan region. Bland framgångsrika ”återanställarregioner” finns det både stora och mindre regioner. Allt handlar alltså inte om den regionala ekonomins storlek. Regional närvaro av relaterade branscher spelar en särskilt positiv roll för möjligheterna till återanställning. Studiens resultat pekar på de fördelar som både regioner och individer kan ha av att nya arbetsmöjligheter uppstår i relaterade branscher. Rörligheten kan minska omställningskostnaderna eftersom individernas kompetenser har större sannolikhet att i någon grad kunna användas i den nya verksamheten. Ur ett jämställdhetsperspektiv ser vi att kvinnor är överrepresenterade i gruppen med lägst lön. De är också underrepresenterade i gruppen som är på väg att ”ta sig ur” låginkomstgruppen på grund av, eller kanske tack vare, nedskärningar och nedläggningar. Dessa resultat håller även om man kontrollerar för en rad individuella och strukturella faktorer. Rörlighetsmönstren vid nedskärningar och nedläggningar tenderar att reproducera gamla könsuppdelningar och ”arbetsdelningen” mellan könen på arbetsmarknaden. I vissa fall förstärks till och med dessa skillnader. Kvinnor trängs ut från, eller väljer att lämna, arbeten inom tillverkningsindustrin i högre grad än männen. Motsvarande sker för män inom exempelvis vård- och omsorgssektorn. Omställningens dynamik tycks med andra ord vara en konserverande snarare än en progressiv kraft för att minska könsskillnader. Samtidigt visar resultaten att kvinnor klarar sig signifikant bättre än män, vad gäller skillnad i yrkesstatus mellan det gamla och nya jobbet, i gruppen som blir friställda från lågstatusyrken.

Ledarskap beskrivs som en kritisk framgångsfaktor för en organisation och har därför varit ett omdiskuterat område under en lång period. Inom ledarskapsgenren finns coachande ledarskap som har fått stor uppmärksamhet i tidigare forskning. Vid genomgång av litteraturen framkommer tre tydliga utmaningar kopplat till implementeringen av ett coachande ledarskap: organisationsförändringsprocessen, den spretiga definitionen av coaching, samt dubbla arbetsroller avseende chefen som coach. Studien har utgått från ett medarbetarperspektiv för att besvara forskningsfrågan. Leadership is described as a critical success factor for an organization and has therefore been an area of debate for a long period. Within the leadership genre there are coaching leadership that has received a lot of attention in previous research. In reviewing the literature, three clear challenges are associated with the implementation of a coaching leadership: the organizational change process, the widespread definition of coaching, and dual work roles regarding the manager as coach. In addition, this study has adopted a staff perspective to answer the research question.

Titel: Kreditförlusternas effekt på informationsmängden i bankers årsredovisningar Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi Författare: Henning Kihlberg och Lizette Söderdahl Handledare: Fredrik Hartwig Datum: januari - 2020 Syfte: Är att analysera om det i banker finns ett samband mellan mängd information om kreditförluster och kreditförlusternas storlek, företagets storlek, lönsamheten och regiontillhörighet. Metod: I denna studie tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Data från 142 börsnoterade bankers årsredovisningar har samlats in med hjälp av databasen Thomson Reuters Eikon. Utifrån deskriptiv statistik, pearsons korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys analyseras studiens data. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att variabeln storlek på kreditförlust är signifikant på 5% för att förklara mängd information i årsredovisningarna. Det finns dock inget statistiskt säkerställt samband att företagets storlek eller lönsamhet är avgörande för att förklara informationsmängden. Vidare finner studien ett svagt samband mellan mängd information i bankers årsredovisningar och bankers regiontillhörighet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar teoretiskt till att vara en av de första undersökningar av informationsmängden om kreditförluster efter införandet av IFRS 9. Den ger en ögonblicksbild över vad som kan förklara informationsmängd om kreditförluster som banker inom EU lämnar i sina årsredovisningar. Studien har ett signifikant bidrag till forskningen då den tillför ökad förståelse inom ämnesområdet. Studien bidrar praktiskt med ett svagt samband gällande att det finns skillnader i informationsmängden mellan regioner inom EU. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att mäta kvaliteten på de ord som används i årsredovisningar. Detta då tidigare forskning förklarar att kvaliteten på de ord som används i årsredovisningarna kan ha en inverkan på informationsmängden. Ett annat förslag är att göra en paneldata över exempelvis 3 år för att visa utvecklingen av kreditförluster som baseras på kreditförlustmodellen ECL-modellen. Detta skulle då kunna visa effekten av förändringar som storleken på kreditförluster har på informationsmängden i årsredovisningarna. Title: The effect of credit losses on the amount of information in banks annual reports. Level: Final assignment for bachelor’s degree in Business Administration Authors: Henning Kihlberg and Lizette Söderdahl Supervisor: Fredrik Hartwig Date: January – 2020 Aim: The aim of this study is to analyse whether there in banks is a relation between the amount of information about credit losses and the size of the credit losses, the size of the company, the profitability and regionality. Method: This study uses a quantitative method with a deductive research approach. Data from 142 listed banks’ annual reports have been collected using the Thomson Reuters Eikon database. The data has been analysed with the help of descriptive statistics, Pearson’s correlations analysis and multiple linear regression analysis. The results of these analyzes have been discussed which led to the study’s conclusion. Result & Conclusions: The study’s result shows that the variable “size of the credit loss” is significant at the 5% level to explain the amount of information about credit losses in the annual reports. However, there is no statistical correlation that the size or profitability of the company is decisive for explaining the amount of information. Furthermore, the study finds a weak relation between banks’ regionality and the amount of information in banks’ annual reports. Contribution of the thesis: Theoretical, the study contributes to the lack of research about the effects of IFRS 9, being the first study on the amount of information about credit losses since the implementation. This study gives a snapshot of what, that can explain the amount of information about credit losses that banks in the European Union produces in their annual reports. The study contributes to the current research with increased understanding of the subject. The study contributes practically with a weak connection regarding the differences in the amount of information between regions within the EU. Suggestions for future research: A suggestion for future research is to look on the quality of the words used in the annual reports. Previous research explain that the quality of the words used annual reports could have an impact on the amount of information, which is why this could be an interesting topic. Another suggestion is to make panel data over, for example, three years to show how the development of the credit losses based on the credit loss model, “ECL-model”. This would show the effect of changes in the size of the credit losses has on the amount of information in the annual reports.

DISC-assessment is a tool used to evaluate the communication styles and behaviour of people by profiling based on four different reaction types. These profiles are usually represented by four different colours; Red, Yellow, Green and Blue. This colour division became a widely known phenomenon in Sweden after Thomas Eriksons' book \emph{Omgiven av idioter} was released 2014. The theory of DISC was shortly thereafter subject to strong criticism due to the simplicity of the model and the lack of research around it. The aim of this study is to explore if a categorization of people into the four groups, based on the theory, can be supported by the data. In an attempt to answer the research problem, two cluster analyses were performed using the \emph{k}-modes algorithm. The best cluster solution that was found showed similarities to the four groups based on the DISC-assessment. This could be seen as an indication of support for the profiling system. However, it is shown that several different cluster solutions are possible, severely limiting the possible conclusions that could be drawn from this study.

Syftet med min studie är att undersöka hur en manlig och kvinnlig protagonist framställs och representeras i kontrast till varandra i musikvideon till låten ‘Please me’ framförd av Cardi B och Bruno Mars. Studie utgår från följande frågeställningar: Existerar det en tydlig skillnad i hur sångaren porträtteras beroende på kön? Uppfattas låttexten annorlunda beroende på könet av sångaren, isåfall på vilket sätt? Vilka visuella koder karaktäriseras på de utvalda scenerna? Tidigare forskning påvisar att kvinnor har en tendens att objektifieras i kontrast till männen när det kommer till representation inom media. Genom att fokus ligger på kvinnors kroppar och en minskad agens bidrar detta till en objektifiering som appliceras på kvinnliga karaktärer inom visuell media. Tidigare forskning tar avstamp i objektifieringsteorin , kvinnlig representation inom visuell media samt en övergripande bakgrund när det kommer till fenomenet musikvideo och genrerna rapp & r&b. Det valda teoretiska ramverket innefattar studier inom the male gaze, semiotik samt Rosalind Gills teorier inom genus och media. För att besvara mina frågeställningar använder jag mig av en multimodalanalys med sociosemiotiska inslag där jag analyserar både det textuella och visuella inom mina utvalda scener. Resultatet visar att det fortfarande existerar en orättvis representation när det kommer till kön inom media och att kvinnan fortfarande sexualiserats. Resultatet visar även att, trots en omställning i genren där kvinnor har blivit mer populära än män, så anpassar sig kvinnorna fortfarande efter det rådande patriarkaliska synsättet som existerar. Detta genom att sexualisera både sig själva och andra kvinnor. Kameravinklar, kläder och låttext är några av aspekterna som bidrar till en ojämn representation av manligt och kvinnligt.

Sverige har ambitiösa klimatåtaganden där regeringen uttalat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riksdagen har antagit ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige för att vara med i omställningen och begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Under 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska ha minskat med minst 85 procent senast år 2045 jämfört med utsläppen år 1990. Naturvårdsverket visar vägen mot klimatmålen Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av Sveriges nationellt fastställda klimatmål. Årets rapport innehåller fördjupade analyser av trender i den svenska klimatomställningen för Sveriges utsläpp och nettoupptag av växthusgaser och ger en övergripande bild av hur vi befinner oss på vägen mot Sveriges klimatmål. Rapporten innehåller ett särskilt fokuskapitel som beskriver möjligheter med att integrera åtgärdsstrategier i luft- och klimatarbetet. Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, vilket motsvarar en minskning om 2,4 procent jämfört med 2018. För att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt om 6–10 procent per år från 2019. Det senaste årets utsläppsminskning beror främst på minskade utsläpp inom industrisektorn och el- och fjärrvärmesektorn. Inom industrin har utsläppen framför allt minskat på grund av planerade underhållsstopp på raffinaderier och minskad produktion inom mineralindustrin. Minskade utsläpp syns i de flesta sektorerna, förutom jordbrukssektorn och arbetsmaskiner där utsläppen har ökat jämfört med föregående år.

Mental health issues among youth and young adults in Sweden have been on the rise for many years now. At the same time, awareness hasincreased as well as research on the issue. Sweden has distinguished itself with higher statistics on youth’s mental healthissuescompared to its neighboring countries. Many suggestions on the cause has been made, both in health research as well as sociological and pedagogical. The purpose of this paper has been to seek the youth’s own voices on the issueof mental health, as well aseducation’s and teacher’s role in mental health. This has been done through semi-structured interviews with students of upper secondary school in Sweden, and teachers in the same grades. The results support earlier research and find that school has an important and problematic role in the formation of youth’s mental health.

I takt med en ökad transportomfattning stiger också antalet transportskador. Eftersom att det är kunden som får en verksamhet att gå runt är det av stor vikt att ta hand om dem i samtliga aspekter, och så även när de har drabbats av en transportskada. En effektiv skadehantering är ett sätt för organisationer att bygga långvariga relationer med sina kunder. Denna studie har syftat till att undersöka och utvärdera två olika skadehanteringsprocesser inom två segment hos fallföretaget. Fallföretaget använder sig i dagsläget utav två skillda affärskoncept för processerna, vilka är inhouse och outsourcing. Studien svarar på två frågeställningar för att uppfylla arbetets syfte. Den första frågeställningen handlar om enjämförelse av inhouse och outsource lösningar för transportskadehantering och vänder sig främst till fallföretaget och dess anställda i hopp om att identifiera en gemensam lösning för de två segmenten. Den andra frågeställningen, vilka faktorer lägger grunden för en framgångsrik hantering av transportskador ur ett informationslogistikt perspektiv?, ämnar fylla det kunskapsgap som lokaliserats genom tidigare forskning. Studien har utgått ifrån två vetenskapliga teorier: teknik, organisation och extern miljö (TOE) och Empowered complaint management. TOE har i detta arbete representerat det informationslogistiska perspektivet genom att beskriva tre kontexter: teknik, organisation och extern miljö. Tre utvärderingar, som var och en är kopplade till informationslogistikens kontexter, har genomförts för att frambringa ett resultat. Empowered complaint management har använts som ett komplement till TOE för att beskriva den externa miljöns önskan. Denna teori beskriver vilka förväntningar kunderna har men även hur de som arbetar i processen bör agera i olika situationer. Resultatet från undersökningen påvisade att inhouse-processen är klart mer lämpad ur ett informationslogistiskt perspektiv än den outsourcade lösningen. Detta belyses genom de tre utvärderingar som genomförts, vilka visade på att medarbetarna inom inhouse-processen är nöjda med arbetsrutinerna, en hög grad av kundnöjdhet identifierades samtidigt som kostnadskalkylen tydligt pekade på att denna process är mer kostnadseffektiv än outsourcelösningen. Studien illustrerar att lösningar och processer som sker via outsourcing kan leda till negativa konsekvenser. Exempel på detta är tappad kontroll och kunskap gällande processen samtidigt som viktig kundkontakt förloras. Genom att arbeta med processen internt kan istället goda relationer byggas, vilket i sin tur ofta leder till långvariga kunder. Sammanfattningsvis visar studien att det inte är möjligt att peka ut en av de tre kontexterna för informationslogistik som den mest betydelsefulla. Istället är det samverkan och samspelet mellan samtliga kontexter som lägger en grund till en väl lämpad transportskadehantering ur ett informationslogistiskt perspektiv.

Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.

Kvarvarandet av nyckelpersoner är av stor vikt för ett företagsförvärvs framgång, något som i tidigare studier dock har visat sig vara svårt. En annan faktor som är mycket betydelsefull för ett lyckat förvärv är hastigheten på förvärvets integrationsprocess. Följande studie syftar således till att kvalitativt undersöka hur nyckelpersoners uppfattning av företagsförvärv påverkas av hastigheten på integrationsprocessen kopplad till förvärvet. Detta görs genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas uppfattningen av ett företagsförvärv hos nyckelpersoner av hastigheten på förvärvets integrationsprocess?”. Genom tio semistrukturerade intervjuer, varav nio med nyckelpersoner från det förvärvade företaget och en med en integrationsexpert, har information kring deras subjektiva upplevelser av förvärv samlats in, vilken sedermera har kategoriserats i teman och analyserats. Resultatet visar att nyckelpersoners förvärvsuppfattning påverkas på ett övergripande positivt sätt av en hög integrationshastighet, men att även andra faktorer såsom en bra planering i för-förvärvsprocessen är viktig för att förbättra deras uppfattning.

Personlighet påverkar många livsaspekter. Tidigare forskning har visat att politik är en av dessa aspekter. Forskning inom området har konstaterat ett samband mellan personlighet och riktningen av personers politiska orientering samt mellan personlighet och Känsla av sammanhang (KASAM). Däremot fanns en forskningslucka kring relationen mellan KASAM och politik. Syftet med denna studie var att undersöka relationen som de fem grundläggande personlighetsdimensionerna och KASAM har till Politiskt intresse samt Politisk inriktning, men även relationen mellan personlighetsdimensionerna och KASAM. Hundrafemtiofem studenter deltog varav 37 män. Datainsamling gjordes via enkät, som bestod av BFI-44, SOC-13 samt självrapportering av Politiskt intresse och inriktning. Databearbetningen skedde via korrelationsanalys samt regressionsanalys. Studiens resultat visade att personlighet hade ett samband med politik samt KASAM och att KASAM hade ett samband med en högerorienterad politisk inriktning. Eftersom relationen mellan KASAM och politik var relativt outforskad kan resultatet av denna studie ses som ett intressant ämne för framtida forskning.

Denna studie undersöker hur en app för en befintlig utbildningsplattform skulle kunna utformas. Utbildningsplattformen i fråga är LiUs egna system, Lisam. Lisam används som ett verktyg för såväl studenter som lärare men har utstått kritik för saker som komplicerad navigation, osammanhängande gränssnitt samt svåråtkomlig och dåligt uppmärksammad information. Studien resulterade i en interaktiv prototyp av en Lisam-app. Prototypens användargränssnitt är uppdelat i fyra huvudkategorier: hem, kurser, samarbetsytor och schema. Genom dessa kan användaren läsa universitetsrelaterade nyheter, se viktiga händelser angående sin utbildning, anmäla sig till tentor och seminarier, kommunicera med olika arbetsgrupper, se sitt schema och mycket mer (se bilaga 1. för fullständig prototyp).

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag. Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

1960- och 70-talens ”miljonprogram” gav upphov till en snabb tillväxt av nya hyreshus och förortsområden. Idag är de flesta av dessa bostadsområden i stort behov av renovering, och olika insatser görs för att få byggnaderna mer energieffektiva. Ett av de områden som just nu genomgår sådan renovering och energieffektivisering är Tjärna Ängar i Borlänge. Renoveringsarbetet studeras av ett flervetenskapligt forskningsteam vid Högskolan Dalarna, och artikeln utgår från intervjuer och mätningar som genomförts före respektive efter renovering av tre testhus. Resultaten bygger framförallt på intervjuer med representanter för bostadsbolaget och intervjuer med män och kvinnor boende i ett av dessa flerbostadshus. Artikeln diskuterar de boendes negativa upplevelse av termisk komfort, en faktor som inte var så tydlig vid mätningarna, men som blev mycket framträdande i intervjuresultaten. Vi menar att upplevelser av dålig termisk komfort innebär att även renoveringens sociala hållbarhet skulle kunna ses som bristfällig. Utgångspunkten för detta påstående är en definition av social hållbarhet som framförts av Liu, Dijst, Geertman and Cui (2017). Dessa författare har, utifrån en litteraturöversikt av hur begreppet ”social hållbarhet” hittills definierats inom olika discipliner, föreslagit ett begreppsmässigt ramverk för social hållbarhet som består av två kontextualiserade komponenter: välbefinnande och social rättvisa. Bristande termisk komfort bland de boende visade sig i vår studie ha stora kopplingar till både bristande välbefinnande och social rättvisa. Men problematiken har även viktiga kopplingar till möjligheten att spara energi i samband med renovering av miljonprogramområden. Artikeln inleds med några ord om hur den termiska komforten sett ut i byggnaden före respektive efter renoveringen. Därefter påtalas vikten av att se olikheter i upplevelsen av termisk komfort, dels i form av en genusskillnad, dels som en särskild sårbarhet i vissa situationer, liksom olikheter i målsättning och strategier hos bostadsbolag respektive boende. Därefter följer en diskussion om möjligheter och svårigheter i att kombinera energibesparing med välbefinnande och rättvisa. Slutligen dras slutsatsen att varje renovering måste betraktas som unik. Social hållbarhet vid varsam energieffektiv renovering

Tillväxtverket

Police officers today run the risk of being exposed to events that others will never experience during their lifetime. Many of these experiences may lead to traumatic memories that, in worst case, could make them never wanting to work as a police officer again. How can the police get better at taking care of their employees? This study aims to shed light over how the crisis-supporters perceive their learning within the activity of debriefing. The research questions asked are:” what moments in debriefing do the crisis-supporters identify as a learning activity?” and ”in what ways do the crisis-supporters think they can develop professionally during their practice of debriefing?”. This study investigates the phenomenon of crisis support from a sociocultural theory. The result show that the crisis-supporters feel that they get more knowledge when they debrief police officers compared to when participating in formal education. The results also show that verbal communication is very important in the practice of debriefing. Finally the results show that the interaction between crisis-supporters and police officers plays an important role in both crisis-supporters as well as police officers learning. Poliser löper varje dag risk att erfara händelser som någon annan aldrig någonsin kommer att få uppleva under sin livstid. Många av dessa händelser kan leda till traumatiska minnen som i värsta fall gör att de inte kan fortsätta arbeta som polis. Hur kan polisen bli bättre på att ta hand om sina medarbetare? Denna studie syftar till att ge lyse åt hur krisstödjarna uppfattar sitt lärande inom krissamtal. Vi ställde frågor om ”vilka moment i krisstödet ser krisstödjarna ett lärande?” och ”på vilka sätt kan krisstödjarna utvecklas inom sitt krisstödjande?”. Studien undersöker detta genom att med hjälp av det sociokulturella perspektivet belysa lärandet hos krisstödjarna i krissamtal. Fem krisstödjare inom polisen har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades deduktivt med hjälp av tematisk analys och med sociokulturell teori som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att krisstödjarna får mer kunskap av att hålla krissamtal än att delta i formella utbildningar. Det visar även att språket är fundamentalt för hur krisstödjarna kommunicerar med varandra och de drabbade samt att samspelet mellan krisstödjare och drabbade spelar en viktig roll i lärandet.

Climate change is one of the biggest challenges in today’s society. The way we use transportation plays a big roll in decreasing emissions, and achieving a healthier society. Commuting is a significant share of people’s use of transport, therefore the employer should play an important part in changing the way people commute to work. This research has studied how employers affect the way their employees commute to work and with what mode of transport they use. This study investigates the outcome of a project that is carried out within Uppsala municipality and towards its employees, regarding electric bicycles as a salary benefit. The methodology consists of a survey that was sent out to 260 employees at Uppsala municipality who accepted the offer of electric bicycle as a salary benefit, three interviews were also carried out. The findings show that employees at Uppsala municipality changed their mode of transport from car to electric bicycle to the greatest extent. Furthermore, the findings show that geographical accessibility is closely related to employees’ choice in whether they choose to commute with electric bicycle or not. The electric vehicle premium introduced by the state, implies incentives for the municipal council to invest more in the field of cycling. The increased speed of the electric bicycles poses challenges for both society and its inhabitants.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete är en del av sjuksköterskors arbete. En ökande befolkning kan leda till att fler patienter skadas i vården och för att minska antalet vårdskador som uppstår måste sjuksköterskor arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ ansats. Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fyra subteman. Tema 1) Att försöka säkerställa patientsäkerheten som inkluderar: Att vilja förbättra vården och Att prioritera samarbete. Tema 2) När patientsäkerhetsarbete väljs bort som inkluderar: Att prioritera patienter och Att skydda sig själv. Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete innefattar både deras försök att säkerställa patientsäkerheten och deras medvetna val av att inte arbeta patientsäkert. Deras försök att säkerställa patientsäkerheten inbegriper sjuksköterskor vilja att förbättra vården och att prioritera samarbete. Patientsäkerhetsarbete väljs bort för att sjuksköterskor ska kunna prioritera patienter eftersom patientsäkerhetsarbetet kan ses ett hinder för vårdandet av patienter. Sjuksköterskor kan välja att inte arbeta patientsäkert för att skydda sig från negativa konsekvenser och hot. Slutsats: Utmanande arbetsförhållanden, tidsbrist, bristande utrustning och bristfälliga lokaler ses som hinder som kan försvåra sjuksköterskors arbete, vilket leder till att sjuksköterskor kan välja bort patientsäkerhetsarbete för att prioritera patienter eller skydda sig själv.

Inom den moderna matematiken har delområdet topologi fått ett allt större intresse och ett ökat användningsområde. Den här uppsatsen, som har karaktär av litteraturstudie, behandlar dels översiktligt grundläggande punktmängdstopologi (allmän topologi), men arbetets centrala del är dock inriktad på algebraisk topologi. Det har visat sig att när de grundläggande, traditionella, verktygen inom topologin inte räckt till så har det varit fruktbart att omformulera problemen och det man vill undersöka så att algebra har kunnat tillämpas. Här redovisas några av den algebraiska topologins mer centrala satser och samband, bland annat: Jordans kurvsats, Cauchys integralformel, Brouwers fixpunktssats, Lefschetz fixpunktssats och satsens relation till Eulerkaraktäristik samt helt översiktligt, differentialtopologi, där ”the hairy ball theorem” behandlas. Uppsatsens målgrupp är personer med grundläggande kunskaper i matematik på högskolenivå och som vill få en grundläggande orientering eller ökad insikt i ämnet.