Search

Tvålärarsystem är ett arbetssätt som blir vanligare i svenska skolan. Det går ut på att två klass–eller ämneslärare delar på ansvaret för eleverna och dess tillhörande planering, undervisning och bedömning. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur tvålärarsystemet kan organiseras och genomföras i svensk kontext och hur arbetssättet ur ett lärarperspektiv påverkar undervisningen och möjligheter att möta elevernas behov. Det för att fylla den kunskapslucka som saknaden av svensk forskning kring tvålärarsystemet ger. I kapitlet tidigare forskning presenteras internationell forskning om tvålärarsystemet som kallas co-teaching. Då det saknas forskning om tvålärarsystemet i ett svenskt perspektiv kommer därför även beprövad dokumenterad erfarenhet om tvålärarsystem i Sverige att presenteras. Utifrån den tidigare forskningen framkommer två bärande begrepp ”kollegialt samarbete i klassrummet” samt ”gruppering”, dessa kommer ligga som ett teoretiskt raster över studien. I metodkapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt, beskrivning av informanterna, analysprocessen, etiska övervägande och en metoddiskussion. I resultatkapitlet presenteras informanternas beskrivning av undervisning och vilka konsekvenser det ger upphov till. Fokus ligger på vad den läraren som inte håller i undervisningen gör. I resultatet beskrivs även hur informanterna upplever att arbetssättet påverkar eleverna samt lärarnas möjlighet att möta elevernas behov. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i förhållande till den tidigare forskningen och de beprövade dokumenterade erfarenheter som presenterats i studien. Slutsatser utifrån studiens resultat är att lärarna är positivt inställda och upplever det lättare att möta elevernas behov, göra anpassningar och skapa en roligare och bättre undervisning. Det framkom att respondenterna saknar bevis för att tvålärarsystemet ökar elevernas måluppfyllelse men att alla har en känsla av att måluppfyllelsen ökar eftersom de känner att de kan möta fler elevers behov. En viktigt förutsättning för arbetssättet är att lärarnas samarbete fungerar. Ytterligare en viktig slutsats är att det behövs forskning om tvålärarsystemet ur ett svenskt perspektiv.

I denna studie var syftet att undersöka idrottslärares erfarenheter till ett tvålärarskap samt de effekter som det för med sig. Frågor som behandlades var hur utformningen av undervisningen såg ut men också fördelar och nackdelar med ett tvålärarskap. Vid analysen tillämpades en fenomenografisk analysmodell bestående av sju steg. Studiens empiriinsamling gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med idrottslärare som undervisade i tvålärarskap i årskurs 1–9 eller gymnasiet. Resultatet visade att lärarna utformade undervisningen på ett liknande sätt, där det varierade utifrån gruppens behov men också moment. Samtliga lärare försökte undervisa alla elever tillsammans. Fördelar med tvålärarskapet var utveckling av ämnet, sambedömning och ökad måluppfyllelse. Nackdelarna som belystes var ökad undervisningstid samt ökade lönekostnader. Förslag till framtida forskning är att jämföra skillnader mellan en skola med tvålärarskap och enlärarsystem men också studera om betygen förändrats i takt med tvålärarskap.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.

Denna uppsats behandlar undervisningsmetoden tvålärarsystem som innebär att två lärare planerar och undervisar en gemensam klass. I ett tvålärarsystem bör lärarna ha liknande utbildning och närvara vid alla lektioner, även om den ena av dem inte sköter själva undervisningen. Syftet med tvålärarsystem är bland annat att öka inkluderingen i klasser med elever som har olika förutsättningar för lärande. Tvålärarsystem har även visat sig gynna andraspråkselever. Denna uppsats är en fallstudie där vi har vi analyserat en klass i Storstockholmsområdet som arbetar med undervisningsmetoden tvålärarsystem. Klassen består av en grupp elever där 30 av 32 elever har svenska som andraspråk. I uppsatsen har vi bland annat analyserat vilka undervisningsstrategier som lärarparet använder sig av, samt hur elevernas flerspråkighet hanteras inom ramen för inkludering. Vi kan konstatera att två undervisningsstrategier används där eleverna arbetar i helklass. Lärarparet delar dessutom ofta upp klassen i två grupper och undervisar en halva var. Enligt lärarna är orsaken till uppdelningen att elevantalet i klassen blivit så stort samt att de ansåg att uppdelningen gynnar elevernas lärande då de kan erbjuda dem mer individuell hjälp. På grund utav det stora elevantalet och det faktum att lärarna brukar undervisa en halvklass var anser vi dock att de inte utnyttjar tvålärarsystemet till fullo. Då tvålärarsystem syftar till att gynna inkluderingen i ett klassrum har vi även valt att analysera inkluderingen i klassen utifrån tre inkluderingskriterier. De tre inkluderingsskriterierna är 1) elevernas olikheter ska ses som en tillgång, 2) elever ska vara socialt delaktiga och 3) elever ska vara pedagogiskt delaktiga. Utifrån intervjuer med lärarna och observationer framkom det att vissa elever bland annat exkluderas från ordinarie klassrum, på grund av bristande språkliga förmågor. Därmed brister den pedagogiska delaktigheten i klassen. Vi kan även konstatera att trots att 30 av 32 elever har ett annat modersmål än svenska så råder det en tydlig enspråkig norm i klassrummet. Flerspråkigheten ses därmed inte som en tillgång. Gällande den sociala delaktigheten anser vi, tack vare lärarnas gedigna arbete med att skapa ett öppet och tryggt klimat, att eleverna är socialt delaktiga i klassen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att öka kunskapen om co-teaching som ett effektivt sätt att organisera undervisningen samt arbetet med elevers stöd och anpassningar. Studien vilar på det sociokulturella perspektivet gällande synen på lärandet samt ideologiskt det specialpedagogiska kritiska perspektivet. Studien berör två forskningsfrågor angående förutsättningar för fungerande co-teaching samt uppvisade konsekvenser av co-teaching. Studiens metod, systematisk litteraturstudie, har inneburit en systematisk genomgång av 27 vetenskapliga artiklar som berör co-teaching. Dessa är utförda i USA då det är ett land som har en skolverksamhet och omfattande forskning inom området. Sökstrategin PICOC har använts för att strukturera sökningen i Linköpings universitetsbiblioteks sökmotor UniSearch. Det slutgiltiga urvalet resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med metoden kvalitativ innehållshållsanalys. Resultatet visar att co-teaching är en fungerande metod för att skapa ett kvalitetshöjande arbete gällande stöd och anpassningar förutsatt att man tar hänsyn till följande förutsättningar; utbildning i metoden, teamwork, gemensam planeringstid och didaktik. Konsekvenser till följd av co-teaching har genererat i en majoritet av positiva uppfattningar hos elever, lärare och skolledning, högre lärartäthet med följden bättre stöd samt visat tendenser till högre studieresultat. Slutsatserna visar att co-teaching är värt att satsa på gällande uppdraget stöd och anpassningar, utifrån både elev- och lärarperspektiv samt långsiktigt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

The purpose of this study has been to contribute to an increased understanding of how specialist teachers and subject teachers co-teach in the ordinary classroom and work together with students in need of special support and to investigate which different forms of co-teaching occur when teaching language, reading and writing in elementary school. The study also aims to illustrate the special needs teachers' and teachers' perceptions of the collaboration in co-teaching and how the teachers perceive the concept of inclusion and how the specialist teacher's competence is perceived. The study was carried out through two classroom observations of co-teaching between two subject teachers an two unauthorized specialist teachers, and through follow-up semi-structured interviews with said teacher pairs. To further add a specialist teacher perspective, two qualified specialist teachers specialized in language, reading and writing development were interviewed. The observations that should be seen as a complement to the interviews are presented narratively through a descriptive text (Bryman, 2018). The interviews were transcribed and analyzed using phenomenographic analysis in seven steps (Fejes, 2017). An additional analysis was made from a social constructionism perspective where links to central concepts such as relationships, communication and interaction were made (Burr, 2015); Dysthe, 1996; Emanuelsson, Persson and Rosenqvist, 2001; Persson, 2019). All teachers in the study have experience of co-teaching, however, the results point to a lack of common language for describing co-teaching and its different forms of work. Furthermore, the results show that the respondents saw that co-teaching can help the specialist teacher to get to know all the pupils and all the educators and that co-teaching becomes more varied as it is carried out by two teachers who complement each other. Another positive effect that emerges from the study is that co-teaching can contribute to extra adaptions becoming a natural part of the regular teaching, which could contribute to a more inclusive classroom climate.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer organiserar undervisningen för den integrerade grund-särskoleeleven samt vilka förutsättningar för inkludering som finns. Med hjälp av klassrumsobservationer och in-tervjuer söktes svar på följande frågeställningar: Hur organiseras undervisningen, vilka förutsättningar för inkludering finns, hur beskriver lärare och rektorer samarbetet mellan lärare, resurspersoner och speciallärare samt vilken kunskap om grundsärskolan finns på skolorna? Teoretisk förankring utgörs av Lundgrens ramfaktorteori (1972), relationell pedagogik enligt Aspelin (2013) samt de specialpedagogiska perspektiven, individperspektiv och relationellt perspektiv. De kvalitativa undersökningsmetoderna observation och intervju användes i studien. Observationer av undervisningen i klassrummet kompletterades med semistrukturerade intervjuer med lärare respektive rektor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på ett stort engagemang hos främst lärarna i att skapa en bra organisation för elevernas undervisning. Överlag är undervisningen anpassad efter elevernas behov och förutsättningar. Lärarna beskriver att tid för planering och samarbete mellan lärare och mellan resursperson och lärare samt utbildning i grundsärskolans läroplan är bristfällig. Denna studie, om än slutsatser ska dras med viss försiktighet, pekar på att en del rektorer i grundskolan inte är tillräckligt insatta i grundsärskolans läroplan eller vad det innebär att undervisa en integrerad elev. Speciallärare med kunskap om grundsärskolan behövs därför i grundskolan så att integrerade elevers rätt till rätt utbildning utifrån grundsärskolans läroplan kan säkerställas samtidigt som de, utifrån inkluderingstanken, får vara socialt och pedago-giskt delaktiga (Nilholm & Göransson, 2013)., The aim of this study was to investigate how teachers and principals organize teching for pupils with intellectual disabilities in ordinary schools, so-called integrated pupils. With the help of classroomobservations and interviews answers were sought to the following questions: How is the teaching organized, what conditions for inclusion exists, how do techers and principals describe the collaboration between teachers, assistants, and special teachers and what knowledge exists about the curriculum for pupils with intellectual disabilities? As theoretical framwork Lundgren´s Frame factor-theory, Aspelin´s relational pedagogy and the special educational perspectivs, individual and relational perspectiv were used. The qualitative surveymethods were observation and interview. Observations of classroom-teaching were supplemented with semi-structured interviews with teachers and principals. The results of the studie point to a great commitment among the teachers in creating a good organization for the pupils. Overall the teaching is adapted to the pupils needs and conditions.The teachers describe that there is lack of time for planning and collaborations between teachers and assistants. Education of the curriculum for pupils with intellectual disabilities is also insufficient. This study, although conclusions should be drawn with some caution, points out that some principals are not sufficiently familiar with the curriculum for pupils with intellectual disabilities. Special teachers with knowledge about this curriculum are therefore needed in ordinary schools. Based on the inclusive idea the pupils then can be more socionally and educationally involved in their schools.

