Search

Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med ålder.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

Evolution är ett viktigt moment i undervisning om naturvetenskap både i gymnasieskolan och överlag. De lärare som undervisar i naturkunskap kan påverkas av egna erfarenheter och intressen samt selektiva lärotraditioner när det kommer till att lägga upp evolutionsundervisningen (Petersson 2012; Södergren & Ajdert 2019). Det här arbetet undersökte om olika lärare prioriterade sin undervisning olika och om metoder och innehåll i undervisningen skiljde sig mellan lärarna. Utöver detta undersöktes även om lärarna behandlade religion och alternativa världsbilder i sin undervisning, något som kan vara fördelaktigt för eleverna (Wallin 2004). Ungefär en tredjedel av lärarna verkar spendera mer tid på evolution än de flesta andra delarna av det centrala innehållet i ämnet naturkunskap. Flera av lärarna delade lika lång arbetserfarenhet som lärare eller hade samma ytterligare undervisningsämne utöver naturkunskap. Innehållet i lärarnas undervisning var till stor del enhetligt, till skillnad från Evolution kopplat till dagens samhälle/vardagen för eleverna, där färre än hälften av lärarna ansåg att de behandlade ämnet. Lärarna prioriterar undervisning av Selektion, naturligt urval, survival of the fittest och Evolutionens mekanismer högst och Alternativ till evolutionsteorin samt Utvecklingslära genom historien lägst i evolutionsundervisningen i naturkunskap. Metoderna lärarna använder sig av i undervisning och bedömning ter sig mer åt ett lärarcentrerat håll än ett elevcentrerat (Skolforskningsinstitutet 2020). Färre än hälften av lärarna och deras elever tar upp och diskuterar religion kontra evolution i undervisningen, dock så undervisar nästan samtliga lärare om Intelligent design i sin evolutionsundervisning. I sin helhet fanns både likheter och skillnader i vad läraren behandlar och hur lärarna strukturerar och prioriterar innehållet i sin undervisning i naturkunskap och evolution, En del av dessa likheter och skillnader kan bero på tidigare erfarenheter eller selektiva lärotraditioner och en del kan bero på lärarnas egna uppfattningar om vad som är viktigt och intressant. Kontentan av dessa skillnader blir att evolutionsundervisningen i naturkunskap på gymnasiet kan variera från skola till skola.

Hypotermi är en vanligt förekommande intraoperativ komplikation. Intraoperativ hypotermi är konstaterat i samband med såväl anestesiologiska som kirurgiska interventioner. Ett hypotermt tillstånd har stor inverkan både för patientens fysiska och psykiska status under hela det perioperativa förloppet. Komplikationerna vid intraoperativ hypotermi är många och välkända men intraoperativ hypotermi kan relativt enkelt förebyggas genom god planering och konkreta omvårdnadsåtgärder. Anestesisjuksköterskan har en grundläggande roll i detta arbete för att bedriva en säker vård. Syfte: Att kartlägga de rutiner och omvårdnadsåtgärder som tillämpas av anestesisjuksköterskor vid förebyggandet av intraoperativ hypotermi. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via en egenkonstruerad webbenkät och analyserades i Statistical Package for Social Science (SPSS). Studien genomfördes på 14 utvalda operationsavdelningar. Resultat: Majoriteten av anestesisjuksköterskorna kände till de hypotermiförebyggande rutiner som fanns på arbetsplatsen. Det fanns vissa skillnader gällande de omvårdnadsåtgärder som användes för att förebygga hypotermi vid korta respektive långa ingrepp. Flera metoder tillämpades för att mäta temperaturen, den vanligaste metoden var örontermometer. Mätfrekvensen varierande, men oftast genomfördes temperaturmätning under pågående ingrepp. Mätning vid induktion förekom i något mindre utsträckning, majoriteten mätte temperaturen innan väckning. Inget signifikant samband fanns mellan upplevd följsamhet till rutiner på enheten och om deltagarna mätte temperaturen inför induktion eller väckning. Slutsats: Resultatet indikerar att det finns medvetenhet bland anestesisjuksköterskorna om rutiner och omvårdnadsåtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi på de studerade operationsavdelningarna. Vidare studier skulle behövas för att tydligare kartlägga faktorer för mätmetoder och mätintervaller. Även kartläggning för huruvida åtgärder varierar med den kirurgiska kontexten, samt om individuella bedömningar görs utifrån patientens riskfaktorer erfordras. Tydligare nationella riktlinjer skulle underlätta utformandet av standardiserade och evidensbaserade rutiner.

Syftet med denna företrädelsevis kvantitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar vikten av motivation vid lektionsinledningar. Studien är relevant då det finns få studier angående motivation i lektionsinledningar i en svensk skolkontext. Studiens teoretiska ramverk är motivationsteorier. Dessa motivationsteorier är fyra av de åtta utgångspunkterna som Skaalvik och Skaalvik redogör för inom deras motivationsteorier. Följande utgångspunkter har vi utgått ifrån i denna studie: teorin om inre- och yttre motivation, teorin om tron på sin egen kapacitet och teorin om sociala relationer. Dessa används för att tolka, diskutera och analysera datainsamlingens svar. Dessa motivationsteorier bidrar med en användbar struktur för att tolka, diskutera och analysera lärarnas uppfattningar om motivation vid lektionsinledningar. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvantitativa studie, det vill säga verksamma lärare i årskurserna F-6. Studiens insamlingsmetod är enkäter. Det resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att det är mycket viktigt att skapa motivation vid lektionsinledningar. Majoriteten av respondenterna svarade även att de inleder på samma sätt varje lektion eller nästan varje lektion. Drygt en tredjedel svarade att deras inledningar av lektioner kan skilja i utformning beroende på vilket undervisningsämne läraren undervisar i, men oavsett om lärarna ansåg att undervisningsämnet påverkade eller inte betonades strukturen i undervisningen. Studiens resultat av den tentativa jämförelsen mellan undervisningsstadier visade inte på några betydande skillnader. Men visade att det fanns en viss tendens att lärare med längre undervisningserfarenhet i högre grad uppfattade motivation som mycket viktigt vid lektionsinledningar. Med en tentativ jämförelse menas i denna studie att respondenterna i årskurs 4-6 var få i jämförelse med lärarna i årskurs F-3. Därför kan 4-6 lärarnas svar inte användas som representation för hela popoulationen. Svaren från 4-6 lärarna har ändå valts att ha med i denna studie som kontrollgrupp i en tentativ jämförelse mellan låg- och mellanstadiet.

Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

Bakgrund: Fysisk träning är viktigt för vår hälsa samt vår funktions- och prestationsförmåga. En av de vanligaste träningsformerna globalt är löpning och ett ökat intresse för fysisk träning har lett till utveckling av nya träningsformer, däribland CrossFit. Oavsett träningsform föreligger en skaderisk där skademekanism och symptomens uppkomst härleds till akuta skador och belastningsskador. Tidigare forskning har inte jämfört dessa två discipliner trots att skador är vanligt förekommande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadeincidens, uppkomst av skada och skadans inverkan på fortsatt träning mellan CrossFit-atleter och löpare. Metod: Datainsamlingen skedde genom en egenproducerad online enkät i Google Formulär och besvarades av CrossFit-atleter samt löpare i Luleå. Enkäten omfattade frågor om studiegruppens träningsbakgrund, träningstyp, träningsintensitet samt skador. Resultat: Totalt inkluderades 74 personer i studien, varav 55 stycken var CrossFit-atleter och 19 stycken löpare. Av dessa hade 23 stycken CrossFit-atleter (42%) och 11 stycken löpare (58%) skadat sig under de senaste sex månaderna. Majoriteten av skadorna uppstod i övre extremitet och ländrygg hos CrossFit-atleter medans löpare främst skadade sig i nedre extremitet. Båda disciplinerna ådrog sig övervägande belastningsskador. Kvarstående besvär av en skada sträckte sig över några dagar hos CrossFit-atleter medans löpare hade besvär i veckor och upp till månader. Konklusion: Skadefrekvensen bland deltagarna visar att löpare skadar sig mer än vad CrossFit-atleter gör. Kunskap kring vilka skador som ofta förekommer, bland annat axlar och ländrygg hos CrossFit-atleter och underben samt höft/lår hos löpare, kan bidra till effektivare skadeprevention och rehabilitering.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett kortare synavstånd till smartphone resulterar i mer ögonrelaterade symtom. Metod: Deltagarna var slumpmässigt tillfrågade mellan åldrarna 19 och 37 år. Deltagarna (n=63) fick svara på symtomenkäten Convergence insufficience symptom survey (CISS) gällande närseende och läsning. Under tiden mättes synavståndet mellan deltagarnas ögon och smartphone. Symtomenkäten var webbaserad och deltagarna svarade med sin smartphone. Höjden på versalen [H] mättes och tillsammans med synavståndet räknades synvinkeln ut. Resultat: 76% av deltagarna var kvinnor, 22% var män och 2% saknade könstillhörighet. Deltagarnas medelålder var 24 år. Studien indikerade inte på ett statistiskt signifikant samband (r=0,219, p=0,102) mellan CISS-poäng och synavstånd till smartphone. Däremot indikerades en svag korrelation mellan de två variablerna. Resultatet visade även att endast 2 deltagare i studien hade en mindre synvinkel än 16 bågminuter. Slutsats: Denna studie fann inget statistiskt signifikant samband mellan synavstånd till smartphone och astenopiska besvär. Däremot påvisar studien en svag korrelation mellan synavstånd till smartphone och astenopiska besvär.

Studien undersöker skillnader i attityd till, kontakt med och medieanvändning av norska, danska och engelska mellan svenska elever som har respektive inte har läst momentet grannspråksundervisning i kursen Svenska 2. Sammanlagt deltog 100 informanter i studien, varav hälften läser svenska 1 och andra hälften läser svenska 3. För insamling av resultatet användes en enkät där majoriteten av frågorna utgick från en graderingsskala. I studien går det att utläsa skillnader i attityd mellan årskurserna och undersökningsspråken. Bland annat framgår det att informanterna använder engelska medier i större utsträckning än skandinaviska och att det finns det en skillnad mellan informanternas attityd till grannspråken, där de generellt sätt har en positivare inställning till norska än danska. Vidare framgår det också att de informanter som inte har läst grannspråksundervisning är mer positivt inställda än de som har läst momentet.

KRÄNKNINGAR INOM VÅRDENRAPPORTERADE AV MANLIGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK VÅRD - EN ENKÄTSTUDIE EVA LÖNNQVIST SORTANDREA PETROVIC Lönnqvist Sort, E & Petrovic, A. Kränkningar inom vården, -Rapporterade av män inom psykiatrisk vård. Examensarbete för magisterexamen med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng, Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022. Bakgrund: Vårdpersonal har ett ansvar att värna om patienters hälsa. Trots detta visar studier att kränkningar i vården är ett förekommande fenomen som orsakar lidande och har negativ inverkan på framtida vårdkontakter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst och medfört lidande av kränkningar i vården, rapporterat av män inom psykiatrisk vård. Metod: Frågor gällande kränkningar i vården ingick i en prevalensstudie med manliga patienter inom psykiatrisk vård (n=210). Frågeformuläret NorVold Abuse Questionnaire for men [m-NorAQ] användes vid datainsamlingen. Av de 210 männen besvarade 142 män de frågor i m-NorAQ som rör kränkningar i vården och inkluderades därmed i studien. Av dessa vårdandes 70 inom allmänpsykiatrisk vård, samt 72 inom beroendevård. Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Av 142 män rapporterade 56 (39.4 %) att de upplevt kränkningar i vården. Två tredjedelar av männen som rapporterat kränkningar angav att de upplevde någon grad av lidande som konsekvens. Konklusion: Resultatet visar att en hög andel av männen upplevt kränkningar i vården och att dessa upplevelser kan medföra lidande. Studien bidrar till kunskap kring kränkningar i vården, dock krävs vidare forskning för att kunna uppnå en bredare och fördjupad förståelse av detta fenomen. ABUSE IN HEALTH CAREREPORTED BY MALE PATIENTS IN PSYCHIATRIC CARE- A QUESTIONNAIRE STUDY EVA LÖNNQVIST SORTANDREA PETROVIC Lönnqvist Sort, E & Petrovic, A. Abuse in Healthcare, - reported by male patients in psychiatric care. Degree project in nursing,15 credit points, one year master. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022. Background: Health care professionals have a responsibility to care for the health of patients. Nonetheless, earlier studies show that Abuse in health care (AHC) is an occurring phenomenon that causes suffering and has a negative impact on future contact with health care. Aim: The aim of the study was to explore the prevalence of AHC and entailed suffering reported by male patients in psychiatric care. Methods: Questions regarding AHC were part of a prevalence study of male patients within psychiatric care (n=210). The NorVold Abuse Questionnaire for men [m-NorAQ] was used to collect the data. Of the 210 men, 142 answered the questions regarding AHC in m-NorAQ and were therefor included in the study. Seventy of the men were treated within general psychiatric care and 72 were receiving care for addiction. Descriptive statistics were used to analyze the data. Results: Fifty-six (39.4 %) of the 142 men reported experiences of AHC. Two-thirds of the men who had reported experiences of AHC declared some degree of suffering from the experiences. Conclusion: The results show that a large part of the men had experienced AHC and that the experiences can cause suffering. The study contributes to the body of knowledge regarding AHC, more research is required to gain a broader and deeper understanding of this phenomenon.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor har ett övergripande ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden, vilket bland annat innefattar att bedöma och hantera patienters luftväg. Situationer av en oväntad svår luftväg hos patienter uppstår emellanåt och ställer då höga krav på anestesisjuksköterskors kompetens. Att ta snabba beslut och vidta rätt åtgärder blir avgörande för utfallet och för patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors erfarenhet och hantering vid vård av patienter med oväntad svår luftväg. Metod: Enkätstudie med kvantitativ studiedesign. Enkäten bestod av 25 frågor med färdiga svarsalternativ. All insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Studiegruppen delades in i två grupper utefter antal år de arbetat som anestesisjuksköterskor där ena gruppen representerade anestesisjuksköterskor med mindre erfarenhet och den andra anestesisjuksköterskor med mer erfarenhet. Jämförelser gjordes sedan mellan grupperna. Resultat: Totalt 76 anestesisjuksköterskor svarade på enkäten. I resultatet kunde skillnader mellan de mindre erfarna och de erfarna anestesisjuksköterskorna urskiljas i flera frågor. Det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, bland annat i avseende hur de upplevde stress. De mindre erfarna upplevde en högre nivå av stress än de mer erfarna. Båda grupperna kände sig tryggare när de arbetade tillsammans med en erfaren kollega än med en som är ny när det gällde situationer med oväntad svår luftväg. Slutsats: Erfarenhet påverkar hur anestesisjuksköterskor erfar och hanterar patienter med oväntad svår luftväg. Mindre erfarna anestesisjuksköterskor upplever i högre grad stress vid hantering av svår luftväg i jämförelse med erfarna anestesisjuksköterskor. Risken att ställas inför en oväntad svår luftväg finns alltid, trots noggranna bedömningar av luftvägen. Dock uppstår dessa situationer relativt sällan, vilket kan tyda på att de luftvägsbedömningar som görs har en stor betydelse när det gäller att förutse en svår luftväg. Background: Nurse anesthetists have an overall responsibility for anesthesiological care, which among other things includes assessing and managing patients' airways. Situations of an unexpectedly difficult airway in patients occur from time to time and and put high expectations on the competence of nurse anesthetists. Making quick decisions and do the right things are crucial for the outcome of the situation and also for the patient’s safety. Aim: To investigate the experience and management of nurse anesthetists in the care of patients with unexpectedly difficult airways. Method: A survey study with quantitative study design. The survey consisted of 25 questions with answer options. All collected data were analyzed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). The study group was divided into two groups according to the number of years they worked as nurse anesthetist, one group representing nurse anesthetists with less experience and the other nurse anesthetists with more experience. Comparisons were then made between the groups. Results: A total of 76 nurse anesthetists responded to the survey. In the result, differences between the less experienced and the experienced nurse anesthetists could be distinguished in several questions from the survey. There were significant differences between the two groups, for instance how they experienced stress. The less experienced nurse anesthetists experienced a higher level of stress than the more experienced nurse anesthetists. Both groups felt safer when working together with an experienced colleague than with one who is new in situations with unexpectedly difficult airways. Conclusions: Experience affects how nurse anesthetists experience and manage patients with unexpectedly difficult airways. Less experienced nurse anesthetists experience more stress when managing difficult airways compared to experienced anaesthetic nurses. The risk of facing an unexpectedly difficult airway is always present, despite careful assessments of the airway. However, these situations appear quite rarely, which may indicate that the airway assessments are of great importance in anticipating an difficult airway.

