Search

Denna kvalitativa studie med tematisk analysmetod syftar till att beskriva samt förstå personalens reflektioner kring sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar som är beviljade särskilt boende enligt LSS. Studien syftar även till att undersöka vilket stöd som finns gällande sexualitet för klienter inom LSS. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma inom service- eller gruppbostäder inom LSS. Resultatet visar att deltagarna i studien är positiva till att arbeta med frågor kring sexualitet, men att det finns viss osäkerhet gällande hur personal ska bemöta klienter vid frågor eller när de ger uttryck för sin sexualitet. Resultatet visar även att det inte finns några riktlinjer inom verksamheterna när det kommer till att bemöta sexualitet för personer med funktionsnedsättningar. Det framgår att personalens attityder antingen visat sig möjliggöra eller begränsa klienternas uttryck för sexualitet. Studiens slutsatser är att det finns ett behov av att utveckla tydliga riktlinjer, utifrån två spår. Dels inom organisation där sexualitet ska inkluderas i arbetet som verksamheterna bedriver och, dels när det kommer till riktlinjer för personalens bemötande. Personer med funktionsnedsättningars sexualitet behöver beaktas samt prioriteras lika högt som andra aspekter inom livsvillkoren. Detta genom att implementera insatser som stärker individerna i sin sexualitet samt genom att ge personalen rätt verktyg för att stärka klienterna i sin sexualitet.

Hur blir vi bättre på att rädda liv? Hur förbättrar vi kvalitén på mötena med våra patienter? Kvalitetssystem inom sjukvården är ett svar på de ovannämnda frågorna. Kvalitetssystem i vården inkluderar verktyg som tillåter användaren utföra analyser på patientdata i syfte att förbättra vårdkvalitén. Detta gör man genom att leta efter mönster i patientdata som lett till negativa utfall. År 2019 implementerade Region Dalarna ett kvalitetssystem med namnet Medrave M4. Sedan dess har regionen inte utvärderat användning av systemet. För att ernå nya perspektiv kring fördelar och nackdelar med kvalitetssystem i vården redogörs användningen avMedrave M4 i Region Dalarna i denna rapport, detta utifrån vårdpersonalens perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som föreligger med ett kvalitetssystem. Således avgöra om kvaliteten på vården har ändrats sedan RegionDalarna implementerade Medrave M4. Studiens frågeställning har kunnat besvaras genom att granska tidigare forskning, analysera insamlade data, intervjuer, utför en fallstudie och observera kvalitetssystemet Medrave. Resultatet visar att det finns fördelar med att använda kvalitetssystem i vården. Exempelvis kunde Region Dalarnas primärvård genomföra vaccinationer av Covid – 19 mer effektivt med hjälp av kvalitetssystemet. Systemet möjliggjorde för personalen att enkelt identifiera patienter i mest behov av vaccin. Vidare gör ett kvalitetssystem även det möjligt för verksamheter att jämföra resultat med andra verksamheter, vilket har visat sig gynna organisationsutveckling. Kvalitetssystem kan också fungera som ett verktyg för forskning inom vården. Man har sett att enheter som använder kvalitetssystem har mindre förskrivning av onödiga läkemedel till patienter. Nackdelarna med användandet av systemet är att man har sett att det finns en liten risk att patientdata läcker ut. Studien visade också att kvalitetssystemet inte interagerade optimalt med andra system, vilket kan försvåra arbetet för personalen. Det går även att se att de råder brist på kunskap gällande kvalitetssystemets fördelar bland vårdpersonal. Detta kan i sin tur leda till att systemet avskaffas i onödan av verksamheter. How do we become better at saving lives? How do we improve the quality of the encounters with our patients? Quality systems in the healthcare are functioned and designed to answer the above-mentioned questions. They include tools that allow the user to perform analysis on patients’ data to improve the quality of care. One does this, by looking for patterns in the data that results in negative outcomes. In the year of 2019, Region Dalarna implemented a quality system named Medrave M4. Since then, an evaluation on the use of this quality system within this region has yet not been done. As a way of getting new perspectives on the benefits and cons of quality systems in the healthcare, this thesis chose to evaluate the use of Medrave M4in Region Dalarna. The purpose was to find out what the strengths, weaknesses, opportunities, and threats were with the system. And to determine if the quality of care has improved since Region Dalarna implemented the system. The study's questions have been answered by reviewing previous research, analysing collected data, interviewing relevant people, and observing the Medrave quality system. These parameters have been compared and have been analysed to answer the questions in depth. By analysing the collected data from these sources, the results are that the benefits of utilizing quality systems in the healthcare are diverse and many. The primary care of Region Dalarna managed the vaccinations of Covid–19 much better because of the quality system. It allowed them to easily identify patients in most need of the vaccinations. The quality system has also allowed comparison of results with other organisations. It also supports research and made it possible to reduce unnecessary prescription of medicine to the patients. The disadvantages of using the system are that there is a risk of patient data being leaked. The study also showed that the quality system did not interact optimally with other systems, which can make the work for the staff more difficult. It has also been seen that there is a lack of knowledge within the staff regarding the benefits of the quality system, this in turn can lead to the business unnecessarily abolishing the system.