Studiens syfte var att få en inblick i bakomliggande faktorer till hur skolor i Sverige organiserar sin matematikundervisning. Vad och vem som påverkar vilken organisationsform som väljs, vilka föroch nackdelar rektor och speciallärare med specialisering mot matematikutveckling ser med den valda organisationen samt vilken roll speciallärare med specialisering mot matematikutveckling har i vald organisationsform. En enkät mailades till ansvariga på 1027 högstadieskolor med årskurs 7 - 9, kommunala skolor och friskolor i hela Sverige. Enkäten, som 214 respondenter svarade på, försåg oss med både kvantitativ och kvalitativ empiri vilken gav oss bakgrundsinformation till skolornas val av organisationsform i matematikundervisningen. Genom enkäten fick vi även kontaktuppgifter till 82 rektorer och på 32 av dessa skolor fanns även en speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. De 8 rektorer som kontaktades gav oss en djupare inblick i studiens frågeställningar, även 5 speciallärare med specialisering mot matematikutveckling bidrog med kvalitativ empiri till studien. Studien visar att av de 214 skolor som svarat på enkäten har cirka 50 % helklassundervisning, knappt 20 % tvålärarskap, knappt 20 % parallellagd undervisning och drygt 10 % annan organisationsform av matematikundervisningen. Ett tydligt mönster som syntes var att oavsett vilken organisationsform skolorna angett satsar de extra resurser på att det ska finnas fler vuxna i matematikklassrummet, det kan vara ämneslärare, resursperson, speciallärare eller specialpedagog. Det förekommer även att elever delvis arbetar med matematik i liten grupp med ämneslärare eller speciallärare. Några skolor anger att de ger eleverna mer tid för matematik, det kan vara genom utökad timplan, matematik på elevens val eller matematiktillfälle utanför ordinarie skoldag. Alla insatserna har som mål att eleverna skall bli behöriga att söka till gymnasiet., The purpose of the study was to get an insight in the factors behind how schools in Sweden are organising the teaching of mathematics. What and whom has made the overall decisions, and the advantages and disadvantages with the selected organisation in the perspective of the principal and the special needs coordinator and what part the special needs coordinator is playing in the selected organisation in teaching mathematics. A survey was emailed to the principal of 1027 secondary schools, both compulsory mainstream schools and independent schools in the whole of Sweden. Our survey gave us both quantitative and qualitative empirics regarding the reasons behind the selected form of organisation within mathematics and contact details to 82 of the participating principals and at 32 of these schools there was also a special needs coordinator focusing on mathematics development. The 8 principals who were contacted and the 5 special needs coordinators in mathematics provided deeper understanding to the questions of the study and increased the qualitative empirics .The study shows that out of the 214 replies from different schools approx 50% are teaching mathematics in a complete class of students with one responsible teacher, 20% are using two teacher system, 20% are timetabling classes in parallel and 10% in another or combined form of organisation. A clear pattern that we identified was that the schools regardless of the form of organisation all spent resources on adding extra staff during mathematics lessons, for example another subject teacher, teacher assistant or special needs coordinator. Some schools teach their students in smaller groups, others have extended the number of hours or made mathematics a pupils choice to increase the number of hours in mathematics. The overall aim for the efforts is to make all the students qualified for studies at sixth form.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur speciallärare definierar begreppet samundervisningoch hur de förhåller sig till begreppet i sin egen praktik. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju speciallärare, verksamma från förskoleklass till årskurs 9. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering och innehållsanalys. Ytterligare en analys gjordes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (Burr, 2003). Resultaten visade att samundervisning var ett relativt okänt begrepp hos de sju intervjupersonerna. Några speciallärare hade erfarenhet avarbetssättet, men då utan att ha kallat detta för samundervisning. Resultaten visade vidare att intervjupersonerna såg att samundervisning som arbetsform borde bidra till högre måluppfyllelsehos eleverna, samt skapa tryggare elever som blir mer synliga för fler vuxna i skolan. Vidare uttryckte intervjupersonerna att arbetssättet skulle kunna bidra till att utveckla professionerna, både för den ordinarie läraren och för specialläraren. Intervjupersonerna menade att definition avbegreppet, en gemensam vision och ett tydligt syfte med arbetssättet, var en förutsättning för att samundervisningen skall fungera väl. Även gemensam planeringstid mellan de två samundervisande pedagogerna var en förutsättning för goda resultat. Vidare menade intervjupersonerna att samundervisning riskerar att bli konfliktfylld om inte tillitsfulla relationer har byggts upp mellan de två samundervisande pedagogerna, eller om erfarenhet och kunskap om arbetssättet saknas. Tidigare forskning som presenteras i denna studie, bekräftar detta resultat.

