Search

I en värld påverkad av covid-19 blev den resande världen stillastående, branscher som förlitar sig på resande kunder kom att krascha. Med en kris är det otydligt hur budgeten som är en dominant roll i ekonomistyrning kommer att påverkas. Syftet med studien har varit att se hur hotellbranschens användning av budget har påverkats av krisen och det har gjorts genom att undersöka olika Elite Hotels. För att fånga användningen av budget och om krisen haft en påverkan undersöktes den innan pandemin, under och lite efter, samt också för att belysa likheter och skillnader mellan hotellen. För att svara på studiens syfte har ett teoretiskt ramverk för traditionell budgetering och beyond budgeting använts, även en analysmodell har skapats för att visualisera resultatet. Insamlingen av data har skett genom intervjuer med en semistrukturerad synvinkel som är en del av kvalitativ forskning. Genom analysen av budgetens användning innan, under och lite efter har krisens påverkan på hur budgeten används fångats och förändringen har applicerats på analysmodellen. Innan pandemin genomfördes ett budgetarbete likt den traditionella budgeten hos hotellen som de sedan blev tvungna att sluta med under pandemin. Genom analysen syns det att hotellen har skiftat fokus lite efter pandemin mot ett mer strategiskt arbete och en ökad användning av beyond budgeting styrverktyg har skett vid sidan om den traditionella budgeten de arbetar med. Då endast en hotellkedja har undersökts föreslås att framtida forskning fokuserar på olika hotell och branscher för en bättre överblick av budget i kris.

The budget has for decades been a cornerstone in most organizations management accounting and control. The budget has also faced criticism for being expensive, time-consuming, for quickly becoming obsolete and for impeding flexibility in organisations. In an increasingly dynamic world, companies need to become more adaptive and forward-looking. Researchers believe that budgeting is generally a data-driven activity. Hence, it becomes suitable for application of analytical technologies, such as Business Intelligence (BI). Although BI has been at the top of companies' agendas for a long time, research show that many organizations still struggle to harvest the benefits or reach the expectations with BI-systems. Thus, the purpose of this study has been to analyze and compare how business intelligence can be used for and influence budgeting among Swedish car dealers. To experience several perspectives on how BI affects budgeting in practice the study takes a qualitative approach as seven interviews with individuals at seven different car dealerships was conducted. From the existing body of literature and research, a framework to describe and analyze how BI can be used for budgeting was constructed. The study found that the use of BI for budgeting practice does not reach the potential that the literature and previous research illuminates. The conclusion is based on a minimal gathering of external and unstructured data, the modest use of predictive analysis and the non-existence occurrence of prescriptive analysis. Despite this, BI can still be used for and affect budgeting in several positive remarks. BI can gather and quickly provide a both comprehensive as well as deeply detailed overview of the business. Furthermore, BI seems to enable budget evaluation more frequently and in combination with budget follow-up and control. Something that potentially might mitigate the critique the budget has endured for impeding flexibility. However, the study identified tendencies that the follow-up of budgets seems more compatible with BI-systems than the actual making of budgets. Moreover, indications points toward a more reciprocal relationship between BI-use for budgeting, as the budgeting style and style of management control might affect the use of BI. Budgeten har under årtionden varit en grundbult inom de flesta organisationers ekonomi- och verksamhetsstyrning. Budgeten har mött kritik för att vara dyr, tidskrävande, för att snabbt bli inaktuell samt för att förhindra flexibilitet i organisationer. I en alltmer dynamisk omvärld behöver företag bli mer adaptiva och framåtblickande. Forskare menar att budgetering generellt sett är en data driven aktivitet. Vilket gör den lämplig att applicera analytiska teknologier på, så som business intelligence (BI). Även om BI varit på toppen av företagens agenda under en lång tid visar forskning att många organisationer fortfarande inte lyckats skörda de fördelar eller uppnå de förväntningar som finns på BI-system. Syftet med denna studie har således varit att analysera och jämföra hur business intelligence kan användas för och påverka budgetering bland svenska bilåterförsäljare. För att erfara olika perspektiv på hur BI påverkar budgetering i praktiken tar studien en kvalitativ ansats. Sju personer intervjuades hos sju olika bilåterförsäljare. Utifrån den existerande litteraturen och forskning utarbetades en analysmodell i syfte att beskriva och analysera hur BI kan användas inom budgetering. Studien fann att användningen av BI i praktiken inte uppnår den potential som forskningen belyser. Slutsatsen grundar sig i en minimal användning av externa och ostrukturerade data. Samt en blygsam användning av prediktiva analyser och total avsaknad av preskriptiva analyser. Trots det kan BI användas för och påverka budgetering positivt i flera bemärkelser. BI kan samla in data och snabbt ge både en överblickande och en detaljerad bild över verksamheten. Vidare möjliggör BI att utvärdering av budgetar kan ske kontinuerligt i kombination med uppföljning. Något som potentiellt kan mildra den kritik budgeten utsått för att förhindra flexibilitet. Dessutom visade empirin tendenser på att uppföljning av budgetarna verkar vara mer förenligt med BI än själva byggande av budgetarna. Studien fann även det inte bara är BI som påverkar budgeteringen utan sättet att budgetera i sin tur kan påverka användningen av BI.

Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

Problem discussion: Budgeting is about different assessments of the future and is based onthe premises that are considered when the budget is drawn up. When these assumptions turnout to be incorrect, the forecast can be misleading. This means that when organizations needa tool they can rely on the most, the budget will be the least helpful. Covid-19 has brought abig change in conditions for the hotel industry. The industry lost around 4 million guestnights between 2019 and 2020 in Sweden. Some research on how Covid-19 has affectedgovernment budgeting already exists, but when it comes to research regarding how Covid-19and economic crisis have affected budgeting in the private sector, previous research isrelatively limited. This study therefore intends to further contribute to observing how the roleof budgeting has been affected during the economic crisis. This with a focus on the privatesector, by examining how the role of budgeting in hotels has been affected as a result ofCovid-19. Research Questions: How has the role of the budget in Swedish hotels been affected byCovid-19? What was the role of the budget in the hotel before the pandemic? What role hasthe budget played in the hotel during the pandemic? Which part of the budget now has a moreor less prominent role than before? What are the underlying factors for the changes? Purpose: The initial purpose of this thesis was to, through a selection of hotels, examine howthe role of budgeting has been affected during Covid-19 in Sweden, as well as the underlyingfactors behind the changes. Due to absence of some respondents, a shift in the work processoccurred, to instead specifically examine the Elite Hotels Group, but the examined topic inthe essay remained the same. Method: The method used in this study is a qualitative interview study. The study is basedon secondary as well as primary data. Primary data has been collected from two semistructured interviews with different respondents from the Elite Hotels Group. One of theseinterviews was conducted over Microsoft Teams and the other was conducted over the phone,as personal meetings could not be conducted during Covid-19. Conclusion: Prior to the Covid-19 break out in Sweden, the budget played a central role inElite Hotels management system. They used a fixed annual budget which was supplemented 3by short-term forecasts and similar complements. During the pandemic Elite Hotels budgetlost its applicability, which, apart from a budget-like forecast led them to a completelybudget-free management and a shift in focus towards cost reductions and finding revenueswherever they could. Complements such as forecast and other management tools such asfocus on key figures, comparisons with the competition, communication and a generally moreefficient way of working were given a more prominent role. The underlying factors that madethe budget lose its applicability have mainly been people's behavior during the Covid-19pandemic, which arose as a result of the advice and restrictions issued by the authorities.These constrictions also contributed to major restrictions on the hotels operations as well as asteep fall in demand for guest nights Problemformulering: Budgetering handlar om diverse olika framtidsbedömningar ochbygger på de premisser som beaktas när budgeten upprättas. När dessa antaganden visar sigvara felaktiga, kan prognosen bli missvisande. Detta leder till att när organisationer behöverett styrmedel de kan förlita sig på som mest, är då budgeten kommer att vara minst hjälpsam.Covid-19 har fört med sig kraftigt förändrade förutsättningar för hotellbranschen. Branschentappade omkring 4 miljoner gästnätter mellan 2019 och 2020 i Sverige. En del forskningkring hur Covid-19 påverkat statlig budgetering finns redan, men när det kommer tillforskning om hur Covid-19 och ekonomisk kris påverkat budgeteringen inom den privatasektorn är tidigare forskning relativt begränsad. Denna studie ämnar därför att ytterligarebidra till att observera hur budgeteringens roll påverkats under ekonomisk kris. Detta medfokus på den privata sektorn, genom att undersöka hur budgeteringens roll i Hotell påverkatstill följd av Covid-19. Frågeställningar: Hur har budgetens roll i svenska Hotell påverkats under Covid-19? Vadhade budgeten för roll i hotellet innan pandemin? Vad har budgeten haft för roll i hotelletunder pandemin? Vilken del av budgeten får nu en mer respektive mindre framträdande rollän tidigare? Vilka är de bakomliggande faktorerna till förändringarna? Syfte: Det initiala syftet med denna uppsats var att genom ett urval av hotell undersöka hurbudgeteringens roll har påverkats under Covid-19 i Sverige, samt de faktorer som legatbakom förändringen. På grund av bortfall av respondenter skiftade arbetsprocessens till attspecifikt undersöka Elite Hotels koncernen, men det undersökta ämnet i uppsatsen bestoddensamma. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ intervjustudie. Studien ärbaserad på både sekundär- och primärdata. Primärdata har samlats från två semistruktureradeintervjuer med olika respondenter från Elite Hotels koncernen. En av dessa intervjuergenomfördes över Microsoft Teams och den andra var en telefonintervju, då personligamöten ej gick att genomföra under Covid-19. Slutsats: Innan Covid-19 bröt ut i Sverige hade budgeten en central roll som styrmedel i EliteHotels. De använde sig av en fast årsbudget som kompletterades med kortsiktiga prognoser och liknande komplement. Under pandemin tappade Elite Hotels budget sin tillämplighet,vilket ledde till att de bortsett från en budgetliknande kostnadsprognos, övergick till en heltbudgetlös styrning med fokus på kostnadsreduceringar och att skrapa intäkter där de kundehittas. Komplement såsom prognoser fick en centralare och mer framträdande roll. Ävenandra styrmedel som fokus på nyckeltal, jämförelser mot konkurrensen, kommunikation ochett allmänt mer effektiviserat arbetssätt fick ett större fokus. De bakomliggande faktorerna tillatt budgeten tappat sin tillämplighet har huvudsakligen varit folks beteende under covid-19som uppstod till följd av de råd och restriktioner som myndigheterna gav ut, som även bidrogmed stora inskränkningar mot hotellets verksamhet och att efterfrågan på gästnätter minskadedrastiskt.

