Search

Den 1 september 2022 infördes ett nationellt parkeringsförbud för elsparkcyklar i Sverige. Parkeringsförbudet innebar att delade elsparkcyklar enbart fick parkeras på särskilda platser för elsparkcyklar eller på cykelparkeringar. Stockholms stad och Malmö stad valde två olika utformningar av parkeringssystem för elsparkcyklar medan Göteborgs stad valde att skjuta upp införandet med hjälp av lokala trafikföreskrifter. Den här enkätstudien undersöker effekter och åsikter kring parkeringsförbudet hos delade elsparkcykelanvändare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet med enkätundersökningen är att förstå vad användarna har för önskemål och attityder relaterat till parkering av elsparkcyklar. Enkäten togs fram under hösten 2022 och skickades ut till elsparkcykeloperatören Vois användare i Stockholm, Malmö och Göteborg den 17 november 2022. Totalt inkom 1584 svar. 965 användare från Stockholm, 145 användare från Göteborg och 159 användare från Malmö ingick i det slutliga urvalet som låg till grund för resultatet. Majoriteten av användarna från alla tre städer var heltidsanställda, boende inom Vois driftzon, hade minst en eftergymnasial utbildning och var av manligt kön. Ålder och årsinkomst varierade något mellan städerna. Användare i Stockholm hade i genomsnitt använt 2,7 elsparkcykeloperatörer senaste sex månaderna medan användare i Göteborg hade använt 2,6 och i Malmö 2,2. I Stockholm och Göteborg var den vanligaste användarfrekvensen en eller flera gånger per vecka medan det i Malmö var en eller flera gånger per månad. Användarna i Stockholm och Malmö uppgav att deras användarfrekvens, gångtid och åktid för resor med elsparkcyklar hade påverkats efter 1 september. Användarna i Göteborg rapporterade i lägre utsträckning att deras användning hade påverkats efter 1 september 2022. Mest positiva till parkeringsförbudet var användarna i Stockholm medan användarna i Malmö var mest negativt inställda. Användarna upplevde att införandet av parkeringsförbudet inneburit mer ordning och reda i stadsmiljön men att tillgången till elsparkcyklar och möjligheten att parkera nära destination hade blivit sämre. Täthet och placering av parkeringszonerna för elsparkcyklar var de aspekterna som användarna i Stockholm och Malmö var mest missnöjda med samtidigt som det var de aspekterna som användarna i Göteborg ansåg som viktigast. Utöver täthet och placering frågades även användarna om storlek, tydlighet och enkelhet i parkeringssystemet samt hur operatörens app användes för att hitta parkering. Genomgående var användarna i Stockholm mindre missnöjda med utformningen av parkeringssystemet i jämförelse med användarna i Malmö. Det tolkas som att Stockholms stad har lyckats bättre med elsparkcykelparkering ur ett användarperspektiv. Fler än hälften av användarna i alla tre städer hade gjort en kombinerad resa med elsparkcykel och kollektivtrafik. Användarna i Malmö hade i högst utsträckning gjort multimodala resor med elsparkcykel och kollektivtrafik, men uppgav i lägst utsträckning att det var lätt att parkera vid en hållplats eller station. Möjligheten att parkera vid kollektivtrafik är viktigt att beakta om uppmuntran till multimodala resor med elsparkcyklar och kollektivtrafik är av prioritet. QC 20230428 Modellering av mikromobilitet

Sedan etableringen 2017 har en drastisk ökning av elscootrar skett i Sverige och framförallt i Stockholms innerstad. Denna radikala förändring inom färdmedel har skakat om den rådande trafikmiljön. Olyckor och parkeringsproblematik har stått i fokus för medias rapportering kring fenomenet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur företagen som utvecklar elscootrar arbetar med säkerhet för användarna och anpassar sin produktutveckling efter svenska lagar och trafikregler. Studien behandlar även hur man på ett säkert sätt kan integrera nya färdmedel i samhället. För att lägga en grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts och en teoretisk referensram tagits fram. Informationsinsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre företag som utvecklar eller hanterar elscootrar, ansvarig för elscootrar på Stockholms Stad samt respondenter från Transportstyrelsen med regeringsuppdraget Att utreda behov av förenklade regler av eldrivna enpersonsfordon. Intervjuerna har transkriberats, kodats, delats upp i teman och analyserats. Idag är de flesta elscootrar som finns i Stockholm klassificerade som cyklar. Detta innebär utöver krav på bland annat broms och ringklocka att maxhastigheten ej får överstiga 20 km/h och motoreffekten max får vara 250 W. Flera aktörer ser en problematik i detta och en gemensam önskan hos alla respondenter är att hitta en klassificering som ger tydlighet för vad som gäller, reder ut oklarheter och främjar utvecklingen av färdmedlet. Resultatet av studien har visat att ett stort fokus ligger på säkerhet i utvecklingsprocessen och en stor del av arbetet med säkerheten sker i utvärderingsfasen. Utvecklingen sker inkrementellt för att ständigt förbättra säkerheten hos elscootrarna och förhindra att olyckor sker. Idag arbetar företag med en mer linjär process men för att hantera framtida utmaningar skulle en mer agil process kunna främja produktutvecklingen. Då att fenomenet med elscootrar fortfarande är nytt så är olycksstatistiken som finns ytterst begränsad. Den som finns pekar dock på att olycksgraden med elscootrar involverade inte är högre än för traditionella cyklar. Studien visar också att det sker en dialog mellan Stockholms Stad och de ledande scooter-företagen i Stockholm för att på ett säkert sätt integrera färdmedlet i stadstrafiken. Since its establishment in 2017, there has been a dramatic increase of e-scooters in Sweden and especially in Stockholm city. This radical change in transport has shaken the current traffic environment. Accidents and parking problems have been the focus of media reporting of the phenomenon. The purpose of this report is to investigate how the companies that develop e-scooters work with safety for the users and adapt their product development to Swedish laws and traffic rules. The study also deals with how to safely integrate new means of transport into society. In order to lay a foundation, a literature study has been conducted and a theoretical frame of reference has been developed. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews with three companies that develop e-scooters, responsible for e-scooters in Stockholms Stad and respondents from the Swedish Transport Agency with a government assignment to clarify the situation. The interviews have been transcribed, coded, subdivided into themes and analyzed. Today, most e-scooters in Stockholm are classified as bicycles. This means, in addition to requirements for brake and bell, that the speed must not exceed 20 km/h and the engine power must be no more than 250 W. Several affecting parties consider this classification problematic and a common wish among all interviewed respondents is to find a classification or approach to the e-scooters that gives clarity for which rules that applies, clarifies ambiguities and promotes future development of the e-scooters. The results of the study have shown that a large focus in the development process is on safety and a large part of the work to enhance safety takes place during the evaluation phase. The development is incremental in order to constantly improve the safety for the users of the e-scooters and prevent accidents from happening. Today, companies are working with a relatively linear development process, but in order to handle future challenges, a more agile work process could promote product development. Since the phenomenon of e-scooters is still new, the accident statistics are very limited. However, the statistics that exist point out that the accident rates with e-scooters involved is not higher than for traditional bicycles. The study also shows that there is a dialogue between Stockholms Stad and the leading scooter companies in Stockholm in order to safely integrate the means of transport into city traffic.

Då nya innovationer uppkommer följer frågorna om vilka som använder dessa och varför. Denna studie fokuserar på de som hyrt el-scooter, då de bedöms vara en del av the early market. Studien syftar till att undersöka denna grupps demografiska kännetecken och vad som förklara deras konsumentbeslutsfattande. Vidare undersöker studien sambanden mellan konsumenters demografi, motiv för konsumentbeslutsfattande och frekvensen i användning. Det empiriska underlaget har samlats in genom en webbenkät som besvarats av 191 respondenter. Resultatet visar att de som hyrt el-scooter är unga, men inga könsmässiga skillnader kan bevisas. Däremot visar studien att män använder sig av el-scooter mer frekvent än kvinnor. De som hyrt el-scooter har en hög utbildningsnivå och studerar som huvudsaklig sysselsättning. Emotionella motiv förklarar i högst utsträckning varför konsumenter hyrt el-scooter. Studien visar ett samband mellan att hyra el-scooter mer frekvent och i högre utsträckning motivera sitt konsumentbeslutsfattande med passiva motiv. Studien bidrar till kunskaper om vilka som tidigt tar till sig nya innovationer, samt en praktiskt relevans för aktörer som hyr el-scootrar.