BAKGRUND: Kvinnlig könsstympning är en traditionell sed djupt rotad i kultur och religion. Ingreppet innebär ett delvist eller fullständigt avlägsnande eller annan skada på de kvinnliga genitalierna av icke medicinska skäl. Ingreppet medför allvarliga hälsorisker och påverkar kvinnors sexuella hälsa. Idag beräknas över 200 miljoner kvinnor och flickor vara könsstympade världen över. För att kunna erbjuda dessa kvinnor vård av högsta kvalité är det av vikt att sjuksköterskan besitter djupare kunskap om fenomenet. SYFTE: Beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som har genomgått könsstympning. METOD: En deskriptiv litteraturöversikt som bygger på tio artiklar med en kvalitativ ansats samt en artikel med en mixad metod. För artikelsökningarna har databaserna Cinahl Complete och PubMed använts. Analysen har utförts i enlighet med Polit och Beck (2021). RESULTAT: Litteraturöversikten resulterade i två kategorier och fyra underkategorier; Fysiska erfarenheter; Att begränsas i sin sexuella hälsa & att leva med smärtsamma komplikationer samt Psykiska erfarenheter; Att få men för livet & att känna bristen på lust och intimitet. SLUTSATS: FGM har en negativ verkan på kvinnans sexuella hälsa. Studiens data visar att en kunskapsbrist föreligger hos sjuksköterskor gällande FGM. För att främja god sexuella hälsa behöver sjuksköterskor tydligare riktlinjer samt mer kunskap om ingreppets kulturella rötter och konsekvenser. BACKGROUND: Female genital mutilation is a traditional practice deeply rooted in culture and religion. The procedure involves a partial or complete removal or other harm to the female genitalia for non-medical reasons. The procedure poses serious health risks and affects women's sexual health. Today, more than 200 million women and girls are estimated to be genital mutilated worldwide. In order to offer these women care of the highest quality it is of great importance that the nurse possesses deeper knowledge of the phenomenon. AIM: Highlight the experience of sexual health in women who have undergone genital mutilation. METHOD: A descriptive literature review based on ten articles with a qualitative approach and one article with a mixed method. For article searches, databases Cinahl Complete and PubMed have been used. The analysis has been carried out in accordance with Polit and Beck (2021). RESULT: The literature review resulted in two categories and four subcategories; Physical experiences; To be limited in their sexual health & to live with painful complication as well as Mental experiences; To be permanently marked & to feel the lack of desire and intimacy. CONCLUSION: FGM has a negative effect on women's sexual health. The study's data show that there is a lack of knowledge amongst nurses regarding FGM. To promote good sexual health nurses need clearer guidelines as well as more knowledge about the cultural roots of the procedure and its consequences.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Skolverkets kunskapskrav finns det vissa kravnivåer för att nå ett visst betygssteg i ämnet teknik.Olika skolor låter elever arbeta med olika teknikprojekt och det är utifrån dessa projekt som läraren bedömer sina elever. I de nuvarande kunskapskraven för teknikämnet används olika värdeord för att gradera betygsstegen. Det kan medföra att olika lärare tolkar värdeorden olika jämfört med sina kollegor. Detta kan leda till att elevernas betyg i teknikämnet inte blir jämlikt bedömt.Skolverket (2018) har publicerat allmänna råd med kommentarer för betyg och betygsättning för att hjälpa lärarna att bedöma och betygsätta elever. Men det finns inte exakta riktlinjer för hur lärarna ska bedöma en elevs teknikkunskaper och relatera dem till kunskapskraven i teknik. Skolverket har lämnat över det ansvaret till den enskilda teknikläraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare tolkar kunskapskraven för teknikämnet på högstadiet, samt hur tekniklärarna gör i praktiken när de ska tolka kunskapskraven relaterade till projektarbeten, rapporter, osv.Denna rapport beskriver en kvalitativ studie. Studien bygger på skriftliga frågor och muntliga interjuver med lärare. Sju tekniklärare deltog i de muntliga intervjuerna, samtalen spelades in och transkriberades. Därefter lästes tekniklärarnas svar flera gånger för att generera olika teman som passar för denna studies frågeställningar. Fem tekniklärare svarade på skriftliga frågor i en enkät. Processen för enkätsvaren var det samma som det transkriberade filerna. Därigenom deltog totalt 12 olika tekniklärare i denna studie.Resultatet visar att det finns ett gemensamt tankesätt bland tekniklärarnas om hur de ska tolka kunskapskraven. Studien visar att lärarna använder tidigare elevexempel för att synliggöra kvalitetsskillnaden för eleverna, detta synliggjordes då