Syfte Studien syftar till att identifiera hur informationsdelning, prestationsutvärdering och belöningar har förändrats till följd av utvecklingen i en organisations utvecklade styrprocess. Metod Denna fallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en kombinerad forskningsansats, där primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter har en analys av det empiriska materialet genomförts med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, vars resulterat avslutningsvis utgör studiens slutsatser. Slutsats Det är möjligt att konstatera en tydlig förändring i organisationens hantering av information till följd av den ökade delaktigheten bland medarbetarna. Verksamhetens har övergått från förutbestämda prestationskontrakt baserade på budgeterade resultat, till en prestationsutvärdering baserat på ett holistiskt synsätt. Någon förändring beträffande belöning är inte möjlig att urskilja.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik mot den traditionella ekonomistyrningen vilket har gjort att moderna styrmetoder och verktyg växt fram för att komplettera ekonomistyrningen. De faktorer som tvingat fram den moderna styrningen går även att se i musikbranschen. Detta, tillsammans med att ekonomistyrning i musikbranschen generellt sett är outforskat, gör att det blir intressant att undersöka hur skivbolag i musikbranschen använder sig av en traditionell ekonomistyrning eller modern verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka två skivbolags ekonomistyrning kartlägga hur ekonomistyrningen karaktäriseras utifrån traditionell ekonomistyrning och modern verksamhetsstyrning. Metod: Metoden som använts vid denna studie är kvalitativ. Vi har genom fallstudier hos två skivbolag undersökt och skapat oss en förståelse av ekonomistyrningen i bolagen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och kompletterande frågor via mail. Slutsats: Det går att se att skivbolagen övergått delvis till en modern verksamhetsstyrning men att det alltså finns en blandning mellan användandet av traditionella och moderna styrmetoder och verktyg. Background and problem: Criticism has been raised towards the traditional management control which pushed forward modern management methods and tools to complement management accounting. The factors that pushed out this modern management control are possible to see in the music industry aswell. This, together with the fact that management control in the music industry has a research gap, makes it interesting to examine how record labels in the swedish music industry are using traditional or modern management control. Purpose: The purpose of this thesis is to through the examination of two record labels create an understanding of how the management control is characterized through traditional or modern management control. Method: The method used in this study is qualitative. We have through a multiple-case study at two record labels examined and created an understanding of the management control in the companies with the help of semi-structured interviews and complementary questions through mail. Conclusion: It is possible to see that the record labels has partly moved to modern management control but also that you can see a mix between the usage of traditional and modern control methods and tools.

Bakgrund: Konventionell budgetering har fått utstå betydande kritik under de senaste decennierna, där många menar att den inte är lämplig i dagenssnabbrörliga och globala marknad. Ett flertal organisationer har övergett konventionell budgetering, och rörelsen eller filosofin berördetta kallas för Beyond Budgeting (BB). Grundprinciperna i denna filosofi är en organisationsstruktur där mer ansvar och tillit placeras hos den operativa delen av organisationer. Detta är menat att ge mer frihet till enskilda medarbetare men väcker frågor om agentteori och organisatorisk kontroll. Controllers traditionella roll har setts som ett verktyg för ledningen att utöva kontroll och motverka agentteorins moraliskarisk. Frågan är hur denna roll påverkas av en allt mindre strikt form av kontroll, vilka faktorer som kan tänkas påverka denna roll och hur rollen redan har förändrats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur controllerrollen och budgetarbete ser ut i dagens organisationer samt om kritiken mot budgetarbete, så som filosofin BB beskriver den, faktiskt stämmer i dagens organisationer. Ytterligare undersöker studien till vilken grad BB som metod har implementerats i dessa organisationer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex stycken respondenter inom flertalet olika organisationer har agerat som empirisk data. Denna data harsedantranskriberats och analyserats i enlighet med den deduktiva ansatsen, där de teorier vi funnit har applicerats. Analysen skedde genom en tematisk analys där teman och kategorier funnits för att påvisa samband inför slutsatsen. Slutsats: Studien tyder på att controllers idag har en hög grad av kontroll över deras arbete samt att arbetet huvudsakligen är analytiskt och framåtblickande. Delar av respondenterna anser sig ha en beslutsfattande roll och arbetar huvudsakligen enskilt men har ett brett kontaktnät. Rollen kan till viss del beskrivas som en affärspartner men vi fann stora skillnader mellan respondenterna. Bland respondenterna var det vanligast att använda en toppstyrd budget, där enskilda affärsenheter har mindre inflytande. Denna budget kompletterades sedan med prognoser. Vi fann att delar av kritiken mot konventionell budgetering stämde in bland respondenternas organisationer, samt att aspekter av BB har implementerats. Background: Conventional budgeting has endured a lot of criticism in the last decades as many argue it is not suitable for today's agile and globalized market. Several organizations have taken the step to abandon conventional budgeting and the movement, or philosophy, regarding this matter is known as Beyond Budgeting (BB). The core principle of this philosophy are an organizational structure where a higher degree of responsibility and trust is placed on the operative sections of the organization. By doing this a much higher degree of liberty is granted to partners in the organization, but it raises questions regarding agent theory and organizational control. The traditional role of the controller has been to function as a tool for upper management to exercise control and counteract the moral hazard of agency theory. The question then is how this role is affected by a much less strict form of control, and which factors can be seen to affect the role as well as which factors that have already affected it. Purpose: The purpose of the study is to examine the role of the controller and how budgeting of modern organizations are handled as well as how the accurate the critique aimed at budgeting is, as it is described by the philosophy of BB. Furthermore, the study aims to examine to which degree the subject organizations has implemented or embraced the principles of BB. Method: The study is built on semi-structured interviews with a total of six participants, based in several organizations, which have acted as the empirical data. This data has been transcribed and analyzed in accordance with the studies’ deductive approach upon which our studied theories have been applied. The analysis has been based on a thematic analysis where the goal has been to find common themes and categories. Conclusion: The study has found that controllers today have a high degree of control regarding how they choose to perform their work, which has been found to be primarily analytical and forward-looking in nature. Some of the controllers consider themselves to have a decision-making role, and while their work is primarily done alone, they have a wide array of contacts. The role can to a degree be described as a business partner, but the study has found large differences among participants in this regard. Among the participants it was most common to use a conventional budget, set by upper management where local business units have limited influence. This budget was complemented with forecasts. The study also found that among the participant’s organizations, some of the critique towards conventional budgeting was accurate to a certain degree. In addition, we found that aspects of BB had been implemented.