Inkludering är något som nämns ofta och har blivit ett centralt begrepp. Många ser på inkludering ur en placeringsdefinition, att placera elever som tidigare särskilts i den ordinarie klassen. Detta räcker inte, inkludering handlar även om att eleven känner sig delaktig. Tvålärarsystemet är ett undervisningsupplägg då det är två lärare som samplanerar, samundervisar och sambedömer. Undersökningen syftar bl.a. till att identifiera vad lärarna i matematik tror om tvålärarsystemet och inkludering. Leder tvålärarsystemet till en mer inkluderande undervisning? Undersökningen syftar även till att titta på hur undervisningssituationen ser ut vid tvålärarsystemet, samt då specialläraren närvarar. Ges stödet för elever med svårigheter i klassrummet, i den ordinarie undervisningen, eller ges stödet avskilt? Är det någon skillnad mellan hur lärarna i ett tvålärarsystem ger stödet jämfört med hur specialläraren ger stödet? Studien visar att stödet som ges till elever med svårigheter i matematik skiljer sig åt vid tvålärarsystemet och när specialläraren ger sitt stöd. Lärarna i ett tvålärarsystem verkar i högre utsträckning ge stödet i den ordinarie undervisningen. Resultatet visar även på att de flesta lärarna har en positiv inställning till tvålärarsystemet och tror att det leder till en mer inkluderande undervisning. Dock finns skilda åsikter när det gäller huruvida tvålärarsystemet istället för användandet av speciallärare hjälper och stärker elever med svårigheter i matematik. Inclusion is often mentioned and has become something of a key concept. It is often looked at from a placement definition, that is, to place students who previously would have been separated, in the regular class. Inclusion is also about the student feeling involved. Collaborative teaching system is a form of teaching where there are two teachers who plan the classes, co-teach and evaluate together. This study aims to find out what the teachers think about the co-teaching system. Do they think co-teaching leads to a more inclusive teaching? The study also aims to identify how the support to students with difficulties in mathematics is given. Are the students with difficulties given the support in the ordinary class or is the support given separated from the rest of the class. Is there a difference between where the support is given in the collaborative teaching, versus where the special teacher gives its support? The outcome of this study shows that the support to students with difficulties in mathematics differs between where the collaborative teaching system gives the support and where the special teacher gives its support. It seems as if the teachers in the collaborative teaching system more frequently give the support in the ordinary class while the special teacher more frequently seems to give the support outside of the ordinary class. The outcome of this study also shows that most teachers have a positive attitude toward the collaborative teaching system and believe that it leads to more inclusive teaching. But the opinions differ regarding weather or not the co-teaching system is of gain for students with difficulties in mathematics, instead of the use of special teachers.

Inkludering är något som nämns ofta och har blivit ett centralt begrepp. Många ser på inkludering ur en placeringsdefinition, att placera elever som tidigare särskilts i den ordinarie klassen. Detta räcker inte, inkludering handlar även om att eleven känner sig delaktig. Tvålärarsystemet är ett undervisningsupplägg då det är två lärare som samplanerar, samundervisar och sambedömer. Undersökningen syftar bl.a. till att identifiera vad lärarna i matematik tror om tvålärarsystemet och inkludering. Leder tvålärarsystemet till en mer inkluderande undervisning? Undersökningen syftar även till att titta på hur undervisningssituationen ser ut vid tvålärarsystemet, samt då specialläraren närvarar. Ges stödet för elever med svårigheter i klassrummet, i den ordinarie undervisningen, eller ges stödet avskilt? Är det någon skillnad mellan hur lärarna i ett tvålärarsystem ger stödet jämfört med hur specialläraren ger stödet? Studien visar att stödet som ges till elever med svårigheter i matematik skiljer sig åt vid tvålärarsystemet och när specialläraren ger sitt stöd. Lärarna i ett tvålärarsystem verkar i högre utsträckning ge stödet i den ordinarie undervisningen. Resultatet visar även på att de flesta lärarna har en positiv inställning till tvålärarsystemet och tror att det leder till en mer inkluderande undervisning. Dock finns skilda åsikter när det gäller huruvida tvålärarsystemet istället för användandet av speciallärare hjälper och stärker elever med svårigheter i matematik. Inclusion is often mentioned and has become something of a key concept. It is often looked at from a placement definition, that is, to place students who previously would have been separated, in the regular class. Inclusion is also about the student feeling involved. Collaborative teaching system is a form of teaching where there are two teachers who plan the classes, co-teach and evaluate together. This study aims to find out what the teachers think about the co-teaching system. Do they think co-teaching leads to a more inclusive teaching? The study also aims to identify how the support to students with difficulties in mathematics is given. Are the students with difficulties given the support in the ordinary class or is the support given separated from the rest of the class. Is there a difference between where the support is given in the collaborative teaching, versus where the special teacher gives its support? The outcome of this study shows that the support to students with difficulties in mathematics differs between where the collaborative teaching system gives the support and where the special teacher gives its