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna. Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa? Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään? Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä. Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

The Child Security Act (CSA) became legislated as a measurement to protect children from the infliction of psychological harm caused by witnessing domestic violence. The law was introduced as recently as July 2021 and is still new to such a degree that no research has been done about the impact it has had on social workers. Therefore, this study aims to map out the effects the CSA has had on social worker’s conducts when dealing with cases involving children and youth that has witnessed domestic violence, as well as how the CSA has affected the social worker’s use of their professional discretion. To study the topic, this study poses two questions; “To which capacity does social workers use the CSA in their work with children and youth who has witnessed domestic violence?”, and “How can social worker’s professional conduct be problematized by an analysis of the correlation between social worker’s own estimates of the influences by the CSA and their own discretion? The gathering of information was conducted using an online survey, and sent out to every local government in Sweden, as well as the local social services offices that publicized their email contact information, the survey was also publicized on a social media platform. The survey received 378 responses with at least one from every region of Sweden. This paper uses Lipsky’s term of discretion as a theoretical framework to interpret the survey’s findings. This means that this paper looks at the findings from the viewpoint of the social worker’s ability to use their own judgement to determine the proper course of action when dealing with their cases. The survey answers were coded into six different variables, these variables covered information, discretion, work with the children, the legislation of the CSA in their work and organization, the social workers experiences of their own capacity to help children as well as their own judgement and assessments of cases involving children. The last variable covered how the social workers estimate they have time to do what is needed for their work with children The survey results show that the CSA had an impact on the social workers work with children, how they asses their own professional discretion, their capacity to help children, their own judgement in cases involving children as well how much time they have for their work with children. The results also show that the social workers answer that they aren't familiar with the CSA or got enough information regarding the law. The results also show that social workers don’t often use the CSA in their work with children and youth but that they find the law important and necessary.

Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar andraspråkselever har att få använda alla sina språk i sina studier på gymnasiet. Detta gjordes dels genom att ta reda på vilka attityder lärare på högstadiet och gymnasiet hade till transspråkande och dels genom att ta reda på i vilken utsträckning de uppgav att det användes. En enkätundersökning genomfördes på tre högstadieskolor och en gymnasieskola i samma kommun. Lärare på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om deras attityder till flerspråkighet och transspråkande och elever på gymnasiet fick svara på frågor om deras upplevelse och vilka attityder de har mött under sin högstadietid och på gymnasiet. Resultatet visade på likheter mellan lärarnas attityder på gymnasiet och högstadiet men att det däremot fanns skillnader mellan lärarnas upplevelse av sina egna attityder och elevernas upplevelse av dessa. Lärarna sa sig ha positiva attityder till transspråkande och att de hade ett tillåtande klimat till flerspråkighet i klassrummet medan eleverna upplevde att det bara ibland var tillåtet att tala sitt starkaste språk och att de flesta inte uppmuntrade till användandet av deras modersmål. Lärarna på både högstadiet och gymnasiet var generellt sett positivt inställda till transspråkande men elevernas svar visade att den positiva inställningen till transspråkande och flerspråkighet inte i motsvarande utsträckning hade nått fram till eleverna. Detta kan indikera att mer fortbildning och en tydlighet från ledningen behövs för att transspråkande ska bli en naturlig del av undervisningen.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans. I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning. Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.

Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.

Bakgrund: Sedan barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 finns det ett behov inom barnsjukvården att mäta barns delaktighet. Tidigare studier visar på att barn vill vara delaktiga i sin vård. Syfte: Att kartlägga barns erfarenhet av att vara delaktiga i sin vård samt att beskriva deras tankar om förbättringar i vården. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Inklusionskriterier för studien vad barn mellan 6-17 års ålder som fått någon form av vård på en barnklinik, samt att barn och förälder ska kunna läsa och förstå det svenska språket. Resultat: Av det urval som studerats besvarade 74 respondenter frågeformuläret varav 45 stycken var pojkar och 29 stycken var flickor. Barnen var mellan 6 och 17 år. I jämförelse av medelvärde mellan två åldersgrupper 6-11 år och 12-17 år så visade t-test att där inte fanns någon signifikant skillnad. Det uppstod inte heller signifikant skillnad i förhållande till delaktighet om barnet har fyllt i formuläret själv eller fått hjälp av vårdnadshavare. Speciellt intressanta resultat återfanns i fråga fem och fråga nio som hade lägst respektive högst spridning bland svaren. Slutsats: Barn tillåts vara med och bestämma i vården men det är inte alltid de själva vill det. Mer forskning behövs föra att kartlägga barns erfarenheter av att vara delaktiga i sin vård där även barn som inte talar eller förstår svenska inkluderas. Det hade även varit intressant att inkludera barn i primärvården och barn från barn- och ungdomspsykiatrin.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Mål: Syftet med studien är att beskriva patienternas inställningar till användningen av en QPL, huruvida det är ett möjligt redskap att använda under farmaceutmötet på svenska öppenvårdsapotek. Dessutom att undersöka den rapporterade skillnaden i kunskapsnivå efter användningen av QPL mellan patienterna som valde att använda QPL:en under farmaceutmötet och patienterna som valde att inte göra det. Samt att undersöka om olika bakgrundsfaktorer påverkar användningen av QPL. Metod: En kvantitativ analys av redan besvarade enkäter genomfördes för att besvara syftet och frågeställningen. Enkäterna analyserades deskriptivt med hjälp av beskrivande mått och genom inferentiell statistik i Microsoft Excel. Delstudien bestod av 179 enkäter. Resultat: Totalt kodades 179 enkäter utifrån inklusionskriterierna. Patienterna rapporterade att QPL introducerades i 96% (n=172) och användes i 46% (n=83) av farmaceutmöten. Majoriteten av patienterna (n=101) upplevde att QPL inte tog mycket tid att läsa och (n=121) tyckte att frågorna var enkla att förstå. Å andra sidan rapporterade patienterna som hämtade minst ett nytt läkemedel och patienterna som hade svenska som modersmål att de använde QPL mer än andra. Samtidigt upplevde patienterna som använde QPL:en under farmaceutmötet en ökad kunskapsnivå om läkemedel jämfört med patienterna som inte använde QPL:en under mötet. Slutsats: Patienterna upplevde att QPL:en var ett funktionellt verktyg som fick de att ställa fler frågor och förstå sitt sjukdomstillstånd bättre. QPL:en kan effektiviseras ytterligare genom att förkortas ned och finnas i fler språk. Samtidigt bör farmaceut-patientkommunikation på öppenvårdsapotek effektiviseras ytterligare.

