Search

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

Denna studie undersöker hur tre fokusgrupper från generation X uppfattar, tänker och talar om fenomenet övervakningskapitalism och individanpassad marknadskommunikation. Idag exponeras olika former av marknadskommunikation för individer genom att användare efterlämnar sina personliga preferenser online. Det kan bland annat göras genom att godkänna cookies och användarvillkor utan att läsa igenom det som kommuniceras. Individerna är därmed omedvetna om vad de lämnar för information. Studien undersöker hur fokusgrupperna resonerar kring den individanpassade marknadskommunikationen som har ursprung i individens personliga användardata som samlats in. Studien genomförs genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper följt av en kvalitativ innehållsanalys av den insamlade empirin. Detta för att ha möjlighet att analysera empirin tillsammans med det teoretiska ramverket. Uppsatsen utgår från Kotlers återkopplingsmodell, kodning/avkodning, panoptikon, integritetsparadoxen, normer och IPC.Studiens resultat visar att fokusgrupperna använder sig av sociala kanaler på grund av de samhälleliga normer de anser finns och att beslutet har grund i att undvika ett eventuellt utanförskap. De är medvetna om fenomenet övervakningskapitalism, men innehar begränsad kunskap kring faktisk innebörd. De värnar om sin personliga integritet, samtidigt som de är omedvetna om vilken information de efterlämnar via sina digitala fotspår. Slutligen visade fokusgrupperna att de kan uppskatta individanpassad marknadskommunikation när den visar relevant innehåll i rimlig mängd, men att exponeringen tenderar att bli för påträngande och stundtals till och med förolämpande. This study research how three focus groups from generation X comprehend, think, and speak about the phenomenon of surveillance capitalism and individualized marketing communication. Today it is common that advertising and marketing communication can be exposed to individuals based on surveillance capitalism, and that users leave their personal preferences online. This can be done based on the fact that users accept both cookies and the terms of use without assessing what is communicated. This means that the users are unaware of the information they are emitting. This study investigates how the focus groups reason about individualized marketing communication, which is based on what information has been collected about them online. It is carried out through a qualitative interview study in order to then carry out a qualitative content analysis of the collected empirical data, then analyze the empirical data together with the theoretical framework. The study is based on Kotler's feedback model, decoding/encoding, panopticon, the privacy paradox, norms, and IPC.The result of the study shows that the focus groups use social channels because of the societal norms they believe exist and that it is based on avoiding possible exclusion from society. They are aware of the phenomenon of surveillance capitalism but do not have any further knowledge of what it implies. They consider themselves to protect their personal integrity, while not being aware of what information they are leaving behind via their digital footprints. Finally, the focus group indicates that while they appreciate individualized marketing communication when it shows the right content in a good amount, the exposure tends to be too intrusive and perhaps even offensive at times.

Date: 2022-01-12 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Eriksson Nils, 95/11/20 Gissler Robin, 93/09/27 Title: Personalized or monitored? A quantitative study regarding different generations’ attitudes towards personalized marketing. Tutor: Ulf Andersson Keywords: Personalized Marketing, Personal integrity, Attitude, Generation X & Z Research questions: RQ1: In which aspects does the attitude towards personalized marketing differ between consumers in Generation X and Generation Z? RQ2: How does the attitudes of consumers within Generation X and Generation Z affect their consumption of products from companies using personalized marketing? Purpose: The purpose of this paper is to explore whether the attitude towards personalized marketing differs between Generation X and Generation Z. Furthermore, the paper aims to give insights to the relation between attitude and purchase intent. Method: In order to answer the research questions of this study a deductive research approach was used, with a quantitative method of collecting data. The primary data was collected through an internet-based survey, in which a total of 114 respondents chose to participate. Conclusion: The two hypotheses constructed for this study shows that the attitude towards personalized marketing does affect purchase intent in both Generation X and Z. However, the results show no significant importance regarding the ages of the respondents. The attitude towards personalized marketing doesn’t show any significant difference between the two generations. Datum: 2022-01-12 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Eriksson Nils, 95/11/20 Gissler Robin, 93/09/27 Titel: Individanpassad eller övervakad? En kvantitativ studie om olika generationers attityder gentemot individanpassad marknadsföring. Handledare: Ulf Andersson Nyckelord: Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, Attityd, Generation X, Generation Z. Frågeställning: FF1: Hur skiljer attityden gentemot individanpassad marknadsföring hos konsumenter i Generation X och Z? FF2: Hur påverkar attityden gentemot individanpassad marknadsföring individer i Generation X och Z:s köpbenägenhet mot företag som brukar denna typ av marknadsföring? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om attityden till individanpassad marknadsföring skiljer sig mellan Generation X och Generation Z, och hur attityden påverkar köpbenägenheten. Metod: För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor användes en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ datainsamlingsmetod. Studiens primärdata samlades således in via en internetbaserad enkätundersökning, varav 114 respondenter valde att medverka i. Slutsats: Studiens två hypoteser påvisar att attityden till individanpassad marknadsföring har en påverkan av köpbenägenheten hos både Generation X och Z. Det som dock framkom i studien var att åldern inte hade någon signifikant betydande utifrån den insamlade empirin. Attityden till individanpassad marknadsföring generationerna emellan skiljer sig således inte på någon signifikant nivå.

BAKGRUND: Generation X är den kommande generationen som ska gå i pension och kommer därmed påverkas av hårdare pensionsreformer. Ett förlängt arbetsliv kombinerat med privat pensionssparande anses vara lösningen till problemet. Erkända teorier framhåller att psykologisk bias, finansiell bildning, numerisk förmåga och demografisk bakgrund påverkar individers sparande. Dessa faktorer sammantaget motiverar en kvalitativ studie för att undersöka dess påverkan till ett privat sparande hos generation X. SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga hur pensionssparandet i generation X skiljer sig åt mellan de som saknar en akademisk utbildning och inte. GENOMFÖRANDE: Studien är baserad på 10-semistrukturerade intervjuer med personer tillhörande generation X. Frågorna har utformats på ett sådant sätt att intervjurespondenterna har haft möjlighet att själva reflektera och analysera sina egna svar i syfte att få en nyanserad bild av hur de upplever sitt eget sparande. SLUTSATS: Studiens resultat visar att det finns ett generellt intresse för ett privat sparande hos respondenterna tillhörande generation X. Samtidigt påvisas tendenser till bias i form av överoptimism. Utbildningsnivå verkar inte samvariera med ett ökat sparande mer än att det kan leda till en bättre planeringsförmåga.

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels. The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns likheter och skillnader mellan generationerna X (1960-1980) och Z (1995-2012) gällande arbetsmotivation. Följaktligen ligger intresse för studien att undersöka huruvida värderingar skiljer i vilka faktorer som är mest centrala för arbetsmotivationen. Tidigare forskning anses vara tvetydig och därmed bidrar denna studie till ökad förståelse av forskningsämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod och dataanalysen har genomförts utifrån tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med tolv respondenter, varav sex var från vardera generation som tillhör företagen Structor och Volkswagen finans. Detta analyserades därefter utifrån teorierna tvåfaktorsteorin, Maslows behovshierarki, Self determination theory och McClellands motivationsteori samt tidigare generationsforskning. Studien identifierade likheter och skillnader mellan generation X och Zs arbetsmotivation. De faktorer som identifierades bland generation Z är flexibla arbetsuppgifter, relationer med kollegor, kontinuerlig feedback samt meningsfulla arbetsuppgifter. De faktorer som identifierades bland generation X är liknande men ur olika perspektiv. Generation X ser feedback som ett slags erkännande snarare än bekräftelse, relationer ses ur ett arbetsperspektiv samt att de är självsäkra i sin kompetens och föredrar ansvarsfrihet i sitt arbete. Slutligen visar det sig att bägge generationerna vill nå en personlig utveckling och föredrar meningsfulla arbetsuppgifter, vilket tyder på att deras motivation främst baseras på inre motivationsfaktorer. The purpose of this study is to investigate whether there are similarities and differences between generation X (1960-1980) and generation Z (1995-2012) regarding work motivation. Consequently, there is interest in the study to examine whether values ​​are sent in which factors are most central to work motivation. Previous research is ambiguous and thus this study contributes to an increased understanding of the research topic. The study has been carried out on the basis of a qualitative method and the data analysis has been carried out on the basis of thematic analysis. The interviews were conducted with a total of twelve respondents, six of them were from each generation belonging to the company Structor and Volkswagen finans. This was then analyzed on the basis of the theories such as two factor theory, Maslow's hierarchy of needs, Self determination theory and McClelland's motivation theory as well as previous generational research. The study identified differences and similarities between Generation X and Z's work motivation. The factors identified among generation Z are flexible work tasks, relationships with colleagues, continuous feedback and meaningful work tasks. The factors identified among generation X are similar to generation Z but from different perspectives. Generation X sees feedback as a kind of recognition rather than confirmation, relationships are seen from a work perspective and that they are confident in their skills and prefer discharge in their work. Finally, it turns out that both generations want to achieve personal development and prefer meaningful tasks, indicating that their motivation is primarily based on internal motivational factors.

Studiens syfte var att undersöka generation X och generation Y’s upplevelse av vad som utgör en attraktiv arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett bekvämlighetsurval valdes 12 respondenter ut (N=12), varav sex personer tillhörde generation X, och sex personer tillhörde generation Y. Insamlade datamaterial analyserades via en tematisk analys och resulterade i tre övergripande teman. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i vad generation X och generation Y upplevde utgör en attraktiv arbetsplats. Generation Y uttryckte att en attraktiv arbetsplats utgjordes av arbetstillfredsställelse, där resultat och utvecklingsmöjligheter var viktigt. Generation X ansåg att arbetsförhållandena var viktigare, där de framhöll ledarskap och relationen till kollegor som attraktiva faktorer. Gemensamt för de båda generationerna var att organisationen i sig kunde upplevas som mer eller mindre attraktiv, där bland annat organisationens värderingar ansågs avgörande. Deltagare från båda generationerna uppskattade även att organisationen var innovativ och erbjöd flexibilitet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka motivation inom virtuella arbetsmiljöer. Vidaresyftar studien även till att jämföra skillnader mellan olika generationer gällande motivation ivirtuella arbetsmiljöer.Metod: I denna studie har en kvantitativ metod applicerats med hjälp av enwebbenkätundersökning. Studien är hypotetisk-deduktiv där hypoteser härleds från denteoretiska referensramen. Den data som samlats in består av 84 svar, vilka bearbetades iprogrammet SPSS där oberoende t-test och medelvärdesanalys genomfördes.Resultat & slutsats: Av de motivationsfaktorer som studerats motiveras den äldregenerationen av flexibilitet och självstyre och bra ledarskap, samt delvis av teknologiskbekvämlighet. Den yngre generationen motiveras av flexibilitet och självstyre, teknologiskbekvämlighet och bra ledarskap, samt ledarskap kopplat till social närvaro. Studien har ävenfunnit att de faktorer som leder till motivation, också kan leda till amotivation inom virtuellaarbetsmiljöer om de hanteras oaktsamt.Bidrag: Studiens praktiska bidrag är en ökad förståelse för olika generationers motivationhos medarbetare inom virtuella arbetsmiljöer, vilket kan underlätta ledararbete ochHR-processer. Studiens teoretiska bidrag ger framför allt en indikation på motivationsfaktoreroch amotivationsfaktorer inom virtuella arbetsmiljöer genom de teoretiska modeller somutvecklats. Vidare bidrar studien även med teoretiska förslag på nya perspektiv på Herzbergstvåfaktorteori och Hawthornestudien. Aim: The purpose of the study is to investigate motivation in virtual work environments.Furthermore, the study also aims to compare differences between different generationsregarding motivation in virtual work environments.Method: In this study, a quantitative method has been applied using a web based survey. Thestudy is hypothetical-deductive where hypotheses are derived from the theoreticalframework. The data collected consists of 84 responses, which were processed in the programSPSS where independent t-tests and mean value analyses were performed.Results and conclusions: The older generation was found to be motivated by flexibility andself-management and good leadership, as well as in part by technological comfort. Theyounger generation is motivated by flexibility and self-management, technological comfortand good leadership, as well as leadership linked to social presence. The study additionallyfound that the factors which lead to motivation also can lead to amotivation in virtual workenvironments if they are handled negligently.Contribution: The study's practical contribution is an increased understanding of differentgenerations' motivation among employees in virtual work environments, which can facilitateleadership work and HR processes. The study's theoretical contribution primarily provides anindication of motivational factors and amotivational factors within virtual work environmentsthrough the theoretical models that were developed. Furthermore, the study also contributeswith theoretical proposals for new perspectives on Herzberg's two-factor theory and theHawthorne study.

Clothing can be consumed for its function but also for it’s symbolism, identity and status where the social aspect is an underlying factor. These various aspects, low prices and the frequent launch of new trends are contributing factors to an extensive consumption of low-quality and short-lived clothing. In connection to this, sustainability is an increasingly important aspect in clothing consumption. The large amount of consumption of clothing that digitalization and media also contributes to, affects the environment and the health of individuals. It is therefore of interest to look into this problem and pay further attention to people's consumption of clothes with low-quality and short life. The purpose of this research is to study whether people belonging to generation X buy clothes of low- quality and short life. This study aims to get an understanding of their perception of these clothes and the effects they have on the environment. Furthermore, the purpose is to examine how this generation experiences that media based marketing influences their purchase of clothes with low quality and short life. A qualitative research method was used, where 18 semi-structured interviews took place. The questions asked in the interviews were based on the following three theories; theory of cognitive dissonance, consumer culture theory and media system dependency theory. This study indicates that purchases of low quality and short life clothing occur among the respondents. They have a negative perception about clothes of low quality and short life because they perceive that the purchase of these clothes leads to the constant need to buy new garments due to the short life and the low quality. In addition to this, the respondents have a perception that the purchase of these garments has a negative effect on the environment. This study shows mixed opinions and views regarding the marketing of clothing via the media, however, most respondents were skeptical about it. Despite this, the study shows that the majority of respondents feel that marketing via the media influences them to buy more clothes of low quality and short life than they otherwise would have done. The study also shows that the respondents feel that marketing via the media can change their view and create feelings about clothes with low quality and short life, which they experience can influence their purchase of these clothes. Kläder kan konsumeras bland annat för deras funktion men även för deras symbolik, identitet och status där den sociala aspekten är en bakomliggande anledning. Dessa olika aspekter, låga priser och att nya trender frekvent lanseras bidrar till omfattande köp av kläder med lågkvalitet och kort livslängd. Hållbarhet har i och med detta blivit en allt viktigare aspekt. Den stora mängden köp av dessa kläder, som även digitaliseringen och media bidrar till är något som påverkar miljön och individers hälsa. Det är därför intressant att undersöka detta problem och ytterligare uppmärksamma människors köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. Det blir extra intressant att undersöka detta problem hos generation X eftersom endast en del av dessa personer växte upp under en tid när digitaliseringen tog fart. Syftet är att undersöka om människor tillhörande generation X köper kläder av låg kvalitet och kort livslängd och vad de har för uppfattning om dessa kläder samt deras effekter på miljön. Därtill är syftet att undersöka hur denna generation upplever att den mediabaserade marknadsföringen influerar deras köp av kläder med låg kvalitet och kort livslängd. För att studera detta användes en kvalitativ metod i form av 18 semistrukturerade intervjuer där frågorna skapades utifrån tre teorier. Dessa teorier är theory of cognitive dissonance, consumer culture theory och media system dependency theory. Studien visar på att det förekommer köp av kläder av låg kvalitet och kort livslängd bland respondenterna. De har en negativ uppfattning om kläder av låg kvalitet och kort livslängd. Detta eftersom de uppfattar att köp av dessa kläder leder till att ständigt behöva inhandla nya plagg i och med den korta livslängden och den låga kvaliteten. Utöver det uppfattar respondenterna att köp av dessa plagg har en negativ effekt på miljön. I studien framgår det att respondenterna betraktar marknadsföring av kläder via media på olika sätt däremot var de flesta skeptiska till det. Trots detta visar studien att majoriteten av respondenterna upplever att marknadsföring via media influerar de till att köpa mer kläder av låg kvalitet och kort livslängd än vad de annars skulle ha gjort. Studien visar också att respondenterna upplever att marknadsföring via media kan ändrar deras synsätt och skapar känslor om kläder med låg kvalitet och kort livslängd vilket de upplever kan influera deras köp av dessa kläder.

The purpose of this study was to determine whether there was a difference in workmotivation between two generations (generation X + millennials) through examininghow the generations estimated their basic needs of satisfaction and whether there was asignificant difference in how the generations estimated their intrinsic and extrinsicmotivation in the workplace. The study was of a quantitative approach and wasconducted through a survey in which 53 participants participated. The instruments usedin the study were Basic Psychological Need Satisfaction Scale - Work Domain(BPNSFS) and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS). BPNSFSmeasured the participants basic needs at work and WEIMS their inner and outermotivation as is based on the Self-Determination Theory. The results showed nosignificant difference in how the generations estimated their basic psychological needsat work. However there was a significant difference between the generations where themillennials rated their intrinsic motivation in the workplace higher than generation X,no significant difference was found in how the two generations rated their outermotivation.

Problemformulering Det visar sig att marknadsföring kan påverka individers attityder både positivt och negativt, men frågan vi ställer oss är, skiljer sig olika generationers attityder kring annonsering via SMS och annonser på sociala medier och påverkar dessa attityder i sin tur intentionen till köp. Syfte Syftet med studien är att undersöka och utvärdera om det existerar skillnader mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och annonsering på sociala medier som individer får på mobiltelefonen. Syftet är även att undersöka och utvärdera om generationernas attityder påverkar deras köpintention. Forskningsfrågor I vilken utsträckning skiljer det sig mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och sociala medier? I vilken grad påverkar attityderna köpintentionen? Metod Metoden som använts i studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Kvantitativ data har samlats in via en utformat webbenkät där 211 respondenter deltog. För att analysera insamlad data har SPSS använts. Slutsats Det existerar inga markanta skillnader mellan generationernas attityder, men attityderna till annonser via SMS påverkar köpintentionen med en förklaringsgrad på 65,8% och för sociala medier förklaras påverkan med förklaringsgraden 58,9%. Problem definition It is shown that marketing can affect the attitudes of individuals both positive and negative, but the question is, does it differ between different generations attitudes towards advertising through SMS ads and social media ads, and does these attitudes affect the purchase intention. Purpose The purpose of the study is to examine and evaluate if differences exists between different generations attitudes towards advertising they recieve to their mobile phones, through SMS and social media. The purpose is also to examine and evaluate if generations attitudes affect their purchase intention. Research question To what extent does it differ between the different generations attitudes towards advertising through SMS and social media? In what degree does the attitudes affect purchase intention? Method The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The quantitative data was collected using an online survey where 211 respondents participated. To analyse the collected data we used SPSS. Conclusion No apparent differences between the generations attitudes was found, but the attitudes towards advertising through SMS affect purchase intention with an coefficient of determination of 65,8% and for social media the coefficient of determination was 58,9%.

