Search

Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras. Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden. Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden. Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas. Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.

Denna studie fokuserar på inlärningsprocessen rörande böjningstoner på diatoniskt munspel. Studien är grundad i tidigare forskning om munspel och munspelares kunskapsutveckling och har genomförts med en fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre munspelare: en lärare, en elev och en frilansmusiker. De frågor som ställdes till informanterna fokuserar på hur de lärde sig tekniken att böja toner, och hur specifika speltekniska framsteg samt andra erfarenheter påverkade dem i inlärningsprocessen. Undersökningens resultat visar att böjningstoner på diatoniskt munspel är en teknik som kan beskrivas, av till exempel lärare, men som fram för allt måste kännas fram av den som lär sig för att effekten ska uppkomma och utvecklas till en färdighet. I samband med att någon lär sig böjningstoner samverkar flera aspekter, som munspelarens förmåga att experimentera själv och att imitera andra. En annan aspekt som kan påverka är hur den lärande uppfattar och tolkar beskrivningar från andra. Dessutom har det betydelse i vilken position på ett diatoniskt munspel som en ton böjs då förutsättningarna för att böja toner skiljer sig mellan olika positioner. Undersökningen visar också att böjningstoner på diatoniskt munspel bidrar till att instrumentet får större möjligheter, inte bara tonmässigt och harmoniskt utan även konstnärligt uttrycksmässigt.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varje enskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Det var med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utveckla programmeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdraget formulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment i programmering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Tekniskt basårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. De funna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarande studenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för att samla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematisk analys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer från problembaserat och induktivt lärande. Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori, arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det som tidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivt introduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrån de funna svårigheterna. Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blev avdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentet kan tas vidare på Tekniskt basår. In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during the introductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis. The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varjeenskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Detvar med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utvecklaprogrammeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdragetformulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment iprogrammering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019).Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Teknisktbasårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. Defunna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarandestudenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för attsamla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematiskanalys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer frånproblembaserat och induktivt lärande.Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori,arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det somtidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivtintroduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrånde funna svårigheterna.Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blevavdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentetkan tas vidare på Tekniskt basår. In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during theintroductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis.The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Background: Diabetes mellitus ( DM) is a common endocrinopathy in cats. Most affected cats suffer from a type of diabetes similar to type 2 diabetes in humans. An increasing prevalence has been described in cats, as in humans, related to obesity and other lifestyle factors. Objectives: To describe the incidence of DM in insured Swedish cats and the association of DM with demographic risk factors, such as age, breed and sex. Animals: A cohort of 504,688 individual cats accounting for 1,229,699 cat- years at risk ( CYAR) insured by a Swedish insurance company from 2009 to 2013. Methods: We used reimbursed insurance claims for the diagnosis of DM. Overall incidence rates and incidence rates stratified on year, age, breed, and sex were estimated. Results: The overall incidence rate of DM in the cohort was 11.6 cases ( 95% confidence interval [ CI], 11.0- 12.2) per 10,000 CYAR. Male cats had twice as high incidence rate ( 15.4; 95% CI, 14.4- 16.4) as females ( 7.6; 95% CI, 6.9- 8.3). Domestic cats were at higher risk compared to purebred cats. A significant association with breed was seen, with the Burmese, Russian Blue, Norwegian Forest cat, and Abyssinian breeds at a higher risk compared to other cats. No sex predisposition was found among Burmese cats. Several breeds with a lower risk of DM were identified. Conclusions and clinical importance: Our results verify that the Burmese breed is at increased risk of developing DM. We also identified several previously unreported breeds with increased or decreased risk of DM.

Projektet Tablets as Tools - added value through mobile learning? har bedrivits på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen och biblioteket. Syftet med projektet har varit att utforska nya pedagogiska möjligheter och utvidga samarbetet mellan lärare, bibliotekarier och IT-tekniker. Särskilt fokus har legat på att få ökad kunskap om användande av informationsresurser i mobila enheter och om hur ny teknik kan användas i campusbunden och nätbaserad utbildning.

Lunds Universitets bibliotek testade mellan oktober 2013 och juli 2014 förvärvsmodellen Patron Driven Acquisition (PDA) via e-boksaggregatorn EBL. Arbetet med testet sattes upp i projektform. I följande rapport beskrivs modellen, projektgruppens förberedelsearbete samt resultat av projektet.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation. Förskollärarna beskrev att för pedagogisk dokumentation fanns det många olika digitala verktyg men reflektion fanns inte med som verktyg för pedagogisk dokumentation. De slutsatser vi drog utifrån studien är att lärandet i verksamheten enligt förskollärarna synliggörs av pedagogisk dokumentation. Förskollärarna blir trygga och professionella av pedagogisk dokumentation. Barnen blir bedömda med hjälp av pedagogisk dokumentation. De verktyg som används för pedagogisk dokumentation är digitala. Reflektion används inte som verktyg för pedagogisk dokumentation.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.

Since prehistoric time man has used wood to build their environment. The material’s availability combined with its good mechanical properties has often made it the material of choice. Like all materials exposed to natures degradative processes the properties of wood decreases over time. Rot, UV radiation and attacks by insects and pests damage wood if not protected. Since we want what we build to consist, optimizing our building materials durability is of great interest. Techniques and methods for increasing the endurance of wood have been developed in several different places and for a long time. Three reinvented methods to modify wood and its properties are heat treatment, acetylation and furfurylation. This work examines the durability problems that occur to wood used as façade material, and methods for increasing the durability are identified. By conducting a literature review three, in Sweden only small-scale established, methods of modifying wood are being examined. Most of the treatment methods increase the biological resistance in exchange for weakened mechanical properties. Modified wood often has similar characteristics as conventional pressure-treated wood, why a transition from environmentally hazardous pressure-treatment to wood modification would be an environmental benefit. In connection with the work the design of a single family home was made. By applying the results encountered in the work of wood treatments, we found that the most appropriate choice of façade material for the single family home is furfurylated wood. There is currently no large-scale commercial production of modified wood in Sweden. Since we have a good access to forests in Sweden, there is a strong tradition of timber construction and there are environmental benefits in reducing the use of pressure-treated wood, we see great potential in developing a Swedish production of modified wood.

Som en del av ett projekt på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks (Sambibs) personal gått en kurs om iPads och appar. För att höja hela personalgruppens kompetens gick samtliga bibliotekarier kursen. Deltagarnas erfarenheter och åsikter dokumenterades i den blogg där kursuppgifterna publicerades och alla fyllde också i enkäter. Kursen avslutades med en gemensam diskussion. Resultaten analyserades utifrån antaganden om vilken kunskap bibliotekarier behöver i framtiden och hur deras kompetens kan utvecklas. Teorier om hur man kan åstadkomma lärande organisationer och förbättra medarbetarskap har också applicerats på utfallet. Analysen visar att kursen inte bara ledde till en större kännedom om surfplattor och appar; den gav också en allmän kompetenshöjning vad gäller ny teknik. Att alla gick kursen skapade en stärkt vi-känsla, både inom arbetsplatsen och gentemot den omvärld där Sambib verkar. As part of a project at the Faculty of Social Sciences at Lund University the staff at the Social Sciences Faculty Library (Sambib) attended a course on iPads and apps. In order to improve the skills of the whole staff, all librarians took the course. The participants’ experiences and opinions were documented in the blog where the course information was published and everyone filled out questionnaires. The course ended with a joint discussion. The results were analyzed based on assumptions about what knowledge librarians need in the future and how to develop these skills. Theories of how to develop learning organizations and improve team learning have also been applied to the outcome. Evaluation results show that the course not only led to a greater awareness of tablets and apps, it also gave a general competence in terms of new technology. The fact that all librarians participated in the course lead to a stronger team spirit, both within the workplace and towards the faculty and the university as a whole.

Idag är det få som motsäger sig att människan är ansvarig för de klimatförändringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svåra att formulera men regioner såsom EU har infört handeln med utsläppsrätter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sätter nu upp egna mål för reduktioner av skadliga utsläpp. Vissa verksamheter går steget längre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. Här presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lärdomar som kan dras från deras erfarenheter. Resultatet visar på en viss misstro till externa kompensationsprojekt men främst en vilja att ta ansvar och förbättra på hemmaplan först. Utformningarna skiljer sig och det är många praktiska omständigheter att ha i åtanke när verksamhetsintern klimatkompensation ska införas. Klimatnyttan av dessa arbeten är svår att beräkna, men verksamheterna vittnar om att det skapar en medvetenhet, vilken på sikt kan leda till förändrat beteende som sparar både pengar och miljö. Nowadays, few people resist the fact that mankind is responsible for the climatic changes we are now beginning to experience. Global agreements seem difficult to form, but regions like the European Union has introduced an Emissions Trading Scheme, EU ETS. More and more nations and organizations are now also setting up their own emission reduction goals. Some organizations takes it even further and have created systems of carbon offsetting within their own organizations.This study has executed qualitative interviews with six Swedish organizations that have chosen internal carbon offsetting. Here you find their motives to compensate internally, how the work is designed and what lessons to be learned from their experiences. The results show a certain mistrust in external compensation-projects, but they mainly report a desire to take responsibility and to start improvements locally. The design of these works vary and there are many aspects of practicality to bear in mind when implementing internal carbon offsetting. The climatic benefits from these works are difficult to calculate, but the organizations claim that it creates a an awareness that, in the long run, can lead to an altered behavior, saving both money and the environment.

This study is case study of political participation among the Kani tribe from Kuttichal grama panchayat in the Thiruvananthapuram district in Kerala, India. The study is based on the collected data of 117 people of the Kani tribe living in four different settlements: Pankavu, Mangode-Valippara, Chonampara and Kaithode. The aim of the study is to examine the impact on political participation by different factors, which is done by the use of the quantitative method of cross tables. The study confirms previous studies in its conclusion that high status individuals, defined in terms of education and economic standard, are the group of the highest political participation, when this is defined as being involved in political work and holding a party membership. On the local political scene however, where political participation consists of participation in local assemblies and voluntary work, the impact of the examined variables are very limited. The main theory, which is used for the analysis, is a cost and benefit analysis.