support. It seems as if the teachers in the collaborative teaching system more frequently give the support in the ordinary class while the special teacher more frequently seems to give the support outside of the ordinary class. The outcome of this study also shows that most teachers have a positive attitude toward the collaborative teaching system and believe that it leads to more inclusive teaching. But the opinions differ regarding weather or not the co-teaching system is of gain for students with difficulties in mathematics, instead of the use of special teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare och speciallärare i samundervisning, på grundskolan och i gymnasiet, fångar upp och stöttar elever som har behov av extra anpassningar. Extra anpassningar innebär att pedagogen gör de anpassningar som eleven behöver så långt det är möjligt inom klassens ram. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger som samtliga har erfarenhet av samundervisning på grundskolan och gymnasiet, varav fyra är ämneslärare och tre är speciallärare. Studien belyses genom ett kritiskt perspektiv vilket innebär att man istället för att se eleven eller dess hemmiljö som orsak till inlärningsproblemen vänder blicken mot skolsystemet och den pedagogik som förs. Denna studie försöker att hålla ett kritiskt perspektiv på specialpedagogiken och samundervisning. Metoden innebär att man är två pedagoger i en undervisande klass. Med inkluderande metod menas att eleverna passar in i den undervisning som förs och inte t ex behöver gå ifrån undervisningen för att få det den behöver. I min studie arbetar specialläraren tillsammans med huvudläraren i klassrummet och genom flexibla lösningar på plats behöver inte eleverna gå ifrån undervisningen till specialläraren för att få den undervisning som behövs. Istället får eleven sina behov tillgodosedda inom den ordinarie undervisningen. Det kan då betraktas som ett inkluderande arbetssätt. Samundervisningen visar sig ha olika former med varierande kvalitéer. Specialläraren och skolledningen har möjlighet att påverka samundervisningen till ett inkluderande arbetssätt. Ämneslärarna upplevde inte alltid att speciallärarna tillförde något särskilt förutom en extra pedagogisk insats. Studien visar därmed att upplägget kräver pedagogiska insikter och stöd av skolledningen för att få rätta de förutsättningarna för att metoden ska lyckas. Ökad måluppfyllelse är en grundfaktor för att arbeta med samundervisning men hur vet man om man lyckas om utvärderingar av metoden inte görs? The purpose of this study is to examine how regular teachers and special needs teachers can work together in order to help students in need of special adjustments. These adjustments are preferably carried out within the framework of the regular classes if it is possible. Seven teachers have been interviewed, all of whom having experience from working with co-teaching at compulsory school level as well as upper secondary school and high school levels. This study takes on a critical approach in pointing out the school system and its pedagogy as mainly responsible for reduced learning ability rather than putting the blame on the student and his or her home environment. This study aims at keeping a critical perspective on remedial pedagogy and co-teaching. The ensuing question is then if this can really be regarded as an inclusive method. An inclusive pedagogy means that the student fits in and feels comfortable and does not have to leave the classroom in order to get what he or she wants. In this study the special needs teacher works alongside the regular teacher in the classroom and by making use of flexible solutions there is no need for a student with reduced learning ability to leave the class in order to find a special needs teacher. His or her needs are instead met directly in the classroom. This can be viewed as an inclusive method of working. The special needs teacher as well as the head of school can influence co-teaching to encompass an inclusive way of working. Subject teachers in this study sometimes felt that the addition of a special needs teacher did not mean more than an increase in the number of pedagogues. The study shows that in order for the method to be successful there needs to be pedagogic insight and awareness as well as support from the head of school. Reaching one’s goals is a mainstay in working with co-teaching but how do you know if you are successful if the method is not properly evaluated?

Inom ramen för detta projekt har två tvärspråkliga kurser med inriktning mot litteratur och genus skapats, SPL131 och SPL132. Vi ville genom projektet samla den pedagogiska och ämnesmässiga kompetens kring genusfrågor som redan fanns inom olika språkämnen. Detta skulle gynna både studenter och lärare. Studenterna skulle erbjudas ett ökat kursutbud och lärarna skulle få möjlighet att lära av varandra och dela pedagogiska och teoretiska erfarenheter i ett nybildat, tvärspråkligt lärarlag. Projektidén föddes 2009 när flera språkinstitutioner slogs samman till en, Institutionen för Språk och Litteraturer (SPL). Sammanslagningen gjorde det lättare att samarbeta över ämnesgränserna. Likväl kvarstod utmaningen att balansera de vidgade perspektiv som samarbetet mellan olika språk kan innebära mot en fortsatt god specialisering för studenterna inom de olika språken. Vi har inom de kurser som skapats försökt ta oss an denna utmaning på ett nytänkande sätt. Samverkan har utgått från ett gemensamt tema, ”genus”, och lärarlaget har arbetat aktivt med såväl co-teaching som peer-coaching. Studenternas perspektiv och bildning har vidgats. Kurserna har på ett unikt sätt kombinerat språkspecifik färdighetsträning med språkområdesövergripande undervisning och samtal kring samspelet mellan litteratur, språk och kulturell kontext genom tiderna.