Search

Utanför Uppsalas stadskärna planeras det att bygga en ny stadsdel till år 2050, kallad Sydöstra staden. Uppsala kommun vill vara i framkant gällande hållbar stadsplanering och är därför intresserade av att utreda möjligheter till att tillvarata resurser i avloppsvattnet, som ett alternativ till konventionell rening. I dagsläget står hanteringen av avloppsvatten inför nya typer av utmaningar som rör utsläpp av växthusgaser, bristande resursåtervinning och energieffektivitet samtidigt som kraven på rening ökar. Ett tillvägagångssätt som skulle kunna möjliggöra hantering av dessa utmaningar är genom implementering av källsorterande system. Ett källsorterande avloppssystem separerar vattenfraktionerna för enskild behandling, vilket möjliggör att resurser så som energi och näringsämnen kan återvinnas. Syftet med arbetet var att kartlägga drivkrafter och utifrån dessa identifiera systemlösningar för källsorterat avloppsavfall i Sydöstra staden i Uppsala. Genom studie gällande drivkrafter samt efterföljande workshop med en referensgrupp från Uppsala Vatten kunde möjliga drivkrafter för Uppsala identifieras: Vattenbesparing, Uppfyllande av höga reningskrav, Resurseffektivitet vad gäller energi och näring, Kunskapsgivande samt Klimatneutralitet. Identifiering av drivkrafter resulterade i litteraturstudie för att identifiera anläggningar med liknande drivkrafter som referensgruppen. Studien visade att drivkrafter likt de ovan nämnda resulterade i teknik såsom membranbioreaktor för rötning av källsorterat avloppsavfall. Därefter, genomfördes intervjuer med personer som varit/är delaktiga i pilotprojekt i Sverige för att specifiera vad som krävs för ett genomförande. I nuläget har det visat sig vara svårt att kräva implementering av ett källsorterande system med huvudsyfte att återföra produkter, då kretsloppsaspekten inte har varit ett tillräckligt juridisk motiv för genomförande. I Helsingborg underlättades genomförandet av en hög ambitionsnivå samt en tydlig målbild från kommunen. Slutsats från arbetet är att systemlösningen som bäst lämpar sig för de identifierade drivkrafterna inkluderar rötning av källsorterat avfall i membranbioreaktor (AnMBR), samt urinsortering med efterföljande torkning. Beräkningar gällande en potentiell implementering resulterade i att pilotanläggningen i Sydöstra staden ska dimensioneras för 900 personer. Gällande systemet för behandling av urin, resulterade den dagliga urinproduktionen i att torkningsbädden bör ha en area motsvarande 30 m2 alternativt 23 m2 (beroende på torkningshastighet). För behandling av fekalier, fastställdes mått på membranreaktorn till radien 5 meter och höjden 11 meter, med volymen spolvatten som huvudsaklig orsak till den stora volymen. Outside the city center of Uppsala, a new district called ”the Southeastern city” will be built by 2050. Uppsala municipality wants to be at the forefront of sustainable planning and is therefore interested in investigating opportunities to utilize resources found in wastewater, as an alternative to conventional treatment of wastewater. Wastewater management is facing new types of problems related to greenhouse gas emissions, resource recycling and energy efficiency. One approach that enables management of these challenges is through the implementation of source separation sewer systems, that separates the household wastewater into different fractions. This enables resources such as energy and nutrients to be recycled. The purpose of the work was to identify drivers and from these drivers identify a solution for source separated sewage fractions in the southeastern city of Uppsala. Through a literature study followed by a workshop with Uppsala Vatten, possible drivers for Uppsala were determined to be Water Saving, Fulfillment of purification requirements, Resource efficiency regarding energy and nutrition, Obtaining knowledge and Climate neutrality. The determination of possible drivers resulted in further literature study, to identify facilities with similar drivers as Uppsala. The study showed that drivers as the ones identified for Uppsala have resulted in technology such as membrane bioreactor for digestion of source separated wastewater. Interviews were also conducted with people who have been or are involved in pilot projects in Sweden to specify what is required for implementation of a source separation system. It is currently difficult to require the implementation of such system with the main argument of recycling products, as the recycle aspect has not been a motive enough juridically for implementation. In Helsingborg, the ambition and a clear vision from the municipality was crucial for the implementation. In conclusion, the system best suited to the identified drivers include anaerobic digestion of source separated waste water in membrane bioreactor (AnMBR), as well as urine dehydration. Calculations were performed regarding a potential implementation resulted in that the treatment plant should treat wastewater from 900 people. For the treatment of urine, the daily urine production resulted in an area of the drying bed of 30 m2 or 23 m2 for varying drying rates. For treatment of faeces, dimensions of the membrane reactor were determined to radius 5 meters and 11 meters height, where the volume of flush water was the main reason for the large reactor.

Denna studie ämnar undersöka vilken funktion ICA:s reklamfilmer fyller när det gäller människors förhållningssätt till reklam. Är det bara en reklamfilm bland andra, eller kan den fylla andra funktioner som lockar till tittande? ICA:s reklamfilmer kan betraktas som rena reklaminslag eller annonser, men reklamfilmerna kan också betraktas som ett mediefenomen. Utifrån tidigare studier om uses- and gratifications teorin har kvalitativa intervjuer genomförts och för att analysera resultatet gjordes en tematisk analys. Resultatet visar en stor positivitet kring reklamfilmerna. Andra reklamfilmer ses ofta som intetsägande och tråkiga, medan ICA:s reklamkoncept blir som en serie som följs vecka efter vecka. Resultatet visar att synsättet på reklamfilmen nästan aldrig var ett rent inslag av reklam och annonsering, detta eftersom exponeringen av varor ofta hamnade i bakgrunden av reklamfilmens handling. Det finns en igenkänningsfaktor i karaktärerna där ICA upplevs ha jobbat aktivt med att bli mer inkluderande utifrån de samhälleliga förändringar som skett. Den yngre målgruppen såg ICA-reklamen som ett framgångsrikt koncept som stack ut i mängden från annan typ av reklam, medan den äldre målgruppen hade en mer kritisk röst till reklamfilmen

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar svenska matematiklärare i årskurs 4-6 står inför, när de arbetar med elever med i matematiksvårigheter. Denna studie syftar också till att skapa en ökad förståelse ur matematiklärarens perspektiv. Studien utgår från Lundgrens ramfaktorteori. I denna studie tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 6 olika lärare, lärarna är matematiklärare och undervisar i årskurs 4-6. För att analysera svaren från intervjuerna har en tematisk analys tillämpats. I studien var brist på tid att hjälpa elever den orsak som tydligast framhölls av inofrmanterna som en orsak till att matematiksvårigheterna uppstårStudien visade att huvudorsaken till att matematiksvårigheter uppstår, handlar om att lärare inte hinner hjälpa alla elever. Detta är något som grundar sig i att verksamhetens ekonomiska resurser inte räcker till. I analysen av empirin framkom det även att en majoritet av lärarna i studien, inte har de rätta förutsättningarna för att arbeta med elever i med matematiksvårigheter. Men ett sätt att arbeta med dessa elever, trots att de rätta förutsättningarna inte finns är arbete med inkluderande undervisning.

