14 results on '"Astvik, Wanja"'
Search Results
2. Etiska dilemman får cheferi nom socialtjänsten att sluta sin anställning
- Author
-
Aronsson, Gunnar and Astvik, Wanja
- Subjects
Socialt arbete ,statutory social service ,Social Work ,emotional exhaustion ,ethical dilemmas ,turnover ,Social Sciences ,Samhällsvetenskap ,manager - Abstract
I denna enkätstudie undersöktes krav – kontroll och stödfaktorers betydelseför att chefer inom socialtjänsten lämnar sin anställning. Person – rollkonflikt som etisk konflikt mellan egna värderingar och krav i arbetsrollen, emotionell utmattning samt ålder framkom som signifikanta prediktorer för att ha slutat vid uppföljning efter ett år. Samma prediktorer framkom för intention att sluta plus chefsstöd medan ålder bortföll. En slutsats är att identifiering av etiska dilemman och bättre stöd i svåra beslutssitutioner kan minska andelen som överväger lämna sin chefsbefattning. Att kunna hantera dilemman har betydelse för hela verksamheten och potentiellt även för medborgarnas tillit till socialtjänsten. This questionnaire study examined, the importance of demands - control and support for managers in the statutory social services to stay in their position 1 year later. Of the investigated work environment variables, only person - rolec onflict in the form of ethical conflicts and dilemmas together with age and emotional exhaustion significant predicted staying in their position. Also “intention to quit” was predicted by person-role conflict and emotional exhaustion.A conclusion is that identification of ethical conflicts and dilemmas and better support in ethical difficult decision-making can reduce the proportion managerswho consider leaving.
- Published
- 2021
3. Etiska dilemman får chefer inom socialtjänsten att sluta sin anställning
- Author
-
Aronsson, Gunnar and Astvik, Wanja
- Subjects
socialtjänst ,avsluta anställning ,etiska dilemman ,emotionell utmattning ,Work Sciences ,Arbetslivsstudier ,chef - Abstract
I denna enkätstudie undersöktes krav – kontroll och stödfaktorers betydelse för att chefer inom socialtjänsten lämnar sin anställning. Person – rollkonflikt som etisk konflikt mellan egna värderingar och krav i arbetsrollen, emotionell utmattning samt ålder framkom som signifikanta prediktorer för att ha slutat vid uppföljning efter ett år. Samma prediktorer framkom för intention att sluta plus chefsstöd medan ålder bortföll. En slutsats är att identifiering av etiska dilemman och bättre stöd i svåra beslutssitutioner kan minska andelen som överväger lämna sin chefsbefattning. Att kunna hantera dilemman har betydelse för hela verksamheten och potentiellt även för medborgarnas tillit till socialtjänsten.
- Published
- 2021
4. Arbetsmiljön i tillitsbaserad styrning och ledning - exempel från socialtjänsten
- Author
-
Astvik, Wanja, Larsson, Robert, and Welander, Jonas
- Subjects
arbetsvillkor ,social services ,working environment ,human service work ,working conditions ,socialtjänsten ,välfärdstjänstearbete ,tillitsbaserad styrning ,Work Sciences ,Arbetslivsstudier ,arbetsmiljö ,trust-based management - Abstract
Studiens syfte är att via fallstudier av socialtjänsten undersöka konkreta ledningspraktiker som kan sägas falla inom ramen för Tillitsdelegationens definition av tillitsbaserad styrning och ledning och som har betydelse för att åstadkomma hållbara arbetsmiljöer i välfärden. Analysen visar att hållbar arbetsmiljö via tillitsbaserad styrning och ledning kan kopplas till organisationens säkerställande av förmåga, integritet och hjälpvillighet. Konkreta ledningspraktiker för säkerställande och hållbar arbetsmiljö var uppdragsdialog, systemperspektiv, integrering av arbetsmiljö och verksamkvalitet samt långsiktig ekonomisk styrning. Genom att ledningen agerar tillitsvärdigt via säkerställande av tillitsvärdigheten hos dem som är satta att utföra arbetet närmast medborgarna, erhålls goda arbetsmiljöer. Drawing on the definition of trust-based management and using social services case studies, the study aims to gain a deeper understanding of how trust based management is relevant for achieving sustainable working environments in the welfare sector. The results show that a sustainable working environment can be linked to the organization’s capacity to ensure ability, integrity and benevolence. Dialogue, systems perspective, an integration of working environment and service quality and long-term financial management are important management practices for ensuring these three aspects. Management practices that ensure employees’ trustworthiness also lead to good and healthy working environments.
