Search

Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en vägledning för naturbaserade lösningar och länsstyrelserna ställer allt oftare krav på att erosionsskydd skall vara naturanpassade. Vad innebär detta och hur skall jag som geotekniker och projektör tänka? Historiskt har människan bosatt sig nära vatten för att nyttja vattnets möjlighet för transport när inga landbaserade vägar fanns eller var outbyggda. Närheten till vatten har alltid tilltalat människor och det är i närheten av stränder som många fastigheter och mycket infrastruktur i dag finns lokaliserade. Men klimatets förändring leder till att havet stiger och att fler extremhändelser förväntas inträffa. En högre havsnivå och fler stormar kommer att påverka kusten. Ökad nederbörd och skyfall leder till ökande flöden i vattendrag. Sammantaget kommer det att påverka erosionen i utsatta områden längs kusten och längs vattendrag. Traditionella lösningar för att hantera erosionsproblemen har ofta varit att bygga ett erosionsskydd av sprängsten i form av en stenskoning. Traditionella lösningar med sten har ofta visat sig ge problem på andra ställen vid sidan av, eller nedströms. Tillstånd från Bygg & Teknik att publicera artikeln i DiVA

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

SGI har tidigare översiktligt karterat förutsättningarna för stranderosion längs Sveriges kust. SGI arbetar också med planeringsunderlag till kustkommuner om erosion. Ett av un-derlagen är kartvisningstjänsten Kustens sårbarhet – erosion, som nu finns klar för Skåne. Kustens sårbarhet - erosion har utvecklats tillsammans med SGU och i samverkan med kustkommuner i Skåne. Målet har varit att ta fram ett bra verktyg som passar kommuner i deras arbete med att planera kustområden. De skånska kommuner som medverkat aktivt i utvecklingen av kustsårbarhetsindex är Lomma kommun, Ystad kommun samt Ängel-holms kommun. Utvecklingen av Kustens sårbarhet - erosion har varit en iterativ process tillsammans med kommunerna där olika versioner testats och utvärderats tillsammans med kommunens experter för att få en så bra kartvisningstjänst som möjligt. Denna rapport är en manual för kartvisningstjänsten. Rapporten omfattar också en beskrivning av det kustsårbarhetsindex som ingår i kartvisningstjänsten, liksom en beskrivning av den metod som använts för att ta fram kustsårbarhetsindexet.

I denna rapport estimeras den belastning som kan uppstå på Sveriges järnvägssystem år 2030 om tillväxten för godstransporter blir som prognoser förutspår. Hänsyn har tagits till de kända planerade utbyggnaderna av infrastrukturen. Resultaten visar att det på delar av nätet kommer att bli mycket hög belastning – högre belastning än vad som idag anses hanterbart. Det gäller speciellt Södra Stambanan. På Västra Stambanan och den enkelspåriga delen av Godsstråket genom Bergslagen nås också ett mycket högt belastningsläge. Passagerartrafiken har i denna studie antagits vara konstant, dvs passagerartrafiken 2030 antas ha samma omfattning som 2010. Detta gör att skattningen av belastningen kan betraktas som konservativ, eftersom även persontrafiken förutspås att öka fram till 2030. Rapporten är slutrapport från projekt ”KLIPS – Klimat på spåret”.

Climate change is the modern society’s common issue. The developed countries are consuming more than what is sustainable, and the climate change due to the use of fossil fuels can be seen clearly. EU has specified goals, in order to stop further damage, which demand that every member state have to reduce its energy consumption by 20 % before 2020 and 50 % before 2050, relative to 1995. The Swedish government uses a number of instruments to encourage reduction in the usage of energy, but every individual has to contribute to reach the goals. With increasing energy price the cost of living is going up. A lot of people are looking for ways to save energy and not be affected as much by the increasing price. Investments for insulation, replacement of windows and replacing old heating system for a new efficient heat pump is getting more and more common. This thesis is about investigating the possibilities in becoming independent from buying energy for households. The thesis describes ways to use and store the abundant solar energy in the summer and transfer it to the winter. By building a neighborhood with five so called passive houses and having common installations, some costs of the expensive investment can be divided on more than one user. Then if the price of energy keeps on rising, it is possible to get a lower living cost compared to conventional housing developed according to the Swedish BBR demands. This system will become even more profitable when the skills and technology is perfected.

I denna rapport presenteras de modeller och resultat som projektet/RANPLAN-beräkningsstöd för planering och resursallokering/ producerat. RANPLAN finansierades av Trafikverkets FUD-program (F 09-11546/AL50) och pågick från januari 2010 till december 2011. Under projektets gång har ett flertal heuristiska algoritmer och optimeringmodeller tagits fram som skulle kunna förbättra och förenkla planeringen vid rangerbangårdar. En demonstrator baserad på historiska data visar att metoderna är så pass skalbara och effektiva att de är attraktiva för kommersiell implementering. Vidare presenteras förslag på lämpliga effektivitets- och kvalitetsmått för rangering. Report is written in Swedish. RanPlan