Search

Denna studie undersöker huruvida snusvarumärket VELO som positionerar sig som hållbara förmedlar detta genom sin visuella kommunikation på Instagram. Syftet var att undersöka och jämföra hur VELO Sverige och VELO global kommunicerar hållbara budskap samt om hållbarhetsdiskursen är ett sätt för varumärket att legitimera sin verksamhet. Studien gjordes genom en komparativ bildanalys av VELOs två olika Instagramkonton. De analytiska verktygen som användes var denotation och konnotation samt Taylors budskapsstrategihjul. Resultatet visar att VELO-Sverige och VELO-globals kommunikation skiljer sig både i användning av sociala- och ekologiska element men även genom val av budskapsstrategier. VELO- Sverige förmedlar en ekologiskt hållbar image i form av naturelement, återvinning och skräphantering medan VELO-global förmedlar sociala fördelar som glädje och gemenskap. Slutsatsen av studien landade i att både det svenska och det globala kontot använder strategier som kan tolkas som greenwashing och därav överensstämmer inte varumärkets kommunikation ihop med deras uttalade varumärkeslöfte. This study examines whether the tobacco brand VELO, which positions itself as sustainable, conveys this through its visual communication on Instagram. The aim was to investigate and compare how VELO Sweden and VELO global communicate sustainable messages and whether the sustainability discourse is a way for the brand to legitimize its operations. The study was done through a comparative analysis of VELO's two Instagram accounts. The analytical tools used were denotation and connotation and Taylor's Six-Segment Strategy Wheel. The results show that VELO-Sweden's and VELO-global's communication differs both in the use of social and ecological elements but also in the choice of communication strategies. VELO-Sweden conveys an ecologically sustainable image in the form of environmental elements, recycling and waste management, while VELO-global conveys social benefits such as joy and community focus. The conclusion of the study was that both the Swedish and the global account use strategies that can be interpreted as greenwashing, and therefore the brand's communication does not correspond with their stated brand promise.

Medvetenheten kring hållbarhets- och miljöfrågor har ökat markant i samhället på senare tid. Detta har lett till att konsumenter idag har en förväntan på företag att kommunicera och engagera sig i hållbarhetsfrågor. Å andra sidan är konsumenter och intressenter mer kritiska än någonsin gentemot det som kommuniceras vad gäller hållbarhet och miljö, i samband med fenomenet greenwashing och dess framväxt. På grund av detta är det intressant att undersöka hur det nystartade veganska och klimat-inriktade företaget Frankful kommunicerar och konstruerar miljö och hållbarhet i sin marknadskommunikation på en marknad som idag ställer allt högre krav på ett företags hållbarhetsarbete och hållbarhetskommunikation, samtidigt som konsumenterna är mer kritiska mot den hållbarhetskommunikation som idag kommuniceras. Studiens empiriska material består av sju annonser som analyserats genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade att Frankful textuellt kommunicerar hållbarhet och miljö genom motiverande, hoppfulla och positiva budskap där fokus ligger på att det är enkelt att bidra till kampen mot klimatförändringarna. Visuellt konstrueras däremot inte hållbarhet och miljö på ett tydligt sätt, utan bilderna konstruerar snarare gemenskap. Vissa visuella element som konstruerar hållbarhet och miljö - till exempel gröna färger samt inslag av grönsaker denoteras, men dessa är beroende av det textuella budskapet för att konstruera hållbarhet och miljö. Därför kan det konstateras att de textuella budskapen om hållbarhet och miljö i sin ensamhet är tydliga, medan de visuella elementen är beroende av texten för att konstruera hållbarhet och miljö på ett tydligt sätt.

Bakgrund: Fenomenet greenwashing har skapat en misstro hos konsumenterna, och som kommit att påverka konsumtionen av miljövänliga produkter negativt. Samtidigt som det råder ett ökat tryck på företagen att agera ansvarstagande och hållbart, är risken överhängande att de anklagas för att nyttja missvisande kommunikation eller exponera ogrundade påståenden om företagets hållbarhetsarbete. Behovet av att finna en balans mellan att agera hållbart och kommunicera detta på ett legitimt vis, har skapat en komplex situation för företag att nyttja en hållbarhetsmarknadsföring. I tillägg till denna problematik finns det ingen entydig definition av begreppen greenwashing, hållbarhet eller Corporate Social Responsibility (CSR) vilket ökar komplexiteten ytterligare. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hållbarhetsmarknadsföring kan nyttjas som strategisk verktyg för svenskgrundade outdoor-företag, och undersöka hur de värderar och implementerar hållbarhetsmarknadsföring i sina verksamheter. Metod: Studiens utgörs av en kvalitativ forskningsmetod, med en abduktiv ansats. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med tre svenskgrundade outdoorföretag, samt nyttjandet av sekundärdata. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som innehåller tidigare forskning kring marknadsföringsstrategier samt konkurrensfördelar, och som tillsammans skapar disciplinen hållbarhetsmarknadsföring. Ramverket utgörs även av forskning inom CSR, legitimitetsskapande, grön skepticism, greenwashing samt påverkansfaktorer till de två sistnämnda fenomenen. Empiri: Det empiriska materialet utgörs av tre semistrukturerade intervjuer samt insamlad sekundärdata från ett fjärde företag. Samtliga företag var svenskgrundade outdoorföretag, verksamma på såväl en svensk som en internationell marknad. Slutsatser: Outdoor-företagen som deltog i studien uppger överensstämmande med tidigare forskning, att det som företag finns utmaningar med att kommunicera hållbarhet och implementera dessa hållbarhetsarbeten i marknadsföringsstrategier. Detta på grund av en rädsla för att felaktigt anklagas för greenwashing. Studien finner att en stor anledning till denna problematik återfinns i att begreppet hållbarhet är såväl mångfacetterad som svårdefinierad, vilket i sin tur skapar utrymme för skilda tolkningar om vad hållbarhet faktiskt är. Background: The phenomenon of greenwashing has created a mistrust among consumers, which has come to negatively impact the consumption of environmentally friendly products. While there is increased pressure on companies to act responsibly and sustainably, the risk of being accused of using misleading communication or making unsubstantiated claims about the company's sustainability efforts is looming. The need to find a balance between acting sustainably and communicating this in a legitimate way has created a complex situation for companies to use sustainable marketing. In addition to this issue, there is no clear definition of the terms greenwashing, sustainability, or Corporate Social Responsibility (CSR), which further increases the complexity. Aim: The purpose of this study is to increase understanding of how sustainable marketing can be used as a strategic tool for Swedish-founded outdoor companies, and to investigate how they value and implement sustainable marketing in their operations. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The study was conducted through semi-structured interviews with three Swedish-founded outdoor companies, as well as the use of secondary data. Theoretical perspective: The study is based on a theoretical framework that includes previous research on marketing strategies and competitive advantages, which together create the discipline of sustainable marketing. The framework also includes research on CSR, legitimacy, green skepticism, greenwashing, and influencing factors for the latter two phenomena. Empirical: The empirical material consists of three semi-structured interviews and collected secondary data from a fourth company. All companies were Swedish-founded outdoor companies, operating in both the Swedish and international markets. Conclusion: The outdoor companies that participated in the study report, in line with previous research, that there are challenges for companies in communicating sustainability and implementing sustainability efforts in marketing strategies. This is due to a fear of being falsely accused of greenwashing. The study finds that a major reason for this issue is that the concept of sustainability is multifaceted and difficult to define, which in turn creates room for different interpretations of what sustainability actually means.

Denna studie har som syfte att undersöka hur konsumenter upplever klädföretaget H&M:s hållbarhetsarbete och vilka attityder som konsumenterna har gentemot företaget. Detta för att kunna skapa en ökad förståelse och kunskap kring hur hållbarhetsarbete kan påverka konsumentattityder. Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning där svenska konsumenter har fått besvara frågor rörande ämnet. Studien presenterar resultatet med hjälp av olika diagram för att ge en visuell bild över detta. Insamlad data har sedan tolkats och använts för att analysera och diskutera i jämförelse med tidigare forskning på området. Det har visat sig att konsumenter har en negativ syn på H&M:s hållbarhetsarbete där flera konsumenter upplever att de inte arbetar tillräckligt med detta. Eftersom H&M är verksamt inom fast fashion branschen är hållbarhetsarbetet något som blir motsägelsefullt och många upplever på grund av detta företagets strategier som greenwashing. Transparens har visat sig vara en nyckel för att kunna öka intresset gällande produkter, då fler konsumenter har en positiv inställning till att handla plagg om de vet dess miljöpåverkan. Gällande konsumenters attityder gentemot verksamheten har det visat sig att många har dåligt samvete när de handlar kläder hos H&M då flera är medvetna om den fast fashion som H&M bedriver. Många har heller inte hållbarhet i åtanke då de handlar på H&M. Detta har visat på att konsumenters attityder inte har en särskilt stor påverkan på det hållbarhetsarbete som H&M gör. This study aims to investigate how consumers experience the clothing company H&M's sustainability work and what attitudes consumers have towards the company. This is to be able to create an increased understanding and knowledge of how sustainability work can affect consumer attitudes. The study has been conducted with the help of a survey where Swedish consumers have answered questions regarding the subject. The study presents the results using various diagrams to give a visual picture of this. The collected data has then been interpreted and used to analyze and discuss in comparison with previous research in the field. It has been shown that consumers have a negative view of H&M's sustainability work, where several consumers feel that they do not work enough with this. Since H&M is active in the fast fashion industry, sustainability work is something that becomes contradictory and many therefore perceive the company's strategies as greenwashing. Transparency has proven to be a key to increasing interest in products, as more consumers have a positive attitude towards buying garments if they know its environmental impact. Regarding consumers' attitudes towards the business, it has been shown that many have a bad conscience when they buy clothes at H&M as many are aware of the fast fashion that H&M conducts. Many also do not have sustainability in mind when they shop at H&M. This has shown that consumer attitudes do not have a particularly large impact on the sustainability work that H&M does.

