Search

When consumers demand to change from one mortgage institution to another within a homogenous market, they tend to face both monetary and non-monetary switching costs. As a result, a consumer lock-in effect arises making it difficult and costly to change provider, which hamper the consumer mobility on the market. The objective of this paper is to measure these consumer switching costs on the Swedish mortgage market and how this affect market power. First, the consumer switching costs is estimated by applying Shy’s (2002) model. Secondly, Lerner Index is calculated to measure marker power, which is used to study the influence of switching costs on market power by applying a Random Effects Model. The results shows that consumers on the Swedish mortgage market face a switching cost that are approximately between 4-5% of the consumer mortgage. However, no significant influence of switching costs on market power is found. Furthermore, the results mirror a complex market where further research is needed.

Efter flera år av stöd har sol- och vind-el blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och börjat konkurrera ut stora termiska anläggningar för elproduktion. Det stängs nu kol- och kärnkraftverk i flera länder i världen och förespråkare för dessa teknologier hävdar, på olika sätt, att marknaden styr fel och att dessa kraftverk ”behövs” av olika skäl. I denna rapport har vi undersökt om det finns någon grund för ett sådant ”behov” av kärnkraftverk i Sverige som motiverar att det sker nyinvesteringar trots att konkurrensen på marknaden håller på att slå ut dem. Syftet med denna rapport är inte att fastslå om man bör ha ett framtida elsystem med eller utan kärnkraft, utan att analysera grunderna, dvs kunskapsläget, för påståendet att det är nödvändigt att ha kärnkraft. Alla diskussioner om framtiden är osäkra, så vi gör heller inte anspråk på att förutse hur framtiden kommer se ut. Upplägget är att gå igenom olika frågeställningar, och koppla dessa till frågan om huruvida kärnkraften är nödvändig för framtiden, så som framförts med exempelvis följande argument: a) Kärnkraft behövs av ekonomiska skäl b) Kärnkraft behövs för att vi inte ska vara importberoende c) Kärnkraft behövs eftersom det finns kapacitetsbrist i t ex Malmö och Stockholm d) Kärnkraft behövs för att klara elektrifieringen av transporterna och industrin e) Kärnkraft behövs för att klara klimatmålet f) Kärnkraft behövs för att vi ska få el alla timmar, dvs klara leveranssäkerheten g) Kärnkraften behövs för att klara frekvensstabiliteten h) Kärnkraft behövs för stödtjänster till elsystemet I avsnitt 2-7 finns en genomgång av dagsläget. I avsnitt 8 finns en mer detaljerad genomgång av listan a)-h) ovan. Mer tekniska detaljer om systembalansering och effektbalansberäkningar finns i Bilaga A-C. Den slutsats vi drar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska kunna få ett stabilt, säkert och fossilfritt elsystem i Sverige i framtiden. Ett elsystem med stor mängd sol- och vindkraft ser dock annorlunda ut än ett med stor mängd kärnkraft. Frågan är då om detta system blir dyrare. Ingen vet vad olika kraftslag kommer att kosta år 2045, men under senare år har det skett en kraftig minskning av kostnaderna för sol- och vindkraft. Samtidigt har kärnkraftens kostnader istället ökat kraftigt. Den är nu betydligt dyrare än ny vindkraft. QC 20200520

Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

Title: Which is the student´s perception of the city? Aim: The aim is to describe and analyze how students perceive a city's image and the factors that characterize the city's place brand. The subsidiary aim is to observe the impact of the city's image has to attract students for residence. The research questions are: 1. What factors do students perceive as characteristic for the city's image? 2. What impact has the factors on students' choice of residence? 3. How do the students’ perceptions differ? Method: Data for the study were collected through preliminary study, an interview with the city's leaders. The pilot study gathered data, which gave basis to our web-based questionnaire sent out to the campus students at the University of Gävle. The study therefore mixes qualitative and quantitative method but relate to quantitative research design. Collected data were analyzed by descriptive-, factor, correlation and cluster analysis in SPSS. Results & Conclusions: The result shows that students associate the factors activity, feelings and environment as the strongest with Gävle´s place brand. The most significant in students' choice of residential location are restaurants, sports, challenge, site location and career. Various student groups have different opinions of what they associate most strongly with Gävle´s place brand and in their choice of residential location. Suggestions for future research: The current research examines the larger part of the physical aspects of a city's place brand which creates opportunities for future research to study the intangible factors of a place brand from a student perspective. Other recommendations are to conduct interviews with students to more deeply investigate the factors that influence their choice of residence. We also urge to test our model developed for other target groups in a city and a final suggestion is to test the study's research design and model for other student cities. Contribution of the thesis: The study presents the students´ perception of the Gävle´s place brand, important factors from the students´ perspective are presented in a new theoretical model. Practical use of this paper is given to the cities leaders by understanding what attracts student´s to choose residence. Keywords: Place branding, image, settlement, students, Gävle. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur studenter uppfattar en stads image och vilka faktorer som utmärker stadens place brand. Delsyftet är att undersöka vilken inverkan stadens image har för att attrahera studenter för bosättning. Framställning av studiens forskningsfrågor: Vilka faktorer uppfattar studenter som utmärkande för stadens image? Vilken inverkan har faktorerna på studenternas val av bosättning? Hur skiljer sig studenternas uppfattningar? Metod: Data till studien har samlats in genom förstudie i form av en intervju med stadens ledare. Förstudien samlade data vilket gav underlaget till vår webbaserade enkät som skickades ut till campusstudenter på Högskolan i Gävle. Studien blandar därför kvalitativ och kvantitativ metod men förhåller sig till kvantitativ forskningsdesign. Insamlad data analyserades genom deskriptiv-, faktor-, korrelations-, och klusteranalys i statistik programmet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att aktiviteter, känsla och miljö är de faktorer som studenter förknippas starkast med Gävles place brand. De variabler som associeras starkast till Gävle och är samtidigt mest betydande för studenternas val av bostadsplats är restauranger, idrott, utmaning, platsens läge och karriär. Olika studentgrupper har olika åsikter över vad som de förknippar starkast med Gävles place brand och för val av bostadsplats. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien undersöker till större del fysiska aspekter hos en stads place brand vilket skapar möjligheter för framtida forskning att studera immateriella faktorer i ett place brand ur ett studentperspektiv. Andra rekommendationer är att utföra kvalitativa intervjuer med studenter för att djupare undersöka faktorer som har inverkan på deras val av bosättning. Vi uppmanar även att pröva vår modell på andra målgrupper i en stad och ett sista förslag är att testa studiens forskningsdesign och modell på andra studentstäder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen framställer studenternas uppfattning om Gävles place brand, vilka faktorer som är viktiga ur studenternas perspektiv och presenteras i en teoretisk modell. Praktisk användning av uppsatsen ges till stadens ledare genom förståelse för det som attraherar mest för studenternas val av bosättning. Nyckelord: Place branding, image, bosättning, studenter, Gävle.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur & Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning. Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga. Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.