Search

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer: 1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows: 1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.

Var 8e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen och idag uppskattas 38’000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha utsatts för ingreppet. I Sverige är socialtjänsten en av de instanser som ansvarar för att möta, skydda och hjälpa dessa flickor och kvinnor - men arbetet med kvinnlig könsstympning har visat sig vara allt annat än lätt. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av förutsättningarna för att arbeta med frågor som rör kvinnlig könsstympning inom ramen för socialt arbete. Detta genom att ställa frågor som om och hur socialsekreterarna arbetar med kvinnlig könsstympning, vad som anses påverka förutsättningarna med arbetet samt vilka hämmande respektive främjande faktorer socialsekreterarna upplever förekommer i arbetet med dessa frågor. Studien intar en induktiv, kvalitativ ansats och empirin består av intervjuer med socialsekreterare från olika enheter inom socialtjänsten. Empirin analyseras med hjälp av tematisk analys och studiens teoretiska ramverk består av systemteori, organisationsteori samt Foucaults teori om sexualitet. Studien resulterar i tre huvudteman och ett bi-tema vilka bedöms utgöra de mest betydelsefulla förutsättningarna för socialsekreterarna i arbetet med kvinnlig könsstympning. Dessa är kontextuella förutsättningar, kunskap som förutsättning, organisatoriska förutsättningar och det faktum att det rör det kvinnliga könet. Every 8 seconds, a girl is genitally mutilated somewhere in the world - and today it is estimated that 38,000 girls or women living in Sweden have been subjected to the procedure. In Sweden, the Social Services are one of the agencies responsible for meeting, protecting, and helping these girls and women - but the work with female genital mutilation has proven to be anything but easy. This study aims to examine social workers' experiences of the conditions for working with issues related to female genital mutilation within social work. This is done by asking questions such as whether and how the social secretaries work with female genital mutilation, what is considered to affect the conditions of the work and what inhibiting and promoting factors the social secretaries experience occur in the work with these questions. The study takes an inductive, qualitative approach and the empirical data consists of interviews with social secretaries from various units within the Social Services. The data is analyzed with thematic analysis and the study's theoretical framework consists of systems theory, organizational theory and Foucault's theory of sexuality. The study results in three main themes and one secondary theme, which are perceived to be the most important prerequisites for the social secretaries in the work with female genital mutilation. These are contextual preconditions, knowledge as a precondition, organizational preconditions, and the fact that it regards the female gender.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.

Bakgrund: Statistik visar att narkotikaanvändningen bland tjejer i åk 2 på gymnasiet på Gotland ligger 5% över riksgenomsnittet i Sverige. Mot denna bakgrund tog Region Gotland fram ett medborgarlöfte år 2020 med målet att ta fram ett proaktivt och förebyggande samverkansarbete gällande gymnasietjejers narkotikabruk. Syfte: Studiens syfte var att inom ramen för Region Gotlands utvecklingsarbete undersöka unga kvinnors uppfattning och erfarenhet av narkotikaanvändning på Gotland. Metod: Studiens design var kvalitativ med induktiv ansats. Semi-strukturerade fokusgrupper genomfördes för att samla in data. Tre fokusgrupper genomfördes, där vardera gruppen intervjuades vid två tillfällen, cirka 120 minuter per tillfälle. Sammanlagt deltog 22 tjejer i gymnasieåldern i intervjuerna. Systematisk textkondensering användes för genomförande av analysen som mynnade ut i fyra teman med tillhörande underkategorier: 1) Narkotikan finns överallt och när den träder in förändras spelreglerna, 2) Se oss, hör oss respektera oss, 3) Kille och tjej på olika villkor, 4) Vi bor alla på en liten ö. Resultat: Det sammantagna resultatet visade att tjejerna efterfrågar närvarande vuxna som visar förståelse och engagemang att vilja lära sig om de problem och utmaningar som unga tjejer stöter på i sin vardag. Tjejerna efterfrågade engagemang från vuxna i balanserade samtal om droger, både som föräldrar och i professionella situationer. Slutsats: Tjejerna gav flera förslag för att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer som i hög grad stämmer överens med de åtgärder som återfinns i den så kallade Islandsmodellen. Background: Statistics show that drug use among girls in year 2 of Upper Secondary School on Gotland is 5 % above the national average in Sweden. Against this background, Region Gotland made a citizens’ pledge in 2020 with the goal of developing a proactive and preventive collaboration within Region Gotland, regarding high school girls’ drug use. Aim: The purpose of the study was to examine young women’s perceptions and experiences of drug use on Gotland within the framework of Region Gotland’s development work. Method: The design of the study was qualitative with an inductive approach. Semi-structured focus groups were conducted. Each group was interviewed on two occasions, with each session lasting about 120 minutes. Twenty two girls of high school age participated in the interviews. Systematic text condensation was used for the implementation of analysis that resulted in four themes with associated subcategories: 1) Drugs are everywhere and once introduced, the rules of the game change, 2) See us, hear us, respect us, 3) Boys and girls on different terms, 4) We all live on a small island. Results: The overall result showed that girls are actively looking for adults who show an understanding for their situation and who are committed to wanting to learn about the challenges that young girls face in their everyday lives. The girls expressed a call for adults, both parents and professionals, who were willing to engage in balanced conversations about drugs, both as parents and in professional situations. Conclusion: Several proposals on how to reduce risk factors and how to increase protection factors were brought forward by the girls. These were very much in line with the measures found in the so called Icelandic model.

Bakgrund: ADHD har tidigare varit sedd som en barndomsdiagnos som avtar med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna men att symtombilden kan förändras. Flickor och kvinnor är idag underrepresenterade avseende diagnostisering av ADHD vilket kan innebära ett stort lidande och en oförståelse för sig själv och omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: En litteraturstudie användes som metod. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och Academic Search Premier där 9 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats valdes ut. Ytterliga 2 artiklar valdes ut utifrån en osystematisk sökning. Dessa analyserades utifrån en trestegsmodell. Resultat: Under analysen framkom två huvudsakliga teman, ”bilden av mig själv” och ”påverkan på det dagliga livet”. De underteman som kopplades till dessa var ”Att känna sig annorlunda”, ”Förståelse och självacceptans”, ”Utmaningar i att hantera omgivningens krav” samt ”Påverkan på relationer”. Konklusion: Denna studie visar att det finns könsskillnader i hur ADHD kan ta sig uttryck. Många kvinnor med ADHD har känt sig annorlunda och upplevt ett stort utanförskap genom livet. Resultaten i denna studie kan vara användbara för de verksamheter som möter flickor och kvinnor i behov av stöd. Att medvetandegöra hur symtomen kan skilja sig åt gör att fler flickor kan få rätt stödinsatser tidigare i livet. Background: ADHD has previously been seen as a childhood diagnosis that decreases with increasing age. However, research shows that for many the symptoms remain even as adults, but that the symptom features can change. Girls and women today are underrepresented in the diagnosis of ADHD, which can mean great suffering and a misunderstanding of themselves and the environment. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of living with ADHD. Method: A literature study was used as a method. Systematic searches were performed in the databases CINAHL, PsycInfo and Academic Search Premier, where 9 articles with both quantitative and qualitative approach were selected. Another 2 articles were selected based on an unsystematic search. These were analyzed based on a three-step model. Results: During the analysis, two main themes emerged, "the image of myself" and "impact on daily life". The sub-themes linked to these were "Feeling different", "Understanding and self-acceptance", "Challenges in dealing with the demands of the environment" and "Impact on relationships". Conclusion: This study shows that there are gender differences in how ADHD can manifest itself. These results can be useful for those functions that meet girls and women in need of support. Raising awareness of how the symptoms can differ means that more girls can receive the right support measures earlier in life.

The legislation should be gender neutral, and should not have a gender bias, but it does happen that the court takes decisions based on gender stereotypes and norms. The purpose of this thesis is to investigate if there are any gender constructions in the Care of Young Persons Ac, to highlight these possible differences between how boys and girls get judged according to article 3 in the law and also on what grounds the girls and boys are taken into custody. The thesis is based on 28 judgements from the Administrative court of appeal in Sweden. The first question that is answered in the thesis is how girls and boys are represented or written about in the judgements regarding article 3 in the Care of Young Persons Act. The second question that is answered is on what grounds these children are taken into compulsory care and if these grounds differ on the basis of gender. Gender theory is the theoretical framework in this thesis and is applied on the judgements. The results in this thesis show that there are certain differences between how boys and girls are judged according to article 3 in the Care of Young Persons Act. The analysis of the 28 judgements show that the differences can be that girls are taken into compulsory care based on descriptions of their sexuality. Their mental illnesses and emotions are more highlighted in the judgements. The results found that there are more boys taken into compulsory care and they are more involved in criminality and have violent behaviour and a heavier drug addiction compared to the girls. The gender differences could mostly be seen in statements made by the social welfare board in the judgements and in some statements made by the Administrative court of appeal when they described the “vagabonding” lifestyle of the girls.

Sverige ligger i framkant när det gäller medlemsantalet i idrotts-och motionsföreningar samt jämställdhetsarbetet i förhållande till andra europeiska länder. Svenska tjejer i åldern 16–18 år ägnar sig åt fysisk aktivitet i mindre omfattning till skillnad från killarna. Syftet med studien var att få djupare förståelse och kunskap för vad som motiverar tjejer i åldrarna 16–18 år som idrottar regelbundet till att utöva idrott. Studien utgick ifrån självbestämmandeteori av Deci och Ryan. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med en tillhörande intervjuguide och urvalet var idrottande tjejer i den nämnda åldern. Dataanalysen genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet delades in i tre huvudteman som beskrev vad som motiverar tjejer till att utöva idrott: Jämförelse och positionering, den sociala interaktionens inverkan och medvetna inre positiva affektiva reaktioner. Resultatet diskuteras utifrån inre- och yttre motivation och de psykologiska behoven. Studien kan tillföra kunskap och förståelse för vad tjejer motiveras av inom idrottsutövandet. Sweden is at the forefront when it comes to the number of members in sports- and exercise associations and the gender equality work in relation to other European countries. Swedish girls at the age of 16–18 engage in physical activity to a lesser extent, unlike boys. The purpose of the study’s was to gain a deeper understanding and knowledge of what motivates girls at the ages of 16–18 to practice sports regularly. The study was based on the theory of self-determination by Deci and Ryan. Eight semi-structured interviews were conducted with an interview guide and the sample was sports girls at the said age. The data analysis was carried out through a thematic analysis. The results were divided into three main themes that described what motivates girls to play sports: Comparison and positioning, the impact of social interaction and conscious inner positive affective reactions. The results are based on discussions around internal and external motivation and the psychological needs. The study can add knowledge and understanding of the motivated factors for girls to do sports.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.

Denna studien är en litteraturöversikt, det vill säga en överblick av befintlig forskning. Flickor/kvinnor med autismspektrumtillstånd är ett område som är relativt outforskat, vilket innebär en rad olika konsekvenser för denna grupp. Syftet med denna uppsatsen är att beskriva forskningsläget avseende att som flicka/kvinna leva med autism och därmed kunna identifiera behov av vidare forskning. Detta kommer att undersökas genom att svara på följande två frågeställningar. (1) Hur ser forskningsläget ut avseende att som flicka/kvinna leva med ett autismspektrumtillstånd? (2) Vilka kunskapsluckor kan identifieras? Resultatet visar att gruppen är utsatta på flera olika plan vilket i sin tur ger olika effekter i deras liv. En diagnos kan både främja men även motverka gruppens livsmöjligheter. Den kan leda till en bättre självkännedom och känslor av tillhörighet men kan även leda till sorg och depression. För att kunna förstå målgruppens komplexa situation krävs det mer This report is a literature review, i.e. a review of existing research. Girls/Women with autism spectrum disorder is a relatively unexplored area. This entails a variety of different consequences for this group. The aim of this study is to describe the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman in order to identify the need for further research. This will be reviewed by answering the following questions. (1) What does the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman look like? (2) Which gaps of knowledge can be identified? The review shows that the group is vulnerable in many different aspects which affects their lives in different ways. A diagnosis can both help but also counteract the life chances of this group. It can lead to better self-awareness and a sense of belonging but leads to grief and depression as well. This area requires more research that can better explain the vulnerability of this group to help better understand their complex situation.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

The dissertation explores the multiple shapes of ‘the reading girl’ and how this subject is constructed in reading surveys and assessments during the 1900s and early 2000s. The analysis focuses on mapping the subject's historical constitution by defining specific historical events that have been important in shaping the reading girl as a subject. The study further investigates the shape, boundaries and conditions of the dispositif that produces the subject, and how girls and women relate to and negotiate the boundaries of said dispositif. The analysis shows the versions and variations of the reading girl as a subject at different times as well as how the subject become intelligible trough scientific discourses with different interests over the century. Three historical events are identified as important in the shaping of the girl reader: i) The entry and success of a discourse concerned with (healthy) development: the entry of a development-driven logic and the subsequent measurements of children’s and young people’s reading in accordance with this logic, where ideas with moral implications affect the perceptions of girls’ reading interests; ii) the entry and success of a discourse concerned with (good) habits: the entry of a definition of healthy reading habits in terms of quantity and the perception of reading as something natural and necessary; and iii) the entry and success of a discourse concerned with cognitive development: the unification of the two above-mentioned discourses (development and habits) within a cognitive and neuroscientific framework, including a scientific objectification of the concept reading literacy. The analysis further shows how the girl reader subject is formed based on the disciplinary and regulating practices of the reading surveys and how these surveys demonstrate understandings of ideal citizenship. The dispositif that is outlined in the dissertation points to a tendency in reading discourses to quantify and measure reading rather than to focus its qualitative aspects. This type of measuring of reading is motivated by the various scientific practices that have guided knowledge production on young people's reading interests, habits and abilities over the course of the studied period. The last chapter of the dissertation explores girls’ and women’s written stories about their reading experiences, attained from the archive at Nordiska museet (The Swedish museum of cultural history). This final empirical analysis shows the normative dimensions of the dispositif, but also how reading girls are, through the practice of reading, able to hide from the demands of transparency stipulated by surveys and examinations.

I svenskämnet i skolan ska eleverna möta olika typer av texter från olika tider. För en del elever kommer deras fria bokval att befinna sig inom skräckgenren. Den här studien syftar till att öka kunskapen om hur flickor väljer ut böcker inom genren skräcklitteratur samt vad det är de vill uppleva med läsningen utifrån frågeställningarna: Utifrån vilka faktorer väljer flickor ut skräcklitteratur? Hur uppfattar flickor genus i skräcklitteratur? Vilka känslor upplever flickor när de läser skräcklitteratur? Studien har en fenomenografisk ansats som utgångspunkt eftersom det ska undersökas vilka faktorer som påverkar flickors fria bokval, deras uppfattningar om skräckgenrens genus samt hur flickor uppfattar de känslor som skapas av skräcklitteratur. Kvalitativ metod används av studien och data insamlades med hjälp av enkäter och intervjuer. Resultatet i studien visar att flickor väljer ut sin skräckbok utifrån faktorerna: Genre, layouten på boken samt baksidestexten. Flickorna baserade inte sitt bokval utifrån karaktärernas genus och kunde finna en identifikation med karaktärer oavsett genus. Spänning, rädsla, glädje och i viss mån maktlöshet var känslor som flickorna beskrev att de upplevde när de läste skräcklitteratur. When learning the subject Swedish in school, students will meet different types of texts from different times. For some students, their free book choices will be in the horror genre. This study aims to increase the knowledge of how girls choose books in the horror literature genre, what they want to experience from reading, based on the questions: Based on what factors do girls choose horror literature? How do girls perceive gender in horror literature? What feelings do girls experience when reading horror literature? The study has a phenomenographic approach since it investigates which factors influence girls' free book choices, their perceptions of gender in the horror genre and how girls perceive the emotions created in themselves when reading horror literature. A qualitative method is used and data was collected using surveys and interviews. The results of the study show that girls choose their horror book based on the factors: Genre, the layout of the book and the back text. The girls did not base their book selection on the characters' gender and could find an identification with characters regardless of gender. Excitement, fear, joy and to some extent powerlessness were feelings that the girls described when they were reading horror literature.

The purpose of this study is to increase understanding of factors that influence girls with a foreign background to be active in football and how football clubs work to increase and maintain girls with a foreign background in sports. The study has a qualitative approach where five girls with foreign background and four football clubs representatives have been interviewed. The results show specific interpersonal factors that appears to be important for the girls continue playing football. For example, the importance of support from family, friends and coaches. The results also show how the football clubs today work, what efforts are being implemented today and what needs and wishes they have for future work to make girls to want to stay and play football. The conclusion is that two central factors, emotional and relational, are important for the girls. Different forms of relationships create positive feelings. Being appreciated, seen and treated in a satisfactory way is more important than winning and how to perform on the pitch. The football clubs representatives agrees that the first meeting the clubs have together with a family with a foreign background is vital for whether they should be interested in what they have to offer or not. Finally, in our study we give suggestions on what clubs should be able to work more with, such as an information letter in several languages to new members, elaborated clothing policy and a suggestion for an educational effort.

Sammanfattning Bakgrund Långvarig smärta hos barn och ungdomar är vanligt förekommande och flickor är mer drabbade än pojkar. Smärtan påverkar den drabbade i stor utsträckning vilket ofta visar sig i det sociala livet, vid dagliga aktiviteter och under skolgången. Syfte Syftet med denna studie var att utforska flickor med långvarig smärtas upplevelser och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling. Metod En kvalitativ studie genomfördes med data baserat på semistrukturerade intervjuer. Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera informanter. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats. Resultat Under intervjuerna framgick det att den långvariga smärtan bidrog till både fysiska och psykologiska begränsningar. Det som framförallt upplevdes som positivt med den fysioterapeutiska behandlingen var att känna sig delaktig och att kunna påverka utfallet, samtidigt som restriktioner från fysioterapeuten upplevdes begränsande. Behandlingen bidrog bland annat till en positivare inställning, en ökad aktivitetsnivå och ett förbättrat psykiskt välmående. Alla informanter var positivt inställda till att ha träffat en fysioterapeut även om vissa fått begränsade resultat av behandlingen. Det framkom att det var viktigt att fysioterapeuten visade intresse och kommunicerade med ungdomen i första hand. Slutsats Flickor som lever med långvarig smärta hade erfarenheter av både fysiska och psykologiska begränsningar. De positiva effekterna av den fysioterapeutiska behandlingen beskrevs som en ökad aktivitetsnivå och delaktighet i det sociala livet. Trots att behandlingen inte alltid givit den effekt som informanten eller dess anhöriga förväntat sig, hade fysioterapeutens bemötande och engagemang gjort ett stort avtryck hos informanten. Abstract Background Chronic pain in children and adolescents is common and girls are more affected than boys. The pain effects the affected person widely which is often showed in the social life, in daily activities and in school. Aim The aim of this study was to explore experiences of physiotherapeutic treatment among girls with chronic pain. Methods A qualitative study was made, and data were collected through semi structured interviews. Convenience sample was used to recruit informants. Data were analysed using a qualitative content analysis with an abductive approach. Results Chronic pain in young girls caused both physical and psychological limitations. Positive experiences of the physiotherapeutic treatment included to feel involved in one’s own treatment and to be able to influence the outcome, while getting restrictions from the physiotherapist seemed limiting. The treatment contributed to a more positive attitude, an increased level of physical activity and an improved mental well-being. The informants had a positive attitude towards meeting a physiotherapist, even though some of them had seen limited results of the treatment. It was important that the physiotherapist showed an interest and communicated with the adolescent in the first place. Conclusion Girls who live with chronic pain had experiences of both physical and psychological limitations. The positive effects of the physiotherapeutic treatment were described as an increased activity level and participation in social life. Even though some of the girls had seen limited results of the treatment, the physiotherapist’s commitment made a great impression on the informants.

This thesis investigates enactments of femininities, bodies and images among young women in two art and design classes at urban Swedish upper-secondary schools. The theoretical framework combines visual culture, performativity and new materialism, contributing to art education research and girlhood studies. Based on a nine-month ethnographic field study, including the collection of a) ethnographic field notes, b) photo documentation of the participants’ images created in classrooms and during spare time, and c) photo-elicitation-based interviews, the study explores students’ everyday engagement with images, referred to as visual narratives. These were investigated in relation to norms surrounding the becoming of girls, at a time when the schools in the study were both strongly promoting gender equality and some public debates suggested a postfeminist condition, i.e. that feminism has moved beyond the balance of equality. The thesis suggests that the relationships between visual narratives and bodies revolve around a particular type of gaze: the girl gaze, i.e. practices of looking, a communicative and aesthetic activity, in which the participants see themselves, their bodies and the world around them. Girl gazes consist of other gazes, such as the female gaze, the oppositional gaze, the transgender gaze or the white gaze. Each of these is investigated in three analytical chapters. In the chapter ‘White gazes’, theories of visual culture theory are combined with critical whiteness studies to analyse how certain bodies will not pass as white in a white school space in art teaching. Whilst talk about race in the Swedish antiracist classroom is taboo and silenced, race is indeed visible. For example, a subordinated non-white femininity is a theme in one actual school assignment. Colour-blindness, in a Swedish school context, should thus be understood not as a problem of seeing colour but as a taboo-laden silence when faced with stereotypes. The chapter ‘Screen gazes’ investigates how emotions circulate when visual narratives are produced on screens. Social media is often talked about as a female arena, and the making of selfies as narcissistic. However, allowing images that explore femininity and emotions to flow on social media might be a way to give femininity a place in the limelight. The study also discusses the humorous side of girl gazes, which may work as feminist counter-narratives by ridiculing gender norms. Finally, the chapter ‘Future gazes’ deals with aspirational identities – the embodiment of aesthetic ideals and future gazes. Tattoo culture, fitness culture and feminist statements in the form of art bricolage are studied as examples of work on bodies in relation to aesthetic ideals. These examples also came together in a common desire among the participants to become someone – to become known and recognised. In sum, in this thesis, the media-oriented term girl gaze – hitherto found with a hashtag in front of it, revealing its connection not with a scientific sphere but with social media – is a gaze constructed by gender and generation and other intersectional nexus points of social categories. Despite the commitment to gender equality in the classroom, the results show that equality is rather contested and continuously negotiated. The concept of the girl gaze can help to direct the analytical focus towards what is not yet visible, and to bring paradoxes surrounding girlhood and femininity to the surface.

The aim of this study is to examine how girls sexual behavior is described in administrative law verdicts in accordance to the Care of Young Persons act, 3 § and the necessary condition ” other social degrading behavior” in 2018. The questions is how the social welfare committee and the administrative law describe girls sexual behavior in the selected verdicts and how they motivate the compulsory institutional care for these girls when they mention their sexual behavior. This is analyzed through a qualitative thematic analysis, and by a gender- and sexual theoretical perspective, of 41 verdicts. The conclusion is that the sexual behavior appears as a sexual risk behavior that is mentioned explicit in 10 of 41 verdicts. It’s not mentioned by the authorities what the sexual risk behavior is definiated as. The analysis therefore seeks to understand what a sexual risk behavior can be by examining other implicit factors linked to the sexual behavior. From this understanding the social welfare committee and the administrative law motivate the compulsory institutional care by invoking overall evalution of the girls´ social problems and by redesigning the girls role as a victim to an agent.

Syftet med denna undersökning är att få kunskaper om skillnader i läsförståelse som existerar mellan pojkar och flickor. Detta görs genom analys av resultat från ett läsförståelseprov. Undersökningen analyserar hur skillnaderna ser ut mellan grupperna generellt men även med avseende på olika läsprocesser, uppgiftsformat och texttyper. Materialet består av ett läsförståelseprov som genomförts av 520 elever i årskurs 7 inom ramen för LISA-projektet vid Karlstads universitet. Undersökningens resultat visar att flickorna presterade bättre än pojkarna på provet som helhet och på samtliga undersökta aspekter. De största skillnaderna fanns på uppgifter som mäter förmågan att tolka text samt de uppgifter där eleverna själva behövde skriva sitt svar, constructed response-uppgifter. Små skillnader fanns på uppgiften som prövade förmågan att reflektera och utvärdera text och på de uppgifter som var av flervalsformat, multiple choice-uppgifter. De uppgifter som visade minst skillnader mellan grupperna var de som baserades på icke-löpande text, denna skillnad var även den enda som inte var statistiskt signifikant. Detta skulle kunna förklaras genom bristande motivation men även genom textens innehåll som skulle kunna kategoriseras som pojkvänligt. Gällande uppgiftsformat bekräftar resultaten det som tidigare forskning har visat: CR-uppgifter gynnar flickornas resultat. I kontrast till detta skiljer sig resultatskillnaderna fördelat på läsprocess från tidigare mätningar som istället visat störst skillnader på processen reflektera. Detta skulle kunna förklaras av att det analyserade provet består av en stor andel multiple choice-uppgifter istället för constructed response-uppgifter. The aim with this study is to acquire knowledge of differences in result between boys’ and girls’reading comprehension. This is made by analyzing the results from a test on reading comprehension. The study analyzes the general differences between the genders but also how the results differ based on difference aspects of reading, task formats and text types. The material consists of a test on reading comprehension that has been performed by students in the seventh grade within the frames of the LISA-project at Karlstad’s university. The results of the study show that the girls outperformed the boys both on the test as a whole but also on all of the analyzed aspects. The biggest differences were found on tasks that measure the students’ability to interpret the text. Big differences are also found on constructed response tasks. Thesmallest differences are found on tasks that measure the students’ ability to reflect on the textand the multiple-choice tasks. Small differences were found on tasks that were based on non- continuous texts. This was also the only difference that was not statistically significant. Thiscould be explained by lack of motivation but also by the text’s content which could be labeledas boy-friendly. The result regarding task format confirms what earlier research has shown. CR-tasks favor the girls’ results. In contrast to this, the result differences based on different aspects of reading showed small differences on the aspect reflect which in earlier research has been the aspect with the biggest differences. This could be explained by the construction of the analyzed test which is constructed of mostly MC-tasks rather than CR-tasks.

Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.

As of today, gender questions in Swedish schools is an emerging paradigm where pedagogues work with different kinds of methods in order to teach kids the importance of equality between the genders. However numerous studies and reports show that there is an asymmetrical balance in how boys and girls get differed based on group identity. This imbalance changes the pedagogues’ approach on how he or she communicates and approaches their students based on students’ gender. In this study we have chosen to look through the kids’ perspective with quantity methods such as an inquiry to find out if there is a difference between boys and girls on how they perceive their existence during the time they spend in after-school programs. We have also chosen to look if there is a difference between two after-school programs in two different schools. The two after-school programs are categorized as monocultural and multicultural and this is based on school location. We analyzed the empirical data evidence from the two different after-school programs through an intersectional perspective and a cognitive perspective. What the study found out was that boys and girls have different opinions on what they think about their afterschool programs. Despite the two different locations, both after-school programs had similar answers, which means that boys and girls are experiencing the same things although the location of the schools differ. The outcome was that girls might have a slight advantage than boys going to after-school program because girls find their experience more positive than boys during the time they spend in afterschool programs. Girls thrive to a greater extent than boys, girls find it easier to talk to a teacher than boys, girls had a much better understanding how school and after-school programs are inter related. This paper shows how important it is to give all students the same equality of opportunity in order for everyone to thrive and have similar feelings towards their after-school program.

Syftet med denna uppsats är att utveckla en fördjupad förståelse för flickors relation till idrott i Moshi, Tanzania. Jag ville veta mer om hur en verksamhet arbetar för flickors möjligheter att utöva idrott. Jag ville också veta mer om hur verksamhetens personal och flickorna själva beskriver flickornas idrottande och dess betydelse för dem. Jag har valt kvalitativa metoder, såsom semistrukturerade intervjuer och en observation. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med personal i en verksamhet. Jag har också gjort en gruppintervju med tjejer från ett netbollslag. Även en observation under en netbollsträning har gjorts. För bättre förståelse av ämnet har den insamlade datan analyserats genom tidigare rapporter och forskning samt teorin om social konstruktivism och begreppet självkänsla och empowerment. Utifrån resultatet i denna studie har det bekräftats att det finns vissa skillnader mellan flickor och pojkars idrottande i Moshi. Flickor möjligheter att utöva idrott är begränsad. Detta är kopplat till flera olika faktorer inom det tanzaniska samhället. Vidare framkommer det att möjligheter att utöva idrott finns. I skolor och andra organisationer får flickorna möjlighet att delta i idrott. Vidare har det bekräftats att idrotten har en positiv effekt på flera olika sätt. Idrottens betydelse har beskrivits med både positiva och negativa effekter för de flickor som deltar i idrottandet. Effekter som ökat självförtroende och empowerment är exempel på positiva effekter som idrotten medför. En annan positiv effekt som har beskrivits är vikten av idrott för sexualiteten. Exempel på negativ effekt är exkludering. The aim of this essay is to develop an in-depth knowledge of girls’ relationship to sports in the city of Moshi, Tanzania. I would like to know more about how one organization are working for girls’ opportunities of practice sports. Also, I would like to know more about how staff and the girls from the organisation describe girls practice of sports and its meaning to them. I have chosen qualitative methods, such as semi-structured interviews and one observation. To achieve the aim, I have conduct interviews with staff at one organisation. I also have done one group interview with girls from a netball team. Also, one observation during one netball training has been done. For better understanding of the subject, the collected data have been analysed through previous researches and the theory of social constructivism and the concept self-esteem and empowerment. According to the results of this study, it has been confirmed that there´s some differences between girls´ and boys' sports in Moshi. Girls opportunities of practice sports are limited. This is linked to several different factors within Tanzanian society. Furthermore, it appears that opportunities of practice sports exist. In schools and other organisations, girls are given the opportunity to participate in sports. Furthermore, it has been confirmed that sport has a positive effect in many ways. The meaning of sports has been described with both positive and negative effects for girls who participate in sports. Positive effects such as increased self-esteem and empowerment are examples of described effects. Another positive effect which has been described is the importance of sport for the sexuality. Examples of a negative effect is exclusion.

Studiens syfte är att beskriva och jämföra pojkars respektive flickors matematiska mindset i årskurserna 2 och 3. Detta görs genom att beskriva vad pojkarna respektive flickorna anser utmärka personer som är matematiskt duktiga, vad gemene man behöver göra för att bli matematiskt duktig, samt deras syn på sin egen förmåga i matematikämnet. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv elever, sex pojkar och sex flickor. Resultatet visar att eleverna har en samstämmig syn på hur de matematiska kunskaperna kan förbättras och menade att det sker genom övning och träning. Flickorna ansåg att de var duktiga i matematik, men pojkarna hade inte samma tilltro till sin matematiska förmåga. Övriga slutsatser som dras är att det kvarligger stereotyp syn hos pojkarna, vilka ansåg att män är mer matematiska än kvinnor. Detta synsätt återfanns inte hos flickorna. The aim of the study is to describe and compare the mathematical mindset of boys and girls in grades 2 and 3. This is done by describing what the boys and girls think distinguish people who are mathematically proficient, what they think one needs to do to become mathematically proficient, and their beliefs about their own mathematical ability. To receive answers on these research questions semi-structured interviews were conducted with twelve students, six boys and six girls. The result indicates that the students have a consistent view of how mathematical knowledge can be improved and meant that this is done through practice. The girls thought they were good at mathematics, but the boys did not have the same confidence in their own mathematical ability. Other conclusions drawn are that the boys seem to have a more stereotypical approach than the girls as they considered that men are more mathematical than women. This view was not found for the girls.

The purpose of our study was to examine the representation of girls and boys in journalism directed towards children between 8 and 14 years old. The study was conducted upon 15 articles from the Swedish children’s magazine Kamratposten. We examined how the gender systems reproduce and/or change through Kamratposten’s series “KP fixar”. To be able to analyze this we used a critical discourse analysis as method and we used theories including gender systems, media logic and identification. Our main results of the study showed that the gender systems and gender contracts both were changed and reproduced in “KP fixar”. The changes were shown through the fact that girls and boys were mainly not treated differently from each other based on their sexes, however the reproduction could be seen through the children being described as prominently masculine or feminine based on the performed activity in the articles.

How is girls’ violence constructed and given meaning? In what ways are girls who use violence positioned? This thesis explores how girls’ violence is given meaning within different contexts, with a specific focus on the significance given to notions of gender and femininity. It is based on two studies. The first is based on interviews and creative word-based methods with seven girls/young women aged between 18 and 23. These girls all have personal experiences of acting out and/or using violence. The second study is based on focus group interviews with eleven professionals, three men and eight women. These professionals have various experiences of meeting and working with girls and/or violence. The data from both studies is analysed from a discourse psychological perspective, that is based on interwoven ideas from discourse analysis and social psychology. When the girls and the professionals are talking about girls’ violence the results show that girls’ violence concern more than the issue of violence as a problematic social action. It also concern notions of gender, femininity and girlhood. In most cases girls’ violence is constructed as deviant and different, as an anomaly, which needs to be explained in ways that make it possible to include within understandings of femininity and girlhood. The results also show how notions of gender and femininity are interwoven with class, ethnicity, functionality and ideas about being human. Although a position as a violent girl sometimes appears to be useful or desirable, the girls’ and the professionals’ talk shows that there is a risk that girls who use violence are constructed not only as different and deviant but as so incomprehensible that they will be constructed as “crazy”, or in other words less human, and therefore not possible to help or save. For this reason, it is important to reconsider and deconstruct the current discourses of violence. A wider perspective on girls’ violence would make it possible to understand girls who use violence, those who are exposed to girls’ violence and the help and support that is available from the welfare system in new ways.

En kvalitativ studie som undersöker hur barn kan påverkas av upplevt våld i nära relation och hur våldets orsaker kan förstås och förebyggas. Studien är baserad på fyra intervjuer med yrkesverksamma socionomer som har erfarenhet av arbete inom våld i nära relation. Socionomerna arbetar på ett Barnahus, ett kriscentrum för män, Centrum mot våld samt en verksamhet som bland annat arbetar med familjesamtal. De teoretiska ramar som studien utgörs av är genusperspektivet samt symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet indikerar på att konsekvenserna av våld är desamma oaktat om ett barn har bevittnat eller själv blivit utsatt för våldet. Detta främst vad gäller de psykiska konsekvenserna som vanligen förklaras i form av skuld, skam och självförakt. Konsekvenserna beroende på barnets könstillhörighet visar på olikheter, där identifikation till föräldrar och anpassning efter samhällsnormer tycks ha en inverkan på barnets utveckling till följd av våldet. Många barn har obearbetade känslor vilka presenteras som konsekvenser av våldet, men kan även förstås som orsaker till eget bruk av våld i nära relation senare i livet. För att mildra konsekvenser men också förebygga våldet och dess uppkomst behöver ett större föräldraansvar tas för att minska ett barns konsekvenser samt avlasta barnets känslor av skuld. Ytterligare behöver barn ges möjlighet att resonera kring samhällsnormer och könsspecifika förväntningar.

