Search

In his article Five ethnologies – the rise of Finnish ethnology from a Finland-Swedish point of view, prof. Nils Storå has characterised the development of Ethnology in Finnish and in Swedish not as dichotomised striving for two unique kinds of ethnology based only on two languages in Finland but as five paths that together make the history more diverse and sometimes overlapping, sometimes not. The article looks for the roots in different spheres: antiquarian interests, languages, regionalism, an interest in cultural history and in anthropology. Prof. Storå takes us up to the 1960s. The starting point is of course language based disciplines where the need for this emphasis was felt very strongly. In Finland almost 5.9% of the population has Swedish as their mother tongue; in the beginning of the 20th century the percentage was 12,9. A result of the fact that the Swedish speaking also under the Russian rule until the late 19th century held important civilian and political posts, was that Finland after the independence 1917 was declared a bilingual state (1919). This meant and means that the Swedish speaking have a strong guarantee when it comes to their linguistic rights. Also strong institutional support make a Swedish or bilingual life especially in the Swedish coastal regions and towns possible. My intention is to look to what has happened in ethnology since 1960 in this Swedish context and what actors where and are working and also in which scientific context one can look at the ethnology that is carried out at the Åbo Akademi University in Åbo (Turku), that is the Swedish university in Finland. But I will also consider the ethnological work at the Folk Culture Archives in Helsinki, since a similar documentation and research work has been made there. A third actor is the Scientific section of the Brage Society also situated in Helsinki.

Under snart tre decennier har omfattande insatser genomförts för att få mäns våld mot kvinnor att upphöra, utan synbar effekt. Våldet tenderar snarare att öka. Varför tycks mäns våld mot kvinnor vara ett olösligt samhällsproblem? I denna rapport undersöker vi hur mäns våld mot kvinnor har hanterats i svensk politik de senaste 25 åren. Med utgångspunkt i offentligt tryck granskar vi den politiska retoriken och praktiken. Hur förklaras våldet? Vilka insatser mot våldet har initierats? Är insatserna relevanta i relation till förståelsen av våldets orsaker? För, menar vi, det är där, vid våldets orsaker, bekämpningen av våldet måste börja. Sverige definierar mäns våld mot kvinnor som en jämställdhetsfråga - våldet ses som både en konsekvens av ojämställdhet och som ett hinder för att uppnå jämställdhet. Är våld en jämställdhetsfråga? Vårt svar blir både ja - och nej.

The aim of this paper is to understand how trans people who write and read fanfiction about gender euphoria create meaningful writing processes, contextualize community, and orientate themselves in the world by telling stories about gender euphoria and related emotional experiences. I have conducted interactive chat interviews with four study participants and have, as a way of using an autoethnographic research method, included my own narratives as part of the material. Thus, the material used in this study consists of transcripts of collective sensemaking and discussions about differences and similarities in the experiences that the study participants and I tell each other about. I have analyzed the material using queer phenomenology and affect theory. I have found that the study participants have both varied and similar experiences of finding representation, of translating their emotions into actions, and of (re)shaping what it is that they, as trans people, can do and what narratives they can tell and experience.

Detta är en studie om hur mening tillskrivs till karaktärsblad i tabletop-rollspelet Pathfinder.Syftet med studien är att se hur spelare av Pathfinder tillskriver mening till sina karaktärsbladsamt förhåller sig till dessa karaktärers fiktiva kroppar genom spelandet av dem. Genomdeltagande observationer och intervjuer med gruppen av spelare formas materialet som dennastudie baserats på. Med interaktionism från Erving Goffman och kroppslig fenomenologi somtar insperation från Maurice Merleau-Ponty och Sara Ahmed analyseras hur denna meningsom spelarna skapar tillskrivs till karaktärsbladet. Genom kapitlen får man en inblick i hurspelarna från början bygger upp sin karaktär och genom spelandet av den formar en relationoch tillskriver mening till denna.

This is a study about young people’s understanding and experiences of interrail. The aim is to explore young people’s views of interrail and train travel in Europe and how traveling with train through interrail changes young people’s views of themselves and the world around them. Interrail is a train ticket that gives the ticketholder the ability to travel through 33 countries using over 40 different train and ferry companies. Founded in 1972 to give young Europeans the means to travel and explore their continent, today interrail is an established travel form for young people all over Europe. Through interviews of four young people currently living in Sweden I aim to understand the reasoning behind young people’s interest in interrail and train travel, how and what sort of communities that form throughout the trip, and in what ways the trip and the experiences of the trip influence the travelers lives once they return home. The analysis is primarily made from a phenomenological viewpoint, told from Maurice Merleau-Ponty’s view of phenomenology, as well as Victor Turner’s views on liminality. Throughout the study I argue that the interrail trip can be interpreted as a liminal phase between childhood and adulthood. Identity and cosmopolitism are also discussed using Nira Yuval-Davis’ terms on the subject.