Syftet är att undersöka hur fossilindustrin paketerar sina reklambudskap inom det vilseledande formatet hemmahörande-annonser. Syftet är även att skapa förståelse för hur den trendande klimatdiskursen påverkar marknadsförings utformning. Det svenska petroleumoch biodrivmedelsföretaget Preems kampanj från 2019-2020 undersöks, genom en kvalitativ innehållsanalys av hemmahörande-annonser publicerade i Dagens Nyheter. Gestaltningsteori används för att se hur det meningsbärande innehållet ramas in. Huvudteorin kompletteras av teorin om övertalning för att se hur Preem använder inramning för att nå mottagarna. Resonemang om strategisk kommunikation, greenwashing och grön profilering har inkluderats för att fördjupa kunskapen om fossilindustrins marknadsföringsstrategier. Uppsatsens resultat visar att Preem har valt att lyfta fram löften, mål och visioner samt inkludera sådant som stärker anseendet och ökar förtroendet för Preem. En gemensam nämnare är att allt innehåll ramas in för att övertyga publiken om att Preems verksamhet är miljövänlig. Resultatet av analysen visar att terminologi som tillhör klimatdiskursen är det tydligaste temat och används strategiskt för att följa den gröna marknadsföringstrenden och bygga en grön profil. Preem nyttjar kommunikativa marknadsföringsstrategier som visat sig vara effektiva i relation till samhälleliga förändringar.

The climate crisis and the consequences that follow have forced humanity to explore the collective actions that must be taken to curb global warming. As a way to reduce ones carbon footprint, many choose to consume with greater care for the environment, and the interest for sustainable clothing has therefore significantly increased. With a rising interest in sustainable shopping, businesses need to adapt to meet the new customer demands. A sub-genre within the apparel industry that differ from the grand average regarding their sustainability communication is the outdoor brands, where environmental awareness plays a significant role in the brand identity. The outdoor brands clear evidence of sustainable communication and their dependance on consumption creates an interesting paradox that this essay intends to investigate further. This essay intends to investigate how a Swedish outdoor brand with a strong sustainable identity, Klättermusen, exercises sustainable communication through Instagram. The purpose of this essay is more specifically to explore how Klättermusen uses Instagram to create and maintain a sustainable brand identity. To help us do so, we present the following research questions: - How does the brand Klättermusen create a sustainable identity on Instagram?- What discourses can be discerned in Klättermusens marketing via Instagram and how has sustainable communication taken shape within these over time? The theoretical framework for our essay consists out of four theories, including Bauman’s theory about the consumer society, Ulrich Beck’s theory about risk society and reflexive modernity, strategic communications theory and greenwashing. These theories enable an analysis of how and why sustainable communication is conducted in a specific way and what consequences that follow. The essay is carried out methodically through a multimodal critical discourse analysis, that enables both a deep and more comprehensive analysis of the linguistic and semiotic resources used in Klättermusens marketing through Instagram.The result of our analysis presents how Klättermusen with linguistic and semiotic resources creates the eco-friendly identity that they are known for. Through both word choices and visual framing that connotes sustainability Klättermusen places themselves in a green context that goes well along with their core values. The material contains both examples of clear and indistinct sustainable communication, along with occasional elements of strong commercial character that make it possible to question the authenticity of Klättermusen’s true devotion to sustainability. The conclusion of our analysis is that the brand Klättermusen by small semiotic and linguistic measures successfully put themselves in a green context and create a sense of corporate social responsibility with the consumer. We do not believe that Klättermusen need to take drastic measures to maintain their sustainable image in reference to their other well-known environmental efforts. The conclusion further argues that the mix of strong sales marketing and a clear sustainable communication sheds light on the difficulties combining a consumption dependent business with an advocation for minimal environmental impact. Regardless of the challenges a sustainable identity comes with, we want to establish that Klättermusens way of maintaining a sustainable image is a response to a growing interest for environmental issues that also reproduces a general perception of how a brand should communicate to gain the consumers trust and how to be perceived as a brand that values social responsibility.

This thesis investigates through focus groups the effect of greenwashing from theenvironmentally conscious consumer perspective. The study deepens the understanding of attitudes and purchase intentions before and after the revealing that the marketing campaignwere criticized as greenwashing. The respondents' thoughts, perceived credibility andpurchase intention contributed to the fact that patterns regarding attitude and purchase intention could be distinguished. Through Rausch and Kopplin's green extension of Ajzen's Theory of Reasoned Action and the theory of The Green Gap, the respondents' attitudes and purchase intentions could be interpreted. Before revealing the information of greenwashing, the respondents were already critical of the messages in all shown cases. Despite an interpreted negative attitude, the respondents pointed out that they could consider buying the products. After the revealing of greenwashing, a sense of affirmation was perceived in the focus groups. The credibility of the marketing is thus considered to have been negatively damaged, but the respondents justify future purchases based on other positive sustainable attributes that the products or companies have. A revealing of greenwashing in a generally environmentally conscious consumer segment is thusinterpreted to be of less importance, where other factors justify that the purchase intention remains.

The fashion industry's enormous environmental impact has received a lot of attention, but despite this it continues to grow, partly due to the emergence of the fast fashion segment. This fashion segment mass produces cheap, poor quality, disposable clothing at a high speed with major environmental and social impact. Due to an increased consumer awareness of sustainability most companies communicate their corporate social responsibility (CSR) to legitimize their business. The purpose of this essay is to study what linguistic and semiotic elements that the fast fashion companies H&M and NA-KD use to frame the sustainability discourse. The theoretical framework includes theories of CSR, Fairclough's perspective on critical discourse analysis (CDA) and Barthes's take on semiology. Fairclough's CDA and Barthes’s semiology were applied to the study methodologically as well. The analysis showed that the communication is perceived to be used primarily for the purpose of creating increased sales by building an attractive green(washed) image, and secondarily acting as a reporting of actual sustainability work. The two companies generally had a low interdiscursivity, which revealed the discursive practice’s aim to reproduce the prevailing discors order. In conclusion, the study shows that above all, the companies aim to maintain the hegemonic structures that shape the industry’s ideology and continue to capitalize on the commercial system Keywords: Fast Fashion, Corporate Social Responsibility, Greenwashing, Critical Discourse Analysis, Semiotic Analysis.

Sustainability is a highly discussed subject in today’s society. One industry that is facing big challenges when it comes to its environmental effect is the fashion industry. The pressure to live up to the society’s norms regarding sustainability can lead to greenwashing. Greenwashing arises when a company's positive communication regarding their sustainability does not match with their actual environmental impact. When it comes to how companies want to portrait themselves and communicate they can choose to focus on either creating a good reputation or be legitimate. These two ways of communicating can end up in conflict since it is important to differentiate from competitors but also show that you follow expected norms. This essay’s purpose has been to investigate how two of the world’s highest valued fashion companies, H&M Group and Inditex, focus on reputation or legitimacy for their sustainability communication. The essay shows that H&M Group and Inditex are very similar in their use of both reputation and legitimacy for their sustainability communication. The study shows that both companies focus slightly more on creating a better reputation than legitimacy though. The essay also shows that both companies possibly could be using greenwashing to strengthen their reputation and legitimacy. I dagens samhälle är hållbarhet ett högst aktuellt ämne. En bransch som står inför stora utmaningar när det gäller dess påverkan på miljön är modebranschen. Pressen att leva upp till omgivningens normer kring hållbarhet kan leda till greenwashing. Greenwashing uppstår när företags positiva kommunikation kring sitt miljöarbete inte stämmer överens med det faktiska miljöarbetet. När det kommer till hur företag vill porträttera sig och kommunicera kan de fokusera på att antingen skapa ett gott anseende eller vara legitima. Dessa två sätt att kommunicera på kan hamna i konflikt då det är viktigt att vara konkurrenskraftig men också visa att man följer förväntade normer. Denna uppsats syfte har därför varit att undersöka huruvida två av de högst värderade modeföretagen, H&M Group och Inditex, fokuserar på anseende eller legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Uppsatsen visar att H&M Group och Inditex är mycket lika i sin användning av både anseende och legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Studien visar dock att företagen fokuserar aningen mer på att öka sitt anseende än sin legitimitet. Uppsatsen visar också att båda företagen möjligtvis använder sig av greenwashing för att stärka sitt anseende och legitimitet.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap. Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

Greenwashing is considered a global issue and refers to a process of conveying false information and marketing about a company's products and how they are produced. Greenwashing in marketing will give consumers the belief that a company is more eco-friendly than it really is and leads to unsustainable claims. This research aims to assess, through a quantitative analysis in combination with a survey, how Swedish consumers are affected by greenwashing, when it comes to their consumption choices. Moreover, this research assesses whether general attitudes towards ecolabels, green marketing and consumption is determined by a personal attitude towards marketing. In conclusion, the findings contribute to a better understanding of the effect of greenwashing on an individual level and how it has led to an increasing amount of skepticism regarding green trust and ecolabels.

Obligationer är grundläggande för kapitalmarknadens funktion, och på senare tid kräver investerare möjligheten att diversifiera sina portföljer utefter miljömässiga och klimatfrämjande ändamål. Gröna obligationer omfattas av osäkerheter som exempelvis risker för greenwashing och obefintlig reglerad tillsyn över det öronmärkta kapitalet. Gröna certifieringar sägs motverka dessa risker och integreras därför i studien. Sedan gröna företagsobligationer introducerades på marknaden har det även florerat rykten om att investerare avstår en del av sin avkastning för att investera enligt sina gröna preferenser. Den gröna premien har undersökts i många utföranden, men alltför sällan på den svenska primärmarknaden. Studien använder sig av en matchningsmetod tillsammans med en hypotesprövning och korrelationsanalyser för att undersöka förekomsten av en grön premie. Matchningsparen består av likvärdiga gröna och konventionella företagsobligationer. Resultaten visar att det förekommer en svagt positiv premie för gröna obligationer och att gröna certifieringar har en stor betydelse för fortsatt marknadseffektivitet och minskad informationsasymmetri. Slutsatsen blir därmed att gröna företagsobligationer emitterade av svenska fastighetsföretag inte nämnvärt lönar sig ekonomiskt, men kommer med andra fördelar såsom en riskdiversifierad investeringsportfölj. Bonds are fundamental to the functioning of the capital market, and more recently investors have been seeking the possibility to diversify their portfolios by making more environmental and climate conscious investments. Green bonds are accompanied by uncertainties, for example risk of greenwashing and insufficient regulations and supervision of the earmarked capital. Green certification has the possibility of minimising these risks and has therefore been integrated into this study. Since green certification has been introduced into the market, rumour has it that investing in green bonds results in losing part of one's profit margin. The green premium has been examined in many ways, but all too rarely in the Swedish primary market. To investigate if a green premium exists the study uses a matching method, together with a hypothesis test and correlation analysis. The matching method consists of equal parts of green and conventional corporate bonds. The results show a slightly more positive premium of green bonds, and that green certification is both meaningful and important for continued market efficiency and reduced information asymmetry. The conclusion is therefore that green corporate bonds issued by Swedish real estate companies are not financially advantageous but do bring other benefits such as a risk-diversified investment portfolio.

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring. Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin. Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.

Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.

Consumer demand for green products in the market is increasing. This has led to green marketing becoming more common, however, the line between green marketing and greenwashing is not entirely clear. This study aims to investigate what consumers' confidence in organic certification and eco-labeling of food looks like, and how greenwashing can affect this. The method used is both quantitative and qualitative survey where data has been collected from 47 respondents who have an interest in the environment, consumption or sustainable lifestyle. The answers have been analyzed on the basis of a thematic content analysis for the open answers and descriptive statistical analysis of closed answers. The theories Theory of Planned Behavior and Action value gap theory have been applied to investigate what consumer behavior can look like, and to explain what influences individual’s behavior from a psychosocial perspective. The results show that confidence in certification is higher than in environmental claims and labeling, which indicates that consumers demand control of products that are marketed as environmentally sound choices. The results also show that it is perceived as difficult to make good choices as it places demands on the consumer to be critical and question environmental statements in marketing. Konsumenters efterfrågan av gröna produkter på marknaden ökar, vilket har lett till att grön marknadsföring blir allt vanligare. Gränsen mellan grön marknadsföring och greenwashing är dock inte helt tydlig. Denna studien syftar till att undersöka hur konsumenters förtroende till ekologisk certifiering samt miljömärkning av livsmedel ser ut, samt hur detta kan påverkas av greenwashing. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning, där data har samlats in från 47 respondenter med intresse av miljö, konsumtion eller hållbar livsstil. Svaren har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys för de öppna svaren och deskriptiv statistisk analys av de slutna svaren. Teorierna Theory of Planned Behaviuor och Action Value Gap har tillämpats för att undersöka hur konsumentbeteendet kan se ut, samt att förklara vad som påverkar individers beteende utifrån ett psykosocialt perspektiv. Resultatet visar att förtroendet till certifieringar är högre än till miljömärkningar och miljöpåståenden vilket indikerar att konsumenter efterfrågar kontroll av produkter som marknadsförs som miljömässigt bra val. Resultatet visar även att det upplevs som svårt att göra bra val då det ställs krav på konsumenten att vara kritisk och ifrågasättande till miljöpåståenden inom marknadsföringen.

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som är framträdande i kampanjer som karaktäriseras som greenwashing. Fokus låg på att analysera hur greenwashing framställs i aktuella kampanjer i Sverige som blivit kritiserade och anklagade för greenwashing. Det forskningsproblem vi upplever med greenwashing är att det inte är lika uppmärksammatidag som det var för några år sedan, miljöhotet står kvar samtidigt som nya så kallade miljövänliga produkter skapas. Metod och material:Metoden som valdes för denna studie var multimodal analys som användes för att analysera kampanjer från tre olika företag. Huvudresultat: Slutsatsen som går att dra från studiens resultat är att retorik används i greenwashing för att övertyga mottagaren om budskapet. Grön, blå och vit är de vanligast förekommande färgerna inom greenwashing samtidigt som även natur och miljö används för att koppla associationer till hållbarhet. Textstorleken inom marknadsföringen används ofta för att framhäva specifikt utvalda ord i syfte att kommunicera budskapet på ett mer vinklat sätt.

Följande studie ämnar undersöka hur Rodja Pazooki kommunicerar om konsumtion respektive hållbarhet för att urskilja vilka diskurser som skapas och om det finns en motsättning i kommunikationen. Studien kommer att undersöka på vilket sätt Rodja Pazooki uppmuntrar till konsumtion samtidigt som hon uppmuntrar till hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av dagens klimatförändringar och Sveriges aktuella överkonsumtion. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys följt av Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texter, diskurser och dess sociala konsekvenser. Därefter analyseras resultatet utifrån Baumansteori om konsumtionssamhället, Marcuses teori om falska behov, Goffmans dramaturgiska perspektiv och fenomenet greenwashing. Pazookis kommunikation visar att hon vill vara en medveten konsument, som uppmuntrar sina följare på Instagram att leva hållbart. Hennes kommunikation bidrar till att skapa nya miljövänliga normer. Pazooki informerar om hur människan kan bli mer medveten om sin delaktighet i miljöförstöringen. Vad som dock går att problematisera med Pazookis kommunikation är trots hennes miljövänliga uppmuntran, finns en fortsatt uppmuntran till konsumtion. I utgångspunkt i konsumtionssamhället blir det tydligt att Pazooki lever under konsumismens regler. Greenwashing kan urskiljas i Pazookiskommunikation men i slutsatsen anser jag inte att greenwashing förekommer på Pazookis Instagram i det stora hela.

Flera undersökningar har under de senaste åren visat på hur företag använder sig av miljömässiga budskap i sin marknadsföring för att framhäva sina produkter som mer miljövänliga än vad de i själva verket är, så kallad greenwashing. Genom det enorma utbudet som finns tillgängligt för nutidens konsumenter och de olika influenser de får till sig genom reklam kan det vara svårt för den enskilda konsumenten att avgöra om produkten är trovärdig eller inte. Tidigare forskning inriktat på ämnet har i första hand utgått från en yngre åldersgrupp. Uppsatsens forskning har utformats för att undersöka den brist på forskning som rör åldersgapet genom att studera vilka attribut på dagligvaror som konsumenter mellan 35–60 år upplever som hållbara utifrån ett klimatperspektiv. Undersökningen syftar till att bidra med ökad förståelse för hur attribut på produkter i dagligvaruhandeln påverkar konsumenter inom åldersintervallet att tro att de väljer hållbara produkter. Företag kan framgent dra nytta av resultatet från studien i marknadsföringen av hållbara produkter, samt hur de undviker greenwashing. Andra uppseendeväckande aspekter av ämnet tas upp som hypoteser och testas genom chitvå. I studien undersöks konsumenternas kännedom och attityd till vilseledande marknadsföring och miljömässigt hållbara val i dagligvaruhandeln genom en enkätundersökning. Resultatet analyseras sedan med hjälp av den valda teorin, kognitiv dissonans och köpbeslutsprocessens sista delar, vilka är köpbeslut och efterköpsbeteende. Undersökningen visade att det finns flera attribut som övertygar konsumenten att produkter i dagligvaruhandeln är hållbara. 85 % av respondenterna uppgav att de helst handlade varor som var paketerade av papper och kartong utifrån ett miljöperspektiv. 29 % uppgav att hållbarhetsmärkningar är det som är mest övertygande på produkter att de är hållbara tätt följt av 20 % som uppgav att innehållsförteckningen var det som övertygade mest. Svaren från enkäterna pekar på att det finns många faktorer som påverkar konsumenters gröna köpbeslut i dagligvaruhandeln och att de visuella attribut som en produkt har spelar roll, men att även andra, mer subtila faktorer också är med och påverkar det slutliga valet av att köpa produkten. Ett steg för företag att minska risken för att stämplas för greenwashing är att vara ärliga och transparenta och att det också speglar sig på produktens attribut. Studien är skriven på svenska. In recent years, several studies have shown how companies use environmental messages in their marketing to highlight their products as more environmentally friendly than they are, so-called greenwashing. Due to the huge range available to today's consumers and the various influences they get through advertising, it can be difficult for the individual consumer to determine if the product is credible or not. Previous research in this field has primarily been based on a younger age group. This study has been designed to investigate the lack of research concerning the age gap by studying which attributes of groceries that consumers between the ages of 35-60 perceive as sustainable from a climate perspective. The survey aims to contribute to an increased understanding of how attributes on food products affect consumers in this age range to believe that they choose sustainable products. In the future, companies can benefit from the results of the study in the marketing of sustainable products, as well as how they avoid greenwashing. Other startling aspects of the subject are taken up as hypotheses and tested by chi square. The study examines consumers' knowledge and attitudes to misleading marketing and environmentally sustainable choices in the grocery trade through a survey. The result is then analyzed with the help of the chosen theories, cognitive dissonance and the last parts of the purchase decision process which are purchase decision and after-purchase behavior. The survey showed that there are several attributes that convince the consumer that products in the grocery trade are sustainable. 85% of the respondents stated that they preferred to buy goods that were packaged from paper and cardboard from an environmental perspective. 29% stated that sustainability labels are the most convincing on products that they are durable, closely followed by 20% who stated that the table of contents was the most convincing. The answers from the surveys indicate that there are many factors that influence consumers' green purchasing decisions in the grocery trade and that the visual attributes that a product has play a role, but that other, more subtle factors also play a role in influencing the final choice to buy the product. One step for companies to reduce the risk of being stamped for greenwashing is to be honest and transparent and that this is also reflected in the product's attributes. This study is written in Swedish.