lärarna uttryckte sig att de brukar jämföra elevernas prestationer med varandra för att synliggöra kunskapskraven. Studien visar också att flera lärare använder nationella prov mall för naturvetenskap och SO för att tolka kunskapskravens värdeord. Men samtidigt visar studien att själva lärarna bestämmer var gränserna för kunskapskraven ska ligga. Resultatet visar även att lärarna kunde lägga kunskapskraven ganska högt men kunde i efterhand sänka det. Detta tyder på att kunskapskraven tolkas på olika sätt av olika lärare. According to the Swedish National Agency for Education's knowledge requirements, there are certain requirement levels for achieving a certain grade step in the subject of technology.Different schools have let students work with different technology projects and that it is on the basis of these projects that the teacher assesses his students. In the current knowledge requirements for the technology subject, different value words are used to grade the grade steps. This can lead to different teachers interpreting the values in different ways compared to their colleagues. This can lead to students' grades in the technology subject not being assessed equally. around the country.The Swedish National Agency for Education (2018) has published general advice with comments for grades and grading to help teachers assess and grade students. But there are no exact guidelines for how technology teachers should assess a student's technology skills and related them to the knowledge requirements in technology. The National Agency for Education has handed over this responsibility to the individual technology teacher. The purpose of this study is to analyze how the technology teachers interpret the knowledge requirements for the technology subject in upper secondary school, and how the technology teachers do in practice when they are to interpret the knowledge requirements related to project work, reports, etc.This report is made up of describes a qualitative study. The study is based on questionnaires, written questions and oral interviews with teachers. Seven technology teachers participated in the oral interviews, conversations were recorded and then transcribed. the technology teachers' answers in seven different files. After that, the technology teachers' answers were read carefully several times to create generate different themes that are suitable for this study's questions. Five technology teachers answered questionnaire written questions in a questionnaire. The process for the survey responses was the same as the transcribed files. Note that a total of 12 different technology teachers participated in this study.The results show that there is a common way of thinking among technology teachers' views about how to interpret the knowledge requirements. The study shows that the teachers use previous student examples to make visible the quality difference for the students, this was made visible when the teachers expressed that they usually compare the students' performance with each other to make the knowledge requirements visible. The study also shows that several teachers use national test templates for science and SO to interpret the value words of the knowledge requirements. But at the same time, the study shows that the teachers themselves decide where the boundaries of the knowledge requirements should be. The results also show that the teachers could set the knowledge requirements quite high but were able to lower it afterwards. This indicates that the knowledge requirements are interpreted in different ways by different teachers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur privata aktörer arbetar med stöd och matchning av arbetssökande individer som saknar gymnasieexamen. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar: -Hur beskriver de privata aktörerna sitt arbete med lågutbildade individer? -Vilka insatser finns för lågutbildade individer i matchningsarbetet? Uppsatsen behandlar matchningsprocessen för arbetssökande. Främst belyses privata aktörers arbete med matchningsprocessen för lågutbildade individer samt vilka insatser som står till förfogande för målgruppen. Insamlad empiri består av fem kvalitativa intervjuer genomförda i en mindre och en större stad. Informanterna valdes strategiskt utifrån uppsatsens undersökta område. Intervjuguiden är formulerad i ett semistrukturerat format och baseras på teman som ansågs relevanta för att besvara frågeställningarna. Resultatet visade att det råder utmaningar med att matcha lågutbildade individer till sysselsättning samt att matchningsprocessen var densamma oberoende av utbildningsnivå. Signifikant för aktörerna var att de var beroende av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påverkades till stor del av Arbetsförmedlingens omorganisation.

Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar. Background: Dementia is a collection of diseases related to memory disorder, reduced thought and communication skills due to some form of brain injury. Dimentia as a disease is growing rapidly nowadays and is one of the largest public diseases in Sweden. Personcentered care is an important aspect of nursing care for people with dementia, which means that it is not only the disease at its core, but also the human being is seen as an active partner whose personal unique experiences and personality are put in focus. Nurse has an important role in optimizing of person-centered care for people with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to describe how nurses can contribute to a personcentered care for people with dementia in the health care system. Method: The study is a literature review based on an analysis of eleven scientific articles with quantitative and qualitative design. Results: Person-centered care of demented persons is created by the nurse with the help of various measures including increasing of knowledge of care skills, taking care of the patient's life stories etc., which allows to design the healthcare environment and to perform meaningful activities which are adapted to the individual's unique ability. Conclusion: Person-centered nursing of demented people increases their quality of life and well-being by not only seeing a person as a person living with dementia but also by seeing the whole person with his/her unique abilities and needs, as well as it contributes to the care being individually adapted. Healthcare professionals' knowledge, person's life stories, meaningful activities and personally adapted healthcare environment are the resources that person-centered nursing is about, which in its turn results that people with dementia feel increasing of wellbeing.

Denna studie har genomförts på Atlantis som ligger i Mölndal och tillverkar dentala distanser. Alla produkterna är kundanpassade och har höga krav på kvalitet, därför inspekteras kvalitet på produkterna efter tillverkningen. Denna undersöknings kärna är en fallstudie och data har samlats in genom deltagande observation och litteraturstudier. Arbetet leder till utveckling av en metod som har tidseliminering och arbetssättsförbättring i fokus samt att produkterna ska bibehålla kvaliteten. Projektet resulterar i eliminering av ett kvalitetsinspektionsmoment för Ankylos modeller samt föreslå ett standardiserat arbetssätt som har den kortaste ledtiden. Slutligen kommer några rekommendationer till förbättrade mätinstrument och processer.

The aim of this study was to describe occupational therapists experiences of intervention for adults with the diagnose ADHD with focus on efficient strategies. Eight semi-structured interviews were conducted with occupational therapists working in outpatient psychiatry. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. The analysis resulted in four main categories: Highlighting the need for change. Together with the client to create a functioning everyday with associated subcategories: strategies to structure their activity overtime, creating strategies for individual activities, strategies for sleep and sleep habits. The third main category was The changes in life requires new initiatives and the fourth main category was Collaboration with relatives and housing support is an important strategy. The results showed that occupational therapists places great importance on developing a good relationship with their clients, and to ensure the client in the situation he is in and having a client-centered approach focused on meaningful activities. The client's difficulties in creating structure affects much all areas of activity in their everyday lives. The results also showed that changes in the client's life could often result in clients losing their strategies or not adapted to the new situation. Occupational therapists' in this study supports clients in finding strategies that are effective precisely because they manage their activities and commitment in a more structured way to get a functioning living. Validerat; 20150618 (global_studentproject_submitter)

Bakgrund: Sjukdomen KOL är den tredje största sjukdomen i hela världen som ökar globalt. Sjukdomens förlopp, svårighetsgrader och begränsningar på grund av sjukdomen hos personer med KOL påverkar personens liv fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som grundades på sex vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys inspirerad av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Resultatet visade att upplevelser av att leva med KOL var starkt förknippade med andnöden som orsakade dödsångest och rädsla. Personerna med KOL upplevde även att de var begränsade i sin vardag till följd av sjukdomen samt att deras sociala liv förändrades. Slutsats. Personer som lever med KOL upplever ett stort lidande i sitt liv orsakat av sjukdomen. De känner ständig försämring och är medvetna om att sjukdomen kommer att progrediera. Genom att öka vårdpersonalens medvetenhet och förståelse för vad det innebär att leva med KOL kan det förbättra det vårdande mötet och ge personerna med KOL trygghet och stöd.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar. Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur.Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering.

Titel: Kassaregisterlagen – En studie i Kassaregisterlagens effekter Inledning: Idag skrivs det mycket i tidningar och media om skattefusk i Sverige. Undersökningar har visat att skattefusket är väldigt omfattande inom branscher med kontanthandel. Staten har infört en ny lag som ska bekämpa skattefusket inom kontant handel. En överrepresenterat bransch vad gäller skattefusk är restaurangbranschen. De kontrollerande organen som Skatteverket har haft svårigheter med att kontrollera branscher med kontanthandel. Har Lagen haft någon verkan på de kontrollerande organen arbete och skattefusket inom restaurangbranschen. Syfte: Syftet är att undersöka om Kassaregisterlagen har haft någon slagkraft eller påverkan på Skatteverkets arbete och kontanthanteringen hos företag inom restaurangbranschen. Metod: Forskningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empiri studeras i form av insamlad information, intervjumaterial och en enkätundersökning där företag inom restaurangbranschen studeras. Skatteverket och revisorer har intervjuats angående deras syn på kassaregisterlagen och dess verkan. Resultat: Kassaregisterlagen har lyckats förenkla och effektivisera Skatteverkets arbete. Skattefusket kommer inte att minska långsiktigt om inte lagen utökas med att omfatta fler, och Skatteverket utökar sina kontroller av företagen. Skatteverket bör också ge mer information till varför skattefusket är skadligt. För att komma i underfund med skattefusket bör Skatteverket informera företagen i ett tidigt stadium, innan de kommer igång med verksamheten när det gäller nystartade företag. Fuskandet kommer att fortsätta med nya metoder att komma runt nya lagen och lagens slagkraft kommer avta till att inte vara anmärkningsvärd. Nyckelord: Kassaregisterlagen, Kontanthandel, Restaurangbranschen, Skatteverket, Skattefusk