Syftet med studien har varit att undersöka den upplevda nyttan med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Fokus har legat på snabbväxande tillväxtbolag och chefsroller i dessa bolag. Studiens huvudfrågeställning är hur personer upplever nyttan av nyckeltal i verksamhetsstyrningen. För att kunna besvara den behöver underfrågan hur respondenterna upplever att de nyckeltal de använder fyller sitt syfte besvaras. Studien är en kvalitativ studie baserad på intervjuer där respondenterna har fått tala så fritt som möjligt kring nyckeltal och deras erfarenheter och upplevelser kring dessa. Resultatet av intervjuerna visade att respondenterna inte bara är väl bevandrade i användandet av nyckeltal utan också att de har upplevt att de ger stor nytta för styrningen av snabbväxande tillväxtbolag. Av resultatet framgick också att det är viktigt för nyttan att de nyckeltal som används för styrning harmoniserar och att medarbetarna har förståelse för hur olika nyckeltal hänger ihop och hur de kan driva verksamheten framåt med sin egen insats.

Problembakgrund och problemdiskussion: Den traditionella budgeten har länge varit en självklar komponent i företags ekonomistyrning men i samband med nya marknadsförhållanden och marknadsfluktuationer kritiseras budgeten. Den främsta kritiken som riktas mot budgeten är att den är ineffektiv, arbetskrävande och svårhanterlig. I samband med detta har en utveckling skett av budgetlös styrning, vilken är flexibel och anpassningsbar efter förändringar. I och med det gap som finns i litteraturen, avseende praktiska fall inom budgetlös styrning, anses det väsentligt att studera de verktyg som appliceras. Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå orsaker till varför företag väljer att styra budgetlöst och hur styrningen bidrar till en mer fördelaktig verksamhet. Syftet är även att konkretisera förståelsen avseende hur företag i praktiken uppfyller traditionella användningsområden. Fokus finns vid planering, samordning och kontroll då dessa är centrala i företags ekonomistyrning. Metod: För att besvara uppsatsens problemformuleringar har en fallstudie tillämpats på ett företag som styr utan budget. Semistrukturerade intervjuer med öppen karaktär har varit aktuella för att skapa en djupgående förståelse. Dessa har hållits med nyckelpersoner vid olika befattningar för att bredda aspekterna. Slutsats: Företag väljer att implementera en budgetlös styrning för att erhålla ett mer levande verktyg som anpassas efter marknaden. Vid en budgetlös styrning anses en decentraliserad organisationsstruktur vara av stor relevans för ett flexibelt och realistiskt arbetssätt. Rullande prognoser är det verktyg som är av störst betydelse för planering eftersom det är av kontinuerlig och anpassningsbar karaktär. Som komplement tillämpas balanserat styrkort och nyckeltal av finansiella och icke-finansiella drag för att uppnå en gemensam målsättning samt värdeskapande. Dessa verktyg, tillsammans med intern benchmarking, används även för kontroll av företags prestationer. I och med löpande uppföljningar möjliggörs en eliminering av gapet mellan målsättning och utfall, eftersom eventuella åtgärder uppmärksammas under processens gång. Detta uppfylls genom att konstant göra interna jämförelser av resultat, utmaningar och förbättringar. Ytterligare en utgångspunkt för att budgetlös styrning ska vara möjlig är att de självstyrande enheterna har inflytande över arbetets förutsättningar och att samtliga anställda eftersträvar målkongruens. Detta skapar motivation för att bidra till effektivitet, innovation samt förbättringar. Background and problem: The traditional budget has for long been a significant part of company’s management accounting, but has lately been criticized considering current conditions and fluctuations in the market. It has mainly been criticized to be ineffective, time consuming and hard to handle. Instead, a development of the Beyond Budgeting management has been introduced, which is more flexible and customized to the market. Considering the lack of practical examples of Beyond Budgeting, it seems substantial to study the tools that applies to the approach. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding to why companies choose to apply Beyond Budgeting and how the method contributes to a more beneficial business. The intention is to specify the understanding regarding how companies meet traditional using areas. Planning, coordination and control will be the main aspects since they are included in a management control system. Method: To answer the questions of issue, a field study has been applied to a company which operates without a budget. Semi-structured interviews have been relevant to create a deep understanding. These interviews have been held with key informants on different levels within the company to widen the aspects. Conclusion: Companies choose to implement the Beyond Budgeting approach to be able to be flexible to market conditions, where a decentralized organizational structure is relevant. Rolling forecasts is a main tool for planning, since it’s an ongoing and continuous process. A balanced scorecard and financial and non-financial ratios is to be used as compliments for the rolling forecasts, to be able to achieve common goals and create value. These methods, together with internal benchmarking, are used to follow up the company’s achievements. A continuous control makes it possible to eliminate the difference between target and result, since necessary actions can be made during the process. Internal comparisons to results, challenges and improvements is what makes this possible. Another main aspect to make Beyond Budgeting possible, is that the separate units control their own work conditions and that all personnel achieve goal congruence. This is what motivates employees to contribute to efficiency, innovation and improvements.