This study made by Jesper Lundqvist and Filip Sandström examines and analyses different companies to get an understanding on sustainable marketing. Its purpose is to then create a handbook on how to market sustainability and how to avoid greenwashing. The study is made using semiotic picture analysis where we have looked at four different companies and examined three pictures from each of them. All pictures originate either from their homepages or previous marketing made by the companies. We also used three different theories to get a clearer vision when analyzing the pictures. Those three theories are sustainability theory, semiotics and greenwashing. The result of this study shows that there are obvious differences between the companies that according to the media succeeded in their sustainable marketing and those companies that have been called out for greenwashing. These differences are most clear in the use of their choice of words and the use of the environment, since all companies in the study use the environment but in different ways.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention. The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman. Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.

Denna forskningsstudie är en kvalitativt undersökande studie av svenska modeföretags hållbarhetskommunikation utifrån en utvärdering av konsultmodellen The Seven Sins of Greenwashing. Studien ämnar att undersöka hur The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett verktyg och ramverk för att analysera svenska modeföretags hållbarhetskommunikation samt om greenwashing förekommer i deras gröna marknadsföring med hjälp av The Seven Sins of Greenwashing. Studiens teoretiska perspektiv ämnar att på ett holistiskt sätt bemöta de forskningsbegrepp och studier som relaterar till greenwashing e.g legitimitet, isomorphism och decoupling. Föreliggande studie har valt att flytta fokus från kunden och kundens relation till hållbarhet för att istället kritiskt granska och analysera modevarumärkens gröna marknadsföring och kommunikation av modeprodukter. Därmed utgör organisationer studiens analytiska perspektiv, eftersom att allt fler modeföretag använder sig av grön marknadsföring som ett sätt att visa sig hållbara gentemot konsumenter. Vi har identifierat ett forskningsgap för kvalitativa studier som undersöker greenwashing utifrån ett organisatoriskt perspektiv, och med användandet av The Seven Sins of Greenwashing som ett analytiskt redskap inom modebranschen. Studiens syfte är att granska information och kommunikation som görs genom modeföretags hållbarhetsrapporter utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing. För att studera undersökningens syfte ställs följande frågeställningar; (RQ1) Hur fungerar The Seven Sins of Greenwashing som en teoretisk modell för att analysera stora kommersiella företag inom modebranschen? och (RQ2) Hur uttrycker svenska modeföretag sitt hållbarhetsarbete genom deras hållbarhetsrapporter? Förekommer greenwashing utifrån modellen The Seven Sins of Greenwashing? För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har studien utgått ifrån kvalitativa innehållsanalytiska metoder och tematisk kodning utifrån ett på förhand givet kategoriseringssystem av innehållsliga områden kopplade till The Seven Sins of Greenwashing. Studiens resultat kunde identifiera greenwashing i företagens hållbarhetsrapportering utifrån The Seven Sins of Greenwashing främst genom otydliga, vaga och irrelevanta påståenden som användes i hållbarhetsrapporterna för att uttrycka och beskriva företagens hållbarhetsarbete. Slutsatser dras om att TerraChoice (2009) konsultmodell The Seven Sins of Greenwashing fungerar som ett analytiskt verktyg och ramverk för denna typ av akademiska studier. Slutsatser kan också dras, genom användandet av modellen, att samtliga företag som ligger till grund för undersökningen på olika vis greenwashar i sin hållbarhetskommunikation. This research study is a qualitatively investigative study of Swedish fashion companies sustainability communication based on an evaluation of the consulting model The Seven Sins of Greenwashing. The study aims to investigate how The Seven Sins of Greenwashing works as a tool and framework for analyzing Swedish fashion companies sustainability communication and whether greenwashing occurs in their green marketing with the help of The Seven Sins of Greenwashing. The theoretical perspective of the study aims to respond in a holistic way to the research concepts and studies that relate to greenwashing, e.g legitimacy, isomorphism and decoupling. In our study, we have chosen to shift the focus from the customer and the customer's relationship to sustainability to instead critically examine and analyze the fashion brands' green marketing and communication of fashion products. Thus, organizations constitute our analytical perspective, as more and more fashion companies use green marketing as a way to prove themselves sustainable towards consumers. We have identified a research gap for qualitative studies that examines greenwashing from an organizational perspective, and with the use of The Seven Sins of Greenwashing as an analytical tool within the fashion industry. The purpose of the study is to examine information and communication made through fashion companies sustainability reports based on the model The Seven Sins of Greenwashing. To study the purpose of this study the following questions are asked; (RQ1) How does The Seven Sins of Greenwashing work as a theoretical model for analyzing large commercial companies within the fashion industry? and(RQ2) How do Swedish fashion companies express their sustainability work through their sustainability reports? Does greenwashing occur based on the model The Seven Sins of Greenwashing? We have addressed the study's purpose and research questions with qualitative content analytical methods and thematic coding based on a pre-given categorization system of content areas linked to The Seven Sins of Greenwashing. The results of the study were able to identify greenwashing in the companies sustainability reporting based on The Seven Sins of Greenwashing mainly through unclear, vague and irrelevant statements that were used in the sustainability reports to express and describe the companies sustainability work. Conclusions are drawn that TerraChoice (2009) consulting model The Seven Sins of Greenwashing serves as an analytical tool and framework for this type of academic study. Conclusions can also be drawn, through the use of the model, that all companies that form the basis of this study in different ways greenwash in their sustainability communication.

Studien ”Nu stannar vi på marken” ämnar analysera hur företaget SJ konstruerar sin hållbarhetskommunikation och om greenwashing-fenomenet ses i deras reklam och iså fall i vilken grad. Greenwashing anges när ett företag sprider vilseledande information för att få företaget att framstå mer hållbara än vad de egentligen är, för att locka konsumenter. Företag har ett ansvar att inte bara presentera en miljömässigt ansvarsfull bild, utan även agera i praktiken. SJ har vunnit pris för att vara ett av Sveriges grönaste varumärken, men samtidigt blivit fällda för att visa sig grönare än de verkligen är. Studien har utifrån teorierna semiotik, greenwashing, reklamteori och bildretorik via en kvalitativ semiotisk analys besvarat studiens syfte. Resultatet påvisar att SJ skräddarsyr sin hållbarhetskommunikation utifrån känslor som ska locka och framkalla relationer och gemenskaper, snarare än att de lyfter sin tjänst utifrån problem och lösningar. Konnotationerna visade en dominerande användning av naturbilder, igenkänningsfaktorer och ett sensoriskt budskap för att i syfte få mottagarna att känna. Genom SJ:s genomgående patosargument i deras kommunikation som bygger på en närhet och emotionell känsla, framstår reklamen i första anblick som hållbar i kontext till de nämnda konnotationerna. Etos påverkar det visuella materialet med hjälp av SJ:s starka position i transportbranschen och en välkänd logga. Textslogan “framtidens sätt att resa” representerar kommunikationens koncept och ett logosargument som stämmer överens med SJ:s arbete med hållbarhet. Dessa aspekter tyder på tendenser till greenwashing och den så kallade “green product advertising”. The study ”Let’s stay on the ground” aims to analyse how the company SJ construct their sustainability communication and if the greenwashing phenomenon is seen in their advertising, and if so, to what extent. Greenwashing is stated when a company disseminates misleading information to make the company appear more sustainable than what they really are, to attract consumers. Companies have a responsibility not only to present an environmentally responsible image, but also to act in practice. SJ has won an award for being one of Sweden’s greenest brands, but at the same time has been condemned for appearing greener than they really are. The study is conducted through a qualitative semiotic analysis and a theoretical framework based on semiotics, greenwashing, advertising theory and image rhetoric. The results show that SJ adapts their sustainability communication based on emotions to attract and develop relationships and communities, rather than lifting their service based on problems and solutions. The connotations showed a dominant use of nature images, recognition factors and a sensory message. Through SJ’s strong and consistent pathos arguments in their communication, which are based on closeness and emotions, the advertising appears at first sight to be sustainable in the context to recently mentioned connotations. Ethos influences the visual material with the help of SJ’s strong position in the transport industry and through their well-known logo. The text slogan ” the future way for travelling” represents the concept of the communication and a logos argument that is in line with SJ’s work with sustainability. These aspects indicate tendencies towards greenwashing and the so-called ”green product advertising”.

Throughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen. I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.

