Search

Denna undersökning har som syfte att bidra till ökad förståelse av astronomiundervisningensplats i den Svenska gymnasieskolan. Huvudmålet med undersökningen har varit att söka svarpå de fyra följande forskningsfrågorna: Vilken plats får astronomin i undervisningen?, Inkluderarlärarna elevernas astronomikunskaper när de sätter slutbetyg i kursen?, Skiljer det sigmycket mellan olika lärares undervisning? och Upplever lärarna några särskilda svårigheter medatt undervisa i astronomi?. Studien har även haft ett bisyfte att genomföra en översättning avdiagnostestet ADT 2.0 från engelska till svenska. Detta för att möjliggöra en användning försvenska gymnasielärare. Som metod valdes en webbaserad enkätstudie att utföras. Totalt settdeltog 23 ämneslärare i fysik, varav 20 deltagande svarade på enkäten och tre respondenterdeltog i förberedande intervjuer. Antalet deltagande är inte tillräckligt för att någon slutsatsska kunna ställas gällande undervisningen i de svenska gymnasieskolorna, men resultatet följer ilinje med tidigare undersökningar. Resultatet indikerar att astronomin får en undanskymd rolldär merparten av deltagarna ägnar 1 till 6 lektioner på området. 52 procent av lärarna vägerinte in elevernas astronomikunskaper i slutbetyget. Gällande lärarnas egna svårigheter med attundervisa astronomi anger 30 procent att de känner sig ha förlite kunskaper inom ämnet. The purpose of this study is to contribute to the knowledge of the astronomy education inSwedish upper secondary schools. The main goal of the study is to find answers on the followingfour questions: What position is given to the astronomy in Swedish upper secondary education?,Is the students’ knowledge of astronomy accounted for when the teachers are setting the grades?,Does the astronomy teaching vary a lot between different teachers? and Do teachers experienceany difficulties with teaching astronomy? The study has a second goal of translating the AstronomyDiagnostic Test ADT 2.0 from English to Swedish. To collect the data from teachers inSwedish high schools, participating teachers answered a web-based survey. In total, 23 physicsteachers participated in the study, of which 20 teachers completed the survey and 3 teacherswere interviewed. The number of participants is not enough to make a generalising conclusionsabout astronomy education in Swedish upper secondary schools. However the findings are inagreement with previous studies. I found that astronomy gets a small role in the education,where most of the teachers dedicate just 1 to 6 lessons to astronomy. 52 percent of the teachersdo not account for the student knowledge in astronomy when grading the course. When it comesto the teachers own experienced difficulties, 30 percent of the participants specify that they feelthat they have too little knowledge in astronomy.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

Astronomiundervisning är del av dagens gymnasiefysik. Studier av svenska elevers uppfattning om fysik visar att de ofta tycker att det är ett svårt, tråkigt och irrelevant ämne. Syftet med denna studie är att, genom intervjuer av verksamma gymnasielärare, utöka förståelsen för hur undervisningen av astronomi går till idag samt hur den skulle kunna utvecklas. Studien kommer fram till att astronomi har en undanskymd roll av fysikundervisningen och ofta genomförs med lärarcentrerade lektioner, föreläsningar och inspelade dokumentärer. Det motiveras med att brist på utrustning gör att laborationer, i form av observationer, inte kan göras samt att astronomi sällan kommer upp på slutproven. Resultatet av studien och författarens egna erfarenheter säger däremot att det utan tvekan är möjligt att ha en elevaktiv astronomiundervisning samt att det kan hjälpa eleverna att greppa universums ofantliga storlek.

Studier visar att Sveriges elever tycker att fysik är tråkigt, irrelevant och man förstår inte användningen för den. Samtidigt visar undersökningar att astronomi av elever ses som synnerligen intressant. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i fysik undersöka hur de ser på astronomins del i sin undervisning. Studien kommer fram till att det råder skillnad i hur olika lärare ser på astronomin, men samtliga menar att astronomin är mindre viktigt i förhållande till andra områden av fysiken; områden som anses vara mer traditionella. Man motiverar det utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen, att det är upp till läraren själv att avgöra var man vill lägga huvudfokus, men också att vissa delar av fysiken är till större nytta för eleverna att ha med sig för fortsatta studier. Konklusionen av detta är att det möjligtvis finns ett behov att dels fortbilda lärare i de föränderliga delarna av fysiken, men också ett behov av att låta läroplanen i större utsträckning ligga till grund för skolornas undervisning. Ämnesgranskare: Emma Johansson

This project highlights various methods used to detect the elongated elemental particle neutrino. It is especially focused on the IceCube observatory, which uses Cherenkov light to detect these particles. Neutrino is an importnant building block in astrophysics and particle physics research as this particle can travel from great distances in time and space without interacting with matter. This means that high-energy neutrinos that are detected can orginate from strong explosions from outer space, even from explosions billion years ago, like Big Bang. This means that these particles carry a huge amount of information about the universe. The project also contains an experiment whose purpose is to demonstrate that with simple materials it is possible to detect particles that are not otherwise visible to the naked eye.

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar: 1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi? 2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser och program ges på distans via internet. I denna artikel diskuteras de möjligheter och begränsningar som jag anser finns med den undervisningsform som allt mer präglar undervisning vid universitet och högskolor, nationellt och internationellt; distansundervisning.

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Biografisk artikel om lundastudenten, läraren, astronomen och filmentreprenören Karl Oskar Krantz (1867-1933) som exempel på en tidig representant för entreprenörskap och livslångt lärande.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi. Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ”Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser”. För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor. Vi har även genomfört en sammanställning av faktaböcker, skönlitteratur, läromedel och internetsidor. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ metod som har legat till grund i utvecklingen av läromedlet. Av enkäten har vi fått resultatet att pedagogerna eftersöker läromedel som bland annat inne­håller praktiska övningar kopplat till Lgr 11 och kopieringsunderlag. Av inventeringen av lit­teratur har vi kommit fram till resultatet att det saknas ett läromedel inom Astronomi för grundskolans yngre åldrar samt att ett sådant läromedel som pedagogerna i enkäten eftersö­ker inte finns på marknaden. Läromedlet består av en lärarhandledning och en arbetsbok till eleverna. Lärarhandled­ningen är uppdelad efter rubrikerna saga, diskussionsfrågor, fakta och instruktioner till akti­viteter med tillhörande kopieringsunderlag. Arbetsboken är uppdelