Search

I denna studie har jag undersökt hur min övning på trumset och slagverk ser ut inför spel med RI-ensemble och slagverksensemble. Studien har utgått från ett designteoretiskt perspektiv och forskningsfrågorna: 1) Hur designar jag mitt övande till respektive ensemble? 2) Vilka semiotiska resurser används och hur används de? Under studien har jag samlat in data genom att filma några övningspass och skrivit loggbok. Därefter har jag analyserat min data utifrån en tematisk analys för att lyfta fram hur de semiotiska resurserna används, vilka mönster som finns i min planering och hur jag använder olika övningsmetoder och strategier. Detta för att få en så klar bild som möjligt över hur mina övningspass ser ut. Resultatet visar mitt genomförande av övningspassen och lyfter också fram olika metoder och strategier jag använt, till exempel långsamt övande, överdrivna rörelser och att upprepa de rätta rörelsemönstren. Studien presenterar också litteratur och forskning som är relevant för ämnena övning, trumset och slagverk. I slutet av studien förs en diskussion kring mitt resultat i förhållande till denna litteratur och designteorin. In this study I have explored how my practice on drum set and percussion looks like before playing with a RI-ensemble and a percussion ensemble. The study has been based on a design theoretical perspective and the following research questions: 1) How do I design my practice to each ensemble? 2) Which semiotic resources are used and how? During the study I´ve been gathering data by filming some of my practice sessions and writing a logbook. I have then analyzed my data based on a thematic analysis to highlight how the semiotic resources are used, what patterns are shown in my planning and how I use different types of methods- and strategies in my practice. This is done to get a clear understanding on how my practice sessions looks like. The result shows my execution of the practice session and also highlights different methods and strategies I used, for example I used slow practicing, excessive movements and repeating the correct movements. The study also presents literature and research that is relevant for the subjects of practice, drum set and percussion. At the end of the study, there is a discussion about my result compared to the presented literature and the design theory.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka timing som aspekt av och transkription i relation till musik i tempo rubato. I studien undersöks en fyra veckor lång instuderingsperiod där ett stycke musik i tempo rubato lärdes in med utgångspunkt i en ljudande förlaga. Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och resultatet grundar sig på loggboksanteckningar samt ljud- och videoinspelningar från övningsperioden. Resultatet presenteras utifrån temana instudering och inlärning och utförande, och visar att olika instuderingsmetoder använts med olika syften, att inlärningen starkt påverkas av tidigare erfarenheter samt att musikens avsaknad av stadig puls medförde svårigheter som inte uppkommer i instudering av musik där tempot och pulsen är mer konsekvent. I resultatet framkommer även att transkriptionen haft stor inverkan på instuderingen genom det förhållande som finns mellan transkriptionen och upplevelsen av musiken. Slutligen diskuteras timing och transkription utifrån litteratur och tidigare forskning i ämnet, med tonvikt på livsvärldsperspektivet. The purpose of the present study is to examine timing as an aspect of and transcription in relation to music in tempo rubato. The study examines a four week learning period wherein a piece of music in tempo rubato was practiced with the original recording being used as the starting point. The study is based on the phenomenological life world theory and its results are based on logbook entries as well as audio and video recordings made during the practice period. The results are presented from the themes studying and learning and performance and show that different practice methods were used for different purposes, that the learning process was strongly affected by earlier experiences and that the absence of a steady pulse in the music brought about difficulties that don’t occur in the study of music where the tempo and pulse is more consistent. The results also show that the transcription had a great impact on the learning process through the relation between the transcription and the experience of the music. Lastly, timing and transcription is discussed through literature presented in the background chapter, with an emphasis on the life world theory.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger – tre från musikskolan och en från gymnasiet – och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen. De kombinerar ibland dessa två områden men resultaten visar även att användandet kan bero på undervisningens natur snarare än aktiva val gjorda av informanterna. De deltagande trumsetslärarna definierar personligt uttryck som något som har med det musikaliska att göra till skillnad från hantverket, som har att göra med tekniskt kunnande. Fokus på lektionen tenderar att väga över åt det personliga uttrycket, så länge eleven har kommit till en viss grundläggande hantverksmässig nivå. Gemensamt för alla informanter är att fokus har flyttats från ett mer tekniskt/hantverksmässigt fokus till ett mer individinriktat med betoning på uttryck, i takt med ökad arbetslivserfarenhet. De informanter som har arbetat på både gymnasium och kulturskola menar att betygen kan verka hämmande i valet av fokus, eftersom personligt uttryck kan te sig mera svårbedömt än teknisk färdighet. The aim of this work is to increase an understanding of how the division between a technical and personal expression in teaching the drums in the genres of rock, pop and jazz, and how teachers work around or with the concepts of personal expression and technique. I have interviewed four teachers and used the qualitative interview method. The following research questions are the basis of the work: Is there a clear division between the elements that focus on a technical and personal expression in teaching the drums in high school and school of music and arts - and if so, what is the relationship between those elements? How do drum teachers handle these two concepts in their teaching? The results indicate that all the informants include elements that revolve around both a technical and personal expression in drum lessons. They sometimes combine these two, but the results also show that the use may depend on the nature of teaching rather than an active choice made by the informants. The participating teachers define self-expression as anything that relates to the musical side of playing as opposed to the technical, which has to do with technical expertise. Focus on the lesson tends to lean more to the personal expression, as long as the student has reached a certain basic level of technique. Common to all informants is that the focus has shifted from a more technical and craft-oriented focus to a more individual emphasis with a focus on expression, with an increase in work experience. The informants who have worked at both the high school and school of music and arts level believe that grades may constrain the choice of focus, as self-expression may seem more difficult to assess than technical skills.