Background: In connection with the digitalisation of banking services, new players establishing themselves in the market and increased awareness that there is a large variety of attractive banking services among private banking customers, the banking sector is undergoing major changes. Individuals are often customers in different banks at the same time for different purposes. It is therefore important for bankers to identify determinants that can be of important nature when the customer chooses a bank and banking services. Purpose: The overall purpose of the study is to create an understanding of how digitization of previously physically performed banking services and how other determinants affect how private banking customers, in the age range 40-55, choose banking and banking services. Furthermore, the study aims to present proposals for future improvement work for the banks in line with the factors identified in the study. Method: To achieve the purposes of this study, a combination of two methods was used: quantitative method and qualitative method. The quantitative method was applied through a web-based survey and the qualitative method through individually made interviews. Conclusion: A conclusion can be drawn that bank customers belonging to generation X, the middle age, have a positive experience of digitalization of previously physically performed banking services. Furthermore, the main determinants that affect bank customers when choosing a bank are; recommendations from friends and family, interest rates on loans, friendliness and helpful staff, the bank's reputation and availability. Improvement proposals from customers to the banks showed that customers want to see more work in sustainability and to see better alternatives for customers whose technological ability is not good, for example the older generation.

Syftet med studien var att undersöka hur konsumenter ser på spelbolagens marknadsföring generellt men i synnerhet inom generationerna X&Y. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta informrmanter, fyra från generation X och fyra från generation Y. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analysmetod. Studien resulterade i att sex av åtta informanter upplever spelreklamen som negativ eftersom den, enligt dem inte är måttfull. Samma sex informanter upplever inte heller att de blir särskilt påverkade av den spelreklam som de utsätts för. Två informanter tillhörande generation Y ansåg att spelreklamen har en positiv påverkan på dem, vilket troligen kan förklaras med att båda informanterna är konsumenter av spel. The purpose of this thesis is to investigate how consumers view online gambling companies and their marketing generally but in particular within the generations X&Y. This thesis uses a qualitative method with semi structured interviews with eight informants, four from generation X and four from generation Y. The collected material is later analysed with the help of a thematic analysis. The result of this thesis shows that six out of eight informants are experiencing gambling commercial as something negative since it’s, according to them not moderate. The same six informants are also experiencing that the online gambling marketing isn’t affecting them. Two of the informants belonging to generation Y felt that the gambling marketing can have a positive effect on them, which can be explained by the fact that both informants are consumers of online gambling. This thesis is written in Swedish.

Kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning i fysiska butiker är ett relativt nytt och outforskat koncept som vuxit fram delvis på grund av den hårda konkurrensen från e - handeln. Konceptet kläduthyrning innebär att kunderna kan hyra utvalda klädesplagg under en bestämd tidsperiod. Kunden betalar en summa pengar som motsvarar den tiden plagget hyrs. Det nya konceptet faller inom ramen för begreppet kollaborativ konsumtion, och innebär att det nu är möjligt för individer att dela på modevaror. Konceptet kan både gynna företag, konsumenter och samhället ur såväl en ekonomisk som miljömässig aspekt då användningsgraden för varje plagg ökar. Dessutom kan konsumenterna maximera sin nytta för pengarna. En generation som fått lite uppmärksamhet i samband med kollaborativ konsumtion är generation X. Denna generation besitter karaktärsdrag som särskiljer sig från andra generationer och är bland annat en av de mest högutbildade generationen i historien. De kännetecknas av karaktärsdrag såsom självförtroende, individualism och skepsis. Dessa karaktärsdrag gör generationen till en intressant grupp att studera i förhållande till kollaborativ konsumtion. Syftet med vår studie är att identifiera vilka motiv, hinder och attityder modeintresserade individer i generation X har till deltagande i kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning. Vi vill även ge ett praktiskt bidrag till företag angående huruvida generation X kan vara en potentiell målgrupp för det nya konceptet. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer med individer som tillhör generation X, har ett modeintresse och som handlar moderelaterade varor minst var tredje månad. För att uppfylla studiens syfte har även teorierna Theory of reasoned action och Theory of planned behavior använts. Dessutom har även tidigare forskning kring hinder och motiv till deltagande i kollaborativ konsumtion använts. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering: Vad är det som gör att generation X väljer att delta eller inte delta i kollaborativ konsumtion? Resultatet av studien visar att generationens främsta motiv för att delta i konceptet kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning är att maximera nytta för pengarna samt negativa känslor kring outnyttjade resurser. Det som visade sig kunna hindra generationens deltagande var materiellt ägande, hygien, bekvämlighet samt att det är ett okänt koncept. Företag som vill få generation X att delta i kläduthyrning behöver tänka på att tydliggöra riktlinjerna för konceptet samt kommunicera ut detta på ett sätt som generationen förstår. Dessutom behöver företagen utforma konceptet på ett sätt som gör det enkelt och bekvämt för generationen att delta.

I denna studie fokuseras ledarskapets påverkan på generation Z:s arbetsmotivation. Denna generation börjar etablera sig på arbetsmarknaden, vilket betyder att ledarskapet inom organisationer påverkas. Därför undersöker jag i denna studie hur man som ledare kan motivera generation Z på bra vis. Med intervjuer som primärdata är syftet med studien att undersöka grunden till arbetsmotivation, både ur generation Z:s perspektiv samt ur ett ledarskapsperspektiv. Den empiriska studien kommer sedan att analyseras utifrån grundad teori, där Gioias metodologi tillämpas. Här genereras teori där även existerande teori används för att stärka, bekräfta och skapa nya hypoteser utifrån den aktuella forskningen.

Syftet med studien är att undersöka respondenter från Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) och Zs (1996 – 2012) behov och önskemål på arbetsplatsen, vilka positiva och negativa attityder de har mot motivation, relation och arbetsmiljö. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning, innehållsanalys i form av tematisering och genom att använda tidigare forskning kring generationer. Den kvalitativa metoden var intervjuer med 12 respondenter, varav fyra var från vardera generation. Modeller såsom Maslows behovstrappa, tvåfaktorteorin och förstärkningsteorin används i studien. Studien identifierade att ha kunskap kring komplexiteten kring generationsbaserade skillnaderna kan vara den avgörande faktorn för en framgångsrik organisation. På många vis finns det en konsensus mellan respondenterna men det finns även skillnader. Skillnaderna i attityder och behov mellan respondenterna har identifierats, som att respondenterna från Generation Z är drivna av inre motivation och arbetar mot ett syfte. De är driva för att skapa förändring i samhället genom deras arbete. Viktiga behov är familjära relationer och konstruktiv feedback. Respondenter från Generation Y drivs även de av ett syfte, men är även motiverade av yttre motivatorer som lön då de ser denna som ett erkännande för hårt arbete. Respondenter från Generation X däremot drivs mest av yttre motivation. Slutligen rekommenderar studien att organisationer skapar en kunskap kring områdets komplexitet för att förstå arbetarnas grundbehov kring arbetsplatsen. Om en förståelse skapas kan de utnyttja de anställdas kompetensen bättre och skapa framgångsrika team, för att främja en förberedelse för framtidens multigenerationella arbetsplats. The purpose of the study is to research Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) and Z´s (1996 – 2012) needs and wishes for the workplace, what they have for positive and negative attitudes towards motivation, relations and work environment. The study was conducted by conducting qualitative research, doing a content analysis, and using previous research of generations. The qualitative research was carried out by doing interviews with 12 persons, out of which four were from each generation. Models such as Maslow's hierarchy of needs, the Two-factor theory and Reinforcement theory has been used in the study. The study has found that having knowledge of the complexity of generational differences can be a deciding factor if an organisation is successful or not. In many ways there is a consensus between the generations, but there are also differences. Regarding the participants needs and attitudes it was identified that participants from Generation Z are very driven by inner motivation and working towards a purpose. They are driven to create change in society through their work. Important needs are familiar relationships and constructive feedback. Participants from Generation Y was also driven by a purpose but was also motivated by outer motivations such as a salary that can reinforce their hard work. Participants from Generation X were the most driven by outer motivations. In conclusion, the study recommends organisations to invest resources in the complexity of generational knowledge in the workplace to understand to understand the employees needs in the workplace. If an understanding is managed is it possible to make use of the employees’ competence better and create successful teams, as well to prepare the workplace for the future multigenerational workplace.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur olika generationer agerar på eWOM-kommunikation via online recensioner. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod med en enkätundersökning som underlag för framarbetat resultat. Enkätundersökningen baserades på 8 frågor och 148 svar samlades in från respondenter från tre olika generationer. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och univariat analys. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar hur generationstillhörigheterna Baby Boomers, Generation X och Generation Y agerar när de läser online recensioner. De tre generationernas köpintentioner baseras på centrala faktorer som riskbenägenhet, förtroende och internetkompetens. Alla tre generationerna hävdar att eWOM och i synnerhet online recensioner påverkar dem. Förslag till vidare forskning: Ytterligare forskning kan undersöka varför konsumenter av en produkt inte är benägna att själva skriva recension men vill ta del av recensioner av produkter som andra konsumenter skrivit. Trots att det tydligt framgår att recensioner är en viktig del av köpbeslutsprocessen. Denna ovilja finns representerade hos samtliga undersökta generationer vilket framtida forskning bör undersöka. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ett antal förtydliganden för konsumentbeteenden i eWOM-kommunikationen. Studien kommer fram till flertalet slutsatser om hur generationerna påverkas och agerar för online recensioner. Aim: The purpose of the study is to explain how different generational affiliation react on eWOM-communication via online reviews. Method: The study uses a quantitative research method to conduct survey. The survey was based on 8 questions and 148 responses were collected from respondents from three different generations. The responses were analyzed by descriptive statistics and univariate analysis. Result and conclusion: The study shows how generational affiliations of Baby Boomers, Generation X and Generation Y act on the online reviews. The three generations` buying intentions are based on key factors such as risk aversion, trust and internet knowledge. All three generations claims that eWOM and, in particular, online reviews affect them. Further research: A future study can deal with why consumers of a product are not inclined to write online reviews of the product but want to read online reviews on products from other consumers. Although it is obvious that reviews are an important part of the purchasing decision. All three generations investigated tend to not willing to write online reviews Contribution of the thesis: The contribution of the study is several clarifications for consumer behavior in general especially generation marketing. The study concludes how the generations are affected and act for online reviews.

Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer. Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring. Background: Previous studies indicate an attitude change to consumer loans, where consumption loans become an increasingly socially accepted solution. It is also testified that the amount of consumer loans has increased in recent years. Part of the problem highlighted, is also that aggressive marketing could contribute to this attitude change. Earlier studies and reports testify that age is an aspect that plays a role in how vulnerable different groups are, which makes it an important subject to investigate. Based on the problem background, the question is formulated. Purpose: The purpose of the study is to describe which communication effects that can be distinguished from advertising on consumer loans, and which attitudes for consumer loans that can be distinguished. Whether generation affiliation affects communication effects from advertising on consumer loans and consumption loans in itself. Method: Through a qualitative method, empirical data were collected, this in the form of 16 interviews. The interviewees consisted of consumers from Generation Y, Generation X and Generation Baby boomer. Conclusion: The study shows that there are variations regarding how the different generations relate to advertising regarding consumer loans and its attitudes towards taking consumer loans. Generation Y seems to be more vulnerable as they do not seem to have an equally strong attitude to the subject, compared to the older generations. In the interviewees who participate in the study, there are no direct indications that consumption loans would be an accepted solution, which does not indicate an attitude change.

Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader mellan generation X och Y med avseende på arbetsmotivation. De individuella faktorer som studerades var generationstillhörighet, kön, utbildningsnivå och arbetsposition. Totalt medverkade 470 anställda (259 kvinnor och 221 män) mellan åldrarna 19-58 år (M = 36.95 år, SD = 12.19) som valdes ut genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Mätinstrumentet som användes var en webbaserad enkät som konstruerades genom mjukvaruprogrammet esMaker. Enkäten baserades på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) av Tremblay et al. (2009). I studien inkluderades dimensionerna amotivation, extern reglering, introjekterad reglering, identifierad reglering, integrerad reglering och intern reglering. För dimensionerna beräknades Cronbach’ Alpha vara mellan .63 och .82. Kvantitativa data analyserades med hjälp av Independent Sample t-test. Resultatet visade att generation X hade högre intern och integrerad reglering medan generation Y hade högre extern och identifierad reglering, samt högre amotivation. Resultatet visade att män har högre introjekterad reglering än kvinnor. Högskoleutbildade uppvisade högre identifierad reglering än gymnasieutbildade. Resultatet visade även att ledare hade högre inre, integrerad, identifierad samt introjekterad reglering än de som inte hade en ledarposition i arbetet. De som inte hade en ledarposition uppvisade högre extern reglering än de som hade en ledarposition. Resultatet visade att demografiska variabler kan påverka arbetsmotivation hos anställda.

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017. Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams. Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams. Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017. Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.

Sammanfattning Titel: Val av intern kommunikationskanal - En generationsfråga? Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi Författare: Filip Åberg och Robin Rodestrand Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - januari Syfte: Syftet med studien är att ökad förståelsen för hur ledares val av interna kommunikationskanaler kan anpassas efter medarbetares generationstillhörighet och hur den kan bidra till en effektivare kommunikation mellan ledare och medarbetare. Metod: Studien grundar sig i en hermeneutisk forskningsansats där en kvalitativ forskningsdesign har använts vid insamling av empiri genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en specifik organisation. En tematisk analys genomfördes av empirin, genom vilken vi sammanställde teman utifrån respondenternas perspektiv. En typologisk analys användes för att visa skillnader och likheter mellan olika generationers preferenser i val av kommunikationskanal. Resultat och bidrag: Studiens bidrag är att det föreligger fler likheter än skillnader mellan baby boomers, generation Ys och generation Xs preferenser av interna kommunikationskanaler. De enda skillnader som studien belyser är att generation X värderar epost högre än övriga generationer, samt att generation Y värderar kommunikation genom chattfunktioner högre än de andra två generationerna. Studien fastställer även att andra aspekter såsom relation, kontext och informationsöverflöd, är betydande inom ledares val av intern kommunikationskanal. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie ger som förslag att undersöka hur generationer skiljer sig åt i preferenser av interna kommunikationskanaler inom andra kontexter än den som undersökts i denna studie. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att djupare undersöka generation Xs användning av epost och generation Ys användning av chattfunktioner. Vidare kan framtida forskning undersöka hur relationen mellan ledare och medarbetare samt informationsöverflöd påverkar ledares val av interna kommunikationskanaler. Nyckelord: Intern kommunikation, interna kommunikationskanaler, baby boomers, generation X, generation Y. Abstract Title: The choice of internal communication channel - A generation issue? Level: Final assignment for bachelor degree in business administration. Author: Filip Åberg and Robin Rodestrand Supervisor: Agneta Sundström and Kristina Mickelsson Date: 2019 - januari Aim: The aim of the study is to increase understanding of how managers choice of internal communication channels can be adapted to employee’s generation and how it can contribute to more effective communication between managers and employees. Method: The study is based on a hermeneutic research tradition in which a qualitative research design was used to gather empirical work through semi-structured interviews with employees in a specific organization. Thereafter a thematic analysis was conducted, through which we compiled themes based on the respondent’s perspective. A typological analysis was used to show differences and similarities between different generation preferences in the choice of communication channel. Conclusion and contribution: The study's contribution is that there are more similarities than differences between baby boomers, generation Y's and generation X's preferences of internal communication channels. The only differences that the study illustrates is that generation X values ​​e-mail higher than other generations. And that generation Y values ​​communication through chat features higher than the other two generations. The study also states that other aspects such as relationship, context and information overflow are significant in the leaders choice of internal communication channel. Suggestions for future research: This study proposes to investigate how generations differ in their preferences of internal communication channels in other contexts than those studied in this study. Another suggestion for further research is to deeper investigate the generation Y's use of e-mail and generation X's use of chat features. Furthermore, future research can investigate how the relationship between leaders and employees, as well as information overflow, affect leaders' choice of internal communication channels Keywords: Internal communication, internal communication channels, baby boomers, generation X, Generation Y.