With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

Purpose: The purpose of the study is to investigate the ways in which sustainable market communication and greenwashing affect consumers' trust, attitude and purchase intention. We will also examine the relationship between consumer trust and attitudes towards companies and the customers' purchase intention. Theory: The theoretical framework of the study is based on theories about the factors that affect consumers in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. Method: For the study, a deductive approach was used through a quantitative research method. Data was collected through an online survey that was answered by 109 respondents. Findings: The regression analysis showed that sustainable market communication affects consumer trust, attitude and purchase intention. In connection with sustainable marketing communication, the purchase intention affects consumers' attitudes but not their trust. The results also showed that greenwashing has an effect on consumer trust and attitude. On the other hand, the results show that greenwashing does not affect consumers' purchase intention. Conclusion: The study shows that companies through sustainable marketing communication and greenwashing have several effects on consumers. Sustainable marketing communication has a positive impact on consumers while greenwashing has a negative impact on consumers. The study shows that sustainable marketing communication has a positive effect on consumer trust, attitudes and purchase intention. When consumers have a positive attitude towards the company, their purchase intention is positively affected. Greenwashing instead negatively affects consumers' trust and attitude. When consumers gain a negative trust or attitude towards the company, their purchase intention is negatively affected. Contribution: The study contributes with research on consumers trust, attitudes and purchase intention in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. By combining the concepts of trust and attitudes, the study complements existing research insustainable marketing communication and greenwashing. The results can be of importance for managers and marketers in the design of marketing strategies of sustainability. The study gives companies an explanation of how their communication affects consumers. This essay is written in swedish Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt hållbar marknadskommunikation och greenwashing påverkar konsumenters förtroende, attityd och köpintention. Vi ska även undersöka sambandet mellan konsumenters förtroende samt attityder gentemot företag och konsumenters köpintention. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram grundar sig i befintliga teorier om vilka faktorer som påverkar konsumenter i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Metod: För studien användes en deduktiv ansats i samband med en kvantitativforskningsmetod. Insamling av data genomfördes med en enkätundersökning online som besvarades av 109 respondenter. Resultat: Regressionsanalysen visade att hållbar marknadskommunikation påverkarkonsumenters förtroende, attityd samt köpintention. I samband med hållbarmarknadskommunikation påverkades köpintentionen av konsumenters attityd men inte av deras förtroende. Resultaten visade även att greenwashing har effekter på konsumenters förtroende och attityd. I samband med greenwashing påverkades konsumenters attityd och förtroende deras köpintention. Däremot framgår det av resultatet att greenwashing inte påverkade konsumenters köpintention. Slutsats: Studien visar att företag genom hållbar marknadskommunikation och greenwashing har flera effekter på konsumenter. Hållbar marknadskommunikation har en positiv inverkan på konsumenter medan greenwashing har en negativ inverkan på konsumenter. Studien visar att hållbar marknadskommunikation påverkar konsumenters förtroende, attityder och köpintention positivt. När konsumenter får positiv attityd gentemot företag påverkas deras köpintention positivt. Greenwashing påverkar istället konsumenters förtroende och attityder negativt. När konsumenter får negativt förtroende eller attityder gentemot företag påverkas deras köpintention negativt. Uppsatsen bidrag: Studien bidrar med forskning om konsumenters förtroende, attityder och köpintention i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Genom att kombinera begreppen förtroende och attityder kompletterar studien befintlig forskning inom hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultaten kan vara betydande för chefer och marknadsförare vid utformandet av marknadsföringsstrategier i samband med hållbarhet. Studien ger företag en förklaring till hur deras kommunikation påverkar konsumenter.

I takt med den växande klimatkrisen har allt fler företag insett lönsamheten i grön marknadsföring. Med denna ökade trend följer dock risken att vilseleda konsumenter med vaga eller falska miljöpåståenden - så kallad greenwashing. Denna typ av vilseledande marknadsföring har med åren förfinats och är idag mycket svår att upptäcka för genomsnittskonsumenten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska greenwashing och dess konsekvenser för att kunna informera konsumenter om detta komplexa problem. Tanken är också att se på sambandet mellan grön reklam och grafisk formgivning för att på så sätt precisera designbranschens ansvar vid utformning av greenwashing. Meningen med projektet är att plocka fram ett hjälpmedel som kan upplysa den genomsnittliga konsumenten och ge den möjlighet att motarbeta greenwashing. While the climate crisis has been an increasing problem, more and more companies have realised just how profitable green marketing is. Along this growing trend comes the risk of misleading consumers with vague or false environmental claims - called greenwashing. This type of misleading marketing has been refined over many years and is quite difficult for the average consumer to detect. This thesis aims to explore greenwashing and its consequences and thereafter inform consumers of this complex problem. The idea is also to look at the connection between green advertising and graphic design in order to pinpoint the responsibility of the design industry when it comes to the creation of greenwashing. The intention of this project is to find an aid that can inform the average consumer and give them the opportunity to oppose greenwashing.

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter. Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.

Problemformulering och syfte: Med den nuvarande konsumtionstakten av konsumenter i dagens samhälle påverkas jorden och klimatet, därmed måste produktföretag ta ett miljömässigt samhällsansvar så kunder kan konsumera hållbart inom planetens gränser. Syftet med denna studie är därför att undersöka och analysera hur IKEA Sverige kommunicerar sina miljömässiga CSR-initiativ. Studien undersöker hur IKEA som produktföretag balanserar deras vinstdrivande kärnverksamhet med att inte bidra till dagens överkonsumtion. Metod och material: I studien används en kvalitativ innehållsanalys med specifikt dataanalys som analysmetod. Materialet består av texter från IKEA:s hållbarhetsrapport och pressmeddelanden från 2020. Huvudresultat: Resultatet visar att IKEA:s CSR-kommunikation till stor del består av envägskommunikation, med inslag av interaktion mellan företaget och konsumenter i olika miljömässiga initiativ. Resultatet visar även på att IKEA:s miljömässiga kommunikation kopplat till företagets CSR-initiativ, fokuserar till stor del på att påverka och förändra konsumenternas konsumtion i en mer hållbar riktning.

Background: In recent times, last mile deliveries have become critical as these deliveries are generally considered to be the most expensive, least efficient and most polluted part of the entire logistics chain (De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Consumer demands for fast and flexible deliveries are not very easy to combine with the highest possible sustainability focus (PostNord 2018). By informing about different transport alternatives and vehicle types, the consumer gets the opportunity to influence their own environmental impact when making a purchase (Buldeo Rai, Verlinde & Macharis 2019). Despite the fact that companies today have better possibilities to share data about their environmental practices with the end customer, there is still a lack of such information on the website. Few companies adopt effective web-based communications that inform their stakeholders about their sustainable behaviors (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi, Danese, Rinaldi & Vinelli 2016). Theory: A theoretical research model “Green web communication” has been developed based on the theories 3’C and OSEC. The theory ten signs of greenwash has also been applied to identify signs of greenwash. Purpose and research question: The purpose of the study is to map out various alternatives for green marketing within the last mile, to increase the understanding of how ecommerce companies can influence consumers to a more conscious delivery choice. Furthermore, the paper aims to study how the web communication should be developed to avoid greenwashing. In order to answer the purpose, the following research questions have been formulated: How do e-commerce companies communicate green deliveries on the website? In what way can green web communication show signs of greenwashing? How is web communication presented in relation to what is expressed internally? Methodology: To answer the research question a qualitative method was conducted with a constructivism approach. First a qualitative content analysis was performed on the website of sixteen e-commerce companies, divided into four different industries. The second method involved three semi-structured interviews with representatives of the selected companies Skincity, CDON and Ellos. Conclusion: Communication about green deliveries appeared frequently at the e-commerce companies’ check-out compared with the information page, home page and group’s website. The representation of green commitments appeared in varying degrees in the form of eco-labels, symbols or information text. Furthermore, the green sustainability commitments were expressed in different ways where the content could be found in various green statements: climate compensation, CO2 emissions or green policy. The web communication also showed that transparency was lacking in far too many aspects as the communication could be identified as greenwashing in several cases. Greenwashing was identified when analyzing the green web communication in aspects of no proof and fluffy language. The internal communication from representatives of the e-commerce companies differed from the communication on the websites. This indicates a discrepancy between the internal and the external communication which neglects the e-companies sustainability commitments. Bakgrund: På senare tid har last mile leveranser blivit ett kritiskt område då leveranserna iallmänhet anses vara de dyraste, minst effektiva och mest förorenade delen i hela logistikkedjan(De Kervenoael, Schwob & Chandra 2020; McKinnon & Edwards 2009). Konsumentens kravpå snabba och flexibla leveranser är inte särskilt enkla att förena med högsta möjligahållbarhetsfokus (PostNord 2018). Genom att informera om olika transportalternativ ochfordonstyper får konsumenten möjlighet att påverka sin egna miljöpåverkan vid ett köp (BuldeoRai, Verlinde & Macharis 2019). Trots det faktum att företag har större möjligheter att deladata om sin miljömässiga praxis med slutkunden finns de fortfarande en brist av sådaninformation på webbplatsen. Få företag antar effektiv webbaserad kommunikation sominformerar sina intressenter om deras hållbara beteenden (Da Giau, Macchion, Caniato, Caridi,Danese, Rinaldi & Vinelli 2016). Teori: En teoretisk undersökningsmodell “Grön webbkommunikation” har utvecklats baseratpå teorierna 3’C och OSEC. Teorin ten signs of greenwash har vidare tillämpats för attidentifiera tecken på greenwash. Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att kartlägga olika alternativ för grönmarknadsföring av last mile, samt att bidra med en ökad förståelse kring hur e-handelsföretagenkan påverka konsumenten till ett medvetet leveransval. Vidare ska även studien beröra hurkommunikationen på webbplatsen bör utformas för att undvika greenwashing. För att besvarasyftet har följande forskningsfrågor utformats: Hur kommunicerar företag gröna leveranser påwebbplatsen? På vilket sätt kan den gröna webbkommunikationen visa tecken pågreenwashing? Hur framställs webbkommunikationen gentemot resonemang som uttrycksinternt? Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod som är av konstruktivistiskkaraktär. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys på webbplatsen av sexton e-handelsföretagsom delades in i fyra olika branscher. Den andra metoden innefattar tre semistruktureradeintervjuer med företrädare från de utvalda företagen Skincity, CDON och Ellos. Slutsats: Kommunikation om gröna leveranser framkom frekvent på e-handelsaktörernascheck-out jämfört med webbplatsens informationssida, startsida samt koncernens webbplats.Framställningen av gröna åtaganden förekom i miljömärkning, symbol eller informationstext ivarierande grad. Vidare uttrycktes de gröna hållbarhetsåtaganden på olika sätt där innehålletgick att härleda till olika gröna påståenden: klimatkompensera, CO2-utsläpp eller grön policy.Webbkommunikationen uppvisade en låg grad av transparens och flertalet brister i allt förmånga avseenden då man ofta kunde härleda kommunikationen till greenwashing.Greenwashing identifierades vid granskning av fallförtagens gröna kommunikation som gickatt härleda till no proof och fluffy language. Den interna kommunikationen skiljer sig mot denkommunikation som fanns att tillgå webbplatsen. Det råder således en diskrepans mellan deninterna och externa kommunikationen vilket försummar aktörens hållbarhetåtaganden.

Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

Idag finns en förväntan på företag att de ska ta ett större ansvar utöver sina egna intressen och marknadsvärdet. Det här benämns som Corporate Social Responsibility och grundar sig i miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Enligt forskare kan det vara en svår uppgift att kommunicera sina CSR aktiviteter, dels då det är ett brett koncept utan tydliga riktlinjer och dels för att det kan leda till skepticism bland intressenterna (Bortree, 2014). Volvo Group är ett ledande företag inom transportbranschen, en bransch som har en stor påverkan på klimatet. De har därför ett extra stort krav på sig, både från det politiska samhället, intressenter och den allmänna befolkningen, att visa vad de som företag gör för att minska sin påverkan på klimatet. Syftet med studien är att genom en kritisk retorikanalys, analysera huruvida Volvo Group i sin miljöfokuserade CSR-kommunikation använder sig av retoriska knep för att framställa sig själva som ett miljövänligt företag och om det förekommer greenwashing genom dessa retoriska argument. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån grön retorik och grön kapitalism, samt CSR och fenomenet greenwashig. Resultatet visar att Volvo Group använder sig av retoriska knep för att stärka sig själva som ett miljövänligt företag, främst genom användningen av pathos och logos för att stärka deras ethos. Resultatet visar även att det genom användningen av dessa retoriska knep förekommer greenwashing, främst via vilseledning och ett selektivt uppvisande av information.

På senaste år har trender inom hållbarhet och miljöarbetet fått mer uppmärksamhet. Allt fler organisationer och privatpersoner börjar bli mer medvetna om potentiella hot som kommer från klimat- och miljöförändringarna, därmed ökar efterfrågan på olika sätt att klimatkompensera. Många tidigare studier har tytt på att det huvudsakliga bakomliggande motivet till att klimatkompensera ska främst vara på grund av etiska skäl och att många företag vill helt enkelt bara ta ansvar för sina miljöskadliga aktiviteter. Dock finns det även andra anledningar som motiverar företagen till att klimatkompensera, bland annat ekonomiska skäl. Syftet med detta arbete är att identifiera genomförbara lösningar till hur små och mellanstora företag kan klimatkompensera för verksamhetens befintliga leveransflöden. Denna studie är baserad på den kvalitativa metoden med en deduktiv ansats. Datainsamling har gjorts i form av intervjuer och litteraturstudier, totalt fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts under arbetets gång. Alla intervjuer är inspelade och därmed transkriberade för att undvika låg validitet samt reliabilitet. Resultatet visade för att lyckas med klimatkompensation så krävs det förståelse om både om hur mycket utsläpp som ska kompenseras för samt vilket projekt som är mest relevant att finansiera. Det finns många aktörer som kan stå till hjälp för mindre företag som inte har resurser att genomföra en kartläggning om utsläpp på egen hand. In recent years, there has been an uprising trend of sustainability and different environmental works have received more attention than before. Many organizations and individuals are becoming more aware of the potential threats that come from climate and environmental changes, thus increasing the demand for different ways of carbon offsetting. Many previous studies have suggested that the main underlying motive for carbon offsetting is mostly due to ethical reasons and that many companies just simply take responsibility for their environmentally harmful activities. However, it is believed that there could also be other reasons that motivate companies to carbon offset, namely economic reasons. The purpose of this thesis is to investigate and find possible solutions for how small and medium-sized companies can carbon offset for their supply chain regarding transportation. This study uses a qualitative method with a deductive approach. Data was collected through interviews and literatures, four interviews in total were conducted and was performed in a semistructural way. The Interviews were recorded and transcribed to avoid low validity and reliability. The result showed that in order to successfully compensate for your emissions, the company is required to understand both by how much of the emissions need to be compensated for and which project is most relevant to invest in. There are many actors who can be of much help to the smaller companies that lack the resources to do their own emission mapping.

Syftet med den här studien är att undersöka kvinnliga modeintresserade konsumenters medvetenhet kring greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare syftar studien till att undersöka hur kvinnliga modeintresserade konsumenter uppfattar ett plaggs hållbarhet utifrån miljömärkningar inom klädindustrin. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där insamling av empiriskt material genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Baserat på ett antal kriterier valdes tio modeintresserade kvinnor ut till att delta i intervjuerna som genomfördes via Zoom. Studiens resultat påvisar bristande kunskap om begreppet greenwashing vilket tyder på att respondenterna därmed inte är medvetna om greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare resulterade studien även i att kvinnliga modeintresserade konsumenter till stor del uppfattar plagg märkta med miljömärkningar som hållbara. Däremot varierar konsumenternas uppfattning om pålitligheten av de olika märkningarna. Vår studie visar att ungefär lika stor andel respondenter uppfattar plagg märkta med certifierade miljömärkningar, såväl som icke-certifierade miljömärkningar, som mer pålitliga. Oavsett märkningens upplevda pålitlighet uppfattade alla respondenter, trots detta, att märkningen bidrog med en känsla av hållbarhet. The purpose of this study is to examine the awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels in the clothing industry, among female fashion-interested consumers.Furthermore, the study aims to investigate how female fashion-interested consumers perceivethe environmental sustainability of a garment based on environmental labels in the clothingindustry. To answer the purpose of this study, a qualitative method was used where thecollection of empirical data was carried out by semi-structured interviews. Based on anumber of criteria, ten fashion-interested women were chosen to participate in interviewsconducted via Zoom.The result of the study demonstrates a lack of knowledge regarding the term greenwashing,which indicates that the respondents also lack awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels within the clothing industry. Furthermore, the study demonstrates thatfashion-interested consumers perceive environmental labelled clothing as sustainable.However, the perception of reliability of the various labels varies among the respondents. Ourresult indicates that about half of our respondents perceive environmental labels certified bythird parties as the most trustworthy. Whereas the other half of the respondents perceivenon-certified environmental labels as more reliable. Irrespective of the perceived reliability ofthe environmental label, all respondents agreed that the environmental label in some waycontributed to a feeling of sustainability. This thesis is written in Swedish.

Följande studie ämnar undersöka generella samband mellan konsumenters hållbarhetstänk och deras attityd till hållbar marknadskommunikation. Studiens syfte är att undersöka konsumenters attityd till hållbar marknadskommunikation och huruvida konsumenter själva efterlever de krav vid konsumtion som de ställer på företagen inom hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av konsumtionens negativa klimatpåverkan och samhällets medvetenhet kring klimatfrågorna. Studien grundar sig i en kvantitativ metod. Metoden kommer att appliceras på studien genom att utföra en enkätundersökning bestående en frågeenkät. Analysen av de insamlade svaren från enkäten utgår ifrån kommunikationsteori. Studien kommer ge en djupare förståelse för hur konsumenter upplever hållbar marknadskommunikation. Studiens resultat visar en tydlig uppdelning mellan konsumenter i två olika kategorier; de som hade positiv attityd till hållbarhet och de som inte lade någon vikt i hållbarhetsfrågor. Resultatet visar att oavsett tidigare attityd till hållbarhet, har konsumenter i princip likartade åsikter gällande företags hållbara marknadskommunikation och hållbarhetsarbete. De generella sambanden som finns mellan konsumenters attityd till hållbarhet och hur de uppmärksammar hållbar marknadskommunikation är att oavsett tidigare erfarenhet kring hållbarhet har de en vilja att bli gröna konsumenter. The following study intends to examine general connections between consumers' sustainability thinking and their attitude to sustainable marketing communication. The purpose of the study is to investigate consumers' attitudes to sustainable market communication and whether consumers themselves comply with the consumption requirements that they place on companies in sustainability. The relevance of the study lies in the background of consumption's negative climate impact and society's awareness of climate issues. The study is based on a quantitative method. The method will be applied to the study by conducting a questionnaire survey consisting of a questionnaire. The analysis of the answers collected from the questionnaire is based on communication theory. The study will provide a deeper understanding of how consumers experience sustainable marketing communication. The results of the study show a clear division between consumers into two different categories; those who had a positive attitude towards sustainability and those who did not attach any importance to sustainability issues. The results show that regardless of previous attitudes to sustainability, consumers have basically similar views regarding companies' sustainable marketing communication and sustainability work. The general connection that exists between consumers' attitudes to sustainability and how they pay attention to sustainable marketing communication is that regardless of previous experience of sustainability, they have a desire to become green consumers.

