Search

Syftet med studien är att undersöka hur Scan och Kronfågel använder sig av svenskhet i deras reklamfilmer. Med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys kommer vi analysera hur svenskhet används av företag i ett kommersiellt syfte. I studien kommer vi använda oss av socialsemiotiken och banal nationalism som teoretisk utgångspunkt för att finna olika teman kopplat till svenskhet i reklamfilmerna med hjälp av semiotiska resurser. Det viktigaste resultatet är att Scan och Kronfågel använder den svenska sommaren med hjälp av teman som nostalgi och stolthet, för att koppla sig till identiteten genom att spela på vad som anses vara det bästa med Sverige.

In times of crisis people tend to gather around a leader – the so called “rally’round the flag effect”. The outbreak of the Covid-19 pandemic seems to be no exception. Studies of Denmark and Sweden show that a “rally’round the flag”-effect occurred in both countries during the spring of 2020. Because the two countries used different strategies to combat the virus at the time, the cause of the quickly increased support for the national leaders is unclear. This essay examines one possible contributory reason: nationalist rhetoric. By analyzing Danish and Swedish national leaders’ framing of the pandemic, using banal nationalism to highlight the prosaic and implied aspects of nationalism, I show that nationalist rhetoric is present, both in the definition of the problem and as the proposed solutions. In both cases an emphasis on the typical national qualities is shown. In conclusion, the findings in this essay point to the fact that further studies in this yet to be fully explored field of studies are of interest, especially from a perspective of democracy.

Uppsatsens syfte har varit att studera uttryck för banal nationalism i svenska dagstidningar under världsmästerskapen i fotboll för herrar i USA 1994. Dels för att vidga begreppet nationalism, dels bidra med exempel på hur den kan synliggöras i vardagliga sammanhang och därigenom riskerar reproducera nationella föreställningar. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Michael Billigs diskursteori banal nationalism med understöd av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips begreppsmetaforer för nationella diskurser. För att kunna genomföra en fördjupad analys har uppsatsen haft kompletterande forskningsfrågor om hur Sveriges spelare och tränare samt hur Sveriges motståndarspelare och motståndartränare framställs i materialet. Empirin har bestått utav 157 publiceringar inklusive tidningarnas omslag fördelat över 26 utgåvor av Aftonbladet (9), Expressen (9) samt Dagens Nyheter (8). Analysen visar att banal nationalism i hög utsträckning, på ett till synes omedvetet sätt, varit del i utgåvornas publiceringar kring världsmästerskapen. De uttryck för banal nationalism som förekommer kan ses som försök till att skapa engagemang och intresse hos läsare, men dessa språkliga val bidrar likväl till att producera och reproducera en närmast självklar nationell gemenskap. Därtill är skildringar av Sveriges spelare och tränare likartad mellan tidningar och utgåvor, samt står i kontrast till skildringar av motståndare. De förstnämnda ges egenskaper såsom ödmjuka och lojala, kloka och beslutsamma. Motståndare porträtteras inte sällan som irrationella och oberäkneliga. Styrdokument och historiedidaktisk forskning föreskriver att en elevcentrerad undervisning bör bedrivas, vilket ställer krav på historielärare att vara förtrogen med begrepp som nationalism. Uppsatsen visar att nationella föreställningar på ett oreflekterat sätt kan produceras och reproduceras i till synes vardagliga sammanhang. Resultatet kan således anses bidra med ett angeläget perspektiv för blivande historielärare att reflektera över. The purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.

Idag blir det allt vanligare att marknadsföra produkter – inte minst mat – som genom idéer, värden och identiteter kopplade till nationalism. Föreliggande studie undersöker hur reklamfilmer från det svenska "mjölkkriget" – ett reklamkrig mellan mjölkproducenten Arla Foods och havredrycksföretaget Oatly – reproducerar en nationalistisk diskurs. Genom en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) av en reklamfilm från respektive företag visar studien hur Arla Foods och Oatly genom valen och kombinationen av olika visuella, audiella och språkliga resurser på ett humoristiskt sätt ger uttryck för idéer, värden och identiteter med koppling till en nationalistisk diskurs. Reklamfilmerna leker med motsättningar och ifrågasätter mjölkens – respektive mjölksubstitutets – plats inom den nationella kulturen, samtidigt som idéer, värden och identiteter kopplade till en nationalistisk diskurs reproduceras utan att utmanas. Reklamfilmerna agerar vidare banalt nationalistiskt genom att på ett vardagligt sätt påminna mottagaren om dess nationella identitet och framställer denna – utifrån en nyliberal logik – som beroende av konsumtion av "svenska" varor: mjölk respektive havredryck.

