Search

During spring 2020 the covid 19 virus spread all over the world. A supply shortage of personnel protective equipment (PPE) was apparent due to an increase of global need for PPE and worsened due to breakage of supply chains, closed factories, and boarders. It was difficult to rely on the ordinary global market for supply of PPE during the strained situation caused by the pandemic. Employers, who are responsible for ensuring security for their staff and not exposed to dangerous infections, tried to obtain personal protective equipment by various means. The result describes different methods to meet the need of PPE, such as emergency stockpile, acute purchase, gifts, voluntary- or own production in collaboration with local industry. There are apparent problems with having a sufficiently extensive contingency stock of PPE pending a possible pandemic or rely on being able to make acute purchases or receive gifts from the surrounding community. Voluntary production alone seldom reaches necessary volumes and it is difficult to ensure all aspects of sufficient quality. However, a temporary emergency production of PPE can quickly be started together with local domestic industry. The result describes the core components in such process. The requirements and standards regulating PPE mainly sets material requirements. We recommend getting an understanding of these requirement when sourcing raw materials or components. It is also important to have standardized operation procedures with easy to learn instructions in place and a quality assurance system preferably with fault proof process design (poka yoke). Through these steps and design, production can start quickly even with unexperienced staff and still be able to provide sufficient volumes of approved quality. Finally, the documentation, labelling and instructions for use of PPE are necessary to have in place and sent together with the product to the end user. The recommendation to authorities is to simplify the description of PPE requirements and procedures for permits. Under våren 2020 spred sig covid 19 dramatiskt över hela världen. Detta ledde till ökade behov av personlig skyddsutrustning främst inom vård och omsorg. Situationen förvärrades genom att ordinarie produktion och leverantörskedjor bröts när både fabriker och landsgränser stängdes ner. Arbetsgivare för personal inom vård och omsorg ansvarar för att de inte ska utsättas för farlig smitta och försökte med olika medel få fram skyddsutrustning. Då den globala marknaden inte fungerade var det inte möjligt att förlita sig på den för att tillgodose behovet av skyddsutrustning. I resultatet redogörs för några olika metoder för att tillgodose behovet av skyddsutrustning. Det finns uppenbara problem med att ha ett tillräckligt omfattande beredskapslager av skyddsutrustning i väntan på en eventuell pandemi. Enbart volontärproduktion kommer sällan upp i tillräckliga volymer och har svårt att säkerställa alla moment för en tillräcklig kvalitet. En inhemsk beredskaps-produktion av skyddsutrustning kunde dock snabbt startas ihop med svensk industri. Med kännedom om råmaterialkrav, standardiserade instruktioner och produktionsprocesser samt väldesignad produktinformation kan produktion starta snabbt med relativt otränad produktionspersonal och ändå kunna tillhandahålla tillräckliga volymer materiel av godkänd kvalitet. Inför kommande pandemier eller liknande krissituationer bör Arbetsmiljöverket och anmälda organ för standarder ge ut en mer lättläst materialkravslista för skyddsutrustning med visuella beskrivningar.

Mobiltelefonen används idag i stort sett av alla, den gör oss nåbara och är ett smidigt redskap för informationsinhämtning i samhället men inte i skolan. Där ses mobilen som ett störande inslag till skillnad mot annan digital teknik som skolan använder. Men hur mycket stör mobilen? Denna uppsats syftade dels till att undersöka elevers notisflöde via mobiltelefonen men också att få elevernas upplevelse och syn på detta. Data har samlats in om mängden notiser eleverna får under lektionstid samt om elevernas syn på hur detta påverkar deras koncentration. Notisflödet på lektionstid var förhållandevis lågt och eleverna hade strategier för hur de hanterade notisflödet. Däremot skulle skolan behöva komma till insikt om hur mobiltelefonens resurser skulle kunna nyttjas i skolvärlden. Skolan ska vara en del av samhället och i samhället finns mobiltelefonen. Framtida forskning inom ämnesområdet skulle kunna undersöka mobiltelefonens eventuella störning på inlärningen.

Godkänd; 2014; 20141007 (andbra)