Syftet med studien är att utifrån personlighetsdrag och olika typer av prosocialt beteende identifiera samband mellan vilka som arbetar ideellt och motiven bakom engagemanget. Bakgrunden till intresset grundar sig i en önskan att få en djupare förståelse för indivders ideella engagemang. Inom den teoretiska referensramen redogörs för ideellt arbete som begrepp samt konceptet i helhet. Här diskuteras de olika punkterna om vad volontärarbete är, vem som volontärarbetar, var volontärarbete finns samt varför människor volontärarbetar. Därefter beskrivs de olika personlighetsdragen samt typer av prosocialt beteende som kommer användas i denna studie. Metoden som valdes var en kvantitativ ansats i form av en enkätstudie och urvalet utgjordes av en kombination av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. I undersökningen deltog 108 respondenter där frågor om deras ideella arbete besvarades. Tillsammans med detta besvarades ett personlighetstest, Ten Item Personality Inventory, som utvärderade nivåerna av fem personlighetsdrag samt ett test för att mäta nivåer av sex typer av prosocialt beteende, Prosocial Tendency Measure. För att analysera materialet redovisas resultaten i frekvens- och korstabeller. Resultatet av studien visade att altruism är det främsta motivet till varför individer engagerar sig ideellt. Dock kan detta anses skilja sig mellan olika individer baserat på vad de har för huvudsaklig sysselsättning samt vilket område de engagerar sig inom. Människor som har höga nivåer av personlighetsdragen öppenhet samt tillmötesgående anses mer benägna att engagera sig ideellt. Detta kan till stor del bero på att dessa personlighetsdrag främjar höga altruistiska och ödesdigra prosociala tendenser, vilket medför en önskan att hjälpa andra i olika situationer.

Hållbar utveckling är ett globalt aktuellt ämne (FN, 2015) och utbildning har en betydelsefull roll i detta sammanhang (FN, 1992). I vilken utsträckning ämnet prioriteras i förskolan påverkar barnens kunskaper om det (Borg m.fl., 2017) och ofta underskattar vuxna barnens vilja och förmågor att bidra till hållbar utveckling (Engdahl & Rabušicová, 2011; Boyd, 2019). Med detta som grund är denna studies syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning av vilka kompetenser som arbetet med hållbar utveckling i förskolan bör fokusera på samt om deras privata engagemang i hållbar utveckling har någon koppling till denna uppfattning. För att studera detta tar arbetet en teoretisk utgångspunkt i tre miljöundervisningstraditioner; faktabaserad, normerande och pluralistisk (Skolverket, 2001). Med hjälp av det empiriska material som består av 71 förskollärares svar på en enkätstudie besvaras studiens två frågeställningar: Vilka samband finns mellan förskollärares kunskaper om och engagemang i hållbar utveckling samt deras syn på arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Med utgångspunkt i de tre miljöundervisningstraditionerna, hur relevanta ser förskollärare att faktakunskaper, normer respektive självständighet och kritiskt tänkande är i arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Resultatet visar bland annat att arbetssätt kopplade till den normerande undervisningstraditionen anses vara mest relevanta, följt av de som kopplas till den pluralistiska traditionen. Konsekvenser av detta och exempelvis möjligheter att underlätta och tydliggöra arbetet med hållbar utveckling i förskolan diskuteras i slutet av uppsatsen.

Bakgrund: Kvinnliga fotbollsspelare löper större risk för att råka ut för främre korsbandsskador än män. Vad orsaken till detta är vet man inte bestämt men kan vara anledningar som exempelvis anatomiska, biomekaniska och hormonella orsaker. Fotbollssäsongen år 2020 drabbades av pandemin Corona som orsakade att fotbollssäsongen för damallsvenskan blev komprimerad och utövades under totala månaderna juni-november. Detta orsakade att belastningen på fotbollsspelare blivit högre då matcherna spelas mer frekvent och med kortare intervall. I juli år 2020 hade serien pågått i knappt en månads tid och redan då hade 12 stycken främre korsbandsskador dokumenteras enbart hos damallsvenska spelare. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet främre korsbandsskador säsong år 18/19 och 2020 samt spelschema år 2020 hos damfotbollsspelare i damallsvenskan. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en retrospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats. En e-enkät skickades ut till samtliga fysioterapeuter via sportcheferna inom föreningarna. Deltagarna i studien var fysioterapeuter tillhörande i föreningar inom damallsvenskan år 2020. Resultat: Enkäten besvarades av fyra av 12 lag. Resultatet av enkäterna visar förekomsten av en främre korsbandsskada år 2018 samt 2019. År 2020 förekom fem främre korsbandsskador. Under försäsongen förekom det mellan sex och åtta träningstillfällen per vecka och minskades med en eller två träningstillfällen per vecka under säsongen. Konklusion: Det inte går att dra en slutsats huruvida det tätare spelschemat orsakat fler antal främre korsbandsskador eller inte. Däremot ser jag trots allt att det skett en ökning av främre korsbandsskador från år 2018 och 2019 till år 2020.