Denna studie började som en kvalitativ deduktion där vi ville skapa en förståelse för vilka marknadsföringsstrategier som har starkt inflytande på generation X och om de skiljer sig från andra ålderssegment. I och med digitaliseringen och sociala mediers uppkomst har klassisk marknadsföring förändrats de senaste två decennierna. Det innebär att traditionella marknadsföringskanaler nu konkurrerar med sociala medieplattformar och digital kommunikation. Detta har även gjort att det har skett förändringar i segmenteringsstrategier. Under den första delen av 2010-talet fanns ett stort fokus på millennials eller vad man även kallar generation Y eftersom de spenderar mycket tid på sociala medier. Det syftar till personer födda under 80- och 90-talet. Det talades om att generation X som föddes mellan 1979 och 1965 hade blivit bortglömda trots att det kännetecknas av högt inflytande och köpkraft samtidigt som det har visat sig att de spenderar mer tid på sociala medier än millennials. Mycket forskning om marknadssegmentering har diskuterat just dessa generationer och hur man ska inkludera generation X i marknadsföring. I vår undersökning genomförde vi 4 intervjuer med 5 korrespondenter på 4 olika marknadsföringsbyråer i Stockholm. Under intervjuerna upptäckte vi dock att generationer inte längre är ett diskussionsämne när det kommer till segmentering. Idag pratar man istället i andra termer när det kommer till segmenteringsvariabler och vi valde därför att ändra vår forskningsfråga. Vi genomförde istället en kvalitativ induktion med ett interpretivistiskt paradigm för både ontologi och epistemologi. Vi har alltså utformat vår teori efter den information vi tog del av i intervjuerna. Det har skett stora samhällsförändringar det senaste seklet vilket också har haft inverkan på hur man jobbar inom marknadsföring och med marknadssegmentering. Sättet att leva på ser helt annorlunda ut idag samtidigt som könsrollerna har förändrats markant. Det är accepterat att vara den man själv vill vara och man är fri att skapa sin egen biografi utan att svara till några normer eller förutbestämda roller. Gränserna mellan ålder, kön och kultur har suddats ut och man kan som 20-åring ha mer gemensamt med en 60-åring än någon i sin egen ålder. Samtidigt visar våra intervjuer att de segmenteringsvariabler man använder mest idag är intressen och drivkrafter. Marknadssegmentering har alltså gått ifrån ett stark fokus på demografisk segmentering till att psykografisk segmentering för allt större uppmärksamhet. Traditionella kommunikationskanaler som till exempel TV, radio och tidskrifter, har fått konkurrens de senaste decenniet i och med uppkomsten av digitala kanaler såsom sociala medier. Det är en vanlig uppfattning att de traditionella kanalerna håller på att dö ut men våra korrespondenter menar på att det är bra att hitta en balans. Dock möjliggör de nya marknadsföringskanalerna att kunna nå ut till konsumenterna på ett individuellt och specificerat sätt. Vi har identifierat att man idag, vanligtvis segmenterar sig mot intressen och drivkrafter och genom digitala kanaler är dessa lätta att nå ut till. Traditionella marknadsföringskanaler ger ofta en bredare publik medan digitala kanaler möjliggör till exempel intresse inriktad segmentering . Våra intervjupersoner pratade även mycket om emotionella- och rationella budskap där man vill skapa en kort- och långsiktig marknadsföring. Man vill alltså använda sig av emotionella budskap som genererar en känsla som man sedan förknippar med varumärket. Anledningen till att detta har fått en växande popularitet hos marknadsföringsbyråer beror på att man vill bygga en långsiktigt relation mellan 3 varumärke och konsument. Det skapar en lojalitet hos konsumenten men kan även knyta an konsumenter i ett tidigt skede även fast de inte är potentiella kunder till varumärket idag. Hur man segmenterar sig gentemot marknaden i långsiktig marknadsföring kan få konsekvenser på hur effektiv den blir. Ålders- eller generations-segmentering är inte relevanta segment eftersom att det utesluter personer som är potentiella kunder i framtiden. Man vill därför segmentera sig så att man når ut till så många som möjligt som kan få den där emotionella kopplingen som förhoppningsvis håller på lång sikt.

Under de senaste 25 åren har det skett en utveckling av internet och i vilken omfattningen internet används (Handelns historia, u.å.). Detta har möjliggjort en ökad kommunikation och större möjligheter till konsumtion för individer, där fysiska butiker varit det dominerande alternativet tidigare. Idag har därmed de fysiska butikerna kommit att få konkurrens av de virtuella butikerna. Den teknologiska utvecklingen har medfört ett skapande av varierande relationer till internet givet olika generationer. Den ena generationen, generation X, har anpassat internet till sin vardag medan den andra generationen, generation Z, är uppvuxen mitt i internets era. Det finns flertalet studier vars fokus är framtagen för att se till ett företagsperspektiv, alltså hur företag kan använda sig av information angående konsumenters beteende och köpvanor till sin fördel. Det har kunnat återfinnas ett relativt outforskat område som inkluderar individens perspektiv. Detta eftersom att det nu finns större möjligheter för en individ att välja när personen vill vara en konsument. Därmed presenteras begreppet konsumentroll som inte är något särskilt bearbetat eller utforskat begrepp. Studien förväntas undersöka om det finns några skillnader mellan generation X och generation Z angående när dessa individer antar en konsumentroll. Med ordet när har vi valt att fokusera var en person befinner sig på, i den fysiska butiken eller i den virtuella världen när personen handlar. Vidare innehåller begreppet när även när individen är en konsument vilket har att göra under vilken tid som konsumenten aktivt, passivt eller ovetandes antar en konsumentroll. Slutligen påverkas begreppet även hur individen är en konsument, vilket kan återkopplas till användning av teknik, social situation, sales promotion och medier. Om det framgår att det finns en skillnad mellan de två generationerna ska även de bakomliggande orsakerna identifieras. Resultatet av denna studie påvisade tydliga skillnader mellan dessa två generationer. Genom skapandet av fyra betydelsefulla teman i analysdelen har flera bakomliggande faktorer kunnat presenteras. Den största skillnaden till när en individ antar en konsumentroll, i generation X jämfört med generation Z, är huruvida behovsskapandet framkommer. Ytterligare viktiga bakomliggande faktorer är om de handlade på fysiska butiker eller på internet, hur bekväma de känner sig i förhållande till tekniken samt vilka faktorer som värderas högt i samband med ett köp av kläder. Avslutningsvis har denna studie resulterat i en större förståelse för hur olika generationer antar en konsumentroll och framförallt när det sker. Over the past 25 years there has been an evolution of the Internet and to what extent the Internet is used. This has enabled increased communication and a wider range of consumption than before, where physical stores have been the dominant option. Today has the physical stores gained competition from the virtual stores. The technological development has led to the creation of varying relationships to the internet given different generations. One generation, generation X, has adapted the internet to their everyday life while the second generation, generation Z, grew up in the middle of the Internet era. There are several studies whose focus is designed to ensure a company perspective, where the focus is how to make use of information on consumer behavior and buying habits to their advantage. It has been found a research gap which includes the individual's perspective. This because there is now a greater opportunity for an individual to choose when the person wants to be a consumer. Therefore, the concept of consumer role is presented as neither existent or explored. The study is expected to examine whether there are any differences between Generation X and Generation Z as to when these individuals assume an consumer role. With the word when we have chosen to focus on where a person is, in the physical store or in the virtual world, when the person is shopping. Furthermore, the term when contains when the individual is one consumer, which depends on during what time the consumer actively, passively or unaware assumes a consumer role. Finally, the term when it also affected by how the individual is a consumer, which can be reconnected to the use of technology, social situation, sales promotion and media. If there is a difference, the underlying causes will also be identified. The result of this study demonstrated clear differences between these two generations. By creating four important themes in the analysis section, several underlying factors has been presented. The biggest difference of when a individual assumes an consumer role, compared generation X with generation Z, is whether the creation of a need arises. Further, more important underlying factors is if they buying their clothes in a physical store or on the internet, how comfortable they feel in relation to technology, as well as what factors are highly valued in connection with a purchase of clothing. In conclusion, this study has resulted in a greater understanding of how different generations assume a consumer role and especially when it occurs.

Ett aktuellt ämne idag är hur de nya generationerna på arbetsmarknaden skiljer sig åt jämfört med tidigare generationer och hur arbetsgivarna ska hantera detta. Något som karaktäriserar en av de nya generationerna på arbetsmarknaden, Generation Y, är deras höga krav på autonomi i arbetet såsom att ha flexibla arbetsuppgifter och eget ansvar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka om upplevelsen av autonomi i arbetet skiljer sig åt beroende på vilken generation en person tillhör. Frågeställningen är: föreligger det ett samband mellan upplevd autonomi i arbetet och om personen ifråga tillhör Generation Y eller Generation X? Under avsnittet ”Tidigare litteratur” beskrivs teorier och tidigare forskning kopplat till olika variabler som är relevanta för frågeställningen. Variabler som beskrivs är: autonomi, Generation Y, Generation X, kön, utbildningsår, SEI och hel- och deltidsarbete. Studien har en kvantitativ ansats och datan utgår från Levnadsnivåundersökningarna år 2010 och år 1991. Urvalet har begränsats till att innefatta personer som är yrkesverksamma och i åldrarna 25-30 år vid mättillfället, år 1991 eller år 2010. Resultatet visar att det inte föreligger en association mellan generationer och autonomi och därav kan studiens hypotes om att en skillnad föreligger förkastas. Även delhypotesen om att personer som arbetar heltid upplever en högre grad autonomi i jämförelse med personer som arbetar deltid kan förkastas. Däremot bekräftas studiens andra delhypotes om att kvinnor upplever en lägre grad autonomi i jämförelse med män. Vidare visar resultatet att den socioekonomiska grupptillhörigheten har ett samband med upplevelsen av autonomi i arbete. Exempelvis framkommer att tjänstemän i genomsnitt upplever en högre grad autonomi i jämförelse med arbetare vid justering för övriga oberoende variabler. Denna uppsats avser att bidrar med kunskap om generationernas krav på och upplevelse av autonomi i arbetet.

