Search

Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensklivsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologiskmångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighetpå grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternaserfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och derasfamiljer. QC 20220322 Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion–Lantbruksföretagarnas perspektiv

Syftet med studien är att kartlägga de situationer där cannabisanvändning och överlåtelse skeri Stockholmsregionen. Vi undersöker också kopplingen mellan cannabisrelaterade brott ochsamhällskonsekvenser på lokal nivå, till exempel på bostadsmarknaden.Med hjälp av data från Polisregion Stockholms polisregister undersöker vi om brotten hadehögre sannolikhet att ske i särskilda stadsmiljöer. Dessutom rapporterar vi tidsmässiga ochrumsliga egenskaper av alla cannabisrelaterade brott i Stockholmsregionen (bruk, innehav ochhandel) med hjälp av registerdata från Polisens nationellt forensiskt centrum (NFC), som täckeråren 2019–2020. Studien utnyttjar geografiska informationssystem (GIS) och spatialaregressionsmodeller (i) för en bättre förståelse för geografin av cannabisrelaterade brott. Olikaoffentliga typer av markanvändning (t.ex. parker, transportknutpunkter och skolor) ställs ocksåi relation till cannabisrelaterade brott, efter att ha kontrollerat för demografiska,socioekonomiska och lokaliseringsbaserade faktorer. Vi avslutar rapporten med ett antal rekommendationer för både forskning och praktik. Eftersomcannabisinnehav och langning inte visar samma brottsgeografi, är det viktigt att komma ihågatt åtgärder behöver vara specifika för de olika brotten. När det gäller langning är en ökadnaturlig övervakning och tillsyn av de platser där brotten sker en viktig del av detcannabisförebyggande arbetet. Även platsansvariga, som hyresvärdar, skolpersonal ochstationspersonal, kan påverka såväl privata som offentliga miljöer där cannabisbrott sker.Tillgång och efterfrågan av cannabis finns alltså på olika platser, vilket är viktiga pusselbitarför brottsförebyggande arbete och bevakning. Långsiktiga satsningar på områden med högbrottslighet är också viktiga för att förebygga förfallspiralen, som annars förstärker de socialaproblemen som redan finns i dessa områden. QC 20220323 Stockholm region Cannabisbruk och langning bland ungdomar

Denna studie bedömer den temporala och rumsliga karaktären för brott och händelser av allmän oordning som äger rum i tunnelbanestationer från december 2009 till februari 2019 med hjälp av data som samlats in av SL-tunnelbanesystemet.

Att kunna visa var brott (eller rädsla förbrott) sker kan vara kritiskt för att förstådess natur och agera med specifikabrotts- eller trygghetsåtgärder. Man kanäven spara resurser genom att användarumslig information för att mer exaktkunna fördela resurser till platser (ochgrupper) som har störst behov. Detta ärviktigt för dem som har ansvar för attsäkerställa säkerhets- och trygghetsförhållanden—från polis till planerare,trygghetssamordnare och liknande. QC 20210824

I denna studie utvärderar vi den temporala och rumsliga karaktären för brott och händelser av allmän oordning som äger rum i tunnelbanestationer från december 2009 till februari 2019 med hjälp av data som samlats in av SL-tunnelbanesystemet. Vi granskar först litteraturen och föreslår ett konceptuellt ramverk för analys. Sedan introducerar vi Stockholms tunnelbanesystem som fallstudie följt av en beskrivning av studiens metodik. Rapporten presenterar sedan resultaten efter brottstyp, temporära och rumsliga mönster följt av en diskussion om resultaten och lärdomar. Förslag till framtida forskning och förslag gällande design och policy presenteras i rapportens avslutande avsnitt. QC 20201028 Transit safety Säkraplatser nätverket

I februari år 2019 erhöll Avdelningen för Samhällsplanering och Miljö på KTH i uppdrag av Boverket att kartlägga aktuell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder i Sverige. Målet med studien är inhämta och sammanställa kunskap om hur trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv ser ut idag och vilka åtgärder som vidtas i utformningen av fysiska miljöer i de olika skedena av samhällsbyggnadsprocessen. Den här rapporten bidrar till byggandet av kunskap inom hållbar stadsplanering med fokus på säkerhet och trygghet. Rapporten är en kartläggning av aktuell nationell och internationell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder. Detta projekt finansierades av BOVERKET. QC 20191007