Bakgrund: HBTQ-personer har en förhöjd risk för ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. En teori som ibland används som förklaring till ojämlikheten är minoritetsstress, en ökad stress till följd av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det finns brister i kunskap om HBTQ-personer hos personal i samhällsverksamheter, vilket bland annat leder till sämre bemötande. Därför har region Gotland gjort en informationskampanj för att öka kunskapen om HBTQ-frågor. Syfte: Att ta reda på huruvida personer som jobbar inom samhällsverksamheter i region Gotland tycker att de har nytta av informationsmaterial om HBTQ-frågor i deras dagliga arbete. Metod: En onlineenkät med 13 frågor, med fasta svarsalternativ, en skattningsskala och frågor med öppna svar skickades ut till anställda inom region Gotland. Deskriptiv statistisk gjordes för att bearbeta den kvantitativa datan, de öppna svaren sammanställdes till ett resultat. Resultat: 1402 svar erhölls (26 % svarsfrekvens). Drygt hälften, 56 % av respondenterna angav att de känner till informationsmaterialet. Det finns inga större skillnader i kännedom av materialet baserat på könsidentitet. Färre av de yngre respondenterna känner till materialet. De flesta fick reda på materialet genom sin arbetsplats. 77 % av respondenterna anser att kunskaper inom HBTQ+ är viktigt för bemötandet av människor. Informationen ansågs vara av värde för kunskap, för att bli bekant med begrepp och benämningar. En ökad medvetenhet om HBTQ-personers situation lyftes som värdefullt. Mer praktiska exempel på bra bemötande önskades. Slutsats: Resultaten i den här studien tyder på att informationsmaterialet har nått ut och bidragit till en bättre förståelse för och bättre bemötandet av HBTQ-personer, och också identifierat önskemål om praktiska exempel på bra bemötande. Background: Lack of knowledge and awareness for LGBTQ-issues among social services personnel may lead to unprofessional attitude and services. This may cause minority stress and increased risk for health disparities of LGBTQ-people. Region Gotland identified the need for improved LGBTQ-knowledge in its social services in an interview study with LGBTQ-people. Therefore, region Gotland launched an information campaign to educate social service personnel on LGBTQ-issues. Aim: This study investigated whether increased knowledge about LGBTQ-issues benefits social service workers in Gotland in their daily work. Method: An online survey with 13 questions with fixed alternatives, rating scale or open answers was sent to employees of region Gotland. Descriptive statistics were used to analyze the quantitative data and the open answers were collected to summarize a result. Results: 1402 answers were collected (26 % response rate) obtained. About half of the respondents (56 %) were aware of the information campaign. Knowledge of the campaign did not differ by gender identity. Less of the younger respondents were familiar with the campaign. Most respondents received information about the campaign through their workplace. Seventy-seven percent considered knowledge about LGBTQ-topics important for the treatment of LGBTQ-people. The main learnings from the information campaign were LGBTQ-topics knowledge and terminology as well as increased awareness of the life situation of LGBTQ-people. Participants expressed need for more best-practice guidance on meeting LGBTQ-individuals. Conclusion: The results of this study suggest that the provided information material improved understanding for and attitudes towards LGBTQ-people and identified the need for further best-practice guidance.

Under tidig vår 2021 presenterade den svenska regeringen en proposition som skulle innebära ändringar i transplantationslagen. Eftersom det råder organbrist i Sverige är syftet med propositionen att fler donationer ska möjliggöras. Ett av förslagen är ett borttagande av närståendevetot vilket innebär att anhöriga inte längre har rätt att neka donation från en avliden närstående när donationsviljan är okänd, även kallat ett hard opt out-system. Sverige skulle då bli det tredje landet i världen att införa ett sådant donationssystem. Det finns få studier som undersöker effekten av ett borttagande av närståendevetot, framförallt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med vår uppsats är att analysera en sådan systemförändring i Sverige genom en CBA. Som komplement till vår CBA genomför vi en enkätstudie för att analysera vissa icke-monetära effekter. Vi vill också undersöka om inställningen till organdonation har förändrats sedan den senaste undersökningen gjordes år 2015. Resultatet visar en mer positiv inställning till organdonation i vår studie jämfört med tidigare. I huvudkalkylen ger de monetärt värderade effekterna av ett borttagande av närståendevetot en nettobesparing på 427 miljoner kronor. Förutsatt att de icke-monetära effekterna inte uppgår till en kostnad på mer än 427 miljoner kronor är ett borttagande av närståendevetot en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. I känslighetsanalysen presenteras flera alternativa kalkyler där de monetära effekterna ger en positiv nettobesparing i samtliga vilket tyder på ett robust resultat i vår huvudkalkyl. Trots att våra beräkningar tyder på att ett borttagande av närståendevetot leder till en nettobesparing kan uppsatsen inte fastställa om det är den mest kostnadseffektiva åtgärden. Tidigare studier menar att det inte finns bevis för att borttagandet i sig leder till fler donerade organ och att strukturella förändringar kan vara minst lika betydelsefulla, om inte mer. Vi rekommenderar att fler jämförande studier görs med länder som har en hög andel donatorer för att kunna utvärdera vilka åtgärder som skulle vara mest kostnadseffektiva i Sverige. In early spring 2021, the Swedish government presented a bill that would entail amendments to the Transplantation Act. Since there is an organ shortage in Sweden, the purpose of the bill is to enable more donations. One of the proposals is the removal of the family consent which means that relatives will no longer have the right to refuse donation from a deceased relative when the willingness to donate is unknown, also known as a hard opt out system. This would make Sweden the third country in the world to implement such a donation system. There are few previous studies which examine the economic aspect of removing the family consent. The purpose of our thesis is to analyze such a systemic change in Sweden through a CBA. In addition to our CBA, we conduct a survey to analyze certain non-monetary effects. We also seek to analyze whether the attitude towards organ donation has changed since the most recent survey was conducted in 2015. The results show a more positive attitude towards organ donation in our study compared to earlier research. In the main calculation, the monetarily valued effects of a removal of the family consent presents net savings of SEK 427 million. Given that the non-monetary effects do not add up to a cost of more than SEK 427 million, a removal of the family consent is a profitable measure from a CBA perspective. The sensitivity analysis presents several alternative calculations where the monetary effects provide a net saving in all of them, which indicates a robust result in our main calculation. Even though our calculations indicate that a removal of the family consent leads to a net saving, we cannot determine if it is the most cost-effective measure. Previous studies suggest that there is no evidence that the removal itself leads to more donated organs and that structural changes can be at least as significant, if not more so. We recommend that additional comparative studies with countries that have a high proportion of donors should be conducted. This would help with the evaluation of which measures would be the most cost-effective in Sweden.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse av hur gymnasieelever tolkarfysiklaborationer i helhet, syften med fysiklaborationer, öppna och slutna laborationer samtfysiska och datorbaserade laborationer. I bakgrunden har det använts olika material såsomforskningar, information utifrån Skolverket och styrdokumenten. I denna del har det blandannat tagits upp syfte med laborationer ur ett lärarperspektiv och vikten av fysiklaborationeri undervisningen. Den valda teoriramen till denna kvalitativa studie är sociokulturelltperspektiv. Undersökningen gjordes genom enkätstudie delad mellan tjugotvågymnasieelever i årskurserna två och tre i norra Sverige och fyra semistrukturerade intervjuermed målet att intervjusvaren skulle betraktas som ett komplement till enkätundersökningen.En induktiv innehållsanalys genomfördes.Resultatet tyder på att det bland gymnasieelever finns gemensamma uppfattningar relateradetill de tre huvudfrågeställningar som styr studiens utformning. Gymnasieelever uppfattarflera olika syften med fysiklaborationer, såsom att koppla teori till praktik och hjälpa till attnå meningsfullt lärande. Elevernas svar varierar när det gäller deras tolkningar avlaborationer. Eleverna anser att öppna laborationer är bland annat roliga ochintresseväckande. De flesta elever har en positiv syn på labbinstruktioner och hävdar att dettahjälper dem att bli säkra på det de sysslar med. Eleverna anser att fysiska laborationer är merintressanta och mer anpassade jämfört med datorbaserade laborationer när det gäller blandannat att få hjälp och stöd från läraren. Från studien tolkas det så att eleverna bland annatbekräftar meningsfullt lärande genom sitt enkla språk och betonar vikten av ett arbete somska främja deras kritiska tänkande. En annan slutsats handlar om att skapa en möjlighet att genomföra mera öppna laborationer med tanke på att främja elevernas utveckling.

Rapporten handlar om civilsamhällets ledare och bygger på en enkätundersökning som genomfördes under hösten 2017 med 140 ledare för nationella och regionala organisationer i det civila samhället i Sverige (N. 140). Syftet med rapporten är att ge en bred bild av dessa ledares positioner, de resurser de förfogar över, deras aktiviteter och inflytande, deras erfarenheter kring ledarskap och motiv till engagemang.

Syftet med detta examensarbete har varit att utforska och kartlägga mellanstadielärare inaturorienterande (NO) ämnens uppfattningar om fenomenet utomhuspedagogik ochdess utmaningar. Det har undersökts med hjälp av kvantitativa metoder genom enenkätundersökning som riktade sig till NO-lärare i mellanstadiet. Enkäten distribueradestill skolor via mejl. Då vi strävat efter att kartlägga lärares uppfattningar har vi sett påutomhuspedagogik ur ett fenomenografiskt perspektiv och antagit en positivistisk ansatsi arbetsprocessen. Resultatet presenteras efter frågeställningarnas huvudfokus,etablering, platser och utmaningar och det visar på korrelation mellan vår studiesresultat och den tidigare forskningen vi presenterat. Fenomenet utomhuspedagogikväxer i Skandinavien i olika takt, i Norge är utomhuspedagogiska momentimplementerade i läroplanerna medan det fortfarande behövs starkare förankring både iDanmark och i Sverige innan vi ser det i nationella styrdokument. De störstautmaningarna enligt lärarna i vår studie är bristen på lämpliga miljöer inom rimligtavstånd samt antal personal kopplat till klassen

Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper. The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.

Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.

Det här projektet har genomförts i syfte att undersöka vad något visuellt, i mitt fall abstrakt grafik, gör för en lyssnare. Min tes har genom arbetet varit att grafik förstärker en lyssnares upplevelse av musiken men jag ville också titta på om det bara har positiva effekter. Projektet genomfördes som en trestegsraket där först två låtar skrevs, sedan skapades videor till dessa två låtar och som sista steg genomfördes en enkätundersökning som gjordes online. Deltagarna i enkäten utgjordes av ett bekvämlighetsurval och landade till sist i 17 som valde att delta i undersökningen. För att analysera resultatet av enkäten valde jag att tolka fria svar från två enkätfrågor. Resultatet av enkäten visade på att flertalet deltagare upplevde det som var min tes från början, nämligen att musiken förstärktes av grafiken och att grafiken hjälpte till att skapa en fokuspunkt. Ett däremot mer oväntat resultat var att vissa deltagare menade på att snabb grafik gjorde att de tappade fokus på såväl låt som text.

Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

Skollagen reglerar inte hur dokumentation av extra anpassningar genomförs. Detta beslut fattas av rektor eller skolhuvudman på varje enskild skola. Denna valfrihet kan leda till skillnader i hur dokumentationen utförs vilket i slutänden kan påverka likvärdigheten för elever. Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar visar att det finns svårigheter att dokumentera på ett ändamålsenligt sätt (Skolinspektionen, 2016). Syftet med den här studien var att skapa kunskap om hur dokumentation av extra anpassningar kan påverka likvärdigheten för elever genom att studera hur några skolor arbetar med att dokumentera extra anpassningar. Med en kvantitativ metodansats och ett målstyrt urval genomfördes en webbaserad enkätundersökning i fyra grundskolor i två kommuner. Enkätsvaren sammanställdes med hjälp av ett digitalt enkätverktyg. Resultatet analyserades med stöd i Rawls teori om rättvisa och tidigare forskning inom området. En slutsats som dragits är att dokumentationen av extra anpassningar inte utförs likvärdigt. Studien visar även på att riktlinjer och rutiner gällande dokumentation av extra anpassningar fortfarande behöver utvecklas för att säkra likvärdigheten för eleverna.

Innehållsfiltrering av internettrafik har kommit upp till diskussion i olika sammanhang sedan de första skolorna kopplade upp sig. Men frågan är hur arbetet med detta ser ut inom svenska grundskolor.En enkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner där personer med god insikt i denna verksamhet fick svara på olika frågor kring innehållsfiltrering. Avsikten var att få en bild av om innehållsfiltrering används och i sådana fall hur denna användes.Av totalt 290 kommuner var det 75 som svarade på enkäten. Resultatet visade bland annat att runt två tredjedelar av kommunerna använder någon form av innehållsfiltrering och att tillgången till pornografiskt material var en av den största anledningen, men även våldsbejakande extremism och bedrägerier. Content filtering has come up for discussion in various contexts since the first schools connected to the internet. The question is how these issues are being addressed in the Swedish primary and secondary schools.A survey was conducted where questionnaires were sent out to all municipalities where subjects with good insight into this area were asked to answer various questions about internet content filtering. The intention was to get an idea of whether content filtering is used and in such cases how this was used.Of a total of 290 municipalities there were 75 participants. The results showed, among other things, that around two thirds of the municipalities use some form of content filtering and that access to pornographic material was one of the largest reasons, but also violent extremism and fraud.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis. The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis. The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital. Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

Bakgrund: Andelen stabillinstillpassningar (RGP-tillpassningar) i förhållande till totala tillpassningar är relativt låg i världen och Sverige är inget undantag. Anledningar till detta är många även om ett flertal nya RGP- linsdesigner som Orto-K och minisklerala blivit tillgängliga de senaste två decennierna. Syfte: Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på varför andelen tillpassade stabila linser är relativt lågt i Sverige, samt för att undersöka varför de som inte jobbar med dessa linstyper, inte gör det. Metod: En enkät med ca 20 frågor som skickades till Optikerförbundets 1550 medlemmar via e-mail, samt en intervju utfördes med en synscentralsoptiker för att få insikt i hur optiker på syncentralen ser på detta. Därefter sammanställdes och analyserades svaren. Resultat: Utav de 1550 optiker i Optikerförbundet var det 359 som besvarade enkäten. Ungefär 30% utav dessa tillpassade RGP-linser, och majoriteten jobbade inom privatägda- eller franchisebutiker. De som kände sig bekväma med att tillpassa stabila linser sa att det beror på egen erfarenhet (49%), vana (15%) och kunskap (14%). De vanligaste anledningarna som angavs av de som inte tillpassar var att RGP-linser ”finns ej i butik”, eller beror på ” för litet kundunderlag” och ”ingen efterfrågan” samt på deras ”bristande kunskap”. Det var dock flera som ställde sig positiv till RGP-linser (76%) och kunde tänka sig tillpassa dem. Slutsats: Studien visar att användningen av RGP-linser är så liten i Sverige p.g.a. bristande kunskap, saknat utbud hos butiker och för litet kundunderlag enligt optiker. Background: The proportion of stable lens (RGP) fittings relative to total fitting is relatively low in the world, and Sweden is no exception. There are many reasons for this, despite that a few new RGP lens designs, such as the Ortho-K and mini-scleral lenses, have become available over the past two decades. Purpose: The aim of this study was to determine the reasons as to why the proportion of RGP lens-fittings is low in Sweden and to map the viewpoints of optometrists with licences to fit contact lenses, regarding why they choose not to fit this group of lenses. Method: A web-based survey with 20 questions was distributed to the 1550 members of the Swedish association of Optometrists via members-email. Questions focussed on fitting demographics, the reasons why those who did fit RGP-lenses felt comfortable doing this, and why those who did not fit this lens type choose not to. In addition, an interview with an optometrist working at a hospital eye-clinic was also conducted. Result: Among the 1550 members of the Swedish association of Optometrists, 359 responded to the survey. Approximately 34% of these fitted RGP-lenses and the majority worked in private self-owned or franchise stores. Those who felt comfortable fitting stable lenses said that it was because they had experience (49%), routine (15%) and knowledge (14%) within the field. The most common reasons given by those who did not fit RGP-lenses, as to why they did not fit RGP-lenses were that this lens type “was not available in the clinic”, that there were “too few customers” or “lack of demand” and that they “lacked essential knowledge”. There were however a majority of this group (76%) who were positive to fitting RGPlenses themselves Conclusion: Because of lack of knowledge, the missing of supply at stores and the lack of patients according to opticians, the amount of RGP-lens fitting in Sweden is low.

In the Swedish Armed Forces there is a discussion whether the officer education is teaching the right things. The right things are often considered to be practical skills. However, the Swedish Defense University mostly teaches theoretical analyzing and critical approach. This study focuses on how well this approach is received by the Armed Forces, with their view of the officer needing practical skills. It does so through a survey sent to the officers in the ground forces, asking how the newly graduated second lieutenants are perceived by the organization. The result in this survey shows that this focus on theoretical knowledge has been perceived by the second lieutenant and the officers in the organization have trust in the graduates, both in character and knowledge. However, the lack of practical knowledge is considered dire and the first time after graduation is primarily focused on becoming an instructor which is considered the NCOs specialty. Because of this discrepancy the second lieutenants may have a hard time translating the theoretical knowledge to practical.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur elevens upplevda relationer med lärare påverkar resultaten och om även upplevd tydlighet i undervisningen påverkar elevresultat. Enkätdata samlades in för att mäta elevernas upplevelse och elevtester genomfördes för att få syn på elevernas kunskapsutveckling över tid. Enkätfrågorna är utformade så att eleverna svarar på hur de upplever sin lärares undervisning. Den teoretiska utgångspunkten har varit ramverket The 7C’s of effective teaching. Elevenkäter genomfördes under vårterminen i åk 7 och elevtesterna genomfördes i början av åk 7 och i början av åk 8. Sammanlagt 31 klasser, fördelade över 14 skolor spritt över hela Sverige, har deltagit i studien. Studiens resultat visar att klasserna överlag upplever att deras lärare är bra på att skapa relationer och de upplever också att deras undervisning är tydlig. De klasser som har ökat sina resultat mest mellan test 1 och test 2 har höga värden på enkätfrågorna om både relationer och tydlighet. Däremot så är det inte ett resultat som stämmer in på alla klasser. Även de klasser som har ökat sina resultat minst har relativt höga värden på enkätfrågorna. Varken korrelationen mellan relationer och testresultat eller korrelationen mellan lärarens tydlighet och testresultatet är inte särskilt höga, vilket går emot tidigare forskning.

Syftet med det här arbetet var att få en bild av hur lärare i svenska som andraspråk (SVA)förhåller sig till digitala hjälpmedel. Denna forskningsfråga valdes mot bakgrund av attarbete med digitala verktyg är en viktig del av kurs- och ämnesplaner. På samma gånghar tidigare studier visat att lärare ibland upplever sig mindre digitalt kompetenta än sinaelever, vilket lyfter frågan hur de då kan fungera som stöttande mentorer. Enenkätundersökning genomfördes för att undersöka verksamma SVA-lärares åsikter omsin egen digitala kompetens, vilka digitala verktyg de använder samt hur och i vilkasituationer dessa används. Det visade sig att majoriteten SVA-lärare ansåg sig varadigitalt kompetenta och att de bedömde sin egen nivå av digital kompetens som högreeller lika hög som elevernas, vilket tyder på att inställningen till den egna digitalakompetensen i denna grupp är mer positiv än vad som visats i tidigare studier. Tidigarestudier visade även att lärare använder digitala verktyg några gånger i veckan eller intealls, medan denna studie visade att majoriteten lärare använder digitala verktyg dagligen.I tidigare forskning framkom att lärare ibland inte använde digitala verktyg på grund avtidsbrist, vilket även ett visst antal lärare i denna studie angav. Utifrån detta kunde fleraslutsatser dras. Jämfört med tidigare studier finns idag många fler slags digitala verktygoch den självupplevda kompetensen är högre. Lärarnas digitala kompetens kan antasutvecklas i samband med mer och mer arbete med digitala verktyg. Baserat på dennastudies resultat ser det ut som att lärarna ligger steget före och kan stötta sina elever iundervisning med digitala verktyg.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om pedagoger i förskolan tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi ställde oss frågan om pedagogerna frågar barnen om de vill delta i dokumentationen både före, under och efter processen, samt om det finns någon skillnad i agerandet mellan förskollärare och barnskötare. Vidare undersöktes om det är dokumentationsuppdraget eller uppdraget om barns integritet i Lpfö18 som väger tyngst samt om pedagoger upplever svårigheter kring dokumentation och barns integritet. Studiens material baserades på en digital enkätundersökning där 104 förskollärare och 34 barnskötare från hela landet deltog. Utifrån det sociokulturella perspektivet och dess centrala begrepp har resultatet noga analyserats och diskuterats. Studiens resultat påvisade att pedagoger i viss mån tar hänsyn till barns integritet i dokumentationsarbetet. Vi fann dock att det i större utsträckning var barnskötarna än förskollärarna som tog hänsyn till barns integritet. Studien visade att det var många respondenter som inte upplevde svårigheter kring dokumentation och barns integritet, däremot kan detta diskuteras då respondenterna sa emot sig själva vilket visades i delen av enkäten där de fick skriva sin fria text. Ett annat resultat var att uppdragen om att dokumentera, som skrivs fram i styrdokumenten, visade sig vara det som vägde tyngre än barns integritet.

Föreliggande studie syftar till att bidra med mer kunskap kring användande av matematikläxor ur ett likvärdighetsperspektiv. Undervisningen i den svenska skolan ska enligt skollag och läroplan innefatta en kompensatorisk likvärdighet och anpassas efter elevernas olika förutsättningar och behov vilket också bör gälla eventuella läxor. Likvärdighet innebär inte i detta fall att alla elever ska få samma undervisning utan snarare att alla elever ska få möjlighet att nå målen genom olika vägar och därför fokuserar studien på individanpassningar av matematikläxor. Forskningsfrågorna för studien handlar om i vilken omfattning matematiklärare anger att de individanpassar matematikläxor till elevernas språk- och matematikkunskaper, vilka anledningar lärarna anger till att de ej individanpassar läxorna i de fall detta inte görs samt i vilken utsträckning matematiklärarna anger att det finns riktlinjer som rör individanpassning av läxor på de skolor där de jobbar. Studien bygger på en enkätundersökning bland 11 2matematiklärare i grundskolan samt gymnasiet och resultaten visar att många av de deltagande matematiklärarna individanpassar matematikläxor och tar hänsyn till elevers språk- och matematikkunskaper i detta arbete vilket kan främja en kompensatorisk likvärdighet. De deltagande lärarna anger olika anledningar till att matematikläxor inte individanpassas i de fall där detta inte görs. Huruvida matematiklärarna gör individanpassningar av läxor eller inte kan, utöver personliga ramfaktorer gällande både elever och lärares behov och förutsättningar, sägas påverkas av tidsramar och organisatoriska ramar. Få av matematiklärarna anger att de arbetar vid skolor där det finns riktlinjer för läxanvändning och enbart två av dessa lärare arbetar vid skolor där riktlinjerna specifikt berör individanpassning av läxor.