- Published
- 2020
5. Sorti, tystnad och lojalitet bland medarbetare och chefer i socialtjänsten
- Author
-
Astvik, Wanja, Welander, Jonas, and Isaksson, Kerstin
- Subjects
Work Sciences ,Arbetslivsstudier - Published
- 2017
6. Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten
- Author
-
Welander, Jonas, Astvik, Wanja, and Hellgren, Johnny
- Subjects
Work Sciences ,Arbetslivsstudier - Published
- 2017
7. Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?
- Author
-
Astvik, Wanja and Melin, Marika
- Subjects
Work Sciences ,Arbetslivsstudier - Abstract
Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har de senaste decennierna varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna tillämpa strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet.
- Published
- 2013
8. Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst
- Author
-
Aronsson, Gunnar, Astvik, Wanja, and Gustafsson, Klas
- Subjects
Psykologi ,Work environment ,hälsa ,förskola ,hemtjänst ,health ,kompensatoriska strategier, välfärdstjänstearbete, förskola, hemtjänst, socialtjänst ,sickness absence ,Tillämpad psykologi ,Applied psychology ,arbetsmiljö, stress, återhämtning, hälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro ,recovery ,stress ,återhämtning ,socialtjänst ,sickness ,sjukfrånvaro ,sjuknärvaro ,Psychology ,välfärdstjänstearbete ,kompensatoriska strategier ,arbetsmiljö - Abstract
Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor. Overall, the study aimed to investigate working conditions associated with the accumulation of stress and lack of recovery and to study how recovery is related to health. The study group was employed in pre-school, home care and social services, and came from two relatively large municipalities (n = 193). Recovery or lack of recovery was assumed to be an important intermediary between the working conditions and health / illness and absenteeism. Data collection was done through a survey and the overall response rate was 79%. About 90 percent of the respondents were women. Cluster analysis yielded three clusters. "Recovered" and "not recovered" are extreme groups, which consist of 36 respectively 25% of the total group, while the middle group was 39 percent. The not recovered group may be seen as a risk group for ill health and showed the whole chain of risk factors – difficult working conditions on which they respond with increased effort and compensatory work efforts. Despite significantly higher ill-health reports in the “not recovered group” they had not higher absenteeism, because they probably substitute sickness absence with sickness presence. In the social services group so many as 43% belongs to non-recovery group. Multiple regression analysis with control for background variables (age, working hours and professional field / operational area shows that the non-recovered group had a significantly higher relative risk for poor self-rated health than those in the recovered group. Even sharper increases in risk existed for the five symptoms in addition were analyzed. Finally there is a discussion of practical conclusions and new research questions. Forskningsfinansiär: AFA-försäkring Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete
- Published
- 2010
9. Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en
- Author
-
Mellner, Christin, Astvik, Wanja, and Aronsson, Gunnar
- Subjects
arbetsbyte ,arbetsgivarring ,inlåsning ,rehabilitering ,långtidssjukskrivning - Abstract
Sammanfattning Mellner C, Astvik W & Aronsson G. (2009). Vägar tillbaka – En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa 2009;43(10) Föreliggande rapport utgör andra delen i en studie av 20 långtidssjukskrivna och deras försök att inom ramen för en arbetsgivarring komma tillbaka till arbetslivet. Fokus i den första rapporten låg på en beskrivning av individens arbetshistoria samt upplevda hinder och vändpunkter på vägen mot en ny arbets- och livssituation. I föreliggande studie var syftet att utifrån ett individperspektiv identifiera och analysera individuella förhållningssätt och yttre förutsättningar för arbetsbyten bland de långtidssjukskrivna. I studien ingick 20 personer som under hösten 2004 påbörjat ett samarbete med vägledare vid en arbetsgivarring i Stockholm. Uppföljningsstudien genomfördes vårvintern 2006 