Internet och sociala medier upptar idag en stor del av många människors liv. Detta tillvägagångssätt att kommunicera är, sett från ett historiskt perspektiv, ett nytt fenomen vilket medför att antalet användare av sociala medier mellan olika generationer varierar. Dock står det klart att allt fler människor idag är aktiva på sociala medier, vilket också inneburit att företag börjat använda plattformen i sin marknadsföring. På grund av att kändisar och andra offentliga personer gör företagssamarbeten har influencer marketing fått stort genomslag. Då generation X anses vara digitala immigranter medan generation Y istället har vuxit upp med sociala medier runt omkring sig, finns det anledning att misstänka skillnader i generationernas syn på influencer-fenomenet. Syftet med aktuell studie är att undersöka hur inställningen till influencers skiljer sig mellan individer från generation X och Y. Den data som samlats in är i form av semistrukturerade personliga intervjuer med fem individer från respektive generation. Genom att analysera datamaterialet, med hjälp av textmatriser, har mönster identifierats. De två största skillnaderna som synliggörs i studien är attityden till begreppet influencers överlag samt de bakomliggande motiven till varför de olika generationerna väljer att följa influencer. Generation X är betydligt mer skeptiska till begreppet överlag samt värdesätter en personlig koppling till influencern de följer. Generation Y har istället en mer positiv inställning till begreppet samt har som största motiv att bli inspirerade av influencern. Diskussionen kring orsakerna grundas till stor del i flera av de generella egenskaper som karaktäriserar respektive generation, såsom att generation X anses vara mer skeptisk till reklam vilket skiljer sig från generation Y som istället väljer att se reklamen utifrån sin egen vinning. I studien har inte hänsyn tagits till det faktum att den totala andelen användare av sociala medier inom varje generation skiljer sig, utan istället fokuserat på de personer som idag har ett konto registrerat på Instagram och följer minst en influencer. Internet and social media are today taking a large part of many people’s lives. This way of communicating with others is, from a historical point of view, new which has brought differences in the number of social media users in each generation. However, today considerably more people are using social media compared to a few years ago and companies have due to this started to use this platform in there marketing. Due to the fact that celebrities and other public people make business collaborations influencer marketing has had a great success. Since generation X can be considered as digital immigrants and generation Y on the other hand is born and raised with the social media, there are reasons to believe in differences regarding the generations’ attitudes towards the phenomenon influencers. The purpose of the study is to investigate the differences in generation X and Y’s approach to influencers. The data which has been collected is from semi structured personal interviews with five individuals from each generation. Through analyzing the data with the help of text templates, some patterns were identified. The two largest differences shown in the study are the overall attitudes towards influencers and the fundamental motive to why people follow influencers. Generally generation X is much more skeptical towards the concept and values a personal connection to the influencer they are following. Instead generation Y has a positive attitude towards the concept with the largest motive to be inspired by the influencer. The discussion of the reasons behind the results is based on some characteristic capacities for each generation. Such as generation X’s negative approach to commercials in general and that generation Y turns commercial into something that benefits themselves. The study does not take in to consideration the fact that the numbers of social media users in the generations differ, instead this study is focused on the people having Instagram today and are following at least one influencer.

Bakgrund: Det finns idag en problematik för kunskapsintensiva företag i Sverige att lyckas bibehålla medarbetare. Detta då den svenska arbetsmarknadens utveckling har resulterat i fler högutbildade medarbetare, vilka generellt känner lite lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företags önskan om att bibehålla medarbetare grundar sig i deras strävan att uppnå en låg personalomsättning då det anses positivt för företaget ur flera aspekter. För att studera denna problematik studeras Employee Retention-faktorer utifrån ett generationsperspektiv. Detta då medarbetares jobbvärderingar och därmed preferenser kring viktiga faktorer enligt tidigare forskning till stor del påverkas av generationstillhörigheten. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka faktorer som får medarbetare i olika generationer att stanna inom kunskapsintensiva företag. Detta genom att belysa Employee Retention utifrån ett medarbetarskap- samt generationsperspektiv. Metod: Studien syftar till att undersöka medarbetarnas upplevda verklighet, därför utgår studien från en kvalitativ forskningsmetod. Fallstudiemetoden har tillämpats, då denna är lämplig för att förstå komplicerade sociala företeelser. Ett centralt drag i fallstudier är att kombinera olika datainsamlingsmetoder, därför har 10 semistrukturerade intervjuer samt 25 frågeformulär med medarbetare på valt fallföretag genomförts. En analys av insamlad data har därefter genomförts, vilket resulterat i studiens slutsats. Slutsats: Studien har identifierat de viktigaste Employee Retention-faktorerna inom respektive generation och bekräftar därmed att generationstillhörigheten påverkar de faktorer som får medarbetare att stanna inom kunskapsintensiva företag. Studien har också påvisat att de viktigaste faktorerna som identifierats i respektive generationerna har en tydlig koppling till det psykologiska kontraktet. Om kunskapsintensiva företag tar hänsyn till dessa faktorer och därmed det psykologiska kontraktet, resulterar det i lojalitet och bibehållande av medarbetare. Background: In the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor market where the knowledge-intensive companies find it harder to retain employees. This because highly educated employees generally are less experience less loyal towards the employer. Why companies wish to retain employees is because they aim for a low employee turnover, which is considered to be important for companies in several aspects. The study focus on important variables for employees, which makes them stay at a company, using a generation perspective. This perspective is used because employee’s work values and preferences are found to be affected by generational belonging. Purpose: The purpose of this study is to explore which variables that make employees with different generation belongings stay at knowledge-intensive companies. This by illustrating Employee Retention from the employee’s perspective and using a generation perspective. Method: The study applies a qualitative approach since the purpose is to explore the employee’s experienced reality. A case-study method is also applied since it’s suitable for complicated social phenomenon. Fundamental for a case-study is to combine different data collection methods, which is why 10 semi-structured interviews and 25 questionnaires are made within the case-company. The analysis of the data was then made with directions of an analysis strategy, which lead to the conclusion of the study. Conclusion: This study has identified the most important Employee Retention-variables within each generation, which also acknowledge that the generational belonging affects the variables that the employees value and consequently makes them stay at a company. The study has also shown that the most important variables that are identified in the different generations, also are found in the psychological contract. If knowledge-intensive companies identifies these variables and thereby strengthen the psychological contract, the output will be organizational loyalty and Employee Retention.

Problem & purpose: When using sexual advertising, it is important that companies review how that sort of marketing are being received by their consumers. This to create an understanding about the recipient's acceptance and perception of various promotional messages. Previous research about attitudes towards sexualized advertising focus mostly on attitudes in regards to the recipient's gender. However, there are less studies investigating whether attitudes can be linked to the recipient's age. Thus, the purpose of this study is to find out if, and if so, how recipients' attitudes towards sexualized advertising differ between two generations. This study may thus be interesting for people working in the communication industry, but could also be of interest in designing future studies in the subject. Method & material: For our study we have used a qualitative method through interpersonal interviews with respondents from two different age groups. The participants were exposed to four different sexual advertisements and were then asked questions regarding them. The answers and the recipients expressions were then compiled in the chapter “resultat”. Main result: The results of this study shows that there are certain attitudes towards sex in advertising depending on which generation the recipient belongs to. Both the younger and the older generation have a rather negative attitude towards sexualized advertising. However, there are differences that indicate that the younger generation has a slightly more negative attitude towards this kind of advertising. The younger generation believe that sex in advertising is a method used by companies to increase sales. The younger generation sees this as something bad and annoying. The older generation has a more passive attitude towards sexualized advertising and does not experience this kind of advertising as frustrating as the younger generation does.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra hur Generation X och Y:s attityd till ett varumärke påverkas av produktplacering. Metod: I studien genomfördes en undersökning med hjälp av experimentell design och enkät med 169 respondenter. Varje respondent fick ta del av ett avsnitt från TV-serien Solsidan där det förekommer produktplacering. Därefter fick respondenterna svara på en enkät om de produktplaceringar som förekom i avsnittet. Resultat & slutsats: Resultaten visar att generationerna i de flesta fall har samma inställning till produktplacering generellt. Vår slutsats är att både Generation X och Y har en positiv attityd till ett varumärke som använts i en produktplacering i TV-serien Solsidan. Vi kan se ett undantag vid tydlig produktplacering där båda generationerna visar en negativ attityd. För samtliga varianter av produktplacering går det inte att se någon skillnad mellan generationernas attityd, då Generation X och Generation Y har samma attityd. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att genomföra samma typ av studie med fler respondenter. Ytterligare ett förslag är att utföra samma typ av studie med hjälp av en kvalitativ undersökning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget är vår jämförande studie mellan Generation X och Generation Y och deras attityd till varumärket via produktplacering. Vårt praktiska bidrag är att utöka kunskapen för marknadsförare att använda de olika varianter som finns inom produktplacering. Detta för att kunna hjälpa de som använder produktplacering för att nå olika ålderskategorier, då de vill få en positiv inverkan på attityd till varumärket hos konsumenterna de vill nå ut till. Aim: The purpose of this study is to compare how Generation X and Y´s attitude towards a brand is influenced by product placement. Method: In the study, a survey was conducted using experimental design with 169 respondents. Each respondent was asked to watch a specific episode from the TV-series Solsidan where product placement occurs. Thereafter the respondents answered a survey about product placements that appeared in the episode. Results & conclusion: According to the results, Generation X and Y in most cases have the same attitude to product placement in general. Our conclusion is that both Generation X and Y have a positive attitude towards a brand used in a product placement in the TV-series Solsidan. We can see an exception in prominent product placement where both generations show a negative attitude. For all kinds of product placement, there is no difference between generation's attitude, since Generation X and Generation Y have the same attitude. Suggestions for further research: Our proposal for further research is to do the same type of study with more respondents. Another suggestion is to do the same type of study using a qualitative survey. Contribution of the thesis: The theoretical contribution is our comparative study between Generation X and Generation Y and their attitude towards brands through product placement. Our practical contribution is to expand the knowledge of marketers to use the different kinds of product placement. This in order to help those who use product placement to reach different age categories, as they want a positive impact on the consumer's brand attitude.