Background: It has been proven to be a challenge for physiotherapists to utilize evidence within their practice. Conducting evidence-based care is a requirement for providing good care and a requirement in the legitimation for Swedish physiotherapists. Aim: To explore physiotherapists experiences of their possibilities and challenges in implementing prevailing evidence in their practice. Method: A qualitative method was applied with a semi-structured interview guide. A choice of convenience sampling was made with 5 physiotherapists from a region in Sweden with the aim of getting as wide a sample as possible. The analysis of the data was done through a qualitative content analysis. Results: Physiotherapists felt that the challenges were based on their work environment and that the Swedish care structure measures quantity over quality. Other contributing challenging factors mentioned where lack of time, low interest from managers, lack of training and difficulties in understanding and evaluating the different parts of the evidence model. Opportunities that were raised were the mutual learning among colleagues in the workplace and that research is easily accessible with today's technology. Conclusion: This study shows that in order for physiotherapists to feel that they have good opportunities to implement evidence, one needs to try to eliminate the various challenges that arise within their work environment. This can enable organizations in which physiotherapists work to gain an understanding of what needs to be focused on and improved in order for physiotherapists to be able to implement evidence-based care and therefore increase the quality of care for patients. Bakgrund: Det har visat sig vara en utmaning för fysioterapeuter att använda sig av evidens inom sitt verksamhetsområde. Att bedriva en evidensbaserad vård är en nödvändighet för att bedriva en god vård och ett krav i legitimationen för svenska fysioterapeuter. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelser av sina möjligheter och utmaningar med att implementera rådande evidens inom sitt verksamhetsområde. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsval användes där 5 fysioterapeuter valdes från en region i Sverige och med syfte att få så brett urval som möjligt. Analysen av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysioterapeuterna upplevde att utmaningarna främst grundade sig i deras arbetsmiljö och att den svenska vårdstrukturen är mer uppbyggd för att mäta kvantitet och inte kvalité. Andra nämnda bidragande utmanande faktorer var tidsbrist, lågt intresse från chefer, brist på utbildning och svårigheter med att förstå och värdera evidensmodellens olika delar. Möjligheter som togs upp var det gemensamma lärandet bland kollegor på arbetsplatsen och att forskningen är lättillgänglig med dagens teknik. Konklusion: Den här studien visar att om fysioterapeuter ska uppleva att de har goda möjligheter att implementera evidens så behöver man försöka eliminera de olika utmaningar som finns inom deras arbetsmiljö. Detta kan möjliggöra att organisationer som fysioterapeuter jobbar inom kan få en förståelse för vad man behöver fokusera på och förbättra för att fysioterapeuter ska kunna implementera en evidensbaserad vård och därmed öka vårdkvalitén för patienter.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19. Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19. The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject. The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

Trots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen., Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused.

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvaldafrån biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analyseraböckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper. Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trots en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vise att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat enviss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning. Betyg i Ladok, 210108.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi. Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.

Bakgrund: Cancer är flera olika sorters sjukdomar men gemensamt för dem är att de påverkar kroppens celler. Det sker en mutation i cellen och den kan börja dela sig okontrollerat och bli en växande tumör. En patient med cancer går igenom flera utmanande stadier och återbesök efter avslutad behandling och det krävs stort stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen, men idag finns inga tydliga tillvägagångssätt och planer. Återfall är inte ovanligt och ofta är prognosen sämre vid återinsjuknande. Syfte: Syftet var att belysa patienter som är återställda efter en cancerdiagnos erfarenheter av oro och rädsla kring ett eventuellt återinsjuknande.Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ ansats valdes då det är en god metod att ta reda på personers uppfattningar och upplevelser kring ett visst ämne eller fenomen. Efter detta identifierades olika sökord och sökblock som användes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som hittades granskades kritiskt, analyserades och sammanställdes. Sju kategorier bildades och från dessa skapades tre teman.Resultat: “Känslor kring ett eventuellt återfall” var det första temat och handlar om att rädsla och oro var de vanligaste känslorna. Vidare var efterkontroller något som skapade mycket ångest, medan vissa fick ett lugn av efterkontrollerna. Nästa tema blev “konsekvenserna av oron och rädslan för återfall” och belyser vad det var som triggar igång känslorna hos patienterna och hur det påverkar deras liv. Det tredje temat blev “Hanteringsstrategier” och tar upp hur patienterna handskas med sina känslor. Strategierna var många och fokuserar på känslor, praktiska förändringar och socialt nätverk. Konklusion: Stöd och råd från sjuksköterskan är högst betydelsefullt för att patienten ska kunna hantera rädsla och oro inför ett eventuellt återfall i cancer Background: Cancer is several different sorts of diseases, but what they have in common is that they affect the body's cells. A mutation occurs in the cell and the cell begins to divide uncontrollably and become a growing tumor. A patient with cancer goes through several challenging stages and hospital visits after completed treatment and great support is needed from the health care professionals, but today there are no obvious approaches and plans. Unfortunately, relapse is not uncommon and the prognosis is often poorer when relapsing.Aim: The purpose is to highlight patients who have recovered after a cancer diagnosis experience of fear and concer about a possible relapse.Method: The study was conducted as a qualitative literature study and was based on ten scientific articles. A qualitative approach was chosen as it is a good method to find out people's perceptions and experiences about a certain topic or phenomenon. After that, the various keywords and search blocks used in the PubMed and Cinahl databases were identified. The articles found were critically reviewed, analyzed and compiled. From this, seven categories were found and three themes were formed.Results: "Feelings about a possible relapse" was the first theme and it was about that fear and worry were the most common feelings. Furthermore, after-check ups were something that created a lot of anxiety, while some got a calm from the after-check ups. The next main theme is "the consequences of the anxiety and the fear of relapse" and highlights what triggers the emotions of the patients and how it affects their lives. The third theme is “Management strategies” and addresses how patients deal with their emotions. The strategies were many and focused on emotions, practical changes and social networking. Conclusion: Support and advice from the nurse is of the utmost importance for the patient to be able to manage feelings and experiences about a possible cancer relapse.

Bakgrund: Bemötandet är en essentiell del i vårdmötet. Att ambulanssjuksköterskan har insikt kring bemötandets betydelse i vårdmötet med patienten är av största vikt. Ett bristande bemötande kan leda till att bedömningen blir undermålig vilket äventyrar patientsäkerheten. Tidigare forskning kring hur ambulanssjuksköterskan upplever bemötandet inom ambulanssjukvården är begränsad. Syfte: Var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser kring bemötande inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie där deltagarna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera de nio ostrukturerade intervjuerna som ägde rum på två ambulansstationer, belägna i södra Sverige. Resultat: I resultatet framgick det att upplevelsen av bemötandet inom ambulanssjukvården är gott och de flesta hade en klar bild över hur ett gott bemötande i vårdmötet bör vara. Ambulanssjuksköterskorna hade en insikt i att de själva och kollegor ibland brast i sitt bemötande och kunde i de flesta fall beskriva orsaker till detta skedde och efterföljande konsekvenser. Studiens främsta fynd visar på att ambulanssjuksköterskan upplever att det är ett hårdare klimat idag och att problematiken kring bemötande har en tendens att öka. Slutsats: Ambulanssjuksköterskor är medvetna om betydelsen av ett bra bemötande i vårdmötet. De har god kännedom kring vilka olika konsekvenser ett bristande bemötande kan få för patienten och att det kan påverka patientsäkerheten. Det finns en viss problematik kring ett bristande bemötande som ambulanssjuksköterskorna upplever har ökat men även att klimatet har blivit hårdare. Aktuell forskning behöver uppdateras för att belysa problemområdet och skapa handlingsplaner för att förhindra en negativ utveckling. Introduction: How we treat others is an essential part of the care meeting with patients. To possess an insight and to own a self knowledge regarding the treatment of others is of great importance. Bad treatment can lead to poor assessments and examinations, which jeopardizes patient safety. Previous research on how the ambulance nurse experiences how we treat others in the ambulance services is very limited. Purpose: Was to illustrate the ambulance nurse´s experience of how we treat others among the ambulance services. Methods: A qualitative interview study were conducted where the informants were chosen through a convenience selection. The method for analysis were the one of Graneheim and Lundman and was applied to analyse the nine unstructured interviews that took place in two ambulance stations, both situated in the south of Sweden. Results: The results showed that the experience of the treatment in the ambulance care is good and that most ambulance nurses had a clear picture of what good treatment in the care meeting should be like. The ambulance nurses had an insight that they themselves and colleagues sometimes burst in their treatment regarding patients and could in most cases describe reasons why this happened and the consequences of it. The study's main findings show that the ambulance nurse nowadays feels that there is a harsher climate in the ambulance care and that the problems regarding treatment tend to increase. Conclusion:Ambulance nurses are aware of the importance in how we treat others during the care meeting. They also possess good knowledge in various consequences that a lack of treatment can bring the patient and the negative effects regarding patient safety. However, there are certain problems in how we treat others which the ambulance nurses experience has increased, they also describe that the climate has become more harsh. Current research needs an update to highlight the problem area to enable action plans that will prevent further negative progress.

Syftet med projektet var att utifrån förändring av cyklandes och bilisters restider, och tillhörande förändringar i bil- och cykelflöden, koppla förändringar i restidskvot till förändringar i färdmedelsval, då hastighetsgränsen sänks från 50 till 40 km/h. Restiden mättes med metoden ”car following” samt liknande metod för cykel som vi kallar ”bike following”. Resultaten visar att restiderna, generellt sett, har ökat för bil, vilket är att förvänta vid en sänkt skyltad hastighet. När det kommer till cyklandes restid är det svårare att direkt utläsa om restiderna har ökat eller minskat, även om data generellt visar en liten minskning. En tydlig lärdom från det här projektet är hur viktigt det är med bra flödesmätningar för att kunna göra ordentliga före- och efterstudier.

Denna studie undersöker sambandet mellan reporänta och inflationstakt för att se om styrkan på sambandet avtar om Riksbanken övergår till en negativ reporänta. I studien ifrågasätter vi likviditetsfällan och estimerar en regressionsmodell som innehåller laggade värden på reporäntan. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att diskutera om penningpolitiken har tappat sin förmåga som ett ekonomiskt stabiliseringsverktyg när reporäntan gått över till negativ nivå. Studien visar att även om reporäntan är negativ så förefaller korrelationen mellan reporäntan och inflationstakten vara ungefär lika stark som i perioder med positiv reporänta. Detta resultat implicerar att Riksbanken kan stimulera ekonomin trots att reporäntan är negativ.

Den här undersökningen i audiovisuella studier undersöker möjligheter att lättrörligt och resurssnålt producera reklamfilm för e-handeln. För att undersöka de möjligheterna och föreslå sätt att producera reklamfilm har en case-studie gjorts på ett svenskt glasbruk. Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Hur kan detaljhandelsföretag med e-handel snabbt och med begränsade resurser göra värdefull reklamfilm? De teorier undersökningen stödjer sig på är agila metoder, iterativitet, designteori samt ledarskap- och organisationsteorier. Metoden i undersökningen är Design Research Methodology, DRM, och har genomförts med fyra faser. Resultatet av undersökningen är en produktionsmodell som diskuterar möjligheter och förutsättningar för ett team att för en kund producera reklamfilm inom ramarna för en arbetsdag. Produktionsmodellen One Day Agile Production Model utvecklas i undersökningen och är ett förslag på ett supportverktyg som kan användas för lättrörlig och snabb reklamfilmproduktion

Enligt Skolverket ska lärare säkerställa god och väl anpassad undervisning som främjar alla elevers utveckling. Förutsättningen för lärande och utveckling, enligt specialpedagogiska skolmyndigheten [SPSM], är att få känna och uppleva delaktighet. Då behöver möjligheterna för det förbättras för elever med funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i särskolan beskriver förutsättningar för att använda digitala verktyg och digitala hjälpmedel för att främja samhandling och tillgänglighet i undervisningen. Studien hade en kvalitativ ansats och genomfördes med intervjuer av fem lärare inom särskola vilka alla arbetar med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisning. Svaren från intervjuerna analyserades utifrån SPSM´s delaktighetsmodell och med ett resonemang utifrån systemteori. Studiens resultat visade att lärarna arbetade aktivt med digitala verktyg och digitala hjälpmedel i undervisningen till förmån för samhandling och tillgänglighet, men att det också fanns faktorer som begränsade digital delaktighet för eleverna. Lärarna uppgav att de hade god tillgång till digital teknik men att de i viss mån saknade handledning, teknisk support och adekvat mjukvara anpassat till respektive elevgrupp.

I september 2014 infördes en ny korsningstyp, cykelöverfart, där fordonstrafik som korsar cykelöverfarten har väjningsplikt mot cyklande och mopedförare som är på eller just på väg ut på cykelöverfarten. Syftet med projektet är att utvärdera regleringsformens effekt på cyklisters trafiksäkerhet. På tre platser i Malmö studerades hastigheter, allvarliga konflikter, väjningsbeteende samt interaktionsbeteende före och efter ombyggnad till cykelöverfart. På platsen med störst dataunderlag är väjningsandelen fortsatt hög ca 75%. Däremot har hastighetens 85-percentil ökat från 24 till 27 km/h, den föreskrivna maximala hastigheten på 30 km/h överskrids av 29% av fordonen och de allvarliga konflikterna har ökat. Cyklandes interaktionsbeteende har gått från att de kommer in med bromsberedskap till att de i större utsträckning kräver företräde. Även på de övriga två platserna är tendensen att trafiksäkerheten för cyklande snarare minskat än ökat. Analyserna tyder på att ett tydligare regelverk har minskat trafiksäkerheten för cyklande, här finns tydliga paralleller till effekterna av övergångsställeslagen. Vid ombyggnad till cykelöverfart rekommenderas att säkerställa att fordon som korsar cykelöverfarten inte kan föras med en hastighet högre än 30 km/h.

På en väg med utformningen bygdeväg samsas motorfordon från båda riktningarna om en smalare körbana på ca 3-3.5m och på ömse sidor finns en bredare vägren. Syftet är att öka gåendes och cyklandes tillgänglighet genom att ge dem ett ”eget” utrymme dvs på vägrenen. LTH:s del i projektet och syftet med denna rapport är att undersöka trafiksäkerhetseffekterna av utformningstypen bygdeväg. Två teststräckor, en inom tätort och en utanför tätort, videofilmades före respektive efter ombyggnad. Utifrån filmat material analyserades trafikanters beteenden och interaktioner. Resultaten visar på en ökad kanalisering av både motorfordons- och cykelflödena, vilket kan tolkas som att de oskyddade trafikanterna har fått en tydligare definierad plats att befinna sig på i vägrummet. Resultaten visar emellertid också att motorfordonens hastighetsreduktion är försumbar såväl generellt som vid interaktion med cyklande. Innan vägtypen bygdeväg införs på bredare front i Sverige, krävs kompletterande hastighetsdämpande åtgärder för att öka trafiksäkerheten.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 1 är en autoimmunsjukdom som oftast bryter ut i barn- och ungdomsåren. Varje år insjuknar 700 barn i Diabetes mellitus typ 1 och antalet drabbade barn öka för varje år. Diagnosen innebär stora förändringar i det dagliga livet, inte bara för barnet som har drabbats utan även för barnets föräldrar. Allmänsjuksköterskan och diabetesteamet har en viktig funktion i att stödja och ge kunskap om sjukdomen och hur den bör hanteras. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har diabetes mellitus typ 1. Metod: Litteraturöversikten utgjordes av elva kvalitativa artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av analysen genererades tre olika huvudkategorier till resultatet: tiden efter diagnosen, förändringar i dagliga livet och oro för framtiden. Slutsats: Föräldrar upplevde en stor påfrestning i olika delar av det dagliga livet. De kände en brist på stöd från vården och det sociala nätverket. Barnets framtid med DMT1 var också ett orosmoment. I diskussionen framkom det flera likheter hos föräldrar till barn med andra kroniska sjukdomar. Att överföra resultatet till andra sammanhang ökar möjligheten för vården att förbättra upplevelsen och möta behoven hos föräldrar till barn med DMT1 och även föräldrar till barn med andra kroniska sjukdomar.

I det här examensarbetet i arkitektur analyseras en ny typ av bostäder i Stockholmsområdet: konceptboendet. Bostadstypen är skapad för en ”urban nomad”. Det är ett ord som används i marknadsföring och kan tolkas som en person som antingen reser mycket i sin yrkesverksamhet eller någon som behöver en tillfällig bostad på grund av studier eller i väntan på en lämpligare bostad. Stockholm har i dag, 2018, en stor bostadsbrist vilket skapar ett tryck på politiker att ta fram lösningar. Synen på bostaden har skiftat från att ha varit en rättighet till en lyxprodukt. Fastighetsutvecklare som Oscar Properties och Axxonen utvecklar och marknadsför premiumbostäder där hotellet är förebild och olik typer service ingår i bostadskonceptet. Det finns förändrade attityder när det gäller höga bostadshus och skyskrapor i Stockholm som ofta har lägenheter som kallas konceptboenden eller premiumbostäder. Det är viktigt att lägga märke till detta skifte i inställning eftersom det förklarar varför bostäder ser ut som de gör och vadsom driver deras design och funktion. Norra tornen vid Torsplan är exempel på premiumbostäder i höghus med inspiration från New Yorks exklusiva skyskrapor. Ett annat exempel är Tellus Towers vid telefonplan som är fylld med enrummare för unga vuxna. Där finns dramatiska utsikter och serviceanläggningar som pool och spa som säljargument. Idén om flyttkedjor motiverar byggandet av lyxlägenheter och skyskrapor i attraktiva lägen eftersom rörligheten ska göra att alla till slut kommer att få en bostad. För en förmögen målgrupp innebär rörlighet ett internationellt, hotellrumsinspirerat boende: en så kallad ”premiumbostad”. Bostadsrättsföreningen Continental Apartments erbjuder till exempel full hotellrumsservice och är dessutom beläget i de övre våningarna av Hotel Scandic Continental. För bostadslösa låginkomsttagare innebär en rörlig lösning ett boende som de kan tolerera men som i längden är otillräckligt. En tillfällig lösning som skapats på initiativ av den ideella föreningen Snabba hus är flyttbara bostäder på tidsbegränsade bygglov, avsedda för unga bostadssökande. Mellan Continental Apartments och Snabba hus finns, lite oväntat, flera likheter i hur bostäderna är planerade. Men skillnaderna är stora i användning, pris och vilka möjligheter målgrupperna har att välja sin boendesituation. Genom att jämföra renderade bilder, fotografier, ritningar och reklamtexter skildras konceptboendenas olika strategier och målgrupper. I jämförelserna av olika typer av boenden framträder en bild av en marknadsanpassad bostadsproduktion där bostaden behandlas som en livsstilsprodukt och en konsumtionsvara. Kommersialiseringen av bostäder innebär problem för de som drabbats av bostadsbristen. Lösningarna som erbjuds bostadslösa, ofta unga låginkomsttagare, är få och villkorade. Idén om att bostadsmarknaden måste få en ökad rörlighet för att fungera drabbar i stor utsträckning de som har svårast att få tillgång till en bostad genom att inskränka deras rättigheter och boendestandard. Genom att marknadsföra bostadslösningar till unga som livsstilsprodukter överskuggas det verkliga problemen med en utbredd bostadsbrist och en försenad familjebildning. Undersökningens slutsats är att marknadsföringen av konceptboenden ger en ytlig bild av bostäder och deras egentliga värde. Premiumbostädernas kvaliteter, eller brist därpå, döljs genom att erbjuda hushållsnära tjänster och inredningsdetaljer. Den ytliga inställningen till bostäder som enbart statussymboler och konsumtionsvaror gör det svårare att hävda bostaden som rättighet och som en viktig funktion för att forma samhällen. En möjlig motpol till premiumbostäderna är Stockholmshusen, ett försök från allmännyttiga bolag att skapa hyreslägenheter med hög standard men mer överkomlig hyra. Att bygga ut det allmännyttiga beståndet kan även ha en balanserande effekt på marknaden och på sikt trotsa den kommersiella bostadstrenden. In the marketing of certain types of newly-built urban homes there is an intended target group: the “urban nomad”. A luxury hotel style dominates these pictures of future dwellings and a new aesthetic has evolved in rendered images. These types of images have become so common in architectural magazines and housing ads that they often go unnoticed. Behind the pictures is an underlying idea of ​​a flexible housing market that can create positive outcomes for the whole community. This project examines how the idea of ​​mobility in the Stockholm housing market affects the design and marketing of architecture and the possible downsides to the commercialization of urban homes.

I dagens informationssamhälle har den språkliga förmågan blivit allt viktigare, både i tal och skrift. Just denna betydelsefulla förmåga kämpar elever med språkstörning dagligen med. Undervisningen behöver av denna anledning utformas, organiseras och anpassas efter de behov som elever med språkstörning har. Därför har denna studie valt att ta del av den erfarenhet som några yrkesverksamma i tal- och språkklasser och språkspår besitter kring hur de organiserar undervisningen för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande och utveckling för elever med språkstörning. Studien är en kvalitativ studie där yrkesverksamma genom semistrukturerade intervjuer har fått möjlighet att dela med sig av sin kunskap kring elever med språkstörning. Resultatet har framför allt diskuterats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, men även dilemmaperspektivet har en viktig roll framför allt i diskussionen kring elevernas delaktighet. Resultatet visar att elever med språkstörning är en heterogen grupp med olika behov. För att skapa gynnsamma förutsättningar för elever med språkstörning krävs det att de vuxna skapar en lärmiljö med tydliga rutiner och struktur över skoldagen, samt kreativitet i utformandet av material och aktiviteter. En stor del av de anpassningar som görs i skolans lärmiljö handlar om att kompensera för elevernas begränsade kognitiva funktioner och de svårigheter eleverna ställs för i sin skolvardag. Trots att de yrkesverksamma besitter en stor kunskap om språkstörning, så uppstår dilemman kring hur undervisningen ska bedrivas för att passa alla och hur elevernas självkänsla ska hållas intakt i förhållande till måluppfyllelse och betyg.

Detta är ett examensarbete på civilingenjörsnivå mot produkt och processutveckling hos Mälardalens högskola, på 30 högskolepoäng, motsvarande 20 veckor. Manovi Varberg AB har under eget varumärke en elektriskt driven slangrulle för industriellt bruk. Designen är gammal och försäljningen bedrivs inte aktivt. Examensarbetet gick ut på att modernisera och förbättra produkten för effektivare produktion utan att gå in på djupet hur detta skulle lösas. Det diskuterades fram att hitta lämplig lösning på hur man kan få ner produktionstid och kostnad med godtyckliga 20%. Det var redan från början en önskan att byta ut plåtarna från lackat och rostfritt till en valfri plåt med metallbeläggning av Magnelis. Efter att studerat nuvarande design och ett gammalt utkast på ett förslag till hur chassit kan konstrueras om, påbörjades arbetet med att göra om chassit i en modulär design som inte behöver svetsas, vilket dagens konstruktion kräver; istället används gängstänger och rör som skruvas ihop. När detta ritades upp och simulerades i Solidworks och påvisade positiva siffror var nästa etapp att titta på möjligheten att binda ihop alla komponenter mellan inloppet och motorn utan att förändra den slirkoppling som finns vid motorn. Inte heller elektronik eller kopplingar för slangar har modifierats i detta projekt. Ett antal delar identifierades som behövde ha variabla längder. Trumman med tillhörande stad i befintlig design kunde ersättas med standardprofiler i aluminium för minskad vikt och effektivare tillverkning. Huvudaxeln kortades och modulära förlängningar konstruerades för att kunna länga slangrullen. Det gjordes en uppskattning för hur mycket det går att maximalt belasta befintlig slangrulle med, som sedan ökades lika mycket som bredden i den största nya modellen, vilket blev 408 N per sida av chassit. Efter justeringar i designen av chassit påverkades materialet av en högsta spänning på ca. 275 MPa. Med en förbestämd säkerhetsfaktor på 1,2 ger det en önskad sträckgräns på 330 MPa. Enligt tillverkaren av Magnelis-beläggningen var då S350GD det stål som klarar kraven på hållfasthet, säljs med beläggningen och är en högvolymsvara, varför detta rekommenderas att användas till chassit. Verkstadschefen på Manovi, med 20 års erfarenhet inom industrin, gjorde en grov uppskattning på produktionstid och kostnad, med materialet i denna rapport som underlag, och fann att de båda kan sänkas med runt 60% och 30% respektive till följd av den modulära designen, ersättning av minst två gamla modeller och med utbytt material. Även vikten på konstruktionen sjönk 13–21% jämfört med originalet, beroende på storlek. This is a master thesis in product and process development at Mälardalens university, 30 credits corresponding to 20 weeks. Manovi Varberg AB has under its own brand, an electrically powered hose reel for industrial environments. The design is outdated and there are no active sales. This thesis is aimed at modernizing and improving the product, for more efficient production, without any specific requirements of how this should be solved. Through discussion, the aim was to reduce production time and cost by 20%. It was from the beginning a wish to use Magnelis coated metal plates (to be chosen later) instead of the powder coated and stainless-steel plates used today. After studying the present design and an old draft on how the chassis could be constructed, the work began with a modularization that does not have the need for welding, as opposed to today’s design; stainless metal threaded rods, inserted into pipes were screwed together instead. When this was modelled and simulated in Solidworks and showed positive results, the next step was to find a solution to bind all the components together, from the inlet to the electrical engine, without changing the slip clutch. Neither has any electronics nor connections for in- and outlet been modified. Several components were identified that needed to have varying lengths. The drum with its rods was completely exchanged for standard aluminium profiles, yielding lower weight and more efficient production. The major axis (with the flow path) was shortened, and extension modules was created. An approximation was made to determine how much load the current model would withstand until breakage. This load was then increased with the same percentual amount as the new largest model was broadened, which amounted to 408 N per side of the chassis. After minor modifications of the design, the highest material strain was 275 MPa. With a predetermined safety factor of 1,2 the required yield point was set to 330 MPa. According to the manufacturer of Magnelis, the steel plates S350GD is a good candidate, as it meets the requirements, comes with the coating and is a high-volume stock product. This steel is recommended to use in this thesis. The workshop manager at Manovi, with 20 years of experience, made a rough estimate on production time and cost, with the content of this thesis as basis, and found that both can be reduced by about 60% and 30% respectively, as a direct consequence of the modular design, the replacement of at least two of the older models and the change of materials. The weight of the product was also reduced 13-21%, depending on model.

Bakgrund: Barnmisshandel via sjukvårdsinsatser innebär att en vuxen vårdnadshavare framkallar, hittar på eller beskriver symtom som barnet inte har. Syfte: Att undersöka vilka förutsättningar som finns inom vården för att barnet ska få den bästa omvårdnaden i fall där förälder/vårdnadshavare utsätter barnet för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. Syftet var även att undersöka vilka kunskaper som krävs inom vården för att hantera barnmisshandel via sjukvårdsinsatser samt att undersöka om det fanns kulturella skillnader. Metod: Systematisk litteraturstudie. 13 artiklar inkluderades, sju kvalitativa, fyra fallstudier samt två kvantitativa. Resultat: Analyserad data visar samstämmighet av symtom hos barn som har utsatts för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. Samband mellan mödrars psykiska hälsa och barnmisshandel via sjukvårdsinsatser kunde ses. Anknytningsmönster och mor-barn- relationen spelade en stor roll, liksom familjesituation och socioekonomisk bakgrund. Mödrarna hade ett stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse. Kulturella skillnader kunde inte påvisas. Screeninginstrument och videoövervakning var viktiga diagnosverktyg. Multidisciplinära team och samverkan var viktigt för att ge god omvårdnad till barnet. Sjuksköterskans kompetens, intuition och erfarenhet hade stor betydelse för omvårdnaden. Slutsats: För att ge den bästa omvårdnaden till barn i fall där förälder/vårdnadshavare utsätter barnet för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser krävs vissa förutsättningar. Det krävs kunskap kring symtom samt samspelet mellan mor och barn. Ett nationellt journalsystem och screening skulle leda till att fler fall av barnmisshandel via sjukvårdsinsatser upptäcks. Det skulle även leda till större insikt om att denna typ av misshandel existerar. Det krävs mer forskning och samverkan om och kring barn som utsätts för barnmisshandel via sjukvårdsinsatser. Background: Medical child abuse occurs when an adult caretaker induces, fabricates, or describes non-existing symptoms in a child. Aim: To investigate the conditions that exist in the medical setting for the child to receive the best care in cases where the caretaker exposes the child to medical-child-abuse. The aim was also to investigate what kind of knowledge required in healthcare to handle medical child abuse and investigate if there are any cultural differences. Methods: Systematic review. 13 articles were included, seven qualitative, four case studies and two quantitative. Results: Analyzed data show consistency in symptoms in children who have been exposed to medical child abuse. Correlation between mother’s mental health and medical-child-abuse was found. Attachment representation and mother-child-relationship matters, as well as the family situation and socioeconomic background. The mothers have a huge need for attention and confirmation. No cultural differences could be found. Screening instrument and video surveillance was important diagnostic tools. Multidisciplinary teamwork and cooperation was important to provide good care for the child. The nurse’s competence, intuition and experience had a great impact on the care. Conclusion: In order to provide the best care for children in cases where the parent / guardian exposes the child to medical-child-abuse certain conditions are required. Knowledge about symptoms and the interaction between mother and child are required. A national system for medical records and screening would lead to more cases of medical child abuse being discovered. It would also give greater understanding of the existence of this type of abuse. More research and cooperation is needed on and around children exposed to medical- child-abuse.

Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning i utbildningarna så att fler tar examen. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad studenterna upplever är skälen till deras studieavbrott från lärarutbildningen. Vi vill även undersöka vart dessa studenter tar vägen i sin karriärutveckling. Våra frågeställningar är: Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex studenter som har gjort ett studieavbrott från lärarutbildningen. Analysen baseras på Savickas teori med begreppet Career adaptability och Social Cognitive Career Theory (SCCT) med begreppen Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals. Vi kan i vår studie se att orsakerna kring varför studenterna har gjort ett studieavbrott är olika. De orsaker som framkom var att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fick studenterna att inse att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar, att det fanns osäkerhet på läraryrket från början eller på grund av att de halkat efter i studierna. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen men arbetar i nuläget.

Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras. The Swedish Transport Administration want to describe the friction condition of the entire national road network. A nationwide friction measurement is practically difficult to manage and very costly, while we are already measuring road surface macrotexture. In this project, we test whether the macro texture (MPD, Mean Profile Depth) can be used to describe the friction condition of the road network. We have not been able to show this correlation but we present other interesting findings that give a piece of the puzzle for the Swedish Transport Administration how they can and should deal with the friction issue. We see, among other things, that the risk of low friction is greater on road sections with low MPD values and especially on roads with surface dressing that has bleeding patches. Furthermore, we describe the friction risks involved with different coatings and how these might be handled.

Tillräcklig friktion är en viktig egenskap hos en vägyta. Normal friktionsmätning är omständlig och resurskrävande. Vägytans makrotextur mäts varje år för den större delen av vägnätet. Det skulle därför vara effektivt att använda makrotextur som indikator för nedsatt friktion. I denna rapport studeras sambandet mellan makrotextur och friktion. Mätningar utfördes på ett riktat urval av sträckor i Östergötland. Urvalet riktades mot låga makrotextur-värden. På identifierade sträckor mättes friktion (SAAB Friction Tester) och makrotextur (MPD, Mean Profile Depth med vägytemätbil). Makrotextur mättes av 2 olika mätare. Resultaten tyder på att det inte finns något tillräckligt starkt samband mellan friktion och MPD för att användas som indikator. Några generella mönster kan dock skönjas. Låg friktion uppträder främst vid låg makrotextur dock är det samtidigt endast en mycket liten del av sträckor med låga MPD som uppvisar nedsatt friktion.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen. Enligt de intervjuade är livsfrågor inte något som varken kan eller ska begränsas till religionsämnet. Resultatet visar även att lärare sällan planerar in en mer existentiellt tolkande livsfrågeundervisning inom religionsämnet, utan att det i hög grad sker spontant och är beroende av att eleverna lyfter frågor eller att en viss situation (till exempel en konflikt mellan elever) aktualiserar dessa frågor.

2015-01-23

Projektet tar sin utgångspunkt i Maria Montessoris teorier om barn och lärande. -Hur kan vi ge barnet frihet? frågar hon i sin bok ”Spontaneous Activity in Education”. Stockholms kulturskola bygger på frivillighet och dess mål är att tillgängliggöra kultur för alla barn. Men kan en kulturskola ge barn frihet på det sätt Montessori menade? Syftet med en kulturskola som utgår från Montessoris teorier är att skapa en trygg men spännande värld för upptäckter och lärande på barnens egna villkor.Min uppgift har blivit att skapa förutsättningar i miljön för att underlätta en lärandeprocess genom lek, men samtidigt undvika för många störningsmoment. Därför hanteras programmet genom att dela upp skolan i flera mindre hus för att åstadkomma koncentration och för att kunna skapa en relation mellan två, eller högst 3 aktiviteter. Namnet på kulturskolan är inspirerat av den slingrande rörelsen: arabesquen, vilket är ett begrepp som används inom konst, musik och dans. The project is based on Maria Montessori's theories about children and learning. - How can we give the child freedom? she asks in her book "Spontaneous Activity in Education" . The communal culture school is completely optional, and its aim is to make culture available for all children. But can a culture school give children freedom in the way Montessori meant? The purpose of culture school based on Montessori's theories is to create a safe but exciting world of discovery and learning on children’s own terms. My task has been to generate the conditions in the environment in order to facilitate a process of learning through play, while avoiding too many distractions. Therefore, the program is managed by dividing the school into several smaller houses to provide concentration and to create a relationship between two, or a maximum of three activities. The name of the school is inspired by the flowing movement: the arabesque, which is a term used in art, music and dance.

Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor. Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild. Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske. Rektorerna erkänner sina bristande kunskaper kring ämnet idrott och hälsa. Lärarna ges mer tolkningsfrihet kring ämnet jämfört med ämnen som har nationella prov. De regulativa villkoren manipuleras med för att få elever från grundskolan att komma in på gymnasiet och den så kallade ”pysparagrafen” används på felaktiga grunder. Grundskolan och gymnasieskolan kan ses som olika organisatoriska fält vilket leder till att betyg ej blir likvärdiga enligt rektorerna. Skolors kulturella skillnader innebär ytterligare skäl till att betyg mellan skolor ej kan bli jämförbara. I ämnet idrott och hälsa ses de kulturella krafterna segra över de regulativa och normativa villkor som GY 11 innebär. Stödet från Skolverket dröjer längre i ämnen som saknar nationella prov vilket ger de kulturella villkoren chansen att dominera bland lärarna i idrott och hälsa.

Denna studie behandlar controllern och dess roll. Då controllerrollen upplevs som väldigt diffus är syftet att förtydliga vad en controller är genom att använda begreppen bönräknare och företagspartner. Den teoretiska referensramen tar upp teorier från centrala författare inom området, bland annat Lindvall, Mattsson, Frenckner och Samuelson. Studien är en kvalitativ studie och utfördes på Saab AB i Arboga. Totalt åtta stycken djupintervjuer genomfördes med både controllers och icke-controllers för att på detta sätt kunna få en djupare förståelse för controllerrollen. Urvalet av de åtta intervjupersonerna är ett icke-sannolikhetsurval i form av ett bekvämlighetsurval och även ett snöbollsurval. Vid intervjutillfällena användes semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Detta för att ha friheten att kunna anpassa intervjuerna utifrån de olika personerna som intervjuades och på det sättet kunna fokusera på det de enskilda personerna tyckte var intressant. Genomgående i studien behandlas följande områden: definition, utbildning, egenskaper, arbetsuppgifter, förändringar i omvärlden och framtiden för controllern. Resultatet av vår studie visar att företagspartnerrollen och bönräknarrollen till viss del finns, men att även en ytterligare roll verkar infinna sig, en så kallad kompetensrelationsroll., This study discusses the controller and its role. Since the role of the controller is perceived as very diffuse, the study aims to clarify what a controller is by using the concepts bean counter and business partner. The theoretical framework discusses theories from key writers in the area, including Lindvall, Mattsson, Frenckner and Samuelson. The study is a qualitative study and was conducted at Saab AB in Arboga. A total of eight interviews were conducted with both controllers and non-controllers to gain a deeper understanding of the role of the controller. The selection of the eight interviewees is a non-probability sample in the form of a convenience sample and it is also a snowball sampling. During the interview sessions we used semi-structured interviews with an interview guide. This way we had the freedom to customize the interviews according to the people interviewed and thus we were able to focus on what the individuals thought was interesting. Throughout the study, the following areas are addressed: the definition, education, personality traits, tasks, changes in the surrounding world and the future of the controller. The results of our study show that the business partner role and the bean counter role both still exist, but also an additional role seems to appear, a so-called competence relationship.

Examensarbetet har gått ut på att undersöka om det är möjligt att jämföra foto- grafier på havsbotten tagna med en kamera monterad på SAAB Dynamics farkost AUV-62, här kallad Sapphires, med SONAR-bilder tagna från samma farkost men vid ett annat tillfälle. Föremål avbildade med kamera och sidriktade SONAR:er delar i normalfallet inte visuellt utseende och är därför svåra att jämföra. Meto- den som valts för att jämföra kamera- och SONAR-bilderna grundar sig av denna anledning inte på föremåls individuella utseede utan på mönster skapade av flera föremål. Föremål i bilderna identifieras som objekt, vilka beskrivs med en posi- tion i long. lat. och radie. I kamerabilderna identifieras objekt genom att segmen- tera bilderna med hjälp av MSER, där stenar och andra föremål har ett avvikand utseende från bakgrunden bestående av sand. I SONAR-bilden identifieras om- råden med objekt genom att studera hög intensitet på ekosvaren vilket motsva- rar föremål som reflekterat ljudpulserna bra, från dessa skapas objekten genom att använda MSER på dessa områden. De två uppsättningarna med objekt, från kamera- och SONAR-bilden, jämförs sedan genom att alla objekt i kamera-bilden jämförs med alla objekt i SONAR-bilden genom att translatera efter hypotesen att de är samma objekt och se hur många av dem övriga som passar in i antagandet. The aim of the thesis has been to investigate whether it is possible to compare photographs of the seabed taken with a camera mounted on SAAB Dynamics Ve- hicle AUV -62 , here called Sapphires, with SONAR images taken from the same vessel but on another occasion. Objects depicted with a camera and SONAR does not normally share visual features, and therefore it is difficult to compare them. The method chosen to compare camera and sonar images is for this reason not based on the objects individual appearance but on patterns created by several objects. Objects in the images are identified and described as models, with a po- sition in longitude and latitude, and a radius. In the photographs the objects are identified by segmenting the images using MSER , where stones and other objects have a different appearance from the background consisting of sand. In the SO- NAR image objects are identified in areas with high intensity. From these areas objects are identified using MSER. The two sets of items, from the camera and the SONAR, are then compared.

Sammanfattning För att följa de direktiv angående tillgängliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och använda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan är att öka tillgängligheten och uppmuntra användningen av geodata. Syftet med vår studie är att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera områden inom Geodatasamverkan som kan förbättras. Studien har genomförts med hjälp av enkäter som skickats till Sveriges alla kommuner och även med hjälp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. Frågorna har berört kommunernas förväntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan. Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan är lägre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften är oproportionerligt hög för nämnda grupp. En stor del av de mindre kommunerna samarbetar i frågor rörande geodata, detta på grund av brist på resurser. De skulle vilja ha möjligheten att delta i Geodatasamverkan gemensamt till en reducerad avgift. Nästan alla kommuner, oavsett storlek och befolkning, menar att det finns en märkbar potential för utveckling av geodatahantering inom sin kommun. Dessa lokala förändringar skulle kunna öka fördelarna med Geodatasamverkan utan att genomföra några förändringar inom Geodatasamverkan. Dessa förändringar skulle kunna bestå av kompetensutveckling och förbättrade arbetsrutiner. Abstract In order to comply with the directives regarding distribution of geographic information given by the European Union (EU), Sweden has implemented an interaction model called Geodatasamverkan. This model regulates how authorities and municipalities distribute and use geographic information. The purpose behind Geodatasamverkan is to increase the availability and encourage the use of geographic information. The purpose of this study is to investigate why the majority of Swedish municipalities have chosen not to be a part of Geodatasamverkan and to present areas for improvement within Geodatasamverkan. The study was conducted through questionnaires sent to all Swedish municipalities and also interviews with a few chosen municipalities. The questions have covered the municipalities’ expectations and experiences regarding Geodatasamverkan. The study led us to the conclusions that the participation in Geodatasamverkan is lower among the smaller municipalities and that they believe their fees are unproportionally high. A lot of the smaller municipalities work together in questions regarding geographic information due to a lack of resources. They would like the option to participate in Geodatasamverkan in such constellations at a reduced fee. Almost all municipalities, regardless of size and population, agrees there is a noticeable potential for improvement within each municipality. This would increase the benefits of Geodatasamverkan without changing Geodatasamverkan itself. Examples of these improvements include education and improved working practices.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.Metod: Tre klasser läste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion. Slutligen undersökte vi vilka kopplingar som finns mellan de olika frågetyperna, de tre textversionerna och elevernas LUS-nivå. Resultat: Läsförståelsetestet visar att röstversionen generellt har högst läsbarhet av de tre textversionerna. Goda läsare (LUS 17) har dock lyckats mindre väl med läsförståelsen i denna version. Detta gäller även för kausalitetsversionen, som i övrigt visar sig ha hög läsbarhet. Originalversionen är svårast att förstå, inte minst för de svagaste läsarna (LUS13). Utifrån elevernas svar på läsförståelsefrågorna kan vi konstatera att ordval och uttryck haft stor betydelse för läsförståelsen.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion.This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping.The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand. Results also showed that there is a lack of support and aid, both for the partner with ADHD and for the partner without ADHD.

The Swedish military is trough the rescindment of military conscription on the 1 July 2010 taking a defining step towards a professional army. They stand before big recruitment challenges, not least to its foreign missions. This thesis aims to examine the motivations of individuals for going on missions abroad with the military. The thesis is built on seven qualitative interviews with individuals who have done foreign missions and is planning further rotations. The theory used is Fabrizio Battistellis motivation theory and a form of discourse analysis. I show how individuals refer to three types of motives for going on foreign missions and how these should be seen as a motive triangle. I also demonstrate how individual’s motives change from mission to mission in interaction with mission experience, civilian employment and previous motives. This proves that post-materialist (adventure, challenge, etc) motives disappear over time. I also show that the military’s national security motives for foreign missions are not shared by the individuals, which, however, feel strong togetherness with the military. I highlight that the individual's soldier identity is morally enhanced by appreciation from the society at large and that criticism of the military negatively affects the prestige of military employment.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden. Föräldrarna hade både positiva och negativa erfarenheter om föräldrainflytande på sina barns förskolor, de angav att personalens förhållningssätt och bemötande både kan utgöra möjligheter och hinder för föräldrars inflytande. I resultatet framgår det också att förskollärarna har olika sätt att se på föräldrainflytande, hur de arbetar med det och hur mycket de tar in föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Några förskollärare inkluderar föräldrarna i sitt arbete och arbetar med föräldrainflytande enligt läroplanens mål och riktlinjer. Några förskollärare arbetar inte med föräldrainflytande på det sätt som de borde, enligt läroplanens riktlinjer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger tänker kring fenomenet samling. Jag ville också ta reda på hur musik skulle kunna användas i samlingar. För att ta reda på detta delades enkäter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att få exempel på hur musik kunde användas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar. Lev Vygotskij och John Deweys teorier kring barns utveckling har haft stor betydelse för den teoretiska tolkningen. Resultatet av enkäterna visar att pedagoger använder sig av samlingar trots att de är skeptiska. De anser också att anledningen till att samlingen används så pass flitigt i förskolan är för att det blivit en tradition. Observationerna har visat hur barnens språk kan utvecklas med hjälp av musik och hur ritualer spelar en stor roll. Mina slutsatser är att pedagoger inte tänker på syftet med en samling och att musik skapar glada barn.

Sextiosju flyktingar (52 % män och 48 % kvinnor), som påbörjat svenska för invandrare (SFI) besvarade Karolinska sömn- och återhämtningsformulär och som var översatt/tillbakaöversatt till arabiska. Insomnirelaterade sömnbesvär var extremt hög hos deltagarna och liknar svenskt referensmaterial som har symtom på utbrändhet. Utbrändhet är en dold stressfaktor för ohälsa och försvårar SFI-inlärning, inträde på arbetsmarknad och övrig integration i det svenska samhället. Hälsofrämjande flyktingmottagandet behöver utveckla och kvalitetssäkra metoder, t ex kognitivt beteendeinriktad hälso/sömnskola som förebygger och tidigt upptäcker nyanlända flyktingars sömn- och koncentrationssvårigheter. De hinder som finns för nyanlända flyktingar att ta sig in på arbetsmarknaden måste tas på allvar, för att den politik med fokus på ”arbetslinjen” som regeringen för ska ha effekt. A study in which the Karolinska Sleep Questionnaire was applied to 67 newly-arrived Arab-speaking refugees (52 % men and 48 % women) attending a Swedish language course (SFI) in Malmö shows that sleep/fatigue problems are very common. The prevalence of disturbed sleep (i.e. insomnia) is similar to that in Swedish-born groups suffering from chronic stress, e.g. burnout. It should be emphasized that in the long term, disturbed sleep may also cause stress and thereby lead to a vicious circle. Preventive measures on the individual level are recommended, such as health-promotion strategies, e.g. a health/sleep course, before starting SFI.

Chapter in Report

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ”nya krig” och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen. Dessutom finns ett teoretiskt kapitel som teoretiserar begreppet folkmord med utgångspunkt i FN:s Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord från 1948. Uppsatsens teoretiska ramverk knyter an till syftet dels genom en redogörelse för hur FN-systemet fungerar och ser ut och dels genom två fallstudier av de båda folkmorden i Rwanda och Bosnien-Hercegovina. Båda folkmorden är bekräftade av det internationella samfundet och av de båda tribunaler som upprättats i efterhand, således är de lämpliga att studera. Uppsatsens slutsats är att det idag inte finns några formella hinder för att förhindra folkmord, dock behövs det förändringar i säkerhetsrådet för att så ska ske i verkligheten. The purpose of this essay is to examine however the United Nation and the Security Council are able to prevent genocide in the world we have today. The theoretical framework of the essay is foremost based on Mary Kaldor’s theory about “new wars” and on Helen Feins’ theory on how to prevent genocide. Kaldor bases her theory on a change of warfare, a change which is related to the development of the globalization during the resent 20 years. The theory presented by Fein says that there are two ways to prevent genocide, the primary and the secondary prevention, both described in the essay. Furthermore the essay contains a theoretical chapter which discusses the conception genocide using the UN Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide from 1948 as a starting point. The theoretical framework is linked to the purpose of the essay by a description of the structure of the UN-system and by case studies of the genocides in Rwanda and Bosnia-Herzegovina. Though both these genocides are confirmed by the international society and by the tribunals established after crimes took place they are suitable to study. The conclusion of the essay is that there are no formal obstacles to prevent genocide today, though some changes must take place in the Security Council for so to happen in practice and not just in theory.

I föreliggande kapitel presenteras en avslutad intervjustudie på 108 asylsökande. Under upplägget togs stor hänsyn till gruppens sårbarhet för upplevd ohälsa, stigma och tillträde endast till akut vård och vård som inte kan anstå. De asylsökande visar jämförbara siffror med andra studier när det gäller erfarenhet av krig, men har högre siffror på svåra traumatiska upplevelser före ankomst såsom tortyr och sexuella övergrepp samt förlust av anhöriga. Att inte känna sig isolerad och inte uppleva tidsspillan under väntan på asyl halverade risken för suicidala tankar. Traumatiska påfrestningar före ankomst kom i bakgrunden för påfrestningarna under asylprocessen. Slutsatserna av studien är att hälsofrämjande strategier bör introduceras och utvecklas från Dag 1 i asylmottagandet på olika nivåer: (1) att tiden för asylprocessen minimeras, (2) att den asylsökande är i ett sammanhang, (3) att mottagningspersonal erbjuds kontinuerlig handledning, (4) att asylsökande får av sjukvårdspersonal hälso- och sjukvårdsinformation och kunskap om risk- och skyddsfaktorer för upplevd ohälsa, (5) att kontinuerligt kvalitetssäkra att varje nyanländ erbjuds en gratis hälsoundersökning och hälsosamtal, att tiden utökas för genomförandet och efter behov, samt följs upp i samband med permanent uppehållstillstånd som grund för mål med introduktion, SFI (svenska för invandrare) praktik och arbete, samt (6) att det finns tillgång för vård efter behov och som är oberoende av juridisk status.

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar. Läraren använder målspråket i de sammanhang eleverna känner sig trygga i och läraren använder modersmålet för att undvika missförstånd och för att spara tid. Emellertid är språkläraren medveten om att det är en nödvändighet att använda målspråket i så hög omfattning som möjligt eftersom de flesta elever inte har tillgång till språket vid andra tillfällen än i klassrummet. Däremot visar det sig att många lärare inte ansåg sig kunna påverka möjligheten att använda språket under hela lektionstiden, eftersom de tar hänsyn till elevens språkutveckling, vilket steg eleven befinner sig, samt elevens trygghet och självförtroende. Dessutom angav lärarna diverse avgörande faktorer och hinder, som till exempel tidsbrist, för att kunna använda målspråket som arbetsspråk.

En gitarrförstärkare baserad på elektronrör har konstruerats på uppdrag av Mikael Lyander, ägare av Sandkvie Studio på Gotland. Arbetet med gitarrförstärkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstärkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. Både författarna och uppdragsgivaren är överens om att förstärkaren lever upp till de uppsatta målen.