Behind the Star-Spangled Banners curtain – an ethnological analysis of the musical Hamilton The purpose of this study is to analyze how imagined communities are constructed in the musical Hamilton (2015) and how this affects a Swedish versus an American audience’s view of the American Revolution. Through five-semi structured interviews and one participatory observation from a constructivist point of view and Benedict Andersons theory regarding imagined communities I have investigated the following questions: How is the history and the hero constructed in the musical Hamilton? How does American nationalism differ from Swedish nationalism according to the participants of the study? In what way is the audience affected by the historiography portrayed in the musical Hamilton? The results of the study show that there is a marked difference in the view a Swedish versus an American audience have regarding Hamilton. Where’s an American audience can feel and experience the history they are presented with; a Swedish audience tends to participate in a passive matter because of the imagined communities between countries in West. It also shows popular cultures impact on the construction of identity and communities, ultimately leading to the participation in an imagined community.

Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur raggare ser på sig själva och sin identitet, på vilket sätt identiteten förmedlas både inom och utanför gruppen och hur interaktioner bidrar till att skapa en viss gemenskap. Genom intervjuer med fem personer som identifierar sig som raggare och två observationstillfällen och med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöker jag följande frågor: Hur ser raggare på sig själva och sin identitet? Hur upplever de att omvärlden ser på dem? Hur ser interaktionerna ut inom gruppen och vilken form av gemenskap träder fram genom dessa interaktioner?

I den här uppsatsen har Kulturen i Lunds insamling av dräktföremål 1882-1890 undersökts ur ett nationalromantiskt perspektiv. Syftet är att ge en djupare förståelse av Kulturen i Lunds tidiga insamlingspraktiker. Genom att förstå ett museums tidiga insamling får vi en annan förståelse av samlingen i vår tid. Kulturen i Lund samlade in 1248 föremål 1882-1890, majoriteten av dem kvinnokläder från Skåne. Kulturen i Lund har föredragit vissa geografiska områden, föremålstyper samt uppskattade tillverkningsperioden när de har samlat in sina föremål. Vissa av dessa urval verkar vara gjorda av praktiska skäl med anledning av Kulturen i Lunds begränsade resurser under sin tidiga verksamhetstid. Andra urval motiverades av nationalromantiska idéer om den svenska identiteten och dess upplevda historia. Kulturen i Lund ville konstruera en idealbild av den svenska allmogebefolkningen, som ansågs vara de ursprungliga svenskarna. För att åstadkomma detta samlades föremål som ansågs representera ett hårt arbetande, kristet folk med en lång historia, som icke desto mindre hade en inneboende känsla för skönhet som kunde ta sig uttryck i deras kläder. This thesis has examined the dress collection practices of Kulturen i Lund 1882-1890. The purpose is to gain a deeper understanding of Kulturen i Lund’s early collection practices. By understanding the museum’s early collection we can gain a different understanding of the collection in our time. Kulturen i Lund collected 1248 dress objects 1882-1890, the majority of them women’s items from Skåne. Kulturen i Lund had preferences when it came to geographical origin, object type as well as estimated production time. Some of these can be explained with practical reasons, as the museum’s resources were not great in its early history. Other choices were motivated by national romantic ideas of Swedish identity and its perceived history. Kulturen i Lund wanted to construct an ideal image of the Swedish peasant population, which were considered to be the original Swedes. To accomplish this, items were collected that could represent a hardworking, Christian people with a long history, that nevertheless had an inherent sense of beauty they expressed through their clothing.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

In Uganda, pig numbers have increased rapidly in recent decades, with the majority reared by smallholder farmers in rural areas. It has been suggested that pig production can play an important role in reducing rural poverty. However, the severe and often fatal disease of African swine fever (ASF) represents a major threat to the Ugandan pig sector, hampering its potential to mitigate poverty. This thesis work is situated in post-conflict northern Uganda and aims to contribute knowledge about the challenges that smallholders face in pig production, paying particular attention to ASF. A discourse analysis of policy documents informing the Ugandan veterinary and agriculture sector was combined with ethnographic fieldwork among smallholders in northern Uganda. Results show that pig diseases such as ASF are one of many challenges faced by smallholders who keep pigs. Besides the obstacle of pig diseases and the associated difficulties commonly experienced, smallholders described social tensions caused by the possibility of accumulating individual wealth through pig production. The findings also reveal that smallholders have very limited access to veterinary services and are therefore heavily dependent on the resources and knowledge available in their local communities when dealing with pig diseases. In contrast to the dominant development narrative found in agricultural policies, which focus on transforming smallholder farming into large-scale agriculture, smallholders often perceive their own pig production as a potential launch pad out of poverty, rather than as a means to become large-scale farmers. Despite all the challenges associated with pig rearing, most smallholders continue to invest in pigs in the hope of improving their everyday lives and their future.

In this thesis, I explore how eight homosexual men who are pensioners orient and perceive their retirement in relation to their life stories. I have conducted six individual interviews and one pair interview with two informants using life course interview as method. How they perceive their lives as pensioners and life before retirement becomes visible through life course interviews. With queer phenomenology as theory, I analyse how the informants can move through time and space in their life stories. In addition to how normative lifelines effect what choices can be made for a non-normative individual and how they need to relate to heterosexual norms. Throughout the thesis, age and generation effect how the informants talk about their lives, no matter if it is “now” or in the past. Time and space are made visible through norms regarding family, marriage, and children, as well as through collective holding points such as memories, places, or events. In conclusion, the eight men have had to deal with both hetero and homo normative lifelines throughout their working life and retirement. What these lifelines have included has shifted over time, but, for most of them, in relation to sexuality and age.