The purpose of the study is to review sponsored Instagram posts from influencers with a sustainable focus. This is to investigate how influencers communicate about sustainability in their sponsored posts and whether they are an appropriate choice for communicating about sustainability or whether it gives rise to greenwashing. The Instagram posts will be reviewed through the use of the model “The seven sins of greenwashing”. The results of the study have shown that depending on which companies the influencer chooses to communicate with it is possible to have sustainable collaborations. However, only 2 of 8 collaborations in the study are fully sustainable according to the model “The seven sins of greenwashing”. Suggestions for future research prompts others to investigate fewer influencers and more of their content so that it can bring better understanding and more indications as to what makes an influencer and their collaborations sustainable. Furthermore, since this study has only analyzed information on Instagram, future research can thus also examine the companies and organisations that are involved in the collaborations to get a nuanced understanding of sustainable collaborations. The essay is written in Swedish. Syftet med studien är att granska de sponsrade Instagram inlägg som görs av influencers meden hållbar inriktning. Genom att studera dessa Instagram inlägg undersöks det hur influences kommunicerar kring hållbarhet i sina sponsrade inlägg. Detta för att undersöka om influencers är ett lämpligt val för att kommunicera om hållbarhet eller om det ger upphov till greenwashing. Resultatet av studien har visat att beroende på vilka företag påverkaren väljer att kommunicera med är det möjligt att ha hållbara samarbeten. Emellertid är endast 2 av 8samarbeten i studien fullt hållbara enligt modellen ”The seven sins of greenwashing”. Förslagtill framtida forskning uppmanar andra att undersöka färre influencers och mer av deras innehåll så att det kan ge bättre förståelse och fler indikationer på vad som gör en influencer och deras samarbete hållbara. Eftersom denna studie endast har analyserat information på Instagram kan framtida forskning även undersöka de företag och organisationer som är involverade i samarbeten för att få en nyanserad förståelse för hållbara samarbeten. Denna studie är skriven på svenska.

Title: Do new companies take the same responsibility for our environment and community as established companies? A quantitative study of the connection between CSR and initial public offerings compared to established companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration Author: Alexander Gunnari and Andreas Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – May Aim: Corporate social responsibility (CSR) have the past decades increased to meet expectations and demands of both the company’s stakeholders and the community at large. During the 2000s until today we have seen an increasing number of companies that seeks capital by an initial public offering on a stock exchange. Do these new listed companies take as much responsibilities as older more established companies? The aim is to investigate the connection between CSR and time on stock exchange for listed companies in the EU. Further will the connections between the three dimensions of CSR, environment, social and governance be investigated separately against listed time on the stock market. Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a hypothetico-deductive approach. The study has designed four hypothesis that undergo an empirical review. Secondary data is collected from the database Thomson Reuters Datastream to answer these hypotheses. The sample consist of 478 publicly traded companies in the EU. The statistical software platform SPSS have been used to analyze the sample. Result & Conclusions: The study gives proof of the hypothesis that CSR measured as ESG score, social and environmental have a positive connection with the company's time on a stock exchange. The longer a company has been listed on a stock exchange the higher the scores are to be expected. The fourth hypothesis, m governance, does not show statistic significance against listed time. The conclusion is that a company´s listed time have a positive impact on CSR. Contribution of the thesis: This study provides evidence for that the longer a company have been listed on a stock exchange, the more work is to be expected in CSR, which leads to higher ESG score. The contribution can be of use in both practical and theoretical ways for several stakeholders and enables these to see indications in cases where something does not seem right. Suggestions for future research: This study opens for continued research in many aspects. There are notable differences in for instance the sectors and countries. Maybe a more hands-on approach to qualitative investigate CSR and the initial public offering with its prospects. Key words: CSR, ESG, Initial public offering, Time perspective, Sustainability, Social dimension, Environmental dimension and Governance dimension. Titel: Tar nya bolag lika stort ansvar för miljö och samhället som etablerade bolag? En kvantitativ studie av sambandet mellan CSR och nyintroduktioner jämfört med etablerade bolag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexander Gunnari och Andreas Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 - maj Syfte: Företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande (CSR) har de senaste årtiondena ökat för att möta förväntningar och krav som finns bland både företagets intressenter och samhället i stort. Under 2000-talet fram till idag har antalet företag som söker sig till börsen genom nyintroduktion ökat jämfört med tidigare. Tar dessa nya börsbolag ansvar likt äldre och mer etablerade bolag? Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och tid på börsen för börsnoterade bolag inom EU. Dessutom undersöks sambanden mellan de tre dimensionerna av CSR, miljö, social och bolagsstyrning var för sig med tid på börsen. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien utformar fyra hypoteser som genomgår en empirisk granskning. Sekundärdata för att besvara hypoteser är inhämtad från databasen Thomson Reuters Datastream och består av 478 publika börsbolag inom EU. Statistikprogrammet SPSS används sedan för att analysera materialet. Resultat & slutsats: Studien besvarar och ger bevis för hypoteserna om att CSR mätt som ESG score och miljödimensionen samt den sociala dimensionen har ett positivt samband med företags tid på börsen stämmer. Ju längre ett bolag har varit på börsen desto högre poäng förväntas i dessa kategorier. Studiens fjärde hypotes om dimensionen bolagsstyrning visar inte på statistisk signifikans i sambandet mot företags tid på börsen. Studiens slutsats av resultatet är att företagens tid på börsen har en positiv påverkan på CSR. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bevis om att ju längre ett bolag har varit på börsen desto större arbete inom CSR förväntas, vilket leder till högre ESG poäng. Bidraget kan vara till både praktisk och teoretisk nytta för en rad intressenter och möjliggöra för dessa att se indikationer på att något inte står rätt till. Förslag till fortsatt forskning: Studien öppnar upp för fortsatt forskning inom en rad aspekter. Studien noterar skillnader inom bland annat sektorer och länder. En öppning ses mot att mer handfast och kvalitativt undersöka CSR och nyintroduktioner med dess prospekt. Alternativt att göra en liknande studie på andra finansiella marknader än Europa. Nyckelord: CSR, ESG, Nyintroduktion (IPO), Greenwashing, Tidsperspektiv, Hållbarhetsarbete, Social dimension, Miljödimension och Bolagsstyrningsdimension.

Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.

Läderindustrin har funnits i flera århundraden och läder används ofta tack vare materialets slitstarka egenskaper. De senaste åren har kunskapen och även intresset kring hållbarhet och djurs rättigheter ökat. Detta har lett till ökande efterfrågan på veganska alternativ till läder. Begreppet “veganskt läder” definieras som alla läderimiterade material tillverkade utan animalistiska produkter. Det vanligaste veganska lädret är PU-läder, tillverkat av polyuretan. Piñatex är ett nonwoven-material tillverkat av ananasblad som annars brukar brännas. Reishiär ett material producerat av företaget MycoWorks, tillverkat av mycel; den vegetativa delen hos svamp. Syftet med studien är att analysera kromgarvat och vegetabiliskt garvat läder med deras veganska substitut, PU-läder, Piñatex och Reishi utifrån fyra olika parametrar; ekonomi, hållbarhet, funktionella egenskaper och djuretik. Studiens resultat visar att kromgarvat läder är det starkaste materialet, men det har även stornegativ påverkan på miljön. Anledningen till att PU-läder är det vanligaste veganska lädret är på grund av de låga produktionskostnaderna, detta avspeglas på materialets lågt presterandefunktionella egenskaper. Reishi är ett mycket innovativt material, med minst miljöpåverkan och bra egenskaper. Med stigande efterfrågan finns stort potential till att materialet kan utvecklas och användas i fler sammanhang. Ur ett djuretiskt perspektiv kan inte konventionellt läder vinna över veganskt läder. Produktionen av veganskt läder kräver inte direkt att några djur slaktas, men veganskt läder är inte helt utan negativ miljöpåverkan. Slutligen faller valet av material och dess etiska värde till var enskild individ och slutproduktens önskade egenskaper. The leather industry has been around for centuries and leather is frequently used due to the materials durable qualities. In the past few years environmental responsibility and interest in the wellbeing of animals has increased. This has led to an increase in demand for vegan substitutes for leather. Vegan leather is defined as any leather imitating material that is produced completely without animal products. The most commonly used vegan leather today is polyurethane leather, also known as pleather. Piñatex is a nonwoven fabric produced by pineapple leaves which would otherwise be discarded. Reishi is a material produced by the company MycoWorks, made from fine mycelium, the vegetative part of a fungus. The purpose of this study is to analyze chrome tanned leather and vegetable tanned leather with their vegan counterparts, pleather, Piñatex and Reishi from four different perspectives; economic, environmental, functional and ethical perspectives. The result of the study shows that chrome tanned leather is by far the most durable of the materials, but it also has a high, negative environmental impact. The reason pleather is the most common vegan leather, is the low production cost of the fabric. This is mirrored by the low performance qualities of the fabric. Reishi is an incredibly innovative material, having the lowest environmental impact and with growing demand, the fabric has great potential to evolve and become more frequently used. Ethically speaking, vegan leather has an advantage over conventional leather, since no animals are harmed in the production process, but vegan leather is not without environmental impact. Ultimately, the choice and ethical value of each fabric comes down to the consumer and the desired qualities of the intended product.

The purpose of this study is to clarify university students’, between the ages of 18 and 25 years, awareness of and attitudes towards greenwashing in advertising as well as understand a potential connection between their awareness and attitudes and their perceived environmental engagement. One quantitative method and one qualitative method were used to collect data; an online survey with 148 respondents was conducted, and three separate focus group interviews were held and later transcribed and analyzed through a qualitative text analysis. Two theoretical frameworks were used: Stuart Hall’s encoding/decoding model to process audience reception and Corporate Social Responsibility (CSR) to process the topic of greenwashing. The results of the study showed that the students’ awareness of greenwashing was high and that their attitudes were almost exclusively negative towards it. The students’ awareness of greenwashing was shown to possibly affect their decoding of advertisements, as they tended to have more positive attitudes towards advertisements in which they judged greenwashing to not be very prominent. The students’ perceived environmental engagement could be linked to their awareness of greenwashing but no clear connection between their perceived environmental engagement and their attitudes towards greenwashing could be found. Our conclusion states that greenwashing may become an increasingly ineffective advertising strategy in the future, as current students, who have the ability to see through and not be deceived by greenwashing, will be in decision-making positions within a couple of decades and may demand stricter regulations.