Syftet med arbetet är att studera och analysera hur flickor bedöms idag inom juridiken och det sociala arbetet. Forskning visar att under tidigare versioner av lagstiftning för tvångsomhändertagande har flickor bedömts efter sin sexuella aktivitet och lössläppthet och trots att lagar förändrats kopplas fortfarande bedömningar av flickors förbrytelser till deras sexualitet. Forskning visar också att det finns ett betydande könsrollstänkande inom socialt arbete och att det tycks råda en allmän moralpanik över flickors sexualitet. Teorier och begrepp som hjälpt oss tolka de domar som vårt forskningsunderlag består av, är moralpanik och queerteorins heteronormativitet vilka ryms inom socialkonstr­u­k­tionismen. Vi har med ett feministiskt intresse och en hermeneutisk ansats gjort en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av LVU-domar för att se på vilka grunder flickor omhändertas på grund av eget beteende enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Trots förändringar i lagstiftningen visar det sig fortfarande att en förlegad kvinnosyn och heteronormativa könsroller tycks påverka i juridiska domslut. Detta indikerar att den nuvarande praktiken upprätthåller och reproducerar könsroller.

Young people cannot, due to their age, possess a full citizenship. But through their education, they are future citizens under development and have rights such as participation and influence in matters that affect their lives. Historically, women have been excluded from citizenship. Young girls today are thus in a complex situation where their sex and age can affect their citizenship. The aim is therefore to provide further understanding of how experiences of participation and influence are interpreted by girls between the ages of 13 – 17 within youth recreation centers in Växjö municipality, as part of the development of a future citizenship. It also intends to examine what influences the girl’s interpretations of participation and influence. The theoretical outset starts with Marshall and Bottomore’s theory of citizenship but mainly focuses on Listers four building blocks for children and young people's citizenship as well as gender and power. The study is based on twelve semi-structured interviews with girls who visits different youth recreation centers. The outcome shows that the girls have experience of participation and influence because they feel included. They view age and lack of knowledge as possible risks of not getting the opportunity for participation and influence. Personal qualities such as responsibility alongside with the social environment’s acceptance creates the conditions and opportunities to participation and influence. One conclusion is that; affiliation, inclusion, interaction with the social environment, individual characteristics and social relationships to friends and youth recreation leaders can influence the girl’s interpretations of participation and influence. The main conclusion is that opportunities to exercise participation and influence is seen as a process of becoming a future citizen.

The Swedish author Agnes von Krusenstjerna is known for her depictions of girls becoming women, a motif that she returns to again and again throughout her works. Previous academic literature on Krusenstjerna highlights that she writes about girls, maturation, and eroticism, but does not explore what ‘becoming a woman’ means. While the terms ‘girl’ and ‘woman’ are commonly regarded as signifiers of age and sex only, they are in fact laden with a number of assumptions, which I explore in Krusenstjerna’s novels. This thesis analyses the depictions of girls coming of age through their encounter with love and sexuality in Krusenstjerna’s early novels Ninas dagbok (The Diary of Nina, 1917), Helenas första kärlek (Helena’s First Love, 1918), and the Tony trilogy Tony växer upp (Tony Grows Up, 1922), Tonys läroår (Tony’s Apprenticeship, 1924), and Tonys sista läroår (Tony’s Last Apprenticeship, 1926). I explore how the idea of girls becoming women relates to love and sexuality, and I pose the following questions: How is the term ‘girl’ constructed in Krusenstjerna’s early novels? How does a girl become a woman and what implications does womanhood have? Which characters and phenomena in the girl’s surroundings constitute the conditions for her becoming a woman, and which ones risk delaying or even preventing this transition? Furthermore, I seek to connect the depiction of girls, love, and sexuality with Krusenstjerna’s contemporary literary critics’ view of her early novels as girls’ books, i.e. novels for young women, or associated with that literary tradition, even though they were not published as such. I use a combination of feminist and queer theory focussing on temporality. Throughout the thesis, I connect Krusenstjerna’s writings to those of other authors. The following novels are connected to the tradition of books for girls and are used as the starting point for my hermeneutical readings of Krusenstjerna’s works: The Girls at His Billet (1916) by Berta Ruck, Little Lord Fauntleroy (1886) by Frances Hodgson Burnett, Daddy-Long-Legs (1912) and Dear Enemy (1915) by Jean Webster, as well as Anne of Green Gables (1908), The Blue Castle (1926), and Emily’s Quest (1927) by L. M. Montgomery. Examining these novels, I focus on the motif of girls becoming women as well as a selection of other related topics. The thesis addresses two different ways of coming of age depicted in Krusenstjerna’s early novels. The protagonists of the first two novels, Nina and Helena, are portrayed as ‘girls’ who become ‘women’ through their encounter with men and their choice in love, whereas the protagonist of the Tony trilogy is described as a ‘girl’ who only temporarily becomes a ‘woman’ but then turns into a ‘girl’ again. Accordingly, the act of becoming a woman in Krusenstjerna’s first two novels, which is typical for the girls’ book tradition, follows normative expectations of the life trajectory, whereas the queer act of becoming – or rather un-becoming – a woman in the later Tony trilogy does not adhere to the same assumptions. I argue that the fact that the second part of the Tony trilogy has the same plot as Ninas dagbok, and the third instalment the same story as Helenas första kärlek, amplifies the impression that the Tony trilogy queers the normative life trajectory that is found in those two novels and is typical for the girls’ book tradition. Thus, as this thesis proposes, the girls’ book as seen in Krusenstjerna’s work, is queered.

Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader i flickors och pojkars skrivande under grundskolans tidigare år. I studien undersöks dagbokstexter skrivna av flerspråkiga flickor och pojkar i årskurs tre. Fokus ligger på att undersöka elevernas text- och meningslängd, långord samt nominalkvot. Tidigare forskning utförd på elever i årskurs nio samt på gymnasiet visar att pojkar tagit ett steg närmare flickorna i vissa aspekter i sin skriftliga komplexitet. Vår studie om elevers skrivande i årskurs tre talar till och med för att pojkarna gått förbi flickorna. Materialet består av tio dagböcker skrivna av sex flickor och fyra pojkar. I studien delar vi in eleverna som skriver texterna i flickor och pojkar, och vi förutsätter därmed att det finns vissa skillnader mellan dem som påverkar deras skriftspråksutveckling. Vi utgår från en positivistisk vetenskapsteori med en viss kvantitativ ansats och med tydligt mätbara textaspekter. De skillnader som studien visar är att pojkar skriver längre texter, har högre nominalkvot samt använder fler långord. Flickorna skriver däremot längre meningar än pojkar.