The aim of this thesis is to explore and analyze what the effects capoeira has on its practitioners when it comes to how it interacts in their everyday life, what capoeira means to them, what feelings they attach to the practice and what meaning they make of the historical aspect of capoeira. This study is based on 7 interviews with people who practice capoeira and 2 observations of capoeira training. The main theoretical framework applied in the thesis is phenomenology, with an overall focus on the phenomenology of the body, as well as critical race theory. The result shows that the impact on the practitioner was positive not only when it came to the physical aspect of working out, but gave them an insight regarding differences between the two cultures. The one they live their lives in, and the one capoeira offered them. The discussion highlights how the practitioners valuing capoeira as something positive that enriched their lives, but also became a tool that made them reflect on their role as consumers of a culture rooted in oppression.

The Swedish folklore collector Eva Wigström collaborated in the 1890s with the young artist and illustrator Gisela Trapp. They both lived in Helsingborg in the south of Sweden and shared many interests, despite a difference in age of about 40 years. In this article we are introduced to Wigström’s work as an author and folklore collector, and the cooperation between the two women is described. Wigström also inspired Gisela Trapp to collect folklore, and the difference in their backgrounds is discussed, as are the differences in how their personal papers have been archived and how this has affected what we know today about their work. The role of non-scholars in research is also discussed.

As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest.

Artikeln fokuserar på hälso- och sjukvårdskuratorns arbete med att å ena sidan bemöta de känslor som barn och familjer kan känna efter att barnet diagnostiserats med den kroniska sjukdomen diabetes, å andra sidan han­tera olika byråkratiska processer som ska sörja för att barnets vårdbehov tillgodoses i familjens nya vardag. Arbetet riktas mot två olika världar som är inbördes beroende av varandra, men som många gånger innebär en känslig balansakt för kuratorn att förena. Syftet är att undersöka hur kuratorn förhål­ler sig till, och balanserar, dessa två världar i mötet med barnet och familjen. Balansakten undersöks etnografiskt genom att vi studerar blanketters bety­delse i vårdmötet. Ett viktigt resultat av vår undersökning är blankettens roll när kuratorn översätter familjens nya vardag till ett språk som kan generera ett välfärdsstöd. The article focuses on the work of clinical social workers who, on the one hand, respond to the emotions that children and families experience after the child is diagnosed with the chronic disease diabetes, on the other hand, deal with various bureaucratic processes aimed at ensuring that the child’s medical needs are met in the family’s new life. The work is directed towards two different worlds that are interdependent, yet bringing them together fre­quently necessitates a balancing act. The purpose is to examine how the social worker deal with these two worlds in the encounter with the child and the family. A result is the document’s role when the social worker translates the family’s new everyday life into a language that can generate assistance or allowance from the state.

Vi lever i en tid där både bakterier och virus förändras i snabb takt och därmed också förändrar världen så som vi känner den. Under våren 2020 spreds coronaviruset hastigt och världen fick anpassa sig till en pandemi. Inte lika synligt, men likväl sakteligt föränderligt, ökar de antibiotikaresistenta bakterierna runt om i världen och ställer framför allt hälso- och sjukvården inför nya utmaningar. Detta kapitel tar sitt avstamp i att kulturanalytiskt förstå och analysera hur dessa olika utvecklingar hänger ihop och vad framför allt resistenta bakterier kan säga om nationalistiska och immigrantfientliga idéer.

Syftet i den här studien är att undersöka hur utövare av kulning framhåller autenticitet och utifrån detta diskutera vad det har för betydelse för fenomenet kulning. Studiens huvudsakliga material består av intervjuer med personer som utövar kulning vilket kompletteras med arkiv- och internetbaserat material. Utöver att autenticitet är ett emiskt begrepp är det ett etiskt sådant då det är en av studiens teoretiska utgångspunkter. Studien har även en diskursteoretisk utgångspunkt vilket används i materialframställning och för att diskutera intervjupersonernas framställningar av autenticitet. Studien presenterar olika aspekter som avgör kulningens autenticitet och att förståelsen av dessa som autentiska bottnar i hur de relaterar till ett ursprungligt användande. Studien visar även att autenticitet är föränderligt och varierar beroende på vilken diskurs kulning är situerat inom. Avslutningsvis diskuteras en möjlig uppdelning av fenomenet. Att kulning inom fäbodväsendet och kulning som ett konstnärligt uttryck kan förstås som två olika fenomen. Diskussionen framhåller vad som talar för och emot en sådan dikotomi och vad det innebär.

