Search

Regleringen på redovisningsområdet har under det senaste årtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. Målsättningen med BFN:s förenklingsprojekt är att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmänt råd samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik både från remissinstanserna och från övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osäkerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro på projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor: Kan K2 innebära förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmässigt bra lösning? Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring problematiken kring införandet av ny reglering på redovisningsområdet. Vidare är syftet att resonera kring vad projektet kan mynna ut i och hur detta kan implementeras i redovisningspraktiken.Införandet av de nya regelsamlingarna syftar primärt till att göra redovisningen enklare för mindre företag. De största förändringarna med K2 är en ny struktur, förbud mot att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, förbud mot funktionsindelad resultaträkning, förändrad reglering gällande pensionsåtaganden samt att schablonmässig värdering tillåts.Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och med en abduktiv forskningsansats. Vår primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och vår sekundärdata kommer från litteratur, artiklar, lagar och rekommendationer. Intervjuer med tre redovisningsspecialister har genomförts.Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att kunna redovisa själva som en följd av K2, eftersom K2 kräver en kompetens som finns i väldigt få företag. Det är inte säkert att de strukturella förändringarna nödvändigtvis kommer att medföra förenkling i praktiken.Redovisningsexpertisen är starkt upprörd över hur BFN försöker förändra redovisningen. Man anser att K2 inte är någon bra lösning redovisningsmässigt sett. De är överens om att det kan vara bra med förenkling för mindre företag, men tycker inte att vald metod är den bästa. Respondenterna är dock överens om att man får acceptera lösningen som någon slags handbok eftersom projektet syftar till förenkling. Uppsatsnivå: D

Sverige är ett av få länder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmän revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebär att alla aktiebolag, stora som små, måste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i många fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har därför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de små aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag många mindre aktiebolag som klienter. Problemet har mynnat ut i forskningsfrågan:Vad skulle ett avskaffande av revisionsplikten i små aktiebolag betyda för de svenska revisorerna?Uppsatsens syfte är att ta reda på hur dels de befintliga revisorerna kan påverkas, dels hur den framtida arbetsmarknaden för revisorer kan se ut. I uppsatsen genomförs kvalitativa intervjuer med kvalificerade revisorer. Anledningen är att få deras uppfattning om hur de själva och andra revisorer kan komma att påverkas. Även den aktuella debatten om ämnet läggs fram, där för- och nackdelar belyses.Av uppsatsen framgår, att revisorerna förmodligen kommer att förlora nettoarbete. Efterfrågan på revision kommer troligtvis att minska, men en övergång till redovisning och rådgivning, kommer troligtvis att dämpa de negativa ekonomiska effekterna för revisorerna och deras byråer. Skatteverket kommer att behöva anställa fler bolagsgranskare vilket kan öppna för fler arbetstillfällen inom branschen. Det är även troligt att kvaliteten i bolagens räkenskaper försämras, vilket kan medföra ett försämrat rykte för de svenska revisorerna. Uppsatsnivå: C