Studien handlar om företaget Oatly och deras senaste kampanj “Spola mjölken”. Företaget, samt kampanjen, lägger ett stort fokus på miljön i marknadsföringen av sina produkter. Deras strategiska kommunikation har väckt en debatt kring kampanjens trovärdighet och deras miljöargument. Studien undersöker därför huruvida unga konsumenters miljöengagemang och identitet har en påverkan på deras attityder gentemot kampanjen. Studien är en fallstudie med kvalitativa metoder, samt kvantitativa som ett komplement för att fånga komplexiteten i fallet. Materialet samlades sedan in genom två fokusgruppsdiskussioner och en enkätundersökning. För att analysera studiens resultat användes Retorik och Cultural Consumer Theory som ett teoretiskt ramverk. Resultatet av studien var att attityderna var övergripande positiva. Detta visade ett tydligt samband mellan miljöengagemang, konsumentens identitet, tidigare attityd och den attityd som fanns gentemot kampanjen. Den etiska konsumtionen i strävan efter en miljövänlig identitet som konsument visade sig däremot vara komplex, men att sambanden existerar. Dessa resultat ger en bred kunskap till allt från framtida medier- och kommunikationsstudier till studier där man i annat syfte vill studera konsumenter. This study is about the company Oatly and its latest campaign "Spola mjölken". The company, as well as the campaign, directs its focus on the environment when marketing its products. Their strategic communication has sparked a great debate about the campaign's credibility and environmental arguments. This study therefore investigates whether young consumers' environmental commitment and consumer identities can have an impact on their attitudes towards the campaign. This study is a case study with qualitative methods, as well as quantitative as a complement to capture the complexity of the case. The material was collected through two focus group discussions and one survey. To analyze the study's results, Rhetoric theory and Cultural Consumer theory were used as a theoretical framework. The result of the study was that the attitudes were overall positive. The result also showed a clear connection between the respondents environmental commitment, consumer identity and attitude towards the campaign. Analysing the ethical consumption in the pursuit of an environmentally friendly identity as a consumer proved to be complex, but that the connection exists. These results will hopefully provide a broad knowledge of everything from future media and communication studies to future studies on consumer behavior.

Denna studie syftar till att undersöka hur mega-evenemang som OS kommunicerar och arbetar med hållbarhetsfrågor. De Olympiska spelen medför en enorm mediaplattform och möjlighet att förmedla, och marknadsföra budskap med anknytning till hållbarhet. I takt med detta har klimatförändringar och hållbarhetsfrågor fått utökat fokus, vilket inneburit diskussioner kring begrepp som greenwashing och social marknadsföring. Dessa undersöks närmare i samband med den svenska ansökan, där greenwashing verkar som ett kritiskt begrepp, medans social marknadsföring snarare ses som ett verktyg. Studien har en kvalitativ ansats som främst består av en dokumentanalys av den svenska ansökan för OS och Paralympics i Stockholm-Åre 2026, vilket kompletterats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorier från Henrik Jutbring, Maurice Roche samt Thomas Lyon och Wren Montgomery. Med ökat hållbarhetsfokus i åtanke, har den internationella olympiska kommittén skapat nya ramverk för att säkerställa att hållbarhetsfrågor bearbetas redan i ansökningsprocessen, där ansökan för vinter-OS 2026 är den första som baseras på detta ramverk, ”The new norm”. Resultatet pekar på att ansökan innehåller flertalet möjligheter för social marknadsföring i hållbarhetssyfte, men även att exempel på greenwashing går att antyda.

Studien analyserar Max Burgers, McDonald’s Sverige och Burger King Sveriges reklamkampanjer för de ekologiskt hållbara produkter som återfinns i företagens produktutbud. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, dessa snabbmatskedjor grönmålar sitt varumärke i hållbarhetskommunikationen för att öka försäljningen. Studien undersöker om burgerkedjorna framhäver verksamheternas positiva miljöåtgärder, utan att påpeka de miljöförstöringar som de orsakar. För att svara på studiens syfte används multimodal kritisk diskursanalys, både som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår även från varumärkesbyggande genom corporate social responsibility (CSR), grönmålningsmodeller och reklamteorier. Studiens resultat visar att det går att urskilja att de tre snabbmatskedjorna är diffusa i sin kommunikation kring de hållbara produkterna. Det går att dra slutsatsen att Max, McDonald’s och Burger King leder konsumentens uppmärksamhet från de ekologiskt ohållbara verksamheterna till något som för mottagaren ser ut att vara miljövänligt. Detta innebär att företagen grönmålar sin verksamhet genom hållbarhetskommunikationen. I kontext till teorier om varumärkesbyggande genom CSR, grönmålning och reklam går det även att urskilja att de tre snabbmatskedjorna bidrar till en diskurs som legitimerar en fortsatt negativ miljöpåverkan. This study is focusing on how three of Sweden’s largest burger companies: Max Burgers, McDonald’s Sweden and Burger King Sweden are constructing their sustainability communication in order to maximize the profit. Due to an increased demand from the public regarding corporate social responsibility, it is relevant to analyze the companies sustainability work to discover whether they are greenwashing their brand or not. Through a multimodal critical discourse analysis, the study found that Max, McDonald’s and Burger King all hide their business negative environmental impact and rather tries to highlight the very few positive environmental impacts that their products bring. The method clarified different underlying messages in the three companies sustainability communication, and with theories about branding through CSR, models of greenwashing and theories of messages in commercial campaigns, the real purpose of their sustainability work – to earn a larger profit – was discovered. The multimodal critical discourse analysis also revealed an exercise of power by the capitalistic companies towards the consumers, when they disguise the business as environmental-friendly in order to follow the consumer patterns and earn a larger profit.

Hållbarhetsfrågan har blivit allt viktigare. Intresset för hållbarhet ökar och får större inverkan på människors val (Ottosson &Parment, 2016, s. 13). Dessvärre förekommer det att företag utnyttjar detta genom användning av vilseledande grön kommunikation,vilket äventyrar hållbarhetsrörelsens kraft på marknaden (TerraChoice, 2009). Den här rapporten lyfter begreppen hållbarhet ochgreenwashing. Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen för veganska produkter och hur det budskapet speglar ett urvaldokumenterade miljöstörningar. Detta i och med att allt fler svenskar väljer en vegansk kost av miljömässiga skäl (Novus, 2018).Rapporten fokuserar på att undersöka livsmedelsföretaget Oatly som utvecklar, producerar och marknadsför bland annathavrebaserade drycker. Oatly har under 2018 haft en total tillväxt på 65 %, samtidigt som företaget fått kritik gällande gällande derasfaktiska klimatnytta (Sörbring, 2019). Rapporten undersöker Oatlys visuella kommunikation och dokumenterade miljöstörningar föratt kartlägga differensen mellan dessa. För att besvara frågeställningarna gjordes semiotiska bildanalyser på delar av Oatlyskommunikation, samt en kvalitativ textanalys på deras hållbarhetsrapport från 2018.Resultatet i rapporten visar att Oatly genomgående kommunicerar hållbarhet, men att deras faktiska hållbarhetsarbete är bristandebåde ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare framhåller företagets kommunikation noga sin avhållsamhet från djurriket, vilketfaktiskt är kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv då det krockar med miljömålet om biologisk mångfald (Extrakt, 2019; Rundgrens,2019). Slutsatsen är att det förekommer en viss grad av greenwashing i Oatlys visuella kommunikation.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdighet i reklam skapas genom vilka val som görs när det kommer till narratologiska och filmtekniska komponenter. Genom en kritisk retorikanalys med stöd av narratologi och filmteknisk teori, granskas reklamfilmen ​Gunde Svan och sjungande grenar som drivmedelsbolaget Preem gav ut hösten 2019. I analysen framkommer det att Preem bygger sin trovärdighet i frågan på ethos- och pathosargumentation, där Gunde Svan och de sjungande grenarna spelar en stark roll i det narratologiska, med hjälp av filmtekniska aspekter som iscensättning, ljud och ljus.Sökord: Grön marknadsföring, Greenwashing, Kritisk retorikanalys, Trovärdighet i reklam, Burkes pentad, Filmtekniska komponenter. This paper aims to investigate how credibility in advertising is created through what choices are made when it comes to narratological and film-technical components. Through a critical rhetorical analysis supported by narratology and cinematic theory, the commercial ​Gunde Svan och sjungande grenar, ​issued by the fuel company Preem in the fall 2019 is examined. The analysis reveals that Preem builds its credibility on the issue on ethos and pathos reasoning, where Gunde Svan and the branches play strong roles in the narratological, with the help of film-technical aspects such as staging, sound and light.Keywords: Green marketing, Greenwashing, Critical rhetorical analysis, Credibility in advertising, Burke’s Pentad, Film style

När syftesdriven marknadsföring går i linje med varumärkets egna hjärtefrågor kan detta leda till konkurrensfördelar på marknaden. Vid motsatt situation, då marknadsföringen inte har tillräckligt stöd i varumärkets kärnvärden kan det istället uppstå kritik. Ett varumärke som säger en sak men gör något annat, genom att använda sig av samhällsproblematik för egen vinning, kan istället uppfattas som greenwashing. Uppsatsen syftar att besvara hur företag använder syftesdriven marknadsföring för att stärka sitt varumärkesvärde. För att undersöka frågeställningen har Keller’s modell, Customer-Based Brand Equity Model (1993), satts i relation till det empiriska resultatet. Empirin har framställts genom intervjuer med Voi Technology AB, som är en av de första och största aktörerna på den svenska marknaden för elsparkcyklar. Resultatet visar bland annat på att konsumenter kräver att allt fler företag arbetar med högre syfte och transparens. Det avspeglas i hur företag, såsom Voi, väljer att bygga upp sitt varumärke genom syftesdriven marknadsföring.