Denna avhandling knyter an till den klassiska kulturvetenskapliga frågan om hur vi förstår vad det innebär att vara människa. Specifikt undersöks hur människor i samtiden aktivt utforskar och förhåller sig till den ökande kontaktytan i vardagsliv och arbetsliv mellan människor och människoliknande teknik, dvs. teknik som har människoliknande egenskaper och inte sällan även människoliknande utseende såsom robotar och digital hälsoteknik. Detta möjliggör en granskning av hur mänsklighet skapas, förhandlas och omförhandlas. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka de föreställningar om vad det innebär att vara människa som aktualiseras i mötet mellan människa och människoliknande teknik. De centrala frågorna rör vilka dessa föreställningar om det mänskliga är, vad som kännetecknar dem och hur de kommer till uttryck samt hur gränser mellan människor och människoliknande teknik förhandlas och omförhandlas. I syftet ingår även att undersöka hur föreställningar om det mänskliga i relation till människoliknande teknik påverkas av och påverkar föreställningar om kön, sexualitet, ålder, etnicitet, social skiktning och subjektivitet, samt även hälso- och sjukvård och professionalism. Dessa olika perspektiv undersöks i avhandlingens fem papers. Avhandlingens empiri utgörs av två delstudier från både fiktiva och icke-fiktiva sammanhang där människoliknande teknik utvecklas och används av människor inom en svensk kontext. Delstudierna utgör två olika spelplatser där möjliga (framtida) relationer mellan människor och människoliknande teknik gestaltas och undersöks. I delstudie 1 (paper 1–2) undersöks, genom intervjuer och observationer, utvecklingen av digital hälsoteknik för hälso- och sjukvård inom två svenska tvärvetenskapliga forskningsprojekt, Like-a-peer och Walk Safely. I delstudie 2 (paper 3–5) undersöks, genom medieobservationer, relationer mellan människor och människoliknande teknik i den svenska science fiction tv-serien Äkta människor. Empirin har analyserats med hjälp av diskursteori, figural hermeneutik, feministisk queerteori och feministisk nymaterialistisk teoribildning. Specifikt analyseras hur föreställningar om att vara människa förhandlas och omförhandlas i relationer mellan människor och människoliknande teknik där språk, praktiker och materiella objekt länkas samman och skapar gränsdragningar mellan vad som förstås som mänskligt och icke-mänskligt. Utifrån resultaten i avhandlingens papers framkommer två övergripande teman gällande föreställningar om mänsklighet i relationer mellan människor och människoliknande teknik. Det första temat är hur människolikhet som medel, fantasi och praktik fungerar både gränsupprätthållande och gränsöverskridande. Såväl i Like-a-peer och Walk Safely som i Äkta människor gjordes teknik människolik på olika sätt, för olika syften och i olika grad. Detta förmänskligande tog sig uttryck främst genom att förkroppsliga tekniken för att göra den mer ”biologiskt” människolik, genom personalisering där tekniken anpassas till användarens behov och att tekniken görs personlik, samt genom subjektivering där tekniken framstår mer som en någon än ett något. Resultatet visar att förmänskligandet av tekniken både utmanar och upprätthåller föreställningar om vad det innebär att vara människa och skapar vissa gränsöverskridanden mellan människa och människoliknande teknik men även mellan fiktion och verklighet samt mellan arbetsliv och vardagsliv, när tekniken flyttar in i människors hem. Det andra temat är hur människolikhet ger upphov till (möjliga) konflikter och utmaningar. Två potentiella konflikter identifierades. Den ena konflikten involverade relationen mellan patient och digital hälsoteknik i huruvida om och när den digitala vårdgivaren (människoliknande digital hälsoteknik) skulle följa eller gå emot patientens egna hälsorelaterade önskemål. Den andra konflikten handlade om frågan om patientens valfrihet och möjlighet att själv få välja avatar till sin digitala vårdgivare för att öka sin villighet att följa den digitala vårdgivarens råd. Några intervjupersoner lyfte risker med att patienten skulle välja bort vissa avatarer på grund av fördomar gällande exempelvis kön, etnicitet och ålder. För det första skulle detta kunna hota den mänskliga mångfalden inom hälso- och sjukvården genom att patienter, medvetet eller omedvetet, även väljer (bort) mänskliga hälsoprofessionella baserat på fördomar. Valet av avatar, det vill säga hur digitala hälsoprofessionella skulle förkroppsligas, synliggjorde på så sätt en konflikt mellan patientens valfrihet och de hälsoprofessionellas professionalism och arbetsrätt, där patienternas trygghet ställdes mot de hälsoprofessionellas trygghet och skydd mot diskriminering. För att hantera eventuella konflikter mellan vårdgivare och vårdtagare i hur digitala hälsodata ska balanseras krävs ett omfattande etiskt arbete kring hur patientens och vårdens intressen ska balanseras och hur vårdgivande i hemmet via digital hälsoteknik ska hanteras; de digitala vårdgivarna, som exempelvis Like-a-peers mentoragent eller vårdhubotarna i Äkta människor, har således en delikat uppgift i att försöka väga dessa intressen mellan patienten och vården mot varandra. This thesis relates to a classic question within cultural sciences: what does it mean to be human? In a time characterised by the increasing presence of human-like technology in people's everyday lives and working lives, where technology is programmed with human-like traits or is attributed human-like traits, studying the relationship between humans and human-like objects can contribute to an understanding of how notions of what it means to be human are negotiated and renegotiated. The overall aim of this thesis is to explore the notions of what it means to be human in relationships between humans and human-like technology. What are these notions of being human, what characterises them, and how are they expressed? How are borders between humans and human-like technology negotiated and renegotiated? The aim is also to explore how notions of being human, in relation to human-like technology, are both affected by and influence notions of gender, sexuality, age, ethnicity, social stratification, and subjectivity as well as health care and professionalism. These different perspectives are studied in the five papers making up this thesis. The empirical material, based on two sub-studies, was collected from both fictional and non-fictional Swedish contexts where human-like technology is developed and used by people. In the first sub-study (papers 1–2), the development of digital health technologies for health care is explored through two interdisciplinary research projects – Like-a-peer and Walk Safely. In the second sub-study (papers 3–5), relationships between humans and human-like technology in the world of fiction, in the Swedish science fiction TV series Real Humans (Äkta människor), are explored. Based on the results of this thesis’ papers, two overarching themes were discerned. The first theme concerns how human-likeness as a means, an imagination, and a practice both maintains and exceeds borders between humans and human-like technology. In Like-a-peer, Walk Safely, and Real Humans, technology was made human-like in different ways, in different degrees and for different purposes. This humanisation was expressed in various ways in the thesis' sub-studies, but mainly through “biological” embodiments, personalisation, and subjectification. The second theme concerns how human-likeness gives rise to (possible) conflicts and challenges, and two potential conflicts were identified. The first conflict involved the relationship between the patient and the digital health technology in whether, and when, the digital caregiver should follow or go against the patient's own health-related preferences. The second conflict revolved around the issue of the patient's freedom of choice and the patient’s opportunity to independently choose avatars for their digital caregiver to increase their willingness to use and follow the digital caregiver's advice. The interviewees expressed risks such as the patient choosing their avatars based on prejudices regarding, for example, gender, ethnicity, and age. The patients' choice of avatar, how the digital health technology should be embodied, led to a potential conflict between the patient’s freedom of choice and the security and rights of human health professionals in the workplace. The results show how notions of being human – as well as the boundaries between humans and human-like technology, fiction and non-fiction, working life and everyday life – were challenged and reproduced when human-like technology moved into people’s homes.

