Search

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”.Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tidpräglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Dennarapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. ProfessorSven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia;professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper avuniversitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkarunder; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sigfrån andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sigi besluts- och ledningsstrukturer.Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier är gott. Vi har tidigare sett många tecken på detta, men i den senaste SOM-undersökningen har vi ställt direkta frågor om allmänhetens förtroende för verksamheten vid biblioteken. Det finns dock något av en motsättning mellan ett högt och ganska stabilt förtroende och allmänt positiva attityder å ena sidan och å andra sidan den långsiktiga tendensen till sjunkande användning och minskande utlåningstal. Data från SOM-undersökningen 2007

Denna rapport är en av fyra underlagsrapporter som legat till grund för framtagandet av en preliminär metodik för användning av laktester vid riskbedömning av förorenade områden (”Laktester för riskbedömning av förorenade områden”). Arbetet har utförts av Kemakta Konsult i samarbete med SGI och DHI under våren 2004 till sommaren 2005 på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för kunskapsprogrammet Hållbar sanering. Denna underlagsrapport har upprättats av Kemakta Konsult; Gabriella Fanger, Mark Elert, Lars Olof Höglund och Celia Jones.Rapporten är uppdelad i tre kapitel och inleds med en sammanställning, utvärdering och tolkning av ett hundratal utförda laktester i ca. 30 svenska efterbehandlingsprojekt. Slutsatser kring generella samband mellan påverkan av olika faktorer på utlakningen av föroreningar har dragits och använts för den föreslagna metodiken. I kapitel 2 görs en fördjupad beskrivning av styrande processer för utlakning med hjälp av matematisk-kemisk modellering för ett urval av de utförda skak- och perkolationstesterna (kolonntesterna). Modelleringarna har visat på vissa begränsningar med utförande och tolkning av dagens standardiserade laktester och behov av kompletterande arbeten. I kapitel 3 redovisas slutligen hur resultat från laktester kan tolkas och användas som indata till spridnings- och riktvärdesmodeller. Resultaten från samtliga delarbeten har sammanvägts i metodikrapporten där en rekommendation om hur laktester bör utföras och tolkas i riskbedömningssammanhang ges.

Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten.

The Swedish School for Library and Information Studies in Boras - changes and developments The change and development from a library school to a fully-fledged academic institute for teaching and research has been a major challenge for the Boras school during the 1990's. The Swedish School for Library and Information Studies in Boras now encompasses the Department for Library and Information Studies at Göteborg University including the Ph.D.-programme, which started there in 1993. The change entailed a revision of the curriculum and a new Master's programme that is currently producing more than 100 Master's theses a year. The new Ph.D. programme has already resulted in six Ph.D.s and a recent expansion from one to five chairs paves the way for future developments. The research profile and organization of the programme in four subdivisions cover the major areas of the field with some emphasis on information seeking and related areas. However there are still some areas where research activities are limited and many challenges are still awaiting. Areas under development within the school are information management, bibliometrics and knowledge organization. The labour market is quite good and a shortage of librarians and information specialists may well lie ahead, as retirements will increase during the next two decades. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

Ämnet som rubriken syftar på är förstås biblioteks- och informationsvetenskap.Det är nytt som akademiskt ämne med forskarutbildning iSverige, men internationellt sett etablerat i flera länders högre utbildning.Så är också fallet i vårt grannland Finland, där man haft en institution i nära 25 år i Tammerfors och professur vid Åbo universitet i 10 år. Äveninternationellt framstår dock ämnet som en jämförelsevis ung disciplin -om vi nu får kalla det så. Det har växt fram främst efter andra världskrigetoch en expansionsfas tog fart så sent som på 60-talet. I slutet av 1960-taletkom aktiviteter och centrala myndigheter till stånd i Sverige ochdatorbaserad litteratursökning introducerades. Givetvis har det längefunnits studier av bibliotek och med dessa förknippade förhållanden.Situationen idag är dock annorlunda och vi står inför en ny situation.Jag tänkte framföra några aspekter på amnet och dess utveckling iföljande punkter: den svenska bakgrunden; ämnets innehåll och någramotiv för ämnet; den internationella utvecklingen; institutionaliseringensinnebörd; utbildnings- eller kompetensexplosionen samt förutsättningarnaför forskning. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

Förutsättningarna för att söka och återvinna information hur genom informationsteknologin(IT) förändrats drastiskt under det senaste decenniet. Biblioteken hurdatoriserats och anpassat organisationen för att underlätta användningen avbiblioteksresurser: Följer informationsvanorna sådana förändringar eller uppstårett gap mellan möjligt och faktiskt informationsbeteende? I en fallstudie uv ettuniversitetsbibliotek och dess användare, belystes förändringarna i biblioteketsorganisation och service, samt informationsvanor hos kategorin lärare forskare, år1983 och 1993, genom upprepad datainsamling med ett tioårsintervall. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

DECENTRALIZED MODELS FOR ONLINE LITERATURE RETRIEVAL — AFIELD EXPERIMENT — Online literature retrieval is offered to the academic users viaa highly centralized model. In order to test the possibilities to decentralize online services afield experiment was carried out at six university departments. A few persons at each departmentwere introduced to the basic management of literature retrieval and the supply ofdatabases available to them. The interest for using the service was very high and mostusers were satisfied with the searches. However, many users had problems in making adequateformulations of their search questions. These difficulties were shown to be dependenton the amount of experience from literature retrieval and use of secondary sources aswell as the level of education. In general the field experiment was successful both in termsof user saticfaction and the willingness to establish online service at the department level. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

Information och kommunikation är fundamentalt i forsknings- ochutvecklingsverksamhet ungefär på samma sätt som energioch materia ar förutsättningar för en materiell produktionsprocess.Enkelt uttryckt är forskningens uppgift att producerakunskap med utgångspunkt i tidigare kunskan. Dennarapport handlar om problem, möjligheter, förutsättningaroch praxis när det gäller att tillvarata tidigare oroduceratvetande i forsknings- och utvecklingsarbete, FLU. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

The report presents a case study of information use and communication within an applied technical field concerning terrain- vehicle relations. The patterns of information use are analysed according to a number of factors related to organizational environment, nature of work, personal characteristics, availability of and need for information. The theoretical significance of this approach is that it makes it possible to synthetize a number of earlier studies into a theoretical framework. Prom a practical point of view the analysis should constitute a basis for design of a specialized information service for the field under investigation. The results suggest how to define specific user groups with different patterns of information use to which the information services must be adapted. The use of a specialized information service is analysed. It was found that the publications from this service are used by a majority of the population under study. The information service is also equally used by researchers and practitioners, thus reducing the information gap between these two groups. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

I jägarsamhället var kunskap om var villebråden fanns viktig.Sådan kunskap kunde man få genom att studera djurensbeteende, var de äter, var de dricker och hur de rör sig. Idag har vi andra informationsbehov - fler och mer varierade.Samhället är mer komplicerat och vetandet inom teknik, naturvetenskapoch mycket annat mer omfattande. Vår omvärld harväxt och vi berörs påtagligt av vad som händer inte bara inärmiljön utan även globalt. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

I detta avsnitt diskuteras allmänna förutsättningar för satsningarpå informationsstöd inom barnomsorgsområdet. Särskilt behandlaserfarenheter från undersökningar av informationsvanor ochinformationsbehov samt implikationer av detta för utformning avinformationssystem. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

digitalisering@umu

The rapid growth of Science and Technology has made the use of scientific information a problem of international concern. To keep abreast of current research the scientist and engineer can use a multitude of information sources. In this study the problem of information use is analysed and a theoretical framework is developed and applied in several case-studies of formal and informal communication. The case-studies include surveys among scientists, engineers and social scientists in different R&D-settings. Information about research is looked upon as a fundamental resource for R&D activities. It is demonstrated that information use and communication behavior are related to research productivity. However the use of both written and oral information sources is limited by barriers related to the individual user, his position in the social structure of the research community and organisation as well as the availability of information resources. In order to improve the use of knowledge it is necessary to integrate the information and documentation functions with the planning and conduct of research. In this context user education and marketing of information resources are important prerequisites. Information search and library use in higher education are analysed and discussed in relation to pedagogical methods and the maintainance of professional competence. Special attention is also given to computerized reference retrieval services and their evaluation. digitalisering@umu

Stadier av vad, hur,varför och till vilken nyttavetenskaplig och teknisk information används kanmotiveras bade som praktiska och teoretiska problem.De kan ocksa stimuleras från båda dessa håll.I denna skrift behandlas informationsutnyttjarndei forsknings- och utvecklingsverksamhet med tonvikt på användningen av facklitteratur och olika hjälpmedel för litteratursökning. Mot bakgrund av endiskussion om forskning, information och tidigare studier analyseras informationsvanorna med hjälpav två fallstudier. Denna text har blivit digitaliserad som en del i ett projekt om Retrodigitalisering av nutida svårtillgängligsvenskpublicerad HumSam–forskning. Projektrapporten finns att hämta: http://hdl.handle.net/2043/10854

The library is today challenged by new information technologies and competing commercial information services. During the last years many libraries have experienced economic difficulties due to cost increases and restricted budgets. What is the role of libraries in the broader system for information supply and what can be expected for the future? Since the research on libraries in Sweden has been limited to a small number of studies there are little facts available. The project "The role of the library" was initiated to study the actual flows of information through libraries and through other sources to various user groups in different settings. The first part of this research program is a case study of a university library. The patterns of literature acquisition and library use was studied with questionnaires, library loans, invoices etc. The results show how the literature reaches the users and in what proportions different information channels are used. For the user group (faculty and research staff) it was found that about 40 percent of the literature came through the university library. Nearly one fourth of the literature needed was bought privately. As in the University of Pittsburg study and other studies, the use of recently acquired literature was low. However, it was found that many of the new items which had not been borrowed had potential interested readers. While only seven percent of the new literature was borrowed, 82 percent of the books were of interest to at least one user. These results emphasize the marketing problem for university libraries as well as the problem of an optimal allocation between central library and department libraries.