Search

The aim of this doctoral thesis is to study culture bound translation phenomena in translations from Finland-Swedish to German. The data consists of Tove Jansson’s Sommarboken and Bildhuggarens Dotter and Kjell Westö’s collection of short stories Lugna Favoriter and the German translations of these books. The general aim of the analysis is to identify the strategies used by the translators to translate different cultural phenomena. Moreover, the consequences of the strategies are dealt with on a pragmatic level. In addition, the aim is to study whether it is easier to translate a Finland-Swedish book into Finnish than into German from the cultural point of view. Semiotics, the science of signs, relations and meanings of signs is an important tool in this doctoral thesis. Translation can be understood not only as a translation of a written text A into a written text B but also in a wider meaning. In addition, the cover of a book and different cultural phenomena can be translated. This point of view is visible, for example, in the semiotic analysis of four bookcovers. The analysis shows that the translators use nine different adaptation strategies. There are also six types of non-adaptation. The adaptations used by the translator, the context and the semiotic space of the reader of the target culture are the factors which have an influence on the level of understanding the target text. It also becomes evident that the more different the target culture is from the source culture, the harder it is to translate from the cultural point of view. Abstrakt Föreliggande avhandling har som syfte att undersöka kulturellt bundna översättningsfenomen vid översättning av skönlitteratur från finlandssvenska till tyska. Materialet jag valt är Tove Janssons Sommarboken och Kjell Westös novellsamling Lugna Favoriter och verkens översättningar till tyska. Det övergripande målet i analysen är att kasta ljus över de strategier som översättarna använder vid översättningen av olika kulturella fenomen. Dessutom behandlas konsekvenserna av dessa strategier på pragmatisk nivå. Det gäller också att studera om ett finlandssvenskt verk ur kulturell synvinkel är lättare att översätta till finska eller till tyska. Semiotiken som är vetenskapen om tecken, teckenrelationer och teckens betydelser är då ett viktigt arbetsredskap. Översättning anses i föreliggande avhandling inte bara vara översättning av skriven text A till skriven text B, utan översättning har här en bredare betydelse. En pärm eller ett kulturellt fenomen kan också överföras. Denna uppfattning kommer till synes t.ex. i den bildsemiotiska analysen av fyra bokpärmar. Av analysen framgår att översättarna använder nio olika adaptationsmetoder. Det finns sex olika typer av icke-adaptationer. Kontext, översättarens adaptationer och den målkulturella läsarens semiotiska rum är de faktorer som påverkar läsarens förståelsenivå av måltexten. Det visar sig också att ju längre borta målkulturen är från källkulturen, desto svårare blir en översättning ur kulturell synvinkel.