Ever since the beginning, museums around the world have tried using different techniques to attract visitors. Some open-air museums have even started to create small worlds of their own, wherein they perform living history. The idea is that visitors will be able to step into history, and see different time periods with their own eyes. A prime example of an open-air museum that uses this kind of concept, is Skansen in Stockholm. There, visitors can walk around on cobblestone streets and go into old houses, where they are greeted by staff in historical clothing. This thesis examines how Skansen uses performance and historical clothing to teach history, in the quest to create an immersive experience for the visitors. The empirical material consists of observations and interviews with staff at Skansen, as well as visitors. Drawing upon Richard Schechners definition of performance theory, different parts of Skansen are dissected to determine how museums can use this kind of method in order to appeal to visitors. Furthermore, the historical clothing is used as a reference point to gather and analyze the thoughts and experiences of the staff and visitors at Skansen. It became apparent that clothes can help you feel like a part of history, both in the sense that it makes you look different and move your body differently. This highlights how clothing can affect people’s bodies and minds. In that way, we see the relationship between humans and objects, and how they interact in different settings. The interviews also showed that people can have different approaches to the performance aspect. While some appreciate the playful nature of stepping into a role, others can feel uneasy about playing pretend. Nonetheless, many of the staff members stressed that they use the historical clothing to create a new persona, which separates their work life from their free time. This shows that clothing and performance can be used as tools in working environments, in order to protect one’s integrity.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad känslor gör och hur ett föremål kan väcka starka känslor hos individen. I detta avseende är studiens syfte att fördjupa förståelsen av den ambivalenta relationen som individer kan ha till sina glasögon och av allt att döma utvecklar genom livet. Uppsatsens teoretiska perspektiv är fenomenologisk och intresserar sig därmed för hur bruket av glasögon utspelar sig och erfars genom informanternas livsvärld. Som empiriskt material utgår den här studien från fyra semistrukturerade intervjuer. Studiens material visade att glasögon som en materialitet kan väcka känslor som både problematiserar och förvirrar, möjliggör och hjälper. Däremot visade studien att det inte handlade så mycket om synnedsättningen i sig själv, utan snarare att glasögonens materialitet genererade ambivalenta känslor både på ett emotionellt och ett fysiskt plan. Att glasögon kan bli en identitetsfråga som ger upprinnelse till ambivalenta känslor är något som den här uppsatsen närmare kommer att fördjupa sig inom.

