Search

Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.

Bakgrund: I Sverige är det mer än 160 000 personer som insjuknat i demens och hälften av dem har Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. När diagnosen Alzheimers sjukdom ställts förändras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig ett ökat omvårdnadsansvar och känner en större ängslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades. Resultat: Består av fem huvudkategorier med subkategorier. I resultatet framkommer att anhöriga upplever stress, sorg, social isolering, glädje och personlig utveckling. Slutsats: Anhöriga upplever stora förändringar och påfrestningar vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskan måste därför ha förståelse för hur anhöriga upplever sin situation. Ett värdefullt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete med familjen är att hon/han skapar sig en bild av hur familjeförhållandena ser ut. Abstract in English: Background: In Sweden more than 160 000 people are suffering from dementia and half of them have developed Alzheimer’s disease, which is the most common of the dementia diseases. When the diagnose Alzheimer’s disease has been set the life situation changes for the patient and his/her family. The family members take a greater responsibility for the care and feel more anxious about the future. Purpose: To illuminate family member’s experiences to care for a person with Alzheimer’s disease. Method: This study was written as a common literature review and seven scientific articles were critically reviewed and analysed. Result: It consists of five main categories and subcategories. The result enlightens that family members experience stress, sorrow, social isolation, joy and personal growth. Conclusion: The family experience enormous changes and strains. When caring for the family member suffering from Alzheimer’s disease the nurse therefore needs to understand how the family members experience the situation. A valuable tool when the nurse is working with the family is if she/he can get a picture of what the family structure looks like.