Bakgrund E-nummer är tillsatser i livsmedel och systemet att märka livsmedelstillsatser med ett E-nummer introducerades under 1960-talet. Tidigare studier har visat att det finns en oro hos konsumenter kring E-nummer i livsmedel samt att en mer negativ attityd är överrepresenterade inom vissa grupper. Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskaper om och attityder till E-nummer hos personer över 18 år bosatta i Sverige. Även skillnader i kunskap om och attityder till E- nummer mellan kön, åldersgrupper och utbildningsnivåer undersöktes. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på sociala medier under hösten 2019 där 218 personer deltog. Statistiska tester som Chi-två-test och Mann-Whitney användes för att analysera skillnader. Resultat Nästan hälften av deltagarna skattade E-nummer som säkra (45,4%) och 40,4% uppgav att de föredrar att köpa livsmedel som inte innehåller E-nummer. De med högre utbildning svarade oftare att E-nummer är säkra (50,6%) jämfört med de med lägre utbildning (32,3%, p=0,018). Kvinnor och personer över 27 år svarade i större utsträckning att de föredrar att köpa livsmedel som inte innehåller E-nummer (p=0,008 respektive p

Den här studien har undersökt huruvida det föreligger något samband mellan prokrastinering, self-compassion och livstillfredsställelse. Det har även undersökts om studenter prokrastinerar i högre grad än de som arbetar. Studien har genomförts med en enkät som delats på internet och som till största delen spridits i Facebook-grupper. Det var 96 respondenter som svarade på enkäten och av dessa arbetade 61 personer och 35 studerade. Genom histogram framkom att underlaget för prokrastinering och livstillfredsställelse inte var normalfördelat. För att testa huruvida det föreligger någon signifikant skillnad mellan de som arbetar och de som studerar avseende prokrastinering, har det icke-parametriska testet Mann Whitney U använts. Resultatet visade att en signifikant skillnad föreligger och det är studenterna som i genomsnitt prokrastinerar i högst grad. Även skillnaden i grupperna avseende livstillfredsställelse testades med Mann Whitney U och en signifikant skillnad återfanns även här. Self-compassion jämfördes mellan studenter och arbetande med ett oberoende t-test, men någon signifikant skillnad förelåg inte. Vidare genomfördes korrelationsundersökningar, vilka testades med Spearman´s rho. Resultatet visade att det förelåg signifikanta korrelationer mellan prokrastinering och self-compassion samt self-compassion och livstillfredsställelse, men korrelationerna var relativt svaga. Slutsatsen blev således att studenterna prokrastinerade i högre grad än de som arbetade och att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan prokrastinering och self-compassion samt en signifikant positiv korrelation mellan self-compassion och livstillfredsställelse., The present study has examined whether there is any correlation between procrastination, self-compassion and life satisfaction and also whether students procrastinate to a greater extent than those who work. The study was conducted with a survey that was shared on the internet and was mainly distributed in Facebook groups. There were 96 respondents who answered the questionnaire and of these 61 worked and 35 studied. Histograms showed that the substrate for procrastination and life satisfaction was not normally distributed. To test whether there is any significant difference between those working and those studying when it comes to procrastination, the non-parametric Mann Whitney U test has been used. The results showed that there is a significant difference and it is the students who, on average, procrastinate most. The difference in life satisfaction groups was also tested with Mann Whitney U and a significant difference was also found here. The results from the self-compassion scale were tested with an independent t-test, and no statistically significant result was found. Correlation studies were also conducted, which were tested with Spearman´s rho. The results showed that there were significant correlations between procrastination and self-compassion as well as self-compassion and life satisfaction, but the correlations were relatively weak. The conclusion was that the students procrastinated to a greater extent than those who worked, and there was a significant negative correlation between procrastination and self-compassion and a significant positive correlation between self-compassion and life satisfaction.

SammanfattningBakgrund: Energidryck och andra drycker innehållande koffein är vanligt förekommande hos tonåringar i Sverige och andra delar av världen. Mängden koffein varierar beroende på vilken produkt som konsumeras. Det finns gränsvärden där drycker måste förses med varningstext om innehållet överstiger en viss koffeinhalt. Den rekommenderade gränsen för ett säkert dagligt intag av koffein för unga är 3 mg/kg kroppsvikt.Syfte: Syftet var att undersöka konsumtion av koffein hos elever i årskurs 9 samt undersöka om intag av koffein kan kopplas samman med upplevelsen av sömn och stress. Studien syftar också till att ta reda på varför ungdomar konsumerar koffeinhaltiga drycker som energidryck.Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på elever i årskurs 9 under lektionstid. Data bearbetades i programmet IBM SPSS Statistics version 26 och analyserades med hjälp av Chi-två, T-test eller Spearman`s sambandstest. Resultat: En majoritet av respondenterna konsumerade drycker innehållande koffein. Respondenternas upplevda antal sömntimmar var lägre än rådande rekommendationer för sömn bland åldersgruppen och en majoritet av respondenterna upplevde sig stressade. Sömn och stress gick inte entydigt att koppla samman med koffeinkonsumtion i undersökningsgruppen. Det fanns ett samband mellan hur många enheter koffeinhaltig dryck som konsumerades och antal sömntimmar, ju fler konsumerade enheter desto färre upplevda sömntimmar. Den främsta anledningen till att respondenterna valde att konsumera energidryck uppgavs vara smaken. Smaken var även den främsta anledningen att låta bli.Slutsats: Ungdomar känner sig stressade och sover för lite. En hög konsumtion av koffein kan förvärra känslor som oro och stress samt påverka sömn negativt. Vuxna som verkar kring barn och unga bör ha en ökad medvetenhet kring koffein, hur konsumtionen ser ut bland tonåringar och möjliga negativa konsekvenser av ett utbrett nyttjande. AbstractBackground: Energy drinks and other caffeinated beverages are a common occurrence with teenagers in Sweden and other parts of the world. The amount of caffeine varies depending of what kind of beverage is consumed, when the amount exceeds a threshold it needs to be a warning sign. The recommended daily intake of caffeine for teenagers is 3 mg/kg bodyweight.Objective: The study intended to examine consumption of caffeinated beverages as well as the main reason of caffeinated beverage of 9th grade students in Swedish elementary school. Furthermore, the purpose is to examine the correlation between high caffeine consumption, sleeping patterns and stress levels.Method: The study was implemented through a web-based survey that the students had to answer during their school day. The data were processed by using the program IBM SPSS Statistics version 26, later on to be analyzed using a Chi-square test, T-test and Spearman´s rank correlation coefficient.Results: Most of the respondents consumed beverages containing caffeine on a regular basis. Said respondents also had lower perceived sleep quality measured in number of hours, as well as higher amounts of perceived stress. However, the study did not find any direct correlation between consumption of caffeinated beverages and sleep quality or stress. What the study did find was a correlation between the number of hours the respondents slept and the number of caffeinated beverages that they consumed. The main reason for general energy drink consumption was found to be preference of taste. The same reason was also found to be the main contributing factor why some chose not to drink any caffeinated beverages at all.Conclusion: Teenagers have problems with both stress and sleep. In addition, high consumption of caffeine can aggravate these problems. Finally, adults need an increased awareness about caffeine and the negative effects the consumption of caffeine has on teenagers.