2020-01220/Vetenskapsrådet/Det är hormonerna. Kvinnor i transition genom berättelser om hormoner.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring olika uppfattningar om teknik som finns bland flickor i mellanstadiet och högstadiet. Ambitionen är att kunskapen kring flickors uppfattningar om begreppet ska kunna användas för att bidra till en mer korrekt bild av begreppet och ett ökat intresse för teknik hos flickor i grundskolan. Syftet besvaras genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med flickor i årskurs 6 och 9. Med en fenomenografisk forskningsansats möjliggjordes insikter kring flickornas uppfattningar om teknik samt huruvida kunskapsområdet intresserar dem. Studiens resultat visar att flickorna främst kopplar begreppet teknik till högteknologiska och manligt kodade ting. Flickorna uppfattar att teknik är sådant som är nytt, skapat av människan eller drivs av el och andra drivmedel. Samtliga respondenter kopplar främst begreppet teknik till män snarare än kvinnor och anser sig mindre intresserade av teknik än pojkar. Flickorna i årskurs 9 upplevs generellt sett ha förståelse kring ett mer vidgat och utvecklat teknikbegrepp än flickorna i årskurs 6. Olikt tidigare studier, visar vårt resultat att flickorna i årskurs 9 har ett större teknikintresse än flickorna i årskurs 6. Vi ser därför ett behov av undervisning kring begreppet men också dess koppling till normer i samhället, där eleverna ges möjlighet att resonera och problematisera begreppets betydelse. The aim of this study is to contribute with knowledge about different perceptions of technology that exist among girls in secondary school. The ambition is that the knowledge about girls' perceptions can be used to contribute to a more accurate picture of the concept of technology and an increased interest in technology among girls. The purpose is answered through qualitative group interviews with girls in grades 6 and 9. With a phenomenographic research approach, insights were made possible about the girls' perceptions of technology and whether the field of knowledge interests them. The results show that the girls mainly link the concept of technology to high-tech and male-coded things. The girls perceive that technology is something that is new, created by man or powered by electricity. All respondents link the concept of technology to men rather than women and believe that they are less interested in technology than boys. The girls in the 9th grade have a broader and more developed conceptual understanding of technology than the girls in grade 6. Unlike previous studies, our results show that the girls in grade 9 have a greater interest in technology than the girls in grade 6. Therefore, we notice a need for teaching about the definition of technology, but also its connection to norms in society. Students should be given the opportunity to reason and problematize the meaning of technology.

The purpose of this essay is to investigate men in equality organisations view on toxic masculinity and equality. Starting from a gender perspective with focus on masculinity I have used Raewyn Connell's concept hegemonic masculinity in combination with Bob Pease and Jeff Hearn's the hegemony of men to see how masculinity norms are created, secured, and sustained and how hegemonic masculinity can be connected to toxic masculinity manifested in violence, sexism, and mental illness. Seeing men as carriers of hegemonic masculinity - including the potentially toxic part - opens for possibilities of renegotiation and change. The logic perspective by Jason Glynos and David Howarth has enabled me to dig deeper into the work of the male equality workers to find which political standpoints are at hand and what future aims these men see as important in their pursuit of gender equality. I have also used Bourdieu's concept of field and positioning to be able to further analyse possible ambivalence in the pursuit of gender equality as my informants after all are men working against their own masculinity within a feminist field. Nine interviews have been made: seven with men working in equality organisations and two individual men. By lectures, workshops, and visibility in social media the equality workers teach other men about the destructive effects of masculinity norms and provide them with new knowledge of how to renegotiate toxic masculinity. The idea is that the equality work will offer new knowledge that can turn men as carriers of hegemonic masculinity into empathic, humble, and listening beings. In a wider perspective the eradication of violence, sexism, and mental illness is the key to create new masculinity norms leading to a healthier and happier society for all individuals.

Nästan alla människor i Sverige har en koppling till en hund, även om de aldrig haft en egen. Det har blivit allt vanligare för svenskar att adoptera tidigare gatuhundar från andra länder i Europa. Syftet med studien är att kunna visa vilken relation som finns mellan människor som adopterar gatuhundar och de gatuhundar som adopteras. Hur resoneras det kring relationen människa-hund och vilka uppfattningar om hundars värde och människors skyldigheter påverkar denna relation? Målet är att få en djupare förståelse kring relationen mellan människa och hund och om den relationen påverkas genom adoption av gatuhundar. Hur kan vi se hundars värde som enskilda individer genom adoption av gatuhundar? Forsknings- frågorna besvaras med hjälp av litteraturstudier samt två semistrukturerade intervjuer med två personer som själva adopterat gatuhundar från Grekland. Studien visar att det kan finnas en uppfattning om en inneboende relation mellan människa-hund, där synen hos de intervjuade är att hundar och människor hör ihop och att hundar ska leva som familjemedlemmar tillsammans med människor. Denna syn kan ha påverkats av bland annat det alltmer individualistiska samhället som gör att människor söker sällskap av en hund. Studien visar även att det kan finnas förutfattade meningen om hur ”andra” människor inte har samma nära relation till hundar som en själv, en syn som bland annat kan bottna i white saviour complex. Hundarna som adopteras anses värdefulla som egna individer och detta visas till exempel genom att man aktivt söker en hund som ska passa ihop med en själv och sin familj. Adoptionen i sig ses även som ett sätt att visa hundens värde som enskild individ, till skillnad från köp av hund från uppfödare, där hunden snarare ses som en vara och ett objekt. Hundarna växlar dock mellan subjekt och objekt, och det är till stor del människan som avgör när växlingen sker.