According to previous findings girls tend to excel in school to hide and compensate for difficulties due to their ADHD diagnosis. Girls show a higher level of inattentive/introverted symptoms, whereas boys show higher levels of hyperactive symptoms. Based on prevailing research, this essay seeked to find a better understanding toward the symptoms and psychosocial effects among girls with ADHD, with a feminist approach. To investigate the objective a literature study has been conducted, where nine peer reviewed documents have been selected as primary documents for data and analyses. The present study found there to be a lack of knowledge among professionals about girls with ADHD regarding to symptoms, psychosocial effects and treatment. Furthermore, the study suggested a gender bias in the school environment, where teachers had a negative impact on whether girls with ADHD symptoms were referred for further assessment and treatment. Based on the literature review, it was concluded that girls are subordinate to boys in terms of receiving help and support, which may have consequences for the way girls’ symptoms and psychosocial effects are dealt with. The conclusion was made that society’s view of girls with ADHD is, from a feminist approach, not related to an ill will, but lies in deeper social structures. Keywords: ADHD, girls, effects, symptoms, gender

If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren. Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

Bakgrund: Barnmorskor på ungdomsmottagningar spelar en viktig roll i att informera och utbilda ungdomar om pubertetsutveckling och sexualitet. Under puberteten sker fysiska förändringar med unga tjejers kroppar. I underlivet sker tillväxt och en ökad sekretion vilket ger upphov till flytningar. Trots att detta är en normal process är det något som unga tjejer har frågor om då de söker sig till ungdomsmottagningar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av hur unga tjejer på ungdomsmottagningen informeras om normala flytningar. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och totalt inkluderades sju barnmorskor verksamma inom ungdomsmottagning. Resultat: Resultatet presenteras genom två kategorier; Information om vad som är normala flytningar och hur kroppen fungerar samt Information för ungdomar i olika åldrar vid utåtriktat arbete. Underliggande dessa fanns tre underkategorier; Normala flytningars förändringar genom menstruationscykeln, Stärkande gynekologisk undersökning och egenundersökning samt Konkret information genom visuella hjälpmedel. Konklusion: Genom att ge hälsofrämjande information kan barnmorskor ge unga tjejer en tydlig bild över vad som är normalt och även ge en uppfattning om vad som avviker från det normala. Ökad kunskap och förståelse bör kunna ge unga tjejer en starkare självkänsla.

Det här självständiga arbetet har som syfte att ta reda på vilka uppfattningar som flickor på högstadiet har om teknikämnet för att kunna se vad som kan förändras i den nuvarande teknikundervisningen. Syftet är också att det aktuella arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas åt ett håll så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och på så sätt kan utveckla ett intresse som gör att de vill välja att läsa vidare på gymnasiets teknikprogram. Frågeställningarna som användes i undersökningen var: - Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet? - Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet? Undersökningen genomfördes med två fokusgruppsintervjuer på två skolor i två olika kommuner. Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch. The purpose of this report is to find out what perception of technology girls in lower secondary school have, so that technology as a subject can be altered. Another aim of this report is to create a helpful tool for future developing the technology subject so that more girls can establish an interest in the subject. This is as an understanding within technology could increase the possibility that they want to study technology in the future. The research issues for this study are: - What makes girls in lower secondary school interested in technology? - What affects girls in their choice of studying or not studying technology in upper secondary school? The study was performed by group interviews conducted at two different schools in different municipalities. Results given reveal that some girls believe that they have had too little training in technology, leading to a lack of knowledge about what technology is. This contributes to a lack of interest within technology, which makes them not think about choosing the technology program in the future. Some girl believe that the teachers play a significant role when it comes to the development regarding an interest in technology, and also that it is important to have female role-models to show that it is possible for girls to succeed in the technological industry.

Det här självständiga arbetet har som syfte att ta reda på vilka uppfattningar som flickor på högstadiet har om teknikämnet för att kunna se vad som kan förändras i den nuvarande teknikundervisningen. Syftet är också att det aktuella arbetet ska kunna bidra till att teknikundervisningen kan utvecklas åt ett håll så att fler flickor känner att de förstår vad teknik är och på så sätt kan utveckla ett intresse som gör att de vill välja att läsa vidare på gymnasiets teknikprogram. Frågeställningarna som användes i undersökningen var: - Vad gör teknikämnet intressant för flickor på högstadiet? - Vad påverkar flickor till att välja/inte välja teknikprogrammet på gymnasiet? Undersökningen genomfördes med två fokusgruppsintervjuer på två skolor i två olika kommuner. Av resultatet framkom det att en del flickor anser att de haft så lite teknikundervisning att de saknar kunskap om vad teknik är, och att det har bidragit till att de inte utvecklat något intresse för teknikämnet och därmed inte heller funderar på att välja teknikprogrammet. En del flickor anser även att lärarnas roll är viktig för att kunna utveckla ett intresse för teknikämnet, men att det också är väldigt viktigt att ha kvinnliga förebilder som kan visa att det är möjligt även för flickor att lyckas inom en teknisk bransch. The purpose of this report is to find out what perception of technology girls in lower secondary school have, so that technology as a subject can be altered. Another aim of this report is to create a helpful tool for future developing the technology subject so that more girls can establish an interest in the subject. This is as an understanding within technology could increase the possibility that they want to study technology in the future. The research issues for this study are: - What makes girls in lower secondary school interested in technology? - What affects girls in their choice of studying or not studying technology in upper secondary school? The study was performed by group interviews conducted at two different schools in different municipalities. Results given reveal that some girls believe that they have had too little training in technology, leading to a lack of knowledge about what technology is. This contributes to a lack of interest within technology, which makes them not think about choosing the technology program in the future. Some girl believe that the teachers play a significant role when it comes to the development regarding an interest in technology, and also that it is important to have female role-models to show that it is possible for girls to succeed in the technological industry.

This study is based on a qualitative method in which the data consists of local social services' statements on girls as young delinquents. The sample consists of ten statements received from two courts in the Stockholm area, where girls between 15-17 years old are suspected of either theft/ attempted robbery or violent offences. By using a gender perspective the purpose of the study is to look at the social services constructions of girls who are suspected of any of the crimes. Results and analysis indicate that girls are constructed in a variety of ways. We have not found that the suspicion of crime has shown any clear differences but that assessment of particular care has been more of importance. Some statements emphasize the girls' crime, on the other hand some statements describe girl’s crime as reduced and seems to depend on other factors.

Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan. Background: Girls with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are at increased risk of not being detected as there is a lack of knowledge how to identifying ADHD symptoms, especially in girls. Consequently, they risk not getting adequate support during their schoolyears. In the health-promoting nursing at school, the nurse shall respond to the needs of the students in the best possible way, based on trust, science and proven experience. Purpose: The purpose of the study is to describe young women with ADHD and their experiences during the school years. Method: The study has been conducted with qualitative methodology and the material has been analyzed with a qualitative meaning analysis. The study is based on six interviews conducted via e-mail. Result: The analysis resulted in six categories describing young women with ADHD and their experiences during their school years; To feel mentally bad and excluded; Experience lack of understanding; Experience in the classroom; Gaining understanding; Experience getting an ADHD diagnosis; Getting an earlier ADHD-diagnosis would have facilitated. Conclusion: There is a lack of knowledge in school to identify ADHD in girls, and as result they are often diagnosed as late as in their teenage years. Lack of knowledge and inadequately individualized support efforts have a negative impact on school performance and mental health.

The voluntary based sports movement has for over a hundred years been supported by state funds and seen as an important part of the Swedish society. In the city of Linköping the ethnical and economical segregation has been increasing in recent years and the consequences are reflected in the local sports associations. In Skäggetorp, statistically the most underprivileged district in city, there is no longer any football association offering activities to children under fourteen years old, either boys or girls. Furthermore, girls with immigrant background are generally less involved in the sports movements and efforts are made from both public authorities and other actors to incite activity.This essay analyses the political rationality lying behind the planned and realized interventions and how the actors have been experiencing the processes of cooperation. The empirical material has been collected by interviews with the involved actors. The theoretical framework has been constituted by a theory of construction of problem representation along with theoretical concepts as capital and governance.Main findings consist of a difference of rationality depending on whether the activity is aimed at boys or girls or if it is conducted within the structure of sports associations. Also, associations in underprivileged urban districts are both seen as possible promotors for social change and as subjects in need of help. The system of public allowances for sports associations can only be distributed to projects even though all actors are addressing a long-term approach. This study also shows the challenges that exists within the decentralisation of public administration, governance and cooperation by different actors.

