Search

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som globalt drabbar många personer och räknas som den största dödsorsaken. Hjärtinfarkt är för de flesta en traumatisk upplevelse som påverkar livet kraftigt. Fysiska följder som trötthet och hjärtsvikt, psykiska följder i form av ångest och depression, samt psykosociala följder är vanligt förekommande. Patienters känsla av sammanhang kan vara en avgörande faktor för att bibehålla hälsan efter hjärtinfarkt, samt i patienters hantering efter hjärtinfarkten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats har genomförts, där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet innehöll tre huvudteman. Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar och känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Slutsats: Patienter upplevde fysisk, psykisk och psykosocial påverkan på livet efter genomgången hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten hade påverkan på patienters liv i både positiva och negativa aspekter. Title: Patients' experiences after a myocardial infarction - A literature review. Background: Myocardial infarction was a disease which affected a lot of humans globally and was countable as the largest cause of death. Myocardial infarction was a traumatic experience and affected patient’s life considerably. Physical consequences as tiredness, heart failure, psychological consequences as anxiety and depression and psychosocial consequences were common. To maintain health and cope with myocardial infarction was the sense of coherence. Aim: The aim was to describe patients´ experiences of having recently had a myocardial infarction. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was used, where 13 scientific articles were analyzed. Results: The result contained three main themes. Not recognizing his body with subtheme physical fatigue and fatigue as well as distrust of his body. New thoughts and feelings with sub-themes mental experiences of tiredness, stress, fear and anxiety as well as gratitude & new meaning. Limitations in everyday life with subtheme shame and guilt, not fitting in, difficulties with changes and the need for support. Conclusion: Patients experienced physical, psychological and psychosocial consequences after myocardial infarction. Myocardial infarction had an impact on patients’ daily life in both positive and negative aspects.

Adults with congenital heart disease (ACHD) are a completely new and rapidly growing specialty comprising patients who require specialist knowledge regarding their care and treatment. Challenges involve diagnostics and treatment as studies are scarce and include small and heterogenous study populations.The first aim with this thesis was to evaluate the relationship between the systemic right ventricular function determined by cardiac magnetic resonance (CMR) imaging, biomarkers, echocardiographic parameters, New York Heart Association class and performance on stress test.The second aim of this thesis was to evaluate anticoagulation treatment with vitamin K antagonists (VKA) in ACHD. This involved determining the quality of VKA therapy by evaluating time in therapeutic range (TTR) and variability of international normalised ratio of prothrombin time. Furthermore, studying the efficacy and safety of VKA and non-vitamin K oral antagonists (NOAC) in ACHD by evaluating the incidence of thromboembolism (TE), major bleeding and potential risk factors.Paper I A correlation was observed between the systemic ventricular function determined with CMR and echocardiographic ventricular global longitudinal strain in patients with systemic right ventricle.Paper II-III Anticoagulation with VKA was of high quality in ACHD in the South of Sweden. A low incidence of TE and major bleeding events was seen in ACHD patients with high quality VKA treatment. Younger age, female gender and cardiac failure were risk factors for poor anticoagulation and thus may be cause for cautiosness and when suitable, consideration of alternative non-VKA anticoagulants. History of TE was associated with complcations (TE and major bleeding).Paper IV In this retrospective study reports a single-center experience of NOAC use in ACHD patients we found no thromboembolic and one major bleeding events during a median duration of 17 months of therapy.In conclusion, right ventricular global longitudinal strain by echocardiography may be useful in the evaluation of the systemic right ventricular function in patients with congenitally corrected transposition of the great arteries (TGA) or TGA after atrial switch.Anticoagulation therapy with oral VKA is of good quality in ACHD patients with a high TTR, low INR variability, low incidence of TE and major bleeding events. We recommend the applicable target of TTR>65% for ACHD patients. Young age and female gender may be considerable factors to consider when initiating anticoagulation therapy. NOAC therapy may be considerable in the absence of highly specialized organization in regard to VKA medication where close monitoring of the patient is not possible. NOAC appear safe and effective in ACHD patients without mechanical valve protheses.Larger prospective trials on efficacy and safety of VKA and NOAC in ACHD would be needed to develop and further improve the treatment guidelines.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Background: Chronic heart failure is caused by several cardiac conditions. Heart failure can consist of forward failure and/or backward failure, which can affect the right ventricle as well as the left. The main symptoms are fatigue, dyspnea, and oedema. Modern medical treatment has improved the prognosis. Physical activity increases muscle strength, enhances quality of life, and reduces the risk of hospitalisation. Nurses need to be perceptive towards the persons’ experiences to support their health and well-being. Aim: The aim of this study was to describe older persons’ experiences of living with chronic heart failure. Method: A qualitative literature-based study was used in which 13 qualitative articles were analysed. The results were interpreted to obtain new themes. Results: Three main themes were discovered: “To not recognize your own body”, “To find hope and meaning” and “To maintain self-care ability”. The first main theme consisted of two subthemes: “Fatigue leads to physical limitations” and “To feel despair and fear”. The second main theme consisted of three subthemes: “To continue living”, “Motivation to self-care” and “Desire for normality”. Two subthemes emerged from the third main theme: “To need support from family” and “The importance of information and a person-centered care”. Conclusion: Chronic heart failure affected the persons’ lives mentally, physically, and socially.They felt alienated in terms of themselves and their bodies. Support from family and friends,and person-centered information provided by the nurse, had an important role concerning selfcare.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global och livslång sjukdom som medför symptom som förändrar livssituationen. Fysiska och känslomässiga påfrestningarna visar sig vara faktorer som försvårar vardagen. Samsjuklighet av andra sjukdomar är vanligt förekommande och bidrar till ökade risker att dö. Med hjälp av läkemedel och en förändrad livsstil kan symptomen lindras, öka livskvalitén, samt minska sjukhusinläggningar och mortalitet. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Utifrån relevanta indexord samt inklusions- och exklusionskriterier har lämplig data identifierats. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter som lever med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar som reducerar deras förmåga att arbeta och utföra sociala aktiviteter. Det bidrar till social isolering och ett förändrat liv, vilket bidrar till negativa känslor. Existentiella tankar om liv och död uppdagas, som kan leda till depressiva symptom. De negativa känslorna kan hanteras med hjälp av acceptans från religion och socialt stöd vilket ökar patienternas livskvalité trots svår sjukdom. Slutsats: Hjärtsvikt medför fysiska och sociala begränsningar som hindrar patienter från att utöva aktiviteter. Social isolering och depressiva symptom uppdagas, vilket är faktorer som bidrar till lidande. Acceptans och socialt stöd visar sig göra sjukdomen mer hanterbar.

Bakgrund: Hjärtsvikt betraktas som en av våra folksjukdomar och är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna. Att leva med hjärtsvikt påverkar personens vardagliga liv negativt både fysiskt och psykiskt. Genom egenvård där personen får god information och patientundervisning kan livskvalitén påverkas i en positiv riktning. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tolv artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat och analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet baseras på personers upplevelser av egenvård och i litteraturöversikten framkom det att stöd och individuella strategier främjade en god följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt. I resultatet framkom även begränsningar till egenvården som bland annat var brist på stöd och brist på information. Slutsatser: Litteraturöversiktens resultat visar vad som är betydelsefullt för personer med hjärtsvikt när de ska utföra sin egenvård. Även aspekter som hindrar egenvården framkom i resultatet. För sjuksköterskan är det betydelsefullt att förstå personernas upplevelser för att kunna individanpassa vården efter personens behov och önskemål. Background: Heart failure is one of the most common cardiovascular diseases. To live with heart failure affects the persons daily life negatively both physical and psychological. Through self-care where the person gets good information, their quality of life improves. Aim: To describe the experiences of self-care in people with heart failure. Method: A literature review with qualitative method and an inductive design. Articles were found I the databases Cinahl and Medline. Twelve articles were included in the result and were analyzed based on Friberg´s five step model. Result: The result is based on the experiences of self-care, and it emerged that support and individual strategies promoted good compliance for the self-care in heart failure. The limitations to self-care were among others lack of support and lack of information. Conclusion: The result in this literature review shows what is important for persons with heart failure when they are performing self-care. There are also aspects on what prevent people from performing self-care found in the result. It is important for the nurse to understand the person’s experiences to be able to individually adapt the care after the person’s needs and wishes.