The allotment gardener of the city – an ethnographic study of two allotment garden areas in the municipality of Jönköping. The aim with this essay is to do an ethnographic study of the social world of the allotment gardens with focus on the allotment gardeners. I argue that the allotment gardener is constantly creating relationships within the allotment association. Doing that they have to navigate through a culture that constitutes borders, ideology, moral, rules and expectations. The relationship between the allotment garden and the allotment gardener is multi-faceted and constitutes of several emotions that makes the allotment garden a place to long for. It becomes a place where the allotment gardener can be creative and enjoy life. It becomes a place where a togetherness is formed with fellow allotment gardeners, family, and friends. The allotment garden becomes a place that brings people together. The allotment gardener's most important property in the relationship with other allotment gardeners is to be able to show consideration on several levels. Consideration is shown to the allotment garden, fellow allotment gardeners, the association and outsiders. An allotment gardener is constantly aware of their own presence and impact on the surroundings. The allotment gardener is a part of an association that has certain expectations and rules which serve to keep the group in order. The gardener must take care of the allotment garden but also the public areas within the allotment area. That’s mandatory and something the allotment gardener accepts when they have chosen to be a part of an association. The social world of the allotment gardens is a culture which is characterized by fellowship, generosity, struggles. They have an urge to create on and take care of the allotment garden. It’s a world that unites people of different ethnicities and social classes. The skill the allotment gardener needs to navigate in a culture that consists of materiality and ideology is the practicing cultural heritage that excels the allotment gardener. Key words: allotment garden, gardener, gardening, relationships, allotment association

This article applies four different genre labels to an empirical material consisting of responses to qualitative questionnaires on climate change. The basic assumption is that genres shape our understandings of climate change, and accordingly that different genre labels highlight certain features of the texts while obscuring or ignoring others. Beginning with the term survey discourse as a subgenre of climate change narratives, this genre label stresses the underlying narrative structure of the responses, even though they are not narratives in a strict sense. The second term, prophecy or rather the prophetic mode, pinpoints the peculiar double temporality of many responses, resulting in a temporal loop in which the catastrophic future overshadows and partially determines the present while still leaving space for action. The third genre label, apocalypse, is more extreme than the prophetic mode, as its favoured temporality forecloses the possibility of influencing the future in any way. The fourth genre term, polyphonic interior monologue, underlines structural similarities of the responses with the literary interior monologue, and emphasizes their dialogical nature as they acknowledge the existence of other points of view.

From beatniks to hippies — challenging and revolving subcultural youths in Sweden 1959 to 1969 The purpose of this work has been to explore and analyse the transformation of the youth subcultures beatniks and hippies in a Swedish context between 1959 and 1969, by searching answers to the following questions: What was the background of the subcultures ? How were these subcultures established, transformed and developed in a Swedish context? What became their typical style and taste?, and in what rooms and places were these cultures practiced by Swedish youths? Mass media, especially TV but also radio, film, books and records brought the world in and were the main reason youths in Sweden could identify themselves through foreign subcultures. They adapted most of the original style but brought in some local elements. My studies show a close link between the beatnik-subculture and the hippie-subculture, in Sweden transformed through the mod-subculture. The freedom-movement and visions spread by “the beat-generation” were important as inspiration and guide to unite youths and challenge the national hegemony. The mod-culture established the subcultural practises in public rooms. The transnational bounds in the hippie-culture set a global perspective of the world rather than the previous regional or national perspectives. It is shown in the study that intersectional boundaries were pushed by the subcultures. They helped to bring up equality among sexes and were a main force for women’s liberation throughout the 60’s. All classes were in some way involved in the subcultures, although they practised them in different ways. Subcultural youth style was commercialized, popularised and became in many ways mainstream during the 60’s. These youth-cultures had a vast impact on cultural changes as well as changes in society in Sweden during the time of my research.

Aromantik är en romantisk läggning som innebär att man känner lite eller ingen romantisk attraktion. För den här studien intervjuades sex aromantiska personer om hur deras läggning påverkar deras vardagsliv samt hur de ser på framtiden i relation till sin läggning. Studiens övergripande ramverk hämtas från Sara Ahmeds queera fenomenologi med fokus på de teoretiska begreppen orientering och linjer. Även Elizabeth Brakes begrepp amatonormativitet används i studien för att analysera informanternas utsagor. Den främsta slutsatsen som dras är att de genom aromantiken blir orienterade vilket öppnar upp för nya möjliga sätt att se på framtiden där den inte måste följa en amatonormativ, rak linje och innehålla exempelvis en romantisk partner. Istället kommer queera linjer inom räckhåll och en framtid där man till exempel bor ensam, med en queerplatonisk partner eller bildar familj med sina vänner blir en möjlighet. Aromanticism is a romantic orientation meaning someone who experiences little to no romantic attraction. In this study, six aromantic people were interviewed about the ways that their romantic orientation affects their every day lives and how they view the future in relation to their orientation. The main framework used in the analysis is Sara Ahmed’s queer phenomenology and her theoretical concepts of orientation and lines. Another concept used to analyze the informants’ statements is amatonormativity, coined by Elizabeth Brake. The study mainly concludes that it is through aromanticism that the informants can become orientated which offers new possible ways of looking at the future, rather than following an amatonormative line that includes a romantic partner. Instead, queer lines come into reach and a future where one, for example, lives alone, with a queerplatonic partner or sees one’s friends as one’s family becomes seen as a possibility.

Since 2009 a decrease in support for dis/abled people provided by the welfare state has taken place. In this process, the concept of family and relationships are both overlooked and central. Cuts of support significantly impact family lives, rendering dis/abled people dependent on their partners, parents, or children. However, little research has been produced about how the needs, wants, and desires of dis/abled people are affected by the changing welfare state. This thesis examines the connections between the changing forms of support in the welfare state, desire, and relationships through a crip-theoretical understanding of dis/ability and a phenomenological understanding of the welfare state as a structure for orientation in both a practical and existential sense. The material consists of interviews with dis/abled people based on the principle of cross-disability and autoethnographic writing. The findings show that an ableist discourse shapes the welfare state's earliest support, resulting in segregation and isolation. These discourses were challenged during the period of deinstitutionalisation and through the passing of the LSS-law in the 1993s but never entirely dismantled. During the contemporary neoliberal austerity politics, it returns, positioning dis/abled people as a societal burden. Due to its intimate nature and its conditioning of everyday life, the relationship to the welfare state can be understood as a relationship of its own. Changes in the welfare state affect the physical and emotional movements, making certain lifestyles and relationships appear possible and others impossible. The thesis contributes to and nuances the previous research on the intersection of welfare state support and services and the practical and existential experiences of dis/abled people in Sweden.

The title of this study is Blues & the Political: Identity, Conflict & Feminist Resistance in the Stockholm Informal Blues Music Network. The aim of this study is to examine struggles over power, the construction of identity and the role of the meanings of blues within the Stockholm blues music network from a feminist and intersectionalist perspective. The overarching research question is how the informal network could be seen as political in the sense of a societal struggle over power. Three major power struggles were identified in the interviews with white female blues musicians. The first struggle takes place between female musicians and older men where conflicts about representation, recognition and authenticity are articulated. A major conflict is about how the blues should be played. Most of the interviewed musicians see themselves as playing modern blues, whereas the older men mostly are portrayed as “organizers”, “blues police”, or “puritans” with a conservative view of blues, and thereby discursively excluding the blues women from the genre, causing negative affect, mostly expressed by cursing. Especially younger blues women are contesting the concept of blues as a twelve-bar structure. Paradoxically, they all partly see it as a very significant element of blues, which indicates a masculine hegemony influencing their minds. Feminist resistance is expressed through irony, anger, debate, lyrics, and performance. Two out of seven musicians do not express a feminist ideology and several express fatigue and resignation. One of them, however, said that taking to the stage is almost enough as a form of resistance. In this way all musicians are ‘claiming space’. The second power struggle takes place between younger and older musicians, where the younger ones can be seen as part of reproducing a hegemonic masculinity rendering the older blues women invisible. The third struggle concerns cultural appropriation. Black female musicians are said to be not good enough, not welcome because of critique of cultural appropriation or excluded because of their association with jazz, as the white musicians construct jazz as opposed to blues. Although the younger musicians partly express feelings of understanding towards their opponents and there is consensus about the importance of representation in general, the older blues women are more inclined to see accusations of appropriation as racism.

Vad detta kapitel intresserar sig för är att närmare undersöka hur övergripande, men konkreta, förändringar tog sig ett tidigt uttryck på en specifik psykiatrisk klinik under tidigt 1970-tal. Försöksverksamheten som studeras är kallad ”Pol II” och startade redan i början av 1970-talet. Från professionens sida – inte minst läkarnas – försökte man anpassa den psykiatriska kliniken till de nya kulturella strömningar som fanns ute i samhället och som nu genomströmmade de medicinska rummen. Syftet med kapitlet är att närmare undersöka hur denna genomströmning påverkade ett specifikt medicinskt rum på Södersjukhuset i början av 1970-talet.

This study aims to examine young Swedish people's experiences of living in an intermediate situation as multicultural personS in a society where the social norms are being white and "Swedish". The intermediate situation is described as the feeling of being from two different cultures yet not being a part of either.

Syftet med denna uppsatsen är att undersöka kvinnliga normer och ideal vid porträtterandet av kvinann som superhjälte. Studien fokuserar på följande karaktärer, Captain Marvel samt Black Widow. Studien berör följande frågor: - Hur framställs Captain Marvel respektive Black Widow?· - Vilka normer och ideal framställs? Hur upprätthålls dessa? - Bryter kvinnorna mot normer och ideal, hur samt vad leder det till?