I denna uppsats granskas Socialstyrelsens dokument för att undersöka hur ADHD presenteras. Ett speciellt fokus har varit att undersöka hur köns- och genusskillnader i relation till ADHD beskrivs och vidare om och på vilket sätt Socialstyrelsens uppdrag om jämställdhetsintegrering framträder i dokumenten. För att uppnå syftet med uppsatsen har en kritisk textanalys med en maktanalytisk ansats bedrivits för att granska delar av Socialstyrelsens kunskapsmaterial och även en lägesrapport kring ADHD. Resultatet av analysen visar att Socialstyrelsens dokument i vissa delar beskriver ADHD på ett stigmatiserande och diskriminerande sätt vilket kan bidra till exkludering och socialt förtryck. Socialstyrelsen bidrar delvis även till att upprätthålla bilden av ADHD som en pojk-diagnos vilket kan leda till att flickor missas, då flickornas symtom och upplevelser inte beskrivs på ett utförligt sätt i dokumenten. Resultaten i uppsatsen pekar även på att uppdragen Socialstyrelsen har haft gällande jämställdhet inte har implementerats i alla delar av materialet, vilket medför att målen om jämställdhet inte har uppnåtts i alla avseenden. In this paper, documents from the National Board of Health and Welfare in Sweden is examined to investigate how ADHD is presented. A particular focus has been to investigate how sex and gender differences in relation to ADHD are described and further if and in what way the National Board of Health and Welfare's mission on gender integration appears in the documents. To achieve the purpose of this paper, a critical text analysis with a power analytical approach has been conducted to review parts of the National Board of Health and Welfare's material and reports on ADHD. The result of the analysis shows that the National Board of Health and Welfare's document in some parts describes ADHD in a stigmatizing and discriminatory manner, which can contribute to exclusion and social oppression. The National Board of Health and Welfare also partly contributes to maintaining the image of ADHD as a boy's diagnosis, which may cause girls to be overlooked in diagnosis, as the girls' symptoms and experiences are not described in an adequate way in the documents. The results in the paper also show that the gender equality-mission has not been implemented in all parts of the material, which means that the political goals of gender equality have not been achieved in all respects.

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster. Introduction: Social media has created a new arena for integration. Social media seems to affect young girls mental health. The purpose of the literature review is to examine some health risks among girls aged 11 to 17 years born after 1993 witch has been exposed to through social media. Method: Ten original articles published in the past five years have been sought out through PubMed. Relevant articles were reviewed and thematized based on health risks which are found in the overview. Results: The literature review examined previous research on health risks in young girls born after 1993 in the use of social media. Girls tend to be more affected by the comments and are affected over time which can lead to depression and anxiety. Self-harm and suicidal tendencies are directly linked to depression. Self-confidence is affected by comments on social media. Girls tend increasingly to suffer from psychosomatic disorders due to use of social media. Social media can increase the feeling of fear and insecurity. The girls' body image is influenced by social media, which ultimately can lead to eating disorders. Discussion: The use of social media can be seen as a health risk in young girls. Nevertheless, the impact of social media is seen as on of the triggers for other underlying causes. Social media can also provide health benefits.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur journalister rapporterar om barnmord. Dels handlar det om hur de tillämpar de pressetiska reglerna i rapporteringen samtidigt som de förhåller sig till nyhetsvärderingskriterierna. Dels handlar det om att studera om det finns en balans mellan dessa perspektiv. Tre fall där 10-åriga flickor var offer under olika år analyserades. Åren var 1992, 2000 och 2008. Metod och material: Metoderna som tillämpas för att analysera materialet är kvantitativ innehålls-analys och tematisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen tillämpas på totalt 467 analysenheter. Den tematiska textanalysen som är kvalitativ tillämpas på 18 av de totalt 467 analysenheterna. Materialet bestod av artiklar från lokaltidningarna Östersunds-Posten, Barometern och Södra Dalarnes tidning. Dagens Nyheter dagspress och Expressen kvällspress. Huvudresultatet: Resultatet från de båda analyserna, oavsett tidningstyp, visar att journalisterna i viss mån agerar oetiskt utifrån de pressetiska reglerna. Resultatet kunde tolkas som att de kommersiella faktorerna och nyhetskriterierna var viktigare för journalisterna att beakta istället för att värna om de pressetiska reglerna och därmed de anhöriga. Detta tolkas dels utifrån att tidningarna publicerade information som kunde identifiera gärningsmännen, dels att de rapporterade detaljrikt om hur flickorna hade blivit bragda om livet. Purpose: The purpose of the study is to investigate how Swedish journalists covered murders in which children were victims. The main question of the study is whether in reporting there was a balance between following the professional ethical rules and the news values. The study follows the coverage of three cases where female children were murdered in small Swedish towns (in 1992, 2000 and 2008), and traces the dynamics of how the reporting has changed. Method and material: The study applied quantitative content analysis and thematic text analysis to analyse the material. The material of the study was comprised of articles published in the morning newspaper Dagens Nyheter, evening newspaper Expressen and local newspapers Östersund-Posten, Barometern and Södra Dalarnes tidning. 467 units were analysed in the quantitative part, and 18 units – in the qualitative part. The results: The analysis shows that regardless of the type of the newspaper, the journalists often do not follow the professional Code of Ethics when reporting on murders where children are victims. All the newspapers in all the three cases published information that could allow for identification of the perpetrator and provided the reader with (often unnecessary) details about the murders of the girls. The study shows that the frequency of reporting has increased from the beginning of the 1990s, however, in all the three cases, the media rather based their descriptions of the murders on the news values than on the professional ethical rules. This can potentially be explained by the newspapers’ orientation at commercial benefits rather than protection of the next of kin to the murdered.

Inledning: Fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar. Många barn når inte upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, och flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera orsakerna bakom att flickor i åldern 5-16 år är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Metod: Studien är en litteraturöversikt som innefattar tio artiklar. Sökning efter artiklar gjordes i olika relevanta databaser, och därefter granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Vanligast förekommande orsaker till flickors lägre fysiska aktivitetsnivå i jämförelse med pojkars delades in i följande teman: upplevd kompetens, konflikt, kroppsuppfattning, vänner och påverkan från familj. Diskussion: Flickor blir retade av pojkar och har en uppfattning av att inte vara tillräckligt bra på grund av pojkars beteende. Familj och vänner kan utgöra både motivationsfaktor och hinder. Skolan är en viktig arena för interventioner inom fysisk aktivitet med tanke på tiden barn spenderar där. Synen på flickor och fysisk aktivitet behöver förändras, och interventioner behöver göras på många olika nivåer i samhället. Nyckelord: Fysisk aktivitet, flickor, upplevd kompetens, jämställdhet, folkhälsa