QC 20210315

Syftet med den här rapporten är att ge en översikt på hur säkerhet och trygghet konceptualiseras och omsätts i praktiken i Sverige. Vi ger även tips på hur man går från ord till handling när man arbetar med situationsbaserade, brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder med fokus på individ och hänsyn till plats- och tidsdynamik. Vi gör detta genom att visa exempel på: Visioner och pågående projekt som implementeras i verkligheten mot bakgrund av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Praktiska situationsbaserade brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder Innovativa metoder med stort fokus på evidensbaserade åtgärder. Hur planerare och trygghetsamordnare arbetar i kommuner och vikten av kontext i deras arbete mot brott och otrygghet. Hur man går från ord till handling när man jobbar med ett situationsbaserat fokus på situationsbaserade brottspreventiva och trygghetsfrämjande åtgärder. Denna rapport som finansieras av FORMAS (Ett forskningsråd för hållbar utveckling) är en fortsättning på den tidigare rapporten, Trygg Stadsmiljö - Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder (2019) av Ceccato och kollegor, och har ett större fokus på fallstudier och exempel på säkerhets- och trygghetsskapande arbete i praktiken. Den första rapporten var ett resultat av ett uppdrag som Avdelningen för Samhällsplanering och Miljö på KTH erhöll i februari år 2019 av Boverket för att kartlägga aktuell teori och praktik för brottsförebyggande och trygghetsskapande fysiska åtgärder i Sverige i ett internationellt perspektiv. Stort tack till Boverket som bidragit med delfinansiering av studien. QC 20191111

Safety and security are human rights - to feel free from risk and fear of danger is crucial for all people and a prerequisite for modern society. Safety promotes and encourages mobility, which is basic for an individual’s quality of life. This report presents Stockholm students' responses to a survey of experiences and perceptions of sexual harassment and sexual transit crimes in public transport conducted in May-June 2018 as part of an international study. The study contained 1,122 young people surveyed at the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm and 309 students from Södertörn University in Huddinge. We investigated the victimization of sexual harassment and sexual crimes in transit environments, feelings of perceived security or lack thereof, and necessary improvements to make travel safer. Säkerhet och trygghet är mänskliga rättigheter –att känna sig fri från risk och rädsla för fara är avgörande för alla människoroch en förutsättning för det moderna samhället. Säkerhet garanterar, i enhållbar stad, varje person en plats att leva fri från fara och fri från rädsla.Säkerhet främjar och uppmuntrar också rörlighet, som är grundläggande förindividens livskvalitet. Men för kvinnor (och särskilt unga kvinnor) är dettainte en självklarhet. Denna rapport presenterar Stockholmsstudenters svar på en undersökning om erfarenheter och uppfattningar om sexuella trakasserier och brott i kollektivtrafik som genomfördes i maj-juni 2018 som en del av en internationell studie. De 1,122 ungdomar som tillfrågades studerar på KTH Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och 309 studenter från Södertörns högskola in Huddinge. Vi undersökte viktimiseringen av sexuella trakasserier och sexuella brott i transitmiljöer, känslor av upplevd trygghet eller bristen på dessa samt nödvändiga förbättringar som kan göra resorna tryggare. QC 20191007

Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem. Varje år sker omkring 1100 konstaterade suicid i Sverige och uppskattningsvis sker cirka 10 % av samtliga fall inom transitsystemet. Under åren 2012–2014 skedde i genomsnitt 95 fall av suicid per år enbart inom järnvägs- och tunnelbanesystemet. Förutom förlust av liv eller allvarliga skador medför självmord i transportmiljöer höga kostnader till följd av trauma för förare och vittnen samt serviceförseningar. Forskning visar att begränsning av medel och metoder är en insatstyp som kan minska suicid. Denna studie syftar till att undersöka möjligheten att använda inspelat material (film och bild) från övervakningskameror (CCTV) vid tunnelbane- och pendeltågsstationer runt om i Stockholm för att ta fram fördjupad kunskap om händelseförloppet som leder fram till en suicidal handling. Inom ramen för studien analyserade och kategoriserade vi situationer och förhållanden runt suicid som sker i tunnelbane- och pendeltågstationer. Genom ökad kunskap om dessa situationer är tanken att kunna bidra med underlag till utformningen av lämpliga förebyggande åtgärder. Studien har finansierats av Folkhälsomyndigheten genom uppdraget att vara nationell samordnande myndighet för arbetet med att förebygga suicid på nationell nivå. Författarna är Vania Ceccato (KTH) i samarbetet med Ulla-Karin Nyberg (SLL), Katerina Vrotsou (Linköping universitet), Douglas Wiebe (Pennsylvania University) och Arne Grundberg (SL). Subway’s situational conditions for suicide An analysis using surveillance cameras (CCTV) It is estimated that about 10% of all suicides in Sweden occur in the transport system. They are relatively few in number compared to suicides in other environments, but still have a strong impact on society. Nevertheless, there is a lack of knowledge regarding suicide prevention in transport environments in Sweden. This project aims to contribute to this knowledge base by exploring the potential of using recorded data from surveillance cameras (CCTV) at subway and commuter train stations around Stockholm in order to gain in-depth knowledge of the course of events leading to a suicidal action. Within the framework of the project, we categorized and analyzed situations and conditions surrounding suicide in Stockholm’s transit system with an intention to identify places and behaviors of highest risk for suicide, and in doing so, inform suicide prevention efforts. Based on the information from the cameras and a template capturing the situational conditions at the stations, it was possible to classify suicidal processes in different types. The analysis also uses visualization tools (VISUAL-TimePAcTS) and various types of statistical analyzes, including a logistic regression model, to identify risk factors associated with suicide. The results show that suicidal risk varies both temporally (for example, hours of day, days of the week) and spatially. Our model shows that being close to the edge of the platform and crossing the white security line in the opposite direction of the train are associated with increased likelihood (greater odds) to commit suicide compared to being in all other places on the platform. Being in the middle of the platform however, was associated with a lower probability of suicide compared to being in all other places. With the help of the surveillance cameras, we were also able to identify a number of behaviors on the platform as indications of a risk of ongoing suicide attempts, including significant risky and ambivalent behaviors. With visualization and modeling, data on behaviors and locations identified through CCTV material was shown to improve the cameras’ usefulness to inform future suicide prevention, and hopefully save lives. The report ends with preliminary proposals for new research steps and for suicide prevention. QC 20180903

Har stadsmiljön betydelseför säkerheten?CPTED-metodens möjligheter och utmaningarVania CeccatoBrottsprevention genom urban design eller så kallad CPTED (CrimePrevention Through Environmental Design) innebär att ”the properdesign and effective use of the built environment can lead to areduction in the fear and incidence of crime”.1 Om så är fallet bordedet vara möjligt att förändra en specifik miljö så att invånarnas oroför brott minskar och att det sannolikt inträffar färre brott. Meni vilken utsträckning kan man förlita sig på stadslandskapets särdragför att garantera trygga miljöer? I ett försök att besvara dennafråga ägnar jag detta kapitel åt att lägga fram och kritiskt bedömaprinciperna för CPTED i relation till en fallstudie i Stockholm somursprungligen lades fram av Bo Grönlund.2 Därefter diskuterar jagCPTED-metodens utmaningar och möjligheter generellt. Kapitletavslutas med ett antal förslag på lämpliga ”nästa steg” för CPTEDforskningoch -praktik. QC 20210316

Medborgarnas behov av rörlighet kan uppfyllas genom tillgängliga, pålitliga och säkratransportsystem. Men hur säkra är egentligen knutpunkterna i Stockholms tunnelbana?Och hur trygg känner man sig där? Under ett års tid ledde Vania Ceccato, docent vid Institutionenför Fastigheter och byggande, KTH, ett projekt som syftade till att förstå miljönsbetydelse för säkerhet och trygghet på Stockholms tunnelbanor. Medverkade i projektetgjorde också Adriaan Cornelis Uittenbogaard och Roya Bamzar. Projektet finansierades avTrafikverket, SL och Stockholm stad. QC 20210824

QC 20210315

NR 20140805