Uppsatsen syftar till att studera banker som utövar traditionell budgetstyrning och banker som har frångått budgetering. Studien undersöker alternativa styrningsmetoder som kan tillämpas vid en budgetlös styrning och hur det kommer sig att traditionell budget utövas trots deras kritik. Dessutom analysera hur ledarskapet ser ut beroende på metod som utövas. Centraliserade organisationer fattar beslut på högre nivåer, medan decentraliserade organisationer har beslutsfattande och ansvar på lägre nivåer, närmare kunden. Organisationsstrukturen påverkar styrningsmetoden på så sätt att: Bankkontoren inom centraliserade organisationer har möjlighet att ta beslut som berör det enskilda kontoren, inom givna ramar. Decentralisering möjliggör för bankkontoren att arbeta mer självständigt. Studien visar att alternativa metoder banker arbetar med är exempelvis att bankkontoren upprättar egna verksamhetsplaner. Därefter involveras medarbetarna genom att de utformar sina handlingsplaner utifrån verksamhetsplanen. Målen ska vara mätbara, realistiska och nåbara, samt upprättas i nyckeltal. Metoden möjliggör för kontoren att anpassa sig efter den lokala marknaden. Budget är användbar för att se organisationens resultat, fungerar som ett verktyg för att uppnå de långsiktiga målen och upprättas för koncernledningen och VD. Det framkommer i studien att budget brukar stämma in och ger tydliga ramar att förhålla sig till. Budget motiverar medarbetarna till att arbeta mer effektivt och ger en känsla av trygghet. Studien framhäver tre distinkta ledarskapsstilar; Transformativt-, det ”Tjänande” ledarskapet (Servant leadership) och Autentiskt ledarskap. Där två av dem tillhör det etiska ledarskapet och den tredje anses vara önskvärt och effektiv. Det framkommer att budgetstyrda bankkontor utövar det ”tjänande” ledarskapet och transformativt ledarskap inom budgetlösa kontor. This thesis aims to study banks that practice traditional budgeting and banks that practice Beyond Budgeting. This study investigates alternative control systems that could be applied when budget is not exercised and how come others practice budget despite bad criticism. And analyzes whether leadership differs depending on which control system is used.Centralized organizations make decisions on higher levels, decentralized organizations have their decision making and responsibility on lower levels, closer to the client. The organization’s structure affects the control system in the way that; banking office within centralized organizations can make decisions which concerns their own office, as long as it’s within organization’s frames. Decentralization enables the banking office to act more independently.This study shows alternative control systems that banks could work with is for example letting banking offices establish their own operational plan. Thereafter involve co-workers by having them formulate their plan of action, based on the operational plan. The objectives have to be measureable, realistic and achievable, and established in terms of key performance indicator. The method enables banking offices to accommodate the local market.The budget is useful to look at the organizations result, works as a tool to achieve long term goals and is established for the group executive board and CEO. It appears that the outcome usually corresponds with the budget, and that the budget gives distinct frames to stay within. It motivates co-workers to work more effectively and gives a feeling of safety.This study accentuates three distinct leadership styles; Transformational-, Servant- and Authentic leadership. Two of them are considered ethical leadership and the third pass for being desirable and effective. It appears that banking offices that practice budget exercise servant leadership and transformational leadership is used in banking offices that practice Beyond Budgeting.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på. Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation. Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon. Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise. Suggestions for future research: For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Den traditionella budgeteringen har länge varit en självklar del i att driva en verksamhet som ett kontroll- och styrverktyg. Den har dock fått utstå kritik för att vara bland annat tidskonsumerande, kostsam och odynamisk. Till följd av detta har nya styrverktyg utvecklats vilket sedermera lett till en diskussion om att lämna budgeteringen, vilken kommit att kallas ”Beyond Budgeting”. Denna diskussion ifrågasätter budgeteringen och dess inverkan på kontroll och styrning. Eftersom budgeteringen är väldigt central inom organisationer är det intressant att studera området vidare för att få en större förståelse för Beyond Budgeting. De flesta studier inom Beyond Budgeting har främst fokuserat på efterfrågesidan, det vill säga de företag som valt att arbeta annorlunda kring budgetering. Däremot har har forskningen lagt mindre fokus på utbudssidan, det vill säga de aktörer som kommunicerar Beyond Budgeting till företag. Genom att undersöka hur aktörer kommunicerar Beyond Budgeting till företag som vill arbeta annorlunda kring sin budget, kan en större förståelse för Beyond Budgeting uppnås. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att få mer förståelse för Beyond Budgeting genom att undersöka utbudssidan av detsamma och hur detta ställer sig mot tidigare teorier. För att besvara syftet presenteras i vår teoretiska referensram hur tidigare forskning diskuterar Beyond Budgeting och hur det definierats från första början. men även hur organisationskoncept sprids utifrån spridningsteorier. Metoden vi valt att utgå från är en kvalitativ forskningsstrategi där data insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har även valt kompletterande observationer för att få en djupare bild av hur Beyond Budgeting kommuniceras. I empirin presenteras den information som insamlats från intervjuerna och observationerna. I analysen diskuteras de empiriska resultaten i ljuset av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen kan följande slutsatser dras: genom vår studie har en ökad förståelse uppnåtts i kunskapen om att kommuniceringen av Beyond Budgeting kräver konkretisering, för att företag enklare skall ta det till sig. Utbudssidans kommunikation skiljer sig därför mot de ursprungliga teorierna för Beyond Budgeting, till att handla om de tre processerna målstyrning, prognostisering och beslutsfattande och resursallokering. Hur arbetet med dessa tre processer ser ut beror på kundens situation, och således är Beyond Budgeting ett koncept snarare än ett recept. The traditional budgeting has long been a fundamental part of running a business as a management control system. However, it has been subject of criticism for being time-consuming, costly and not dynamic, amongst other. As a result of this, new management tools have been developed, which later on has led to a discussion of leaving traditional budgeting, which has been known as “Beyond Budgeting”. This discussion questions the budget, and its impact on management and control. Since the budget is a cornerstone in organisations, further studies in this area are of interest, to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting. Earlier studies on Beyond Budgeting have almost exclusively been focused on the demand-side, that is companies who have chosen to go Beyond Budgeting. However, there has been less focus towards the supply-side, that is operators who communicate Beyond Budgeting to potential customers. By studying the supply-side of Beyond Budgeting a greater understanding of this concept can be achieved. Therefore, the purpose of this essay is to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting, from the supply-side point of view, and to compare this with the original ideas of Beyond Budgeting. To answer this purpose, we have based our theoretical framework by illustrating Beyond Budgeting theories and how they first were brought up, but also how concepts are spread according to theory. As for methodology, we have a qualitative science approach. Information was collected through semi-structured interviews, but also observations as a supplement, to achieve a deeper picture of how Beyond Budgeting is communicated. The empirical result presents the information that was gathered from the interviews and the observations. In the analysis we discuss the empirical results in the light of the theoretical framework. Based on this, following conclusions can be made: through our study a greater understanding has been achieved in the knowledge that the communication of Beyond Budgeting needs concretisation, to ease customers adopting process. The supply-side’s communication therefore differs from the original Beyond Budgeting theories, which lies in the three processes target setting, forecasting and decision making and resource allocation. Working with these must be seen from the unique situation of any customer, and therefore Beyond Budgeting is a concept, rather than a recipe.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Sammanfattning Titel: Budgetlös styrning – en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa Nordquist Handledare: Britt Aronsson Institution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget. Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer. Uppsatsen respondenter är fallföretagets styrelse, VD, revisor och bankrådgivare. Med hjälp av litteratur har vi skapat en referensram med tidigare samlande erfarenheter och forskning inom området. Slutsatser: Uppsatsens fallföretag arbetar med en budgetlös styrning. De slutsaster vi drar i vår studie är att det inte är ekonomistyrningens utformning som påverkar styrelsens roll och funktion på ett företag. Istället kan vi, baserat på vårt fallföretag, se att bolagsstyrningens struktur avgör vilka roller och vilken funktion styrelsen har på ett företag. Vi konstaterar att både ekonomi- och bolagsstyrning bör vara flexibla och dynamiska för att reagera på händelser som påverkar företaget, både på gott och ont. Abstract Title: Beyond budgeting – a study of a board of director’s work and responsibility in an organization with beyond budgeting management control. Authors: Katarina Permgård and Åsa Nordquist Supervisor: Britt Aronsson Institution: Department of Industrial Economics Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in business administration Purpose: The aim of the thesis was to examine how the corporate governance and beyond budgeting management control is designed in a SME to increase understanding of the factors which have influence on the board´s role and function to create value for the company. Method: The essay method is a case study. The case study has been conducted on an owner-managed SME that is working with beyond budgeting. Collection of primary data has been completed with qualitative interviews. The essay respondents in this case are the board of directors, the company CEO, accountant and their banker. By using literature, we have created a framework with previously collected data and research in the area. Conclusions: This essays case company is working with beyond budgeting management control. The final aster we draw in our study is that it is not the management control design that affects the board of director’s role and function in a company. Instead, based on our case company, we see the corporate governance structure will determine what roles and what functions the board has on a company. We note that both the financial and corporate governance should be flexible and dynamic to respond to events affecting the company, both good and bad.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar. Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.

På senare tid har en kritisk diskussion växt fram kring användandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrävande och den anses även inte tillhandahålla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och är det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget får problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter då de saknar ett ramverk. Ahlsell AB är företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 år. Den här studien fokuserar på att fastställa vilka styrmedel som används i företaget istället för budget till planering, samordning, kommunikation, prestationsmätning, belöningar, samt motivation, vilket är aktiviteter som budgeten anses täcka. Background and problem: Lately a critical discussion about the use of budget as a controltool has increased. A budget is considered to be time and resource consuming and not providing adequate information. The outcome regarding this is that there are companies that have abandoned the budget as a control tool. Research finds that companies in which are not using budget as a control tool faces problems with planning, coordinating and controlling activities because of the absence of a framework. Ahlsell AB is a company that abandoned the budget as a control tool 17 years ago. This study focuses on establishing which control tools that are used instead of the budget to plan, coordinate, communicate, measure performance, reward and motivate, which are activities that the budgets deems to cover.Purpose: This study aims to establish how Ahlsell works with planning, coordination, communication, performance measurement, rewarding and motivation without budget at different levels within the organization.Method: A deductive case study on Ahlsell has been used for this thesis. The empirical data was conducted as the primarily source through semi structured interviews but also through secondary data such as internal education material and other published company information.Conclusion: To control the business the organization needs to be decentralized and consist of a relatively large number of small profit centers. “Relative performance” is another assumption, which aims to compare the business to performances of previous year, other units and competitors in order to continuously improve the outcome. By using only one IT-system available for everyone within the company, benchmarking and target figures for KPI, Ahlsellenables to control the company without a budget.

Budgetens roll i företaget har länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket kritik har riktats mot den. Utgångspunkten i vår fallstudie var Handelsbankens arbetssätt som vi har börjat med att studerat närmare. Utifrån detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vår undersökning var således att ta reda på vilka ekonomiska verktyg bankerna använder sig av för att styra verksamheten och mäta resultat. I vår fallstudie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att få bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fått mycket kritk genom åren. Det i sin tur har gjort att nya sätt att styra verksamheter växt fram, ett av de sätten och som vi tittat närmre på är ”beyond budgeting” som baseras på tolv principer som ett företag behöver ha för att styra framgångsrikt utan budget. Resultaten från våra intervjer var något skiftande. Handelsbanken hade styrt utan budget länge och de använde sig av långsiktig strategiplanering och mätte resultat på olika nyckeltal. Deras arbetssätt stämde mycket överens med den teori som framkom under begreppet ”beyond budgeting”, där de ofta nämndes som ett föredöme. Swedbank hade sedan några år tillbaka övergett budgeten och använde sig, i likhet med Handelsbanken, istället av långsiktig strategiplanering och mäter på olika nyckeltal. SEB hade fortfarande kvar budgeten men hade utvecklat den så mycket att de främst använde den på kostnadssidan där de ansåg att den fortfarande fyllde sin funktion. På intäktssidan hade de som komplement till budgeten olika nyckeltal. Nordea var de som hade kvar budgeten i en form som mest påminde om den traditionella budgeten, men de hade utvecklat den till att inte vara lika tidskrävande och även Nordea hade olika nyckeltal som komplement. Gemensamt för samtliga banker var att benchmarkingen utgjorde en viktig del i styrningen och att de mätte på liknande nyckeltal. En analytisk tanke är att resultaten var något skiftande och utifrån det här kunde vi se att de två bankerna som styrde budgetlöst hade en ökad decentralisering och en större del av ansvaret och befogenheterna låg nere på de lokala kontoren. De övriga två hade fortfarande en mer traditionell toppstyrd organisation. Kortfattat blev resultatet att Swedbank hade valt att överge budgeten och deras arbetssätt påminde mycket om Handelsbankens budgetlösa styrmetod. Nordea och SEB hade fortfarande kvar sin budget men de hade utvecklat den och den hade numera en något minskad roll i verksamheten. The role of the budget in the company’s management has been a controversial subject for a long time, and much criticism has been directed towards it. The starting point of our case study was Handelsbanken's approach that we have begun by studying more closely. Based on this, we examined the three major banks in Sweden; Swedbank, Nordea and SEB. The aim of our study was therefore to find out what financial tools banks use to control the company and measure the results. In our case study, we used a qualitative approach through in-depth interviews. To obtain background information, we have taken note of previous research showing that the budget had a major role in business, but at the same time, there have been drawbacks to it, which has led to a lot of criticism against budget over the years. This led to a development of new ways to control the activities unfolded, one of the ways that we looked in to is the concept "beyond budgeting", which is based on twelve principles that a company needs to work by in order to operate successfully without a budget. The results of our interviews were somewhat varied. Handelsbanken had ruled without budget for a long time and instead they used long-term strategy planning and they measured performance at different ratios. Their approach agreed very consistent with the theory that emerged from the concept of "beyond budgeting", where they are often cited as an example. Swedbank had for some years abandoned the budget and used, just like Handelsbanken, instead long-term strategy planning and measuring different ratios. SEB still worked with the budget but had developed it so much that they mainly used it on the cost where they considered that it still served its purpose. On the revenue side, they had supplement the budget with different ratios. Nordea were those who had left the budget in a form that most closely resembled the traditional budget, but they had developed it to not be as time consuming and even Nordea had different ratios as a complement. Common to all of the banks was that benchmarking was an important element in the governance and that they measured at similar ratios. An analytical thought is that the results were somewhat variable and based on this we could see that the two banks which had abandoned the budget were the ones who had increased decentralization and a greater share of the responsibility and powers in abeyance at the local offices. The other two still had a more traditional top-down organization. Briefly, the result was that Swedbank had chosen to abandon the budget and their approach was very similar to Handelsbanken's none budget control method. Nordea and SEB still had their budget but they had developed it and now it had a slightly reduced role in the company.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hård kritik mot konomistyrningen i den såkallade ”Relevance Lost” - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, där kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite värde i modern affärsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande använder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen är medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ”budgetparadoxen” och kan sammanfattas i studiens huvudfråga ”Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?” Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur två företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersättas eller utvecklas. Metod: En kvalitativ metod användes, baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i två fallföretag. Analys och slutsats: Med hjälp av studiens två fallföretag samlades information in om hur de hanterat kritikpunkter som riktats mot budgeten. Intressant var att se vilka komplement som användes till den traditionella budgeten och vilka anledningar man haft att behålla eller ersätta budgeten. De två fallföretagen ansågs inledningsvis befinna sig på var sin sida i frågan, där det ena företaget använder sig av traditionell budgetering medan det andra valt att överge budgeten helt. Vid en närmare analys av företagen kunde däremot flera likheter utskiljas. Analysen visade att inget av de två fallföretagen hade valt en tydligt ”antingen-eller” ståndpunkt i budgetfrågan, utan att de snarare liknar varandra vad gäller utformning av sina styrmedel. Analysen har mynnat ut i en förklarande modell som visar hur budgeten kan utvecklas eller kompletteras, där tre nya begrepp: ”budgetliknande processer”, ”utvecklad budgetering” samt ”situationsbaserad budgetering” formulerats. I slutsatsen poängteras att det inte finns någon standardutformning för budgetanvändningen i företag utan att företag snarare befinner sig någonstans mellan dessa begrepp beroende på vilka specifika verksamhetsförutsättningar och krav som ställs på ett företag.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Weber and Linder (2005) have enlightened that the focus of the current debate on the budget’s to be or not be, has been on trying to find a general tool, which fits best in all situations. They argue that the budget may be more appropriate for organizations in certain circumstances, than for others. They claim that there is a gap in research concerning the situations in which the budget may be appropriate, or when Beyond budgeting is preferred. It is this gap we are trying to fill with our thesis. The purpose of the thesis is to explain which situational factors that affect the organization's use of budgets for the functions the budget can fulfill. We examined various organizations to explain the situation dependent factors that affect the organization's use of budgets. Since the budget is a tool that can fulfill multiple functions, we have chosen to examine the use of budgets for the three functions - Planning & Coordination, Responsibility allocation, and Control & Evaluation. We chosed not to investigate the function for Motivation, since we be-lieve that motivating the employees is a function of the reward system. To be able to generalize our conclusions, we constructed a model of factors that could affect the use of budgets. To test the model, we have made a survey, which was sent to about 700 organizations. Using the responses of the survey we tested the model with regression analysis. The conclusions we have reached through our empirical study is that the organizations' over-all use of budgets is affected by the environmental turbulence, its competitive situation, the degree of formalization and the size of the organization. The organization's information sys-tem also affects the use of budgets positively, but only for the functions Planning & Coordi-nation and Responsibility allocation. We also came to the conclusion that the corporate cul-ture affects the use of budgets negatively, but only for the function Planning & Coordination. With our results and conclusions, we believe that we have filled a part of the gap in research concerning the budget’s to be or not be. We have identified situational factors that affect the use of budgets for its functions and they show when budget tends to be used.

Datum: 2010-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen. Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter. Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits. Date: 2010-06-03 Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success? Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control. Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control. Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents. Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

Datum: 2010-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen. Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter. Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits. Date: 2010-06-03 Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success? Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control. Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control. Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents. Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

SAMMANFATTNING Datum: 2009-05-29 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Sofi Gustafsson Therese Johansson Handledare: Ulla Pettersson Titel: Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem: Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte: Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod: I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats: I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

SAMMANFATTNING Datum: 2009-05-29 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare: Sofi Gustafsson Therese Johansson Handledare: Ulla Pettersson Titel: Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem: Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte: Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod: I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats: I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

Problem: Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig? Metod: Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats: Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en. Problem: The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion. Purpose: The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us? Method: Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews. Conclusion: Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit många under årens gång. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens främsta användningsområde var då planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare åren har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrågasatts. Flera företag har valt att tona ned betydelsen av budgeten eller helt avskaffa den. Även om ett företag beslutar sig för att avskaffa budgeteringen kommer det finnas kvar vissa behov av budgetens tidigare användningsområden. Dessa behov måste även efter budgetavskaffandet lösas. Syfte: Genom att studera ekonomistyrningen i de så kallade budgetlösa företagen vill vi undersöka vilka styrmedel dessa företag använder för planering, ansvarsfördelning, samordning, resursallokering, kommunikation, motivation och uppföljning, när budgeten inte lägre används för dessa ändamål. Utifrån detta ämnar vi även ta ställning till om företagen har avskaffat budgeten helt och istället infört en alternativ metod eller om det endast handlar om en förändring av budgeten och budgetprocessen. Metod: Vi har genom kvalitativa intervjuer med respondenter på tre tillverkande företag samlat in vår empiri. De studerade företagen säger sig ha avskaffat budgeten. I vårt analyskapitel ställs sedan det empiriska materialet mot vår teoretiska referensram för att vi ska kunna analysera det insamlade materialet. Slutsatser: Vår slutsats är att det inte finns ett alternativt styrinstrument som helt och hållet ersätter budgeten. Det handlar snarare om att lösa och hitta nya arbetssätt för de olika syften som budgeten tidigare fyllt. Vi anser vidare att det snarare handlar om en förändring av budgeten och budgetprocessen än att ett helt avskaffande av budgeten har skett. De studerade företagen är inte enligt våra definitioner i uppsatsen budgetlösa. Background: There have been many methods for controlling organisations throughout the past. In the 1960’s budgeting became common among Swedish companies. In the sixties the budget’s purposes were planning and coordination of organisations. Since then the budget has evolved and today the budget has many more purposes. Problem: During the past years the budget has been a subject of criticism and its meaning in today’s companies has been questioned. Many companies have chosen to decrease the use of budget or completely abandoning the budget. Even though a company decides to abandon the budget, there will still remain needs that the budget earlier covered. These needs must be solved in some way after the budget has been abandoned. Purpose: By studying the management control in companies that claim to have abandoned the budget, we want to examine which instruments of control these companies use for planning, distribution of responsibility, coordination, allocation of resources, communication, motivation and follow-up, when the budget no longer is used for these purposes. From this point we will take a stand to whether the companies have completely abandoned the budget and implemented an alternative model or if there only have been changes made to the budget and the budget process. Method: We have made qualitative interviews with respondents in three manufacturing companies to collect empiric material. The studied companies claim that they have abandoned the budget. In the analysis chapter the empirical material is compared with our theoretical frame of references. Conclusions: Our conclusion is that there are no alternative control instruments that entirely can compensate for the budget, it rather concerns solving and to finding new ways of working with the purposes that the budget earlier had. We rather consider that there have been changes in the budget and budget process, than a complete abandoning of the budget. According to the definitions we have used in this thesis, we do not consider that the studied companies have abandoned the budget. ie00kma@student.bth.se ie00msn@student.bth.se