Den här uppsatsen belyser den svenska nationalismens uttrycksformer, så som de framgår av Stockholmstidningarna Dagligt Allehanda, Inrikes Tidningar och Stockholms Posten i mars 1805. Nationalismen undersöks huvudsakligen utifrån Michael Billigs teorier om banal nationalism, vilket syftar till oreflekterade, vardagliga attityder som skiljer mellan ”oss” och ”dem” och formar en nationell gemenskap. Undersökningens sidospår är att reda ut vilket förhållningssätt till Finland som förekom i de tre tidningarna. Finlandsfrågans relevans är tydlig inte minst med tanke på den bristfälliga militära viljan att försvara det svenska rikets östra rikshalva under finska kriget 1808–1809. Undersökningen visar att flera tecken på banal nationalism förekommer, trots att nationerna som politisk-juridisk samhällsform etablerades i Europa först långt senare. De mest framträdande dragen är (1) upprepandet av epitetet ”kongl.” i samband med platser, institutioner och titlar, (2) ett särskiljande gentemot Finland, som trots att det officiellt sett är en del av riket vid den här tiden, ställvis betraktas som ett främmande land, (3) adjektivet ”swensk” som är synonymt med inhemsk, och ur ett merkantilistiskt perspektiv får en positiv innebörd, (4) stereotypisering av ”dem” (i synnerhet fransmän) i förhållande till ”oss” (svenskar), och (5) deiktiska uttryck som refererar till och tar för givet att läsaren känner till att kontexten för annonser är Stockholm, vilket här betraktas som en föregångare till nationell deixis. Av resultaten dras slutsatsen att nationalismen antar banala uttrycksformer redan innan nationalstaten är formerad. Michael Billigs tes är att nationalismen i ett första stadium är hård, för att sedan bli banal och alldaglig, medan min uppsats söker visa på att den hårda nationalismen likväl föregås av banal nationalism. Beträffande Finland är slutsatsen att det redan 1805 betraktades som en egen nation i kraft av språklig och geografisk gemenskap, trots att det hörde till Sverige.

Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.

This PhD thesis concerns language and racism. The aim is to explore how racism is reproduced in interaction in public debates on immigration, integration and refugee policy. From a constructivist pragmatic perspective, language is considered as a practice that composes and makes sense of our social world and all the phenomena and individuals that we perceive in it. Racist discourses discriminate against and privilege people by categorising them according to notions of cultural, ethnical, racial, religious and national differences. The thesis has two main themes: 1) the linguistic reproduction of, and response to, racist discrimination and privileging in interaction, and 2) the role of language in various public arenas, and the norms and conditions for participation in these arenas. The thesis comprises five studies. Study I examines racist discourses and conditions for participation in an online newspaper comments section. Study II examines how the phrase “politically correct” is used and negotiated in the same comments section, and how its usage leads to the reproduction and normalisation of racism. Another comments section is the focus of Study III, in which discriminating and privileging categorisations of Muslims, Islam, Swedes and Sweden are analysed. Study IV examines an anti-racist forum on the social networking site Instagram. In the study, the reproduction of norms of whiteness is analysed, as well as power relations that are evoked, sustained and transformed in interaction. Finally, Study V is an analysis of linguistic, visual and material reproductions of political positions and racist discourses in a debate among party leaders on Swedish television. The thesis demonstrates how normalisation of racism is accomplished in interaction, and how reproduction of hierarchically structured difference and bigoted stereotypes are performed, and challenged, through language. The medium, combined with the user’s speech acts, set up the norms and conditions for participation, and for the discursive processes that reproduce the relations and structures of power.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet. I samband med värdetillskrivningen sker även en hierarkisering och positionering gentemot andra regioner och matkulturer. Vidare visar analysen hur konstruktionen av den nordiska matkulturen och identiteten legitimeras genom hänvisning till konkurrens och en hotande global livsmedelsmarknad präglad av likriktning och ohälsosam snabbmat. Genom att kombinera hänvisningar till historisk nordiskt förgånget med den globala nutiden och framtiden får den nordiska identiteten fotfäste. Genom en implementering av Ny Nordisk Mat:s ”ideologi” i alla sociala skikt i form av smakutbildning och nordisk mat på officiella matinstitutioner möjliggörs upprätthållandet och reproduktionen av den nordiska identiteten och den matkulturen. Analysen visar att arbetet med att konstruera en den nordiska matkulturen och identiteten till stor del är en varumärkningsprocess, där en viktig del utgörs av att balansera mellan det regionala och det internationella. Genom ett strategiskt urval kan samma värden som används för att marknadsföra och differentiera Norden på den gastronomiska kartan appliceras universellt. Nationalistiska tendenser avslås genom en förståelse av att den nordiska regionen och maten förtjänar att synas och inta vad som upplevs vara en rättmätig position på den gastronomiska arenan. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det, när det väl skapats en tydlig identitet och matkultur, är lättare att öppna upp för influenser utifrån. Uppsatsen öppnar därmed upp för frågan om huruvida skapandet av gränser är en förutsättning för ökad tolerans inom regionala matpraktiker.

The vantage point for this thesis is the passport as it was understood and used in the European Union from 1999 to 2001, as a requirement to cross the external borders of the EU and as a symbol of a united Europe free from a spectacular nationalism of the member states. According to nationalism, every nation should have its own state, and every state should be legitimized by a nation. If the modern passport has been a banal link between nation and state, the EU and its Europeanization of passports have mostly been considered as a separation of nation and state. Given that the symbols of the EU, which as well as a passport include a flag, a day, an anthem, a currency, and a motto, are strongly reminiscent of national symbols it could also be worth considering that the EU framed Europe as a nation. The aim of this thesis has been to understand how the EU could be legitimized by a vague idea of Europe as if it was a nation. This thesis is based on observations from two border controls—Tarajal in Ceuta at the periphery of the EU, and Schiphol Airport in Amsterdam at its centre—and from the immigration museum at Ellis Island in New York City, which is a contrast both as a tourist destination and as a historical border control. In combination with discourses on the EU compared with discourses on different nations, these observations have been understood in relation to theories of nationalism from a sociological point of view. According to the interpretation presented in this thesis the EU is legitimized by a new national style through a reformulation of assumptions inherent in the genre of nationalism. This national style would imply that the member states’ Gemeinschaft should be realised within the EU’s widening Gesellschaft. The interpretation put forward here serves as a reminder of the assumptions historically connected with the passport. At the same time the interpretation considers the reformulation of these assumptions in relation to undeniable social and cultural changes. Utgångspunkten för denna avhandling är passet som det utformades och användes i den Europeiska Unionen från 1999 till 2001, närmare bestämt som en förutsättning för att få passera EU:s yttre gränser och som en symbol för ett förenat Europa fritt från medlemsstaternas spektakulära nationalism. Enligt nationalismen skulle varje nation ha sin egen stat och varje stat skulle legitimeras av en nation. I kontrast till passet som har varit en banal länk mellan nation och stat har EU och dess europeisering av medlemsstaternas pass framförallt betraktats som en del i särskiljandet av nation och stat. Med tanke på att EU:s symboler, som utöver passet omfattade en flagga, en dag, en hymn, en valuta och ett motto, påminde starkt om nationalsymboler kunde det vara värt att betrakta den nämnda europeiseringen som att Europa formulerades som en nation. Syftet med denna avhandling har varit att förstå hur EU kan legitimeras av en vag idé om Europa som om det vore en nation. Avhandlingen bygger på observationer från två gränskontroller vid EU:s yttre gränser och en historisk gränskontroll som har omvandlats till en turistattraktion. I EU:s periferi har jag besökt gränskontrollen Tarajal i Ceuta och i EU:s centrum har jag besökt gränskontrollen på flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam. Som en historisk kontrast till dessa samtida gränskontroller har jag även besökt ett museum för en invandringsanstalt på Ellis Island i staden New York. I kombination med diskurser om EU jämfört med diskurser om olika nationer, har jag tolkat dessa observationer i relation till teorier om nationalism utifrån ett sociologiskt perspektiv. Enligt den tolkning som presenteras i denna avhandling legitimeras EU av en ny nationell stil inom ramen för nationalismens genre. Denna nationella stil skulle innebära att medlemsstaternas Gemeinschaft borde förverkligas inom EU:s utvidgade Gesellschaft. Tolkningen som framförs här är en påminnelse om de antaganden som historiskt är förknippade med passet, samtidigt som tolkningen tar hänsyn till omformuleringen av dessa antaganden i relation till uppenbara sociala och kulturella förändringar.