och bygger på intervjuer med 19 individer. Resultaten visade att sammanlagt nio av dessa hade kommit ur sin sjukskrivning och helt eller delvis övergått till nya arbetsuppgifter hos den gamla arbetsgivaren, helt ny arbetsplats/yrke eller till studier. I analyserna framträdde betydelsen av psykologiska aspekter såsom trygghet, stöd och självkänsla, men inte oväntat fann vi att återgång också på ett påtagligt sätt hör samman med praktiska förutsättningar i termer av adekvat sjukvård och behandling, ekonomiska förutsättningar, möjligheter till omskolning, väglednings- och arbetsförmedlingstjänster. Det återfanns även ett tydligt samspel mellan dessa praktiska förutsättningar och individens psykiska välbefinnande och förmåga att själv agera för att ta sig ur långtidssjukskrivningen. Studiens resultat visar på behovet av att utveckla en sammanfattande psykologisk teori om processen tillbaka till arbetslivet efter en lång sjukskrivning där individrelaterade begrepp som stöd, trygghet, självkänsla och självförtroende, ansvarsfördelning och strategier är byggstenar, men där också institutionsrelaterade begrepp behöver formuleras och ingå. Vinnova, AFA, Arbetslivsinstitutet
- Published
- 2009
10. På väg : En kvalitativ studie av arbete, långtidssjukskrivning och rörlighet
- Author
-
Astvik, Wanja, Mellner, Christin, and Aronsson, Gunnar
- Abstract
Long-term sick leave and workplace mobility. A qualitative study This study investigates opportunities of returning to work after long term sickleave. Work history, perceived opportunities and obstacles on the road back to a new work situation were studied from a psychological perspective. The study included 20 individuals that started a rehabilitation programme within an employer circle in Stockholm during the autumn 2004. Data were collected by semi structured interviews as well as by questionnaires. Two categories of critical work demands for returning to work were identified. One was unflexible work demands with no possibilities for individually adjusted work tasks. The individuals in this group (n = 10) suffered mainly from physical health problems. The other was boundaryless work demands, i. e. a high work load, both quantitatively and qualitatively, unclear definitions of work content as well as responsibility. The individuals in this group (n = 8) were mainly on sick-leave due to psychological and stress related problems. The study focused on how unflexible and boundaryless work demands interact with individual coping strategies and further, how previous work history influence the perception of a future work. The results are discussed in relation to traditional and modern work organization, work-place mobility, employability, individual coping strategies and psychological contracts. Keywords: Long-term sick leave, work ability, work environment, coping strategies, rehabilitation, locked in, work-place mobility, employer circle. I föreliggande studie undersöks långtidssjukskrivnas möjligheter att inom ramen för en arbetsgivarring komma tillbaka till arbetslivet. Individens arbetshistoria, upplevda hinder och vändpunkter på vägen tillbaka till en ny arbets- eller livssituation studeras utifrån ett psykologiskt perspektiv. I studien ingick 20 personer som under hösten 2004 påbörjat ett samarbete med vägledare vid en arbetsgivarring i Stockholm. Data samlades in via halvstrukturerade djupintervjuer och med enkät. I studien identifierades två typer av arbetskrav som förhindrar återgång i arbetet. Arbeten med oflexibla arbetskrav karaktäriserades av fysiskt belastning och inga möjligheter till anpassade arbetsuppgifter. Individerna i denna grupp (n = 10) hade företrädesvis fysiska besvär. Arbeten med gränslösa arbetskrav karaktäriserades av ett otydlig avgränsat arbetsåtagande, hög kvalitativ och kvantitativ arbetsbelastning och krav på förmåga till självreglering. Individerna i denna grupp (n = 8 ) var företrädesvis sjukskrivna för stress/psykiska besvär. I studien analyseras hur oflexibla respektive gränslösa arbetskrav samspelar med individuella förhållningssätt och hur arbetshistoria påverkar behov i ett möjligt framtida arbete. Resultaten diskuteras i relation till klassisk och modern arbetsorganisation, inlåsning, anställningsbarhet, individuella handlingsstrategier och psykologiska kontrakt.
- Published
- 2006
11. Relationer som arbete : Förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten
- Author
-
Astvik, Wanja
- Abstract
Relating as a primary task Prerequisites for sustainable caring relations in home-care service The overall purpose of this thesis is to examine job content and work conditions in home care for the elderly and disabled from a perspective that considers both occupational health and quality of care. The studies are designed to provide indepth understanding of the psychological demands and strains carers encounter in their work by investigating relationships and difficult meetings with clients, and also by examining organisational and individual resources to handle demands of this kind. The various strategies adopted by carers in their work are analysed with regard to their consequences for the quality of care, and the health and job satisfaction of personnel. Demands and resources are considered from a workorganisational perspective, with special attention paid to various kinds of work division. Study I is based on data collected by a questionnaire to a random stratified sample of home-care workers in the Municipality of Stockholm. In the group of 346 carers, there were 18 who had recently taken disability/early-retirement pensions and 28 who had recently retired from the service. A discriminant analysis was conducted to identify conditions that differentiated the two groups. It was found that there were significant differences between groups with regard to the combination of functional impairment and psychosomatic complaint, and the strategies and experiences of carers in relation to their clients. Study II and Study III were designed to investigate the importance of specialisation or demarcation with regard to tasks and client-group profiles. Study II was performed using qualitative methods, and based on a strategic sample of 10 caring/residential-support groups from three Swedish municipalities. Work groups specialising in clients with a psychiatric diagnosis were compared with those working with a mixed group of clients. Also, the issue of whether the groups differed with regard to demarcation of job tasks was subjected to qualitative analysis. Carers were allocated to four categories, according to whether or not they were specialists in terms of client group and job tasks, so as to analyse how specialisation might be understood in relation to quality of care and work conditions. In order to test the findings of Study II and to further examine client-group and task specialisation, a total population questionnaire-based survey was conducted of home-care workers in an urban municipality (n=341). According to Study II and Study III the best balance between good quality of care and healthy work conditions was found in a work division that combines client specialisation with a generalist approach to tasks. The findings of Study I prompted an in-depth study of carers relationships with clients and their psychological strategies at work (Study IV). The objective of Study IV was to identify different types of difficult encounters in caring work, to examine carers strategies in terms of coping and defence, and to study how various work conditions affect choice of strategy. With the aid of coping theory and psychoanalytic theory concerning defence, in-depth interviews with 16 home-care workers were performed. Nine different types of difficult encounters were identified, and were divided according to a categorisation of constructive and non-constructive strategies. The study shows how job conditions both create difficult situations and also impact on carers action repertoire with regard to choice of strategy. Key tasks for actors involved in the background organisation are to give carers sufficient resources, namely time, knowledge and psychological support. The thesis discusses how high quality of care and good work conditions can be accomplished through the decentralisation of decision-making to the front-line caring personnel and to the encounter with the client. On the basis of various aspects of work division the conclusion is drawn that healthy and productive work is best realised within an organisation characterised by the following: 1) work is organised for the purpose of creating and maintaining continuity in relationships between carer and care recipient; 2) assessment and planning of care are closely linked to implementation of the work itself; and, 3) the organisation creates opportunities for carers to deepen their knowledge and expertise, and enhance their working methods and collaborative relationships. An organisational model based on client-group specialisation is proposed. The thesis further indicates that caring activities of high quality require a wide range of knowledge and expertise within a variety of areas. Not least, caring work imposes considerable psychological demands on carers with regard to being in and managing personal relationships. From this it follows that there are increased demands for knowledge in the arena of psychology, and the development of the ability to analyse interpersonal relationships and one s own personal stances in psychologically demanding situations. If these prerequisites are not met, decentralisation and delegation can involve risks. Such organisational principles, combined with a workload that might exceed the individual carer s resources, may create intense feelings of insufficiency and abandonment, and might prompt carers to adopt coping strategies that are deleterious to both quality of care and personal job satisfaction and health. Det övergripande syftet med denna avhandlig är att undersöka arbetsinnehåll och arbetsvillkor i äldre- och handikappomsorgen utifrån ett perspektiv som beaktar både arbetsmiljö och omsorgskvalitet. Studierna avser att fördjupa förståelsen av de psykiska krav och belastningar omsorgsgivarna möter i sitt arbete genom att undersöka relationer och svåra möten med klienter, liksom att undersöka organisatoriska och individuella resurser att hantera dessa krav. Omsorgsgivarnas olika strategier i arbetet analyseras med avseende på konsekvenser när det gäller omsorgskvalitet samt personalens hälsa och arbetstillfredsställelse. Krav och resurser undersöks ur ett arbetsorganisatoriskt perspektiv, där främst olika typer av arbetsdelning studeras. Studie I bygger på data insamlade via enkät med ett slumpmässigt stratifierat urval av vårdbiträden i Stockholms kommun. I en grupp av 346 vårdbiträden fanns 18 nyblivna sjuk-/förtidspensionärer och 28 nyblivna ålderspensionärer som via diskriminantanalys jämfördes med syftet att identifiera förhållanden bakom ohälsa och utslagning ur yrket. Resultaten visade att kombinationen funktionella hinder, psykosomatiska besvär samt omsorgsgivarnas strategier och upplevelser i relation till klienterna signifikant skilde grupperna åt. Studie II och III syftade till att undersöka betydelsen av specialisering eller avgränsning när det gäller uppgifter och klientgruppens profil. Studie II genomfördes med kvalitativa metoder och bygger på ett strategiskt urval av 10 vårdbiträdes-/boendestödsgrupper från tre olika kommuner. Arbetsgrupper som var specialiserade på klientgruppen psykiskt funktionshindrade jämfördes med arbetsgrupper som arbetade med en blandad klientgrupp. Huruvida grupperna även skilde sig åt när det gäller avgränsning av arbetsuppgifter var en undersökningsfråga för kvalitativ analys. Omsorgsgivarna kategoriserades till en av fyra kombinationer, dvs. generalist/specialist avseende klientgrupp respektive uppgifter med syftet att analysera hur avgränsning kunde förstås i förhållande till omsorgskvalitet och arbetsvillkor. För att pröva resultaten i studie II och vidare undersöka betydelsen av avgränsning när det gäller klientgrupp och uppgifter genomfördes en enkätstudie där urvalet var en totalundersökning av vårdbiträden och undersköterskor i en storstadskommun (n=341). Resultaten i studie II och III visade att den avgränsning som bäst balanserade god omsorgskvalitet med bra arbetsvillkor innebar klientgruppspecialisering men generalistinriktning när det gäller uppgifter. Resultaten i studie I ledde till en fördjupad studie om omsorgsgivarnas relationer till klienterna och deras psykologiska strategier i arbetet, vilket genomfördes i Studie IV. Syftet var att identifiera olika typer av svåra möten i omsorgsarbete och att undersöka omsorgsgivarnas strategier (coping och försvar) att hantera dessa svåra relationer samt att undersöka hur olika arbetsförhållanden påverkar omsorgsgivarnas val av strategi. Med stöd av copingteori och psykodynamisk teori om försvar analyserades 16 djupintervjuer med vårdbiträden och boendestödjare. Nio olika typer av svåra möten beskrevs liksom konstruktiva och ickekonstruktiva strategier att hantera svåra möten. Studien visar hur arbetsvillkoren, dels skapar svåra möten, dels påverkar omsorgsgivarnas handlingsrepertoar i val av strategi. Viktiga uppgifter för aktörer i den bakomliggande organisationen handlar om att ge omsorgsarbetarna tillräckliga resurser i form av tid, kunskaper och psykologiskt stöd för att utföra ett professionellt omsorgsarbete. I avhandlingen diskuteras hur vägen till god omsorgskvalitet och samtidigt goda arbetsvillkor går via decentralisering av beslutsfattande till mötet och till omsorgens frontpersonal. Utifrån olika aspekter av arbetsdelning dras slutsatsen att det goda och produktiva arbetet bäst förverkligas inom en verksamhet som kännetecknas av att: 1) arbetet organiseras med syftet att skapa och underhålla kontinuitet i relationer mellan omsorgsgivare och mottagare, 2) bedömning och planering av omsorgen hänger nära samman med omsorgsarbetets utförande och 3) organisationen skapar möjligheter för omsorgsgivarna att fördjupa sina kunskaper, arbetsmetoder och samarbetsrelationer. En organisationsmodell baserad på klientgruppsspecialisering föreslås. Avhandlingen pekar vidare på att omsorgsverksamhet med hög kvalitet ställer krav på många olika sorters kunskaper inom olika områden. Inte minst innebär arbetet stora psykologiska krav på vårdbiträdena : att finnas i och hantera relationer. Av detta följer krav på ökade kunskaper i psykologi och utveckling av förmågan att analysera relationer mellan människor och egna förhållningssätt i psykologiskt krävande situationer. Om nämnda förutsättningar inte uppfylls kan decentralisering och delegering innebära risker. Dessa organisationsprinciper kombinerade med en arbetsbelastning som överstiger hjälpgivarnas individuella resurser kan skapa starka känslor av otillräcklighet och övergivenhet och kan leda till att omsorgsgivarna tvingas till icke- konstruktiva strategier som får negativa konsekvenser för både omsorgskvalitet och arbetstillfredsställelse och hälsa.
- Published
- 2003
12. Svåra möten i omsorgsarbete
- Author
-
Astvik, Wanja
- Abstract
Managing stressful encounters in care work : This study examined stressful client relations in care work. The objective of the study was to identify different types of stressful encounters, to investigate caregivers strategies (coping and defense) in these encounters and finally to examine how work conditions influence these strategies. In-dept interviews were conducted with 16 care workers within the social services and home care for the elderly and functionally impaired. Coping theory and psychodynamic theory were used in the analyses. Nine different types of stressful encounters were identified and different constructive and non-constructive strategies were described. The non-constructive strategies involve different means to reduce psychological and physical contact, emotions and responsibility in relation to the caretakers leading to an impairment of the quality of care. The constructive strategies on the other hand, allow the caregiver to remain an active part in the relationship with the care-taker and to be able to uphold responsibility. Finally, different types of work conditions that enable care workers to employ constructive strategies are discussed. Denna studie handlar om svåra möten i omsorgsarbete. Syftet med studien var att identifiera olika typer av svåra möten; att undersöka omsorgspersonalens strategier att hantera dessa svåra relationer samt att undersöka hur arbetsvillkor påverkar personalens strategier. Med stöd av copingteori och psykodynamisk teori om försvar analyserades 16 djupintervjuer med omsorgsgivare inom äldre- och handikappomsorgen. Nio olika typer av svåra möten beskrivs, liksom konstruktiva och icke-konstruktiva strategier i de svåra mötena. De icke-konstruktiva strategierna innebär allvarliga konsekvenser för kvaliteten i arbete och omsorg eftersom de bl.a. syftar till att minska kontakt, känslor och ansvar i relation till klienterna. De konstruktiva strategierna syftar till att förändra det svåra mötet så att omsorgsgivaren kan finnas kvar i mötet och hålla ansvaret levande. Förändringarna kan gälla mötets mening och förståelse liksom mötets villkor och förutsättningar. Avslutningsvis diskuteras de arbetsvillkor som möjliggör konstruktiva strategier.
- Published
- 2002
13. Gränser i omsorgsarbetet. En studie om arbetets innehåll, villkor och kvalitet
- Author
-
Astvik, Wanja, Bejerot, Eva, and Petterson, Inga-Lill
- Subjects
Social Sciences ,Samhällsvetenskap - Published
- 2001
14. Specialister eller generalister : Arbetsvillkor och omsorgskvalitet i hemtjänst- och boendestödsverksamhet
- Author
-
Astvik, Wanja and Aronsson, Gunnar
- Abstract
Home care workers as specialists or generalists : Quality in work and care The study concerns the psychiatric reform and different solutions to organize home care for this client group. The aim of the study was to examine work content and to compare working conditions and care quality between work groups specialized on clients with a psychiatric diagnosis with groups working with a heterogeneous client group (old, young with a wide variety of disablement, including psychiatric disablement). Ten work groups from three municipalities were investigated by qualitative methodologies. The results identify three areas of work content: 1) Work areas focused on basic everyday needs : service and caregiving; 2) Medical care and physiotherapy; 3) Work areas aiming for client's independence social education. Analysis of the combination of work areas and client group led to a fourfold table categorization of the work groups as client specialized versus non specialized and task specialized versus non specialized. The best balance between work conditions and care quality were found in the organizational model that combine client specialization with a generalist competence in tasks. The study describes the emotional and intellectual demands of care work and underlines the significance of a professional support. Keywords: Home care work, work-conditions, work-organization, care quality, professionalization, specialization, stress, support, psychiatric reform. Syftet med denna studie var dels att undersöka omsorgsarbetets innehåll i hemtjänst- och boendestödverksamhet, dels att jämföra olika organisatoriska modeller både när det gäller arbetsvillkor och omsorgskvalitet. Från tre kommuner undersöktes med kvalitativ metodik 10 arbetsgrupper som representerade specialisering resp. icke-specialisering på psykiatriska klienter. Resultaten identifierar tre breda klientrelaterade arbetsområden : 1) att ersätta eller komplettera klienternas bristande förmågor och sociala resurser, 2) sjukvård och fysiskt rehabilitering, 3) stöd och utveckling av klienternas egna resurser. Jämförelser mellan gruppernas arbetsinnehåll visade att grupperna även kunde kategoriseras som specialiserade/icke-specialiserade vad gäller arbetsuppgifter. Analys av de fyra kombinationerna tyder på olika konsekvenser för omsorgskvalitet och personalens arbetsvillkor. Den modell som bäst balanserar god omsorgskvalitet och bra arbetsvillkor är klientspecialisering med generalistkompetens i uppgifter. Studien pekar på komplexiteten i omsorgsarbete och poängterar vikten av stöd för professionellt utövande och utveckling.
- Published
- 2000
Catalog
Discovery Service for Jio Institute Digital Library
For full access to our library's resources, please sign in.