2022-03-21

This case report covers a patient presenting unconscious to the emergency department with a serum glucose level of 125.6 mmol/L and an associated hyperglycemia-induced hyponatremia with a sodium level of 101 mmol/L. The glucose level is, to our knowledge, one of the most extreme values described in medical literature. Glucose and sodium levels were normalized following treatment with intravenous fluids, mainly Ringer's lactate solution and insulin infusion with an initial rate of 0,5 IU/kg/h. The patient needed ten days of hospital care, including five days at the intensive care unit. Shortly after discharge the patient had a complete recovery. However, the extreme values led to difficulties regarding correction rates, choice of treatment and monitoring, which is further discussed in the article.

Enligt Socialstyrelsen år 2019 var hjärt-och kärlsjukdomar den vanligaste dödsanledningen i Sverige och svarade för 31 % av alla dödsfall i landet. Akut kranskärlssjukdom tillhör hjärt- och kärlsjukdomar och är en folksjukdom som drabbar både kvinnor och män i hela västvärlden med högst mortalitet till följd. Kliniska studier har visat att den västerländska kosten med för högt animaliskt proteinintag, för högt intag av raffinerat socker och fett är den primära bakomliggande orsaken till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom. Största riskfaktorn för kranskärl-och andra hjärtsjukdomar är arterioskleros (åderförkalkning). En växtbaserad 10 % lågfetthaltig Whole Food Plant Based-diet (WFPB) har visat sig ha en positiv effekt på arteriosklerosprocessen och vidare på hjärt-kärlsjukdomars utveckling. Syftet med detta projekt var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka om hjärtsjukdomar, framförallt kranskärlsjukdomar (CAD) kan stagneras och/eller reverseras med hjälp av en lågfetthaltig WFPB-diet. Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL, PubMed, Google Scholar samt från referenslistan på två av de redan utvalda artiklarna. Samtliga tio artiklar som inkluderats i litteraturstudien valdes genom datainsamling, relevansbedömning och kvalitetsgranskning. För att säkerställa artiklarnas kvalité kvalitetsgranskades de relevanta artiklarna utifrån frågor skapade från en mall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. De analyserade mätparametrarna i artiklarna var bl. a. angiografiparametrar, lipidbiomarkörer, anginasymtom, Flödesmedierat vasodilatationstest (FMD) samt Positronemissions tomografi (PET). De flesta granskade studierna visade reversering av CAD, två artiklar visade både reversering och stagnering och en artikel kunde inte bedömas. Stagnering eller reversering av kranskärlsjukdomar kan åstadkommas antingen genom en kombination av dietintervention och andra livstilförändringar som komplement till lipidsänkande medicinsk behandling eller genom endast diet-och andra livstilförändringar. According to the National Board of Health and Welfare in 2019, cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden and accounted for 31% of all deaths in the country. Acute coronary heart disease belongs to cardiovascular disease and is a common disease that affects both women and men throughout the Western world with the highest mortality as a result. Clinical studies have shown that the Western diet with too high animal protein intake, too high intake of refined sugar and fat is the primary underlying cause of death in cardiovascular disease. The biggest risk factor for coronary heart disease and other heart diseases is arteriosclerosis (atherosclerosis). A plant-based 10% low-fat Whole Food Plant Based Diet (WFPB) has been shown to have a positive effect on the arteriosclerosis process and further on the development of cardiovascular disease. The purpose of this project was to investigate through a systematic literature study whether heart disease, especially coronary heart disease (CAD) can be stagnated and / or reversed with the help of a low-fat WFPB diet. The study is based on 10 scientific articles produced from the databases CINAHL, PubMed, Google Scholar and from the reference list of two of the already selected articles. All ten articles included in the literature study were selected through data collection, relevance assessment and quality review. To ensure the quality of the articles, the relevant articles were quality examined on the basis of questions created from a template from the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation, SBU. The analyzed measurement parameters in the articles were for example angiography parameters, lipid biomarkers, angina symptoms, Flow-mediated vasodilation test (FMD) and Positron emission tomography (PET). Most of the studies examined showed reversal of CAD, two articles showed both reversal and stagnation and one article could not be assessed. Stagnation or reversal of coronary heart disease can be achieved either through a combination of dietary intervention and other lifestyle changes in addition to lipid-lowering medical treatment or through dietary and other lifestyle changes only.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som är utbrett problem över hela världen. I Sverige diagnostiseras två till tre procent per år med hjärtsvikt. För att personer skall få rätt stöd och behandling behövs en individuell plan uppföras i samråd med sjuksköterskan. Sjuksköterskors uppgift är att ge råd till personer med hjärtsvikt och möjligheterna kan öka att följa råden om personerna har en känsla av att ingå i ett sammanhang. Syfte: var att beskriva hur personer med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Tolv vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna hämtades från CINAHL, MEDLINE och PSYCINFO samt kvalitetsgranskas med kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan, i Jönköping. Resultat: Resultatet bestod av två teman och åtta subteman; att anpassa sig till vardagslivets fysiska utmaningar (Orkeslöshet i vardag, Kunskapsbrist om hjärtsvikt, Att anpassa sig till sjukdomen och Att vara i behov av familj och vänner), och Att genomgå emotionella förändringar i vardagen (Osäkerhet om framtid, Social isolering, Frågor om döden och Att acceptera sin sjukdom). Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever begränsningar i det dagliga livet. Kunskapsbrist ledde till försvårade hantering av hjärtsvikt. Sjuksköterskan inom primärvården bör ge information och kunskapen kring hjärtsvikt på ett förståeligt sätt baserat på individens anpassning och har förutsättningar att hantera sin sjukdom för att kunna förbättra välbefinnandet för personen. Summary Daily life changed for people with heart failure Background: Heart failure is a common disease that is a widespread problem worldwide. In Sweden, two to three percent of people per year are diagnosed with heart failure. For someone with heart failure to receive the right support and treatment, an individual plan needs to be drawn in consultation between the nurse and the person with hearts failure. The task of nurses is to give advice a person with heart failure and follow up the individual in order know if person have a feeling of being part of a context. Aims: The purpose was to describe experiences for people with heart failure in everyday life. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. Twelve scientific articles were used for the result. The articles were retrieved from CINAHL, MEDLINE and PSYCINFO and quality reviewed with the quality review protocol from the School of Health Sciences, in Jönköping. Results: The result consisted of two themes; to adapt to the physical challenges of everyday life (lack of energy in everyday life, lack of knowledge about heart failure, adapt to the disease and the need of family and friends), and to undergo emotional changes in everyday life (Uncertainty about the future, Social isolation, Questions about death and accepting their illness). Conclusion: people with heart failure experience limitations in daily life. Lack of knowledge leads to difficulties in managing heart failure. The nurse in primary care should provide information and knowledge about heart failure in an understandable way based on the individual’s adaptation and have the conditions to manage their illness to improve the well-being of people with heart failure.

Pulmonell hypertension (PH) är en sjukdom med flera olika etiologier som bidrar till ett förhöjt tryck i lungkretsloppet. PH definieras som ett medelartärtryck i lungpulsådern 25mm Hg i vila uppmätt vid högersidig hjärtkateterisering (RHC). De olika orsakerna till PH delas in i fem grupper. Denna studie fokuserar på grupp I, som utgörs av pulmonell arteriell hypertension (PAH). PAH bidrar till en tryckbelastning av högerkammaren där högerkammaren måste arbeta mot ett högre tryck. Detta leder till en nedsatt högerkammarfunktion. I nuläget används right ventricular stroke work index (RVSWI) inom RHC, för att mäta högerkammarens arbete. Syftet med studien var att jämföra RVSWI beräknat med ekokardiografi och RHC. Detta för att finna ytterligare ett mått vid bedömning av högerkammarfunktion med ekokardiografi hos patienter med PAH. RVSWI beräknades med två ekokardiografiska metoder (RVSWIEKO1= 90 - (0,62 x pulmonalisflödets accelerationstid (PAT) x slagvolymindex (SVIEKO)), RVSWIEKO2= ((0,61 x maximala gradienten över tricuspidalisinsufficiensen (TRmaxPG)) + medeltrycket i höger förmak (mRAP) + 2) x SVIEKO). Båda metoderna påvisade statistisk signifikant skillnad (p

Elektrokardiografi är en medicinsk teknik som används för att registrera hjärtats elektriska aktivitet. QRS-tiden avspeglar hur snabbt kammarmuskulaturen depolariseras. QRS-tiden mäts från början av Q-vågen till slutet av S-vågen och har ett normalt värde som ligger på 120 ms) kan uppstå på grund av defekta retledningsbanor som vänstersidigt skänkelblock/högersidigt skänkelblock då kammarnas depolarisation sker långsammare. QRS-tiden kan även förlängas vid användning av vissa antiarytmiska läkemedel som Tambocor. Många studier har visat att Tambocor kan medföra en viss QRS-breddökning vid fysisk ansträngning. QRS-breddökning är en avgörande prognostisk markör för Tambocor-utsättning eller dosjustering då en förlängd QRS-tid kan leda till livshotande arytmier såsom ventrikelflimmer. I studien utfördes QRS-mätningar på friska patienter, patienter med Tambocor-behandling och patienter med vänstersidigt/högersidigt skänkelblock. Syftet med studien var att undersöka om QRS-tiden i vila och maxbelastning vid arbetsprov skiljer sig statistiskt och kliniskt åt när mätning sker med två olika metoder. QRS-mätning med båda metoderna utfördes digitalt via ECView program. Metod 1 baserade på att välja ett QRS-komplex som ser bredast ut och har bra teknisk kvalitet för att kunna mäta på. Metod 2 baserade på att mäta på avledningen som har tidigast Q och på avledningen som har senast S. Resultatet visade en stark positiv korrelation mellan metoderna både i vila och vid maxbelastning. One sample T test visade att metod 2 ger signifikant högre värde än metod 1. Bland-Altman diagram visade en god överenstämmelse mellan metoderna. Resultatet visade även att det kliniska beslutet för medicinutsättning/dosjustering hade påverkats hos två patienter med Tambocor-behandling beroende på vilken metod som används. Slutsatsen är att metoderna skiljer sig signifikant åt och fler studier behövs för att bekräfta om skillnaden är klinisk signifikant

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av våra vanligaste folksjukdomar som drabbar den vuxna befolkningen och är en vanlig dödsorsak. Sjukdomen kan vara ärftligt betingad men är även en välfärdssjukdom, där det går att påverka riskfaktorer för att insjukna och återinsjukna i hjärtinfarkt. Syfte: Syftet var att beskriva sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder i primärvården för att förebygga återinsjuknande i hjärtinfarkt hos vuxna. Metod: En litteraturstudie med strukturerad systematisk sökstrategi som är baserad på 12 stycken kvantitativa vetenskapliga artiklar med experimentell design. Sökningen gjordes i databasen PubMed. Kvalitetsgranskning skedde med hjälp av Joanna Briggs Checklist for Randomized control trials. Huvudresultat: De flesta studierna visade att interventioner i form av stöd och utbildning gav positiva effekter på återinsjuknande i hjärtinfarkt och patientrelaterade riskfaktorer. Genom interventioner kan de uppnå högre livskvalité, minskat återinsjuknande, hälsosammare liv med mindre stress, bättre motionsvanor, lägre BMI, minskat rökande, bättre följsamhet till läkemedelsanvändning och bättre egenvårdsförmåga. Interventionerna bestod av olika utbildningsprogram som sjuksköterskeledda egenvårdsprogram eller teoribaserade program, webbaserade fjärrutbildningar, telefonapplikationer, telefonuppföljningssamtal, handböcker, mail eller hemutbildningskit med informationsbroschyrer. Denna litteraturstudie visar att genom sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder så kan patienternas hälsa förbättras och de får högre livskvalité och mindre risk att återinsjukna i hjärtinfarkt. Genom att ge patienten information, utbildning och råd så kan sjuksköterskan vägleda och stödja patienterna att utveckla sin förmåga till egenvård. Detta stämmer överens med Orems teori om egenvårdsbalans. Slutsats: Utbildningsinsatser i någon form efter en hjärtinfarkt har visat ge goda effekter på patienters hälsa och minska risken för återinsjuknande. Nyckelord: förebyggande hälsovård, hjärtinfarkt, hälsofrämjande arbete, sekundär sjukdomsprevention.

New guidelines from the European Society of Cardiology (ESC) for the management of acute coronary syndromes in patients presenting without persistent ST-segment elevation (NSTEMI-ACS) stress the importance of more individualized diagnostics and therapy based on the patients' initial risk profile balancing risk of ischemia with risk of bleeding. In this commentary, the Working Group on Coronary Artery Disease of the Swedish Society of Cardiology points out what is new in the 2020 NSTEMI guidelines.

Ekokardiologiska undersökningar erbjuder en lätt, snabb och icke-invasiv metod för diagnostik av vänster förmaksvolym (LAV). I dagsläget är hjärt-magnetresonanstomografi (CMR) referensmetod för mätningen. Dock är CMR både tid- och kostnadskrävande, vilket leder till att tvådimensionell ekokardiografi (2DE) istället används. Den relativt nya metoden tredimensionell ekokardiografi (3DE) erbjuder en intressant valmöjlighet vid bedömning av förmaksvolym. Det är studiens syfte att ställa 2DE mot 3DE, gällande modaliteternas korrelation av vänster förmaksvolym, med CMR som referensmetod. Studien undersöker även förhållandet för modaliteternas intra- och inter-bedömar variation. Studien har använt databaserna Pubmed och Medline där systematiska litteratursökningar genomförts under april månad år 2020. Flera inklusions och exklusions kriterier har använts, studien har endast använt artiklar publicerade från 2010 och framåt. 3DE uppvisar en högre korrelation mot CMR vid volymbestämning av LAV. Resultatet visade även att 3DE har en lägre variation mellan både intra- och inter-bedömare än 2DE. 3DE har både en starkare korrelation mot CMR och en lägre bedömarvariation än 2DE, dock lider denna modalitet av begränsningar i dagsläget. Begränsningarna är: tid, personalens erfarenhet, brist på referensvärden samt kostnad för klinikerna. Författarna rekommenderar användning av 3DE för säkrare bedömning av LAV. Fortsatt kunskap som ger adekvata referensvärden och standardiserade mjukvarusystem behövs. Echocardiological examinations offer an easy, quick, and non-invasive method for diagnosing the left atrium volume (LAV). Cardiac magnetic resonance imaging (CMR) is currently the golden-standard method. However, CMR is time-consuming and costly. Instead two-dimensional echocardiography (2DE) modality is used. The relatively new three-dimensional echocardiography (3DE) method offers an interesting choice when assessing LAV. It’s the purpose of this study to plot 2DE against 3DE regarding LAV correlation and with CMR as reference. The study will examine the relationship between modalities intra- and interobserver variation. Pubmed and Medline databases were used, and systematic literature searches were carried out during April 2020. Inclusion and exclusion criterias have been adopted; the study has only used articles published from 2010 onwards. 3DE shows a higher correlation with CMR in assessment of LAV. The result also showed that 3DE has a lower variation between both intra- and interobserver. 3DE has a stronger correlation to CMR and a lower variation than 2DE, however, 3DE suffers from limitations. These limitations are time, staff experience, lack of reference values and cost to clinics. The authors recommend 3DE for more accurate LAV assessment. Further research for more adequate reference-values and software systems is needed.

Bakgrund: Ekokardiografi har en betydande roll i diagnostisering av vänster kammare. Genom undersökning av segmentell och global longitudinell strain samt strain rate kan regional och global kinetik bedömas. Vid kontraktion och relaxation deformeras myokardiet varvid segmentell strain mäter deformationen av respektive segment uttryckt i procent medan strain rate mäter hastigheten av deformationen. Genom summering av medelvärdet från alla segment erhålls global longitudinell strain. Syfte: Syftet med studien var att jämföra ultraljudbaserade segmentell och global strain samt strain rate i vänster kammare. Jämförelse har gjorts mellan mätningar utförd av erfaren biomedicinsk analytiker samt mindre erfarna biomedicinska analytikerstudenter. Metod: Kvantitativ studie där 10 testpersoner undersökts ekokardiografiskt. Bildtagningen och mätresultaten insamlades med Siemens Acuson SC2000. Sammanställning av insamlade mätvärden gjordes på Microsoft Excel och Microsoft Word i diagram och tabeller. För jämförelse av strain segmentellt och globalt samt strain rate har analysmetoden Related-Samples Wilcoxon Signed Rank Test använts. Resultat: Resultatet visade enbart en statistisk signifikant skillnad (p

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom med en prevalens på cirka 4% i Sverige. T2D behandlas genom omläggning av matvanor och viktnedgång, eller om detta inte är tillräckligt med antingen blodsockerreglerande läkemedel eller insulin. Sjukdomen är förknippad med ökad risk för följdsjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjuklighet som är i fokus i denna rapport. I EMPA REG Outcome studien analyserades effekterna av att som tillägg till standardbehandling ge den glukossänkande SGLT-2-hämmaren empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom. I studien konstaterades att empagliflozin minskade risken för hjärt-kärlhändelser samt gav förbättrad överlevnad. Syftet med denna studie var tudelat. I den första delen gjordes en kartläggning och beräkning av sjukvårdskonsumtion och kostnader för patienter med T2D, med och utan etablerad hjärtkärlsjukdom, i Östergötland under en femårsperiod (2012–2016). I den andra delen beräknades hur kostnader och mortalitet relaterade till hjärt-kärlhändelser skulle påverkas av att behandla patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland med empagliflozin. Sjukvårdskonsumtion, kostnader och mortalitet i Östergötland kartlades och beräknades med hjälp av nationella och regionala register. Resultaten från EMPA REG Outcome studien tillämpades på kohorten av patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland för att på så sätt estimera effekterna av behandling med empagliflozin med avseende på sjukvårdskostnader och mortalitet. Kartläggningen visade att i Östergötland fanns 1 januari 2012 18 586 patienter med T2D, varav 5 490 (30%) även hade etablerad hjärt-kärlsjukdom. Patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom (CVD-kohorten) var jämfört med övriga patienter med T2D i genomsnitt äldre, i större utsträckning män, samt hade längre diabetesduration och sämre njurfunktion. CVD-kohorten hade under uppföljningsperioden signifikant högre sjukvårdskostnader och sämre överlevnad. Förskrivning av empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom i Östergötland beräknades resultera i minskade genomsnittliga sjukvårdskostnader per patient motsvarande cirka 4 100 kronor över fem år, varav cirka 2 300 kronor kunde relateras till minskade kostnader på grund av hjärtsvikt. Mot detta ska ställas ökade läkemedelskostnader. Totalt ger behandling med empagliflozin ökade kostnader på cirka 18 000 kronor per patient över fem år. Den stora vinsten av empagliflozin till patienter med T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom utgörs av tydligt minskad mortalitet. I genomsnitt lever en patient behandlad med empagliflozin 96 dagar längre än om empagliflozin inte förskrivs, sett över en femårsperiod. Förskrivning av empagliflozin minskar behovet av andra glukossänkande läkemedel vilket visades av en upptitrering av glukossänkande läkemedel i placebogruppen i EMPA-REG Outcome studien. Obeaktat minskad förskrivning av övriga glukossänkare och insulin leder resultaten till att empagliflozin (jämfört med standardbehandling) beräknas generera hälsovinster till en kostnad av cirka 69 000 kronor per levnadsår, eller 85 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår, vilket Socialstyrelsen i sina riktlinjer bedömer som en låg kostnad. Slutsatsen är att behandling med empagliflozin i den tämligen utsatta patientgrupp som har T2D och etablerad hjärt-kärlsjukdom är såväl medicinskt effektivt som kostnadseffektivt. Studie delvis finansierad av Boehringer Ingelheim AB och Region Östergötland.

Introduction: The prevalence of cardiovascular diseases is relatively high in Central European countries, which may be caused by unhealthy dietary habits and cigarette smoking. The traditional Czech diet is low in seafood – a food reported to offer some reduction of risk for myocardial infarct and stroke. The European Health Authority recommends regular intake of fish or food supplements providing at least 250 mg of the omega-3 fatty acids eicosapentaenoic acid (EPA) and docosahexaenoic acid (DHA) daily. Material and methods: The present study included 100 subjects from Prague not eating fish. They were given herring fish oil capsules providing aproximately the recommended dose of EPA + DHA for 6 months. Omega-3 and other fatty acids were analysed from red blood cells (RBC) before and after study completion. Study parameters were omega-3 index, EPA + DHA, and the atherogenic index comprising saturated fatty acids divided by unsaturated fatty acids. Results: Mean omega-3 index at study entry was 5.1% (p < 0.01) increasing to 10.7%, while mean EPA + DHA increased by 112% (p < 0.01). Conclusions: Capsules of herring oil containing 250 mg EPA + DHA daily increased RBC content of omega-3 fatty acids, increasing the omega-3 index to low or intermediate risk values in 83% of the subjects studied. In populations with low access to or no tradition of eating fish, herring oil capsules providing the EU recommended dose of omega-3 fatty acids might reduce cardiovascular risk as indicated by the surrogate parameter omega-3 index.

As the occurrence of obesity increases amongst young people, so increases the risk of more people suffering from heart failure as early as during middle age. The aim is to describe the life experiences of middle aged persons living with chronic heart failure. The literature study is based on twelve published, qualitative, and scientifically proved articles derived from MedLine and Cinahl using queries representing the subject, as well as from manual searching in ScienceDirect and LIBRIS. These articles have been analyzed from a life world perspective. Four main themes and four sub themes were identified from the articles' results. The main themes are "The social life", "Quality of life", "Body failing", and "the Economical impact of chronic heart failure". These represent the main areas where the patients feel the greatest loss due to their condition. The discussion reveals the importance of informing the patients of the common prevalence of the feelings described in this study. Also, the nurse should function as a coach for self-care with continuous follow-ups. The result of this study will hopefully increase the understanding of the heart diseased patients' life situations. I takt med att förekomsten av kraftig övervikt ökar bland unga, ökar även risken för att fler personer drabbas av hjärtsvikt redan i medelåldern. Syftet är att utifrån befintlig forskning beskriva medelålders personers upplevelser av hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Litteraturstudien baseras på 12 publicerade, kvalitativa och vetenskapliga artiklar efter sökning i MedLine och Cinahl med specifika sökord som representerade ämnet. Manuella sökningar utfördes i ScienceDirect och LIBRIS. Artiklarna har analyserats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Ur artiklarnas resultat identifierades fyra teman och sex subteman. Huvudteman är ”Det sociala livet”, ”Livskvalitet”, ”Kroppen sviker” och ”Ekonomiska aspekter”. Huvudteman skildrar patienternas upplevdelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. I diskussionen framkommer att det är viktigt för en patient med kronisk hjärtsvikt att få bekräftat att upplevda känslor är vanligt förekommande. Vidare bör sjuksköterskan fungera som en vägledare för egenvård med kontinuerliga uppföljningar. Förhoppningen är att resultatet från denna studie ska öka förståelsen för hjärtsjuka patienter inom ramen för hälso- och sjukvård.

Det är alltid tragiskt och ofta ett mysterium när en till synes helt frisk idrottsutövare faller död ned på planen mitt under pågående match. I den här artikeln ska vi försöka bena ut begreppet ”plötslig hjärtdöd inom idrotten”: Vad är det? Vad beror det på? Och vad kan man göra för att förhindra det? I början av juli hölls en konferens vid Stanford Universitetet i USA där världsledande experter i ämnet var samlade.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av distansuppföljning för ICD-patienter har ur ett samhällsperspektiv. Delsyftet är att identifiera ekonomiska argument och kvalitativa aspekter för och emot införandet av tjänsten distansuppföljning. Författarna har kommit fram till ett antal slutsatser. Att införa distansuppföljning som uppföljningsmetod för ICD-patienter istället för konventionella återbesök på sjukhus innebär stora kostnadsbesparingar. Nettonuvärdet uppgår till drygt 268 miljoner kronor efter femton år. Vid tidsperiodens slut erhålls en kostnadsbesparing på cirka 35,6 procent. De ekonomiska fördelarna överstiger kostnaderna redan efter ett år, och hela investeringskostnaden återfås efter sju år. Kvalitativa argument som talar för distansuppföljning är tidsbesparingar, förenklad uppföljning, bättre övervakning och att patienterna upplever en större trygghet.