Generation Y is the cohort that are facing the risk of being affected if the public pension system runs out of funds. Luckily enough time are at their favor with roughly 30 years until retirement. By creating a better understanding about what factors effects the individual investor the most it becomes easier to motivate a higher level of saving and investments. That can prevent an increased number of elderly living in poverty. Previous research has for a long period of time studied different aspects of invest behavior. The aim of the thesis is to explain the impact of different demographical factors on the long term financial planning behavior of Generation Y in comparison with Generation X. The study was performed with a quantitative method, a positivistic philosophy and deductive approach. The results show that the only demographic factors affecting Generation Y are age and ethnicity. Other variables affecting the investment behavior was financial knowledge and overconfidence. The key conclusion is that demographic factors does not affect Generation Y to the same extent as with previous Generations. Financial knowledge on the contrary turns out to be the singlehanded most affecting factor on the long term financial planning of the Generation., Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer. Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence. En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen.

Intresset för vad som motiverar människan på arbetsplatsen och hur arbetstillfredsställelse skapas har länge varit ett attraktivt territorium för forskare och författare. Relevansen av att ta hand om och värna om sina anställda har i stor utsträckning ökat och vikten av välmående medarbetare som presterar på en hög nivå utgör en central fråga på många arbetsplatser. Forskning visar på att dagens ledare står inför nya organisatoriska utmaningar då arbetsplatserna uppges ha anställda härstammande från ett större antal olika generationer än någonsin tidigare. Att studera hur olika generationer motiveras i arbetet anses därför vara av intresse. Föreligger skillnader mellan olika generationer kan organisationer använda dessa kunskaper i sitt arbete med att öka motivationsnivån hon sina anställda. Syftet med studien är att undersöka huruvida det föreligger några skillnader i hur individer tillhörande olika generationer värderar arbetsplatsrelaterade motivatorer. Studien baseras på en enkätundersökning som genomförts i samarbete med tre företag inom olika branscher. De generationer som inkluderas i studien är Baby Boomers, Generation X och Generation Y. Åldersspannet på de respondenter som deltagit i studien sträcker sig mellan 18 och 71 år. Resultaten indikerar att det föreligger vissa skillnader i hur de tre generationerna värderar olika motivatorer på arbetsplatsen. The interest for what motivates people in the workplace and how job satisfaction is created has long been an attractive area for researchers and writers. In today's society the relevance of taking care of the employees has grown and the importance of healthy employees who perform at a high level is of great importance. Research shows that today's managers have faced new organizational challenges, as workplaces are said to consist of employees derived from a larger number of generations than ever before. To study how different generations are motivated at work are therefore of interest. If differences exist organizations can use this knowledge to increase the motivational level of their employees. The purpose of this study is to investigate whether there are any differences in how individuals of different generations value occupational motivators to a different extent. The study is based on a survey conducted on three companies in three different industries. The generations included are Baby Boomers, Generation X and Generation Y. The age of the respondents who participated in the study is 18 to 71 years old. The results indicate that there are some differences in how the three generations value different motivators in the workplace.

Idag lever vi i ett samhälle som digitaliseras allt mer och mer. Från att handeln för 20 år sedan enbart utfördes i fysiska butiker till att konsumenter idag hemma från tv-sofforna enkelt kan beställa hem produkter via e-handel. Digitaliseringen har främjat handel på internet och gjort att e-handeln har etablerats på modemarknaden. Även sättet som konsumenter handlar, alltså köpprocessen, har påverkats av samhällets digitalisering. Enligt Workman och Studak (2006) består köpprocessen av följande fem steg: behovsidentifikation, informationssökning, alternativutvärdering, köp och utvärdering av köp. En annan aspekt som uppsatsen undersöker är livsstil och då relaterat till familje- och arbetssituation för Generation X och Y. Generation X och Y är ett utgångsläge i uppsatsen. Generation X är födda under mitten av 1960-talet till början av 1980-talet och kännetecknas av att vara karriärsinriktade med begränsad fritid. Internetanvändningen för generationen sker främst i samband med informationssökning och som verktyg, exempelvis e-mail. Generation Y är födda i början av 1980-talet till 1990-talets mitt. Generationen karaktäriseras av att vara flitiga internetanvändare som är relativt högutbildade, då majoriteten har eftergymnasial utbildning. Uppsatsens syfte är att undersöka om köpprocessen skiljer sig mellan Generation X och Y utifrån livsstil, samt om det påverkar konsumenters val av köp i fysisk butik eller via e- handel. Resultatet av undersökningen visar att köpprocessen ser likvärdig ut för de båda generationerna. Däremot skiljer sig generationerna åt när det kommer till hur faktorerna i köpprocessens tredje steg, alternativutvärdering, prioriteras. Å andra sidan är båda generationerna eniga om att pris är den högst prioriterade faktorn. När det kommer till val mellan köp i fysiska butiker och via e-handel visar resultatet att valet inte enbart har med generation och livsstil att göra. Däremot kan slutsats dras att vanor, värderingar och individuella preferenser har större påverkan på vart köp utförs, i fysisk butik eller via e- handel, än vad livsstil samt konsumenters generation har. Today we are living in a society that is becoming more and more digitalized. Only 20 years ago all kind of fashion trading took place in physical stores. Today, 20 years later, consumers can easily through the Internet purchase products from their couches in front of the TV. The digitalization has encouraged commerce on the Internet, which has established e-commerce on the fashion market. The way consumers shop, in other words the buying process, has been affected by the digitalization in society. According to Workman and Studak (2006) the buying process consists of the five steps: need identification, information search, alternative evaluation, purchase and evaluation of purchase. Another aspect that this essay examines is the lifestyle of Generation X and Y related to family- and work situation. This essay is based on Generation X and Y. Generation X was born in the middle of the 1960 to the beginning of the 1980. The generation is characterized for being very focused on their career, which limit their leisure time. The Internet usage of the generation is mainly in relation to information search and as a tool, for example e-mail. Generation Y was born in the beginning of the 1980 to the middle of the 1990. The generation is known for using Internet frequently and is highly educated, since the majority of the generation has a post-secondary education. The purpose of this essay is to examine if the buying process differentiates between Generation X and Y based on lifestyle, and if this influences the choice consumers make between purchase in physical store or through e-commerce. The result of the study demonstrates that the buying processes of both generations are equal. However, the generations differentiate in the third step of the buying process, alternative evaluation, when it comes to priority of different variables. On the other hand, the generations were united about that price is the highest prioritized variable. When it comes to the choice between purchases in physical stores or through e-commerce the result presents that the choice does not only depend on what generation or lifestyle consumers has. Nevertheless, a conclusion can be that habit, values and individual preferences have bigger impact on where the purchases are executed, in physical stores and through e-commerce, than what lifestyle and generation have.

In previous studies research has shown that generation y experience resistance from older generations represented in the labor market in USA. The resistance is due to differences between the generations. On the other hand some studies say that differences are more likely to come from other factors such as gender and which stage in life the individual is in. The purpose of this study is to describe how (women in) generation y is experiencing the cooperation with colleagues from other generations and if they considers that differences due to generations exist. The study will also try to determine if the respondents are aware of each generation’s characteristics. To fulfill the purpose of the study a qualitative method was chosen in the shape of a focus group. To be able to answer the purpose an interview guide was developed from previous studies. The guide was divided in three sections; scenarios, exercises and finally questions. The focus group resulted in a two-hour discussion between four individuals belonging to generation y. The result of the study showed that generation y in Falun, Sweden did identify some of the characteristics each generation had. Further did the respondents conform that resistance due to generational differences was a problem. To answer the purpose of the study generation y felt underestimated by the older generations and expressed a certain degree of hopelessness. Inom forskningen råder oenighet kring generationer och dess betydelse. Ena sidan menar att varje generation präglas av gemensamma värderingar och att detta i sin tur kan bidra till att konflikter uppstår på arbetsplatser där flera generationer är representerade. Den andra sidan av forskningen menar däremot att det finns faktorer som är viktigare än vilken generation individen tillhör, exempelvis kön eller vilken fas i livet personen befinner sig i. Det är en spännande kamp forskare emellan och oavsett vilken sida som har bäst odds infann sig intresset av att undersöka saken närmare. I en amerikansk studie framkom det att generation y, födda 1980-1995, upplevde ett motstånd från äldre generationer i sitt arbete. Utifrån detta skapades tre frågor som skulle svara upp på syftet som var att beskriva hur (kvinnor i) generation y upplever samarbetet med kollegor från andra generationer och om de anser att generationsskillnader existerar. De frågor som ställdes var; Vilka svårigheter upplever generation y inom arbetslivet och går dessa att koppla till generationsskillnaderna? Vad kan generation y bidra med i ett arbetslag, vilka styrkor har de? Vad kan generationsskillnader på en arbetsplats bidra med och vilka lösningar finns på de potentiella konflikter som kan uppstå orsakade utav dessa? Fyra personer tillhörande generation y bjöds in till en fokusgrupp för att, utifrån en intervjuguide, diskutera dessa frågor. Under två timmar blandades skratt med ilska och sorg när respondenterna fick beskriva de olika generationerna, hur de upplevt motstånd och vad de såg för lösningar på de problem som presenterades. Efteråt kunde det konstateras att generationer är ett komplext ämne och att det väcker känslor. Resultatet av studien bekräftade tidigare studier gällande generationsskillnaders existens. Likväl som generationsskillnader bekräftades framkom även andra faktorer som påverkar hur individer är. Precis som de amerikanska respondenterna upplevde även de svenska respondenterna ett motstånd från äldre generationer som grundade sig i en känsla av att aldrig duga. Sammanfattningsvis behövs mer forskning kring ämnet som inte bara väcker starka känslor utan också påverkar hur organisationer fungerar.

Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka generationstillhörighetens betydelse för nyttjad ledarskapsstil och att bidra till kartläggandet av generationstillhörighetens betydelse för arbetslivet. Frågeställningen var om generationstillhörighet kan predicera fördelning inom modellen FRLM, en modell som inkluderar de tre ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och låt gå-ledarskap. I studien fick 274 chefer skatta sin ledarskapsstil via självskattningsformuläret MLQ Leader Form (5x Short). Resultatet visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan generationer. Tre av bakgrundsvariablerna visade sig predicera transformativt ledarskap: sektor (privat), kön (kvinna) och ledarskapsutbildning (ökad mängd/omfattning), av vilka ledarskapsutbildning hade en mycket hög signifikansnivå och resultatet från sektor vilar på en tvivelaktig grund. Bakgrundsvariabeln sektor predicerade även transaktionellt ledarskap. Slutsatsen blev att det inte tycks finnas skillnader i ledarskapsstil mellan generationer i dagsläget men att ytterligare forskning behövs. The purpose of this study was to quantitatively investigate the significance of generational differences for utilized leadership styles. Its goal was to contribute to the mapping of the significance of generations for working life. The issue was whether generation could predict results on the Full Range Leadership Model, including three leadership styles, transformational, transactional and laissez-faire. 274 leaders assessed their leadership style through a self-assessment form: MLQ Leader Form (5x Short) Results showed no statistically significant differences between the generations. In contrast, three other background factors turned out to predict transformational leadership: sector (private), gender (women) and leadership training (increased amount/extent), of which leadership training had a very high level of significance and sector rests on a questionable ground. The background variable sector turned out to predict transactional leadership. It was concluded that it appears to be no differences between generations, but further research is needed.

På arbetsmarknaden finns det åtminstone tre olika generationer. Då alla generationer fostras på olika sätt beroende på när de är uppväxta kan det skapas svårigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer är väldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser på hur deras närmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt åtta respondenter visar att det finns indikationer på en skillnad mellan generation X och Y då de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare. När så pass många och olika generationer finns på arbetsmarknaden samtidigt kan det vara svårt för cheferna att möta varje enskild generation med en anpassad ledarskapsstil. Det vore istället att föredra om cheferna skapade en ledarskapsstil som fungerade oberoende av generation.

Flexibilitet utgör idag en generell trend inom organisationer vilken förändrat arbetets villkor och ökat kravet på självständighet för arbetstagare oberoende av verksamhet och bransch. Forskning visar att det finns ett positivt samband mellan flexibla arbetsvillkor och den anställdes arbetsmotivation. Eftersom människorna i en organisation i många fall utgör den viktigaste resursen är det viktigt ur konkurrenssynpunkt att arbetsgivaren utformar arbetet på ett sätt som genererar arbetsmotivation hos den anställde och därmed bättre prestationer. Vad en individ motiveras av har dock enligt tidigare forskning visat sig skilja åt bland annat beroende på dennes generationstillhörighet. Därav är det av intresse att öka förståelsen för hur olika generationers arbetstagare upplever att de flexibla arbetsvillkoren inverkar på deras arbetsmotivation. Tidigare forskning har inte förenat arbetsmotivation, flexibla arbetsvillkor och generationstillhörighet vilket utgör forskningsgapet studiens teoretiska bidrag ämnar fylla. För att uppnå denna ökade förståelse sammanställdes och analyserades material insamlat genom tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra individer från de tre för studien intressanta generationerna; Rekordgenerationen, Generation X och Generation Y. Studien ämnar kombinera det deduktiva och induktiva angreppsättet genom att utgå från teorier som förklarar arbetsmotivation, hur flexibla arbetsvillkor påverkar individens beslutsfrihet och vilka värderingar som karaktäriserar de olika generationerna. Vidareutveckling av teorierna ämnar uppnås genom att relatera empirin till den teoretiska referensramen och utifrån de mönster och samband som framträder få fördjupad kunskap om de för studien relevanta forskningsområdena. Studiens slutsatser bekräftar tidigare forskning angående att flexibla arbetsvillkor inverkar positivt på den anställdes upplevda arbetsmotivation då detta är något samtliga generationer uppvisar. På vilket sätt de flexibla arbetsvillkoren påverkar arbetsmotivationen ser dock olika ut mellan generationerna med avseende på aspekterna; sociala aspekter, fritid och gränslöshet, självbestämmande och beslutsfrihet, återkoppling samt meningsfullhet.

Det nya arbetslivet’ är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid. Detta medför att de har olika behov, exempelvis finns det skillnader i hur generationerna ser på arbete, förändringar eller preferenser i att arbeta självständigt eller i grupp. Idag är konceptet implementerat hos Microsoft som till störst del består av den äldre generationen. Vi vill därför studera dessa åldersgrupper och se hur de upplever konceptet då det i grunden är utvecklat för Generation Y. Studien är en fallstudie hos företaget Microsoft Sverige som infört ’Det nya arbetslivet’. Vi kommer att studera vilka hinder och möjligheter generationerna Baby boomers och Generation X upplever i ’Det nya arbetslivet’ utifrån de valda faktorerna; tillhörighet, förtroende och handledning. Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att faktorerna ligger som underlag för den empiriska studien. Empirin har vi därefter samlat in genom kvalitativa intervjuer hos medarbetarna på Microsoft Sverige. Slutsatserna från studien visar bland annat att Generation X såg fler möjligheter med ‘Det nya arbetslivet’ i jämförelse med Baby boomers som upplevde det svårare. Störst hinder var den minskade tillhörigheten till de närmsta kollegorna på grund av öppna kontorsytor. Respondenterna såg även tillhörighet som en utmaning för de nyanställda eftersom risken var stor att de kunde känna sig vilsna i ’Det nya arbetslivet’. Respondenterna ansåg att det fanns möjligheter för faktorerna; handledning och förtroende och största anledningen till det, var användningen av Microsofts målstyrning. Målstyrningen bidrog till att förtroendet var lättare att skapa och underhålla mellan medarbetarna. Den regelbundna handledningen gjorde även att medarbetarnas målsättning alltid var tydlig. Vidare upptäckte vi att många respondenter uppskattade det flexibla arbetssättet men de hade svårigheter att finna balansen mellan arbete och fritid.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet. Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet. Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering. Vidare kunde man antyda vilka faktorer som påverkade investeringsbeteendet, där tidspreferensen kunde förklaras, inkomst och strategiskt planerande kunde delvis förklara investeringsbeteendet. Begränsningar med uppsatsen var att respondenterna valdes slumpmässigt under en kort period, där kunskap och intresse för finansiella investeringar varierade. Enkätstudien kunde på så sätt bli oförståelig för respondenterna och resultaten missvisande som en följd av detta. Dock är forskningen kring generationsskillnader väldigt begränsad, därför kan denna uppsats vara en grund för vidare forskning inom samma område, då man kan försäkra sig med denna uppsats, just vilka områden som berörts., Knowing how we as individuals should act and how individuals actually behave, have always puzzled scientists. While generation comes and goes, it is always a question of how these generations look and react to things, and in our case, investment behavior. Previous studies have demonstrated how Generation X (1965-1979) and Generation Y (1980-1995) should act, when these generations have different characteristics in their behavior. It has also been researched a lot about the cognitive characteristics of an individual that affect investment behavior. The purpose of this paper is to explain if there is any difference between the different generations, and if so, what it might be due. To implement this essay has a positivist research philosophy chosen, together with a deductive approach and a quantitative method. The essay could indicate that in the whole there was no significant difference between the different generations at the hearing of the different behavioral patterns. However, it was various factors that differed between the generations as income level, education level and strategy in the selection of investment. Furthermore, one could suggest what factors influenced investment behavior, where time preference could explain, capital and strategic planning could partly explain investment behavior. The limitation of this thesis was that the respondents were randomly selected and sampled for a short period of time, in places where knowledge and interest in financial investments varied. The survey study could thus be incomprehensible to the respondents and the answers misleading as a result. However, research on generational differences is very limited to date; therefore this paper can act as a basis for further research in the same area, when because of this essay, you know which areas have been analyzed.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal. Hur löser man det aktivt? Behöver den äldre generationen ersättas av lika många yngre? Hur påverkar den nya generationen arbetsplatsen, kollisioner, arbetssätt? De olika generationerna som idag befinner sig på arbetsmarknaden är Baby boomers födda 1946-1964, Generation X födda 1965-1979 och Generation Y födda 1980-1999. Den generation som delvis har lämnat arbetsmarknaden är Veteranerna födda 1922-1945.

The new young generation y is vital in a long term perspective for many organizations. This isto the great cohort 40-talister, also known as the baby boom generation is about to leave thelabour market. In turn, this leads that organizations are in great need of new labour, whichwill be the generation y. Research shows that this generation has a different approach to workand working life than previous generations.The purpose of the paper is to get a picture of the young generation who are entering thelabour market. Why was a quantitative method to get a broader picture of the surveyparticipants approach to work. Young people today want challenging task, enjoyment anddevelopment opportunities. Earlier generations of work values in loyalty, achievement andmaterial ststus to a greater extent than the younger generation y.The result is based on a survey among 300 students between 20-30 years at Lulea cityuniversity of technology. The result shows that young people's attitudes and values aboutwork are different from previous generations. Lulea city department need to recruit many newpersonnel under severer years. This will be a challenge because today's young people do nothesitate to change employers who do not satisfy their wishes and needs. Validerat; 20120613 (anonymous)

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål.