Search

Den praktiska ämnesdidaktik som projektet fokuserat på var en virtuell praktik, en lärarledd simuleringsundervisning med fem virtuella elever. Träningen på att undervisa de virtuella eleverna följdes av återkoppling som gavs av en ämnesdidaktiker i historia och en i samhällskunskap. Den virtuella praktiken bakades in som ett obligatoriskt moment i två campusförlagda kurser för blivande ämneslärare, i historia respektive samhällskunskap. Pedagogiskt utvecklingsprojekt för e-lärande 2020

Befogenhetsprövning inom Svenska kyrkan ska enligt kyrkoordningen skydda präster och diakoner från arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren som grundar sig på läran, utövandet av vigningstjänsten eller efterlevnaden av vigningslöftena. Sådana ärenden handhas av domkapitlet. Utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv kan befogenhetsprövningen antas vara tänkt som ett skydd för professionen. I denna studie har 89 ansökningar om befogenhetsprövning för präster under tiden 2001 – 2019 analyserats. Enligt anvisningar från Överklagandenämnden skall domkapitlen ta arbetsgivarnas uppgifter för goda. Det blir därmed i praktiken arbetsgivaren som beslutar om befogenhetsprövningen skall godkännas. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader i utfall av ansökningar mellan män och kvinnor eller mellan kyrkoherdar och komministrar. För kyrkoherdar handlar klagomålen i stor utsträckning om deras ledarskap medan komministrar anses brista i samarbete. Över 66% av alla ansökningar bifalls. Nästan samtliga korrekta ansökningar bifalls. Prästernas yttranden har inte visats påverka domkapitlens beslut, huvudsakligen för att prästerna argumenterar i sak. Endast i undantagsfall argumenterar prästerna för att klagomålen har att göra med deras vigningslöften och efterlevnaden av dem. Vissa ärenden avvisas eller upphävs av domkapitlet. Detta förefaller inte påverka församlingarna, utan de går vidare enligt sin planering. Domkapitlens roll är snarast att legitimera församlingarnas beslut, inte att granska dem. De kan därför sägas vara en tillsynesmyndighet och inte en tillsynsmyndighet. Om bestämmelsen om befogenhetsprövning skall vara ett verksamt skydd för professionen behöver regelverket ses över.

Det brann på många håll i Norden under 2018 och flera bränder var betydligt större än normalt. Bränderna krävde akuta åtgärder och testade både den nationella beredskapen och det internationella samarbetet. För att stå bättre rustade inför kommande extremväder och omfattande skogsbränder behöver samarbetena mellan de nordiska länderna intensifieras. Nordiska ministerrådet inrättade därför under hösten 2018 en arbetsgrupp för att systematisera de nordiska ländernas erfarenheter från bränderna samt för att föreslå samarbetsområden som kan bidra till ett mer motståndskraftigt nordiskt skogsbruk. Arbetsgruppen lägger fram åtta förslag till nordiska samarbetsområden. Förslagen inkluderar insatser på kort och lång sikt och berör både skogsnäringen och räddningstjänsten.

Stora delar av Norden upplevde extrem torka under sommaren 2018 vilket resulterade i minskad skörd jämfört med tidigare år. Vissa effekter syns även på animalieproduktionen. För att stå bättre rustade inför kommande extremväder behöver erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan de nordiska länderna vidareutvecklas. Nordiska ministerrådet inrättade därför i september 2018 en arbetsgrupp för att systematisera de nordiska ländernas erfarenheter från torkan 2018 samt föreslå konkreta nordiska samarbetsområden som kan bidra till ett mer motståndskraftigt nordiskt jordbruk. Arbetsgruppen lägger fram fem förslag till samarbetsområden: Kunskapshöjning: klimatsmarta vatten- och odlingssystem, Växter anpassade för framtida nordiska förhållanden, Strategier för effektivare organisering i händelse av extremväder, Nordiskt kunskapsutbyte mellan rådgivare, Nordiskt nätverk för jordbruk och extremväder.

Locally produced bioenergy can decrease the dependency on imported fossil fuels in a region, while also being valuable for climate change mitigation. Short-rotation coppice willow is a potentially high-yielding energy crop that can be grown to supply a local energy facility. This study assessed the energy performance and climate impacts when establishing willow on current fallow land in a Swedish region with the purpose of supplying a bio-based combined heat and power plant. Time-dependent life cycle assessment (LCA) was combined with GIS mapping to include spatial variation in terms of transport distance, initial soil organic carbon content, soil texture and yield. Two climate metrics were used (global warming potential (GWP) and absolute global temperature change potential (AGTP)), and the energy performance was determined by calculating the energy ratio (energy produced per unit of energy used). The results showed that when current fallow land in a Swedish region was used for willow energy, an average energy ratio of 30 MJ MJ-1 (including heat, power and flue gas condensation) was obtained and on average 84.3 Mg carbon per ha was sequestered in the soil during a 100 year time frame (compared with the reference land use). The processes contributing most to the energy use during one willow rotation was the production and application of fertilisers (~40%), followed by harvest (~35%) and transport (~20%). The temperature response after 100 years of willow cultivation was -6·10-16 K MJ-1 heat, which is much lower compared with fossil coal and natural gas (70·10-16 K MJ-1 heat and 35·10-16 K MJ-1 heat, respectively). The combined GIS and time-dependent LCA approach developed here can be a useful tool in systematic analysis of bioenergy production systems and related land use effects.

Religiösa samfund i DUST-länen: Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa

Religiösa samfund i DUST-länen: Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa

Företaget Eco Etanol AB har utvecklat ett koncept där helgrödesensilerade ärt-eller åkerbönplantor processas i en stationär tröska för att separera bönan från grönmassan. Grönmassan valsas sedan för att utvinna en proteinrik pressvätska och en fiberrik halmrest, och bönorna mixas i vatten för att separera proteinet från stärkelsen. Denna process resulterar i tre fraktioner: protein, stärkelse och fiber. Dessa fraktioner kan förädlas till en mängd olika produkter. I denna studie antogs att halmen förädlas till bränslepellets medan proteinet i bönan och pressvätskan används som djurfoder och stärkelsen används för etanolproduktion. Konceptet som helhet kallas i denna studie för bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av de tre produkterna studerades med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA). Studien inkluderar odling, skörd och ensilering, transport från fält samt processande och förädling till färdiga försäljningsbara produkter, och slutar vid fabriksgrinden vilket innebär att distribution av varorna till slutanvändare eller användning av produkterna inte inkluderats. Studien inkluderar inte heller byggnader och övrig infrastruktur. Åkerbönans kvävelevererande och luckrande effekter i växtföljden har beaktats. De emissioner som uppkommer från odling och bioraffinaderi fördelas över de tre samprodukterna med hjälp av ekonomisk allokering. Det innebär att en produkt som har ett högt ekonomiskt värde får en högre miljöbelastning. Resultatet för respektive produkt jämfördes också med ett antal referensprodukter som har samma eller liknande funktion som de studerade produkterna. Referensprodukterna var för proteinfoder: värmebehandlat rapsmjöl ExPro ®, sojamjöl och drank, för etanol: etanol producerad från vete och sockerbetor samt bensin, för briketter: skogsflis, flis av gallringsvirke och pellets. Datainsamlingen bygger delvis på uppgifter från företaget Ecoetanol at Sweden AB bland annat vad det gäller skörd, tröskans kapacitet och energibehov samt näringsanalyser som beställts av Ecoetanol at Sweden AB och utförts av Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB. Eftersom prototypen för bioraffinaderiet inte var färdigställd när denna studie genomfördes så baserades en stor del av beräkningen på data från litteraturen och delvis också på egna antaganden t.ex. vad gäller kapaciteten på bioraffinaderiet. Resultatet visade att dieselanvändning vid odling samt lustgasemissioner från åkermark har störst påverkan under livscykeln, båda respektive ca 30 % av den sammanlagda påverkan på klimatet. Energianvändning och insatsmedel i bioraffinaderiet hade relativt begränsad påverkan på klimatprofilen. Viktigt att notera är att egenproducerade briketter antogs användas för processens värmebehov, vilket täcker en betydande del av processens energibehov. Klimatpåverkan för proteinfodret, etanolen och briketterna samt referensprodukterna presenteras i tabell 1. Proteinfodrets klimatpåverkan uppskattades till ca 0,16 kg CO2ekv per kg torrsubstans (TS) proteinfoder, ca 50-68 % lägre än de undersökta referensprodukterna. Klimatpåverkan per liter etanol (21,2 MJ) uppskattades till ca 0,43 kg CO2ekv, ca 76 % lägre än bensin, men 2,5 % högre än veteetanol och ca 84 % högre än etanol gjord på sockerbetor. Klimatpåverkan per kWh briketter uppskattades till ca 16 g CO2ekv, vilket var nästan 1,4 gånger högre än flis från gallringsvirke och 19 % högre än pellets och 90 % högre än skogsflis.Årligen antogs ca 490 m3 etanol, ca 1000 ton proteinfoder och ca 5 600 MWh bränslebriketter produceras i bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av den sammanlagda produktionen uppskattades till 462 ton CO2ekv per år. Detta kan jämföras mot referensprodukter med låg klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av sockerbetsetanol, flis från gallring och drank som ger upphov till ca 477 ton CO2ekv per år, eller referensprodukter med hög klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av bensin, sojamjöl och pellets vilket ger upphov till ca 1 440 ton CO2ekv per år. Ett antal känslighetsanalyser genomfördes. Störst påverkan på produkternas klimatpåverkan (+21%) gav en sänkning av skörden till normskörd samt förändrade antaganden vad gäller lustgasemissioner från kvävet i rot och skörderester (+27%). Jämförelsen mellan bioraffinaderiets årliga produktion och samma mängd referensprodukter påverkades mest om markkolsförändringar inkluderades i analysen av sojan. Det gav 73 % reduktion i klimatpåverkan för bioraffinaderiet jämfört med referensprodukter med hög klimatpåverkan. I grundanalysen var motsvarande reduktion 68 %. Sammanfattningsvis: att investera och driva det studerade bioraffinaderiet kan ge stora klimatvinster, men bara om det är miljöbelastande produkter som ersätts på marknaden. Om produkter med hög klimatpåverkan (fossila bränslen och sojamjöl) kan ersättas kan en minskning på ca 68 % uppnås. Om bioraffinaderiets produkter istället ersätter andra produkter som redan har en låg klimatpåverkan (bioetanol och drank) uteblir i princip vinsten (minskning med endast 3 %). Det är således viktigt att investeringen leder till en expansion av marknaden för produkter med låg klimatbelastning, och inte bara en inbördes omfördelning.

Allmänt om NRS Intresset kring skador på skog har en lång historia i Sverige. Intresset har också ökat sedan den intensiva debatten under 1980 – 1990 talet om skogens påverkan av försurning och de under senare år omfattande utbrotten av skador på skog. Stora skadeutbrott kommer sannolikt att fortsätta att uppträda, inte minst till följd av förutspådda klimatförändringar. Förändringar som kan leda till utbrott av nya typer eller förstärkta effekter av tidigare kända skador. En långsiktig övervakning av skador och skogens hälsotillstånd är därför viktig. Riksskogtaxeringen (RT) har under lång tid samlat in data rörande skador genom objektiva inventeringar. Data från RT´s skogsskadeövervakning ingår i det europeiska samarbetsprojektet ICP Forests1 och i annan skoglig avrapportering såsom till Forest Europe2. Ett skadeutbrott har ofta en regional och trädslagsspecifik förekomst. Även om det i RT sker en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp de regionala skadeutbrotten. Anledningen till det beror av inventeringens design såsom stickprovets storlek och en lång fältsäsong. En inventering utförd inom aktuell lämplig tidpunkt och inom ett begränsat område förbättrar avsevärt möjligheterna att presentera avnämarvänlig information kring aktuella skadegörare. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott introducerats. Dessa nationella riktade skadeinventeringar (NRS) utförs i samråd mellan SLU, Skogstyrelsen och skogsnäringen. Idén med NRS bygger på att med ett koncentrerat stickprov och en begränsad personalinsats (en till två extra arbetslag för 2 – 3 månaders fältarbete) ge ett tillräckligt dataunderlag som förbättrar möjligheterna jämte kvaliteten på redovisade resultat över regionala skadeutbrott. I konceptet ingår även att de första resultaten från inventeringen skall kunna presenteras i omedelbar anslutning till avslutad inventering. Därefter utförs en grundligare statistisk utvärdering av inventeringsresultatet, även avseende huruvida ytterligare inventeringsbehov kvarstår. Inventeringsmål kan beslutas strax innan fältsäsong. Bakgrundsinformation för detta beslut tas in löpande. Det kan t ex komma från den ordinarie RT, den web-baserade skadedatabasen SkogsSkada, Skogsstyrelsen, forskare, skadeexperter och andra skogliga intressenter. Mer information och resultat från NRS och finns att hämta på projektets hemsida: http://www.slu.se/skogsskadeovervakningen.

Per Hansson jämför i denna första artikel av två tillsynen över ämbetsbärare i Svenska kyrkan och Church of England.

I en tidigare artikel (i Svensk Kyrkotidning nr 6-2013) har Per Hansson jämfört systemet för tillsyn över prästeri Svenska kyrkan och Church of England (CofE). I denna uppföljande artikel presenterar han de påföljder somdömts ut i de båda kyrkorna samt illustrerar detta med några fallbeskrivningar.

Efterfrågan på biobränslen ökar och utvecklingen drivs av både nationella och internationella mål att sänka utsläppen av växthusgaser samt att minska beroendet av fossil energi. Det har emellertid visat sig att inte all användning av bioenergi leder till minskade utsläpp av växthusgaser. För att säkerställa olika energisystems potential att minska utsläppen av växthusgaser behöver de jämföras med ett lämpligt fossilt referenssystem. I den här studien studerades skörd av grot (grenar och toppar) och stubbar i ett livscykelperspektiv för att identifiera system för skörd av skogsbränsle som relativt den producerade bränslemängden orsakar så små miljöeffekter som möjligt samtidigt som insatsenergi är liten. Användandet av skogsbränsle kan ses som en tidigareläggning av utsläpp av koldioxid jämfört med ett referensfall där biomassan lämnas kvar i skogen för att förmultna. Tidsperspektivet är därför betydelsefullt för hur förlusten av markkol ska beräknas för skogsbränsle som GROT och stubbar. För att beräkna den minskade inlagringen i markkol modellerades två granbestånd, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Referensmarkanvändningen var skogsskötsel utan skörd av skogsbränslen. Två olika beräkningssätt användes för att beräknad den minskade inlagringen (i) medelvärde för kollagerförändringen över en tidsperiod samt (ii) lagerförändring mellan två tidpunkter. Tre olika tidsperspektiv utvärderades, 20 år, en omloppstid (118 år respektive 77 år) samt två eller tre omlopp (231 år och 240 år). Det senare för att kunna jämföra resultaten från bestånden i södra och norra Sverige. Resultaten visar att storleken på den minskade inlagringen i markkol per hektar beror av beräkningsmetodik, tidsperspektiv, skördeintensitet, områdets produktivitet och skördad resurs, d.v.s. stubbar eller grot. Utsläpp av växthusgaser från hela skogsbränslekedjan inklusive minskad inlagring av markkol ger olika resultat beroende på vilket beräkningssätt som används för markkol, lagerförändring mellan två tidpunkter (6-10 g CO2-ekv/MJ bränsle) eller skillnad i medelkolförråd mellan två tidpunkter (11-42 g CO2-ekv/MJ bränsle). Utsläppsminskning (d.v.s. klimatnyttan) genom att ersätta fossil energi med skogsbränslen beräknades. Det antogs att skogsbränslen användes i kraftvärmeverk och genom att allokera 52 % av miljöbelastningen på elen baserat på alternativallokeringsmetoden antogs elen ersätta elektricitet från kolkondenskraftverk samt naturgaskraftverk (kombikondens). Förutom de faktorer som påverkar inlagring i markkol beror skogsbränslens klimatnytta av effektiviteten i användningen, tillämpad fördelningsmetod av miljöbelastning och vilken energisort som ersätts. Den insatsenergi som behövts för att skörda, transportera och förädla skogsbränslet beräknades till 2–5 % av energin i det bränsle som levereras. Arbetet visar att effekterna av grot- och stubbskörd är fördelaktiga jämfört med fossilbaserade alternativ när det gäller såväl insatsenergi som utsläpp av klimatgaser på lång sikt. Insatsenergi är mycket liten och säkerställd medan de långsiktiga klimateffekterna är något osäkra som ett resultat av brist på kunskap när det gäller bland annat effekter av omrörning i skogsmarken vid stubblyftning. Studien indikerar alltså att skörd av grot i studerade systemtyper bör tillämpas om hänsyn tas till enbart insatsenergi och växthusgaseffekter. För stubbars växthusgasbalans krävs mer kunskap om vilken betydelse stubbskördens omrörning av marken har på nedbrytning av organiskt material. Skördetekniken av stubbar kan vara betydelsefull för växthusgasbalansen för stubbar. Studien behandlar inte andra effekter, exempelvis på biologisk mångfald eller skogens upplevelsevärde. Vid en samlad bedömning av om/var/hur grot- och stubbskörd bör tillämpas måste en helhetsbedömning ske där samtliga effekter inkluderas

The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery. The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu. I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.

The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery. The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu. I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.

The increased use of bio-materials for energy purposes is generating large amounts of ash. In most cases, e.g. during incineration of straw and grain, bottom ash contains small amounts of heavy metals, but significant amounts of the plant nutrients phosphorus (P) and potassium (K). Bottom ash also contains some micronutrients (e.g. copper and zinc) that are good for plants in small doses, together with generally small amounts of undesirable heavy metals, including cadmium. Biogas plants are becoming increasingly common in Sweden. They produce considerable amounts of digestate, a liquid fertiliser with a high content of nitrogen (N) comparable with that of pig slurry but lower contents of P and K. High quality biogas digestate may now be applied to arable land. This study investigated techniques and systems for blending and spreading liquid digestate with ash admixture. The physical and alkaline properties and solubility in water of some ash types were therefore studied at laboratory scale, as were the buffering properties of some digestates. The influence of ash admixture on digestate pH and ammonia emissions was also studied. At pilot scale, the properties of different ash/digestate mixtures were studied and a cell wheel for liquid manure was tested for adding the ash. Three types of ash (from oats, straw and wood pellets) and two types of digestate were studied. The ash produced so much dust that dust reduction measures and breathing masks proved necessary during handling. It also contained so much abrasive material that the risk of wear to pumps, pipes and other parts of the spreading equipment was rated high. It is therefore best if the ash can be added as late as possible to equipment for spreading on arable land, and also it can be prevented from passing through pumps and other moving parts. Only a minor proportion of the oat ash and straw ash was soluble in water. All three types of ash were alkaline and therefore increased the pH when mixed with water. However, the digestate had a high buffering capacity, so the overall effect on pH when moderate amounts of ash were included was slight. When oat ash was mixed into digestate, equilibrium concentrations of ammonia did not increase. There is thus no risk of increased ammonia emissions as long as the mixture does not contain more than 5% ash. In fact, ammonia concentrations were lower when ash was added, possibly because of ammonia binding to some metal ions. In practice, the SNFS 1994:2 limit values for P and heavy metals mean that the test ash-digestate mixtures with 1% by weight of ash can be applied to the same field at most twice in a three-year period. Mixtures with 3% by weight of ash can be spread at most every third year and mixtures with 5% by weight of ash at most every fifth year. Batch admixture of ash into liquid digestate is unsuitable, because the majority of the ash settles and forms sediment in the bottom of the tank, despite efficient stirring. For continuous dosage of finely pulverised ash into digestate, a cell wheel made for dosage of liquid manure can be used. However, for dosage into a flow under pressure a sluice is necessary to prevent digestate being pressed up into the ash container. Admixture of ash into solid digestate is another possible alternative, e.g. during movement of the solid fraction from a digestate separator to a store.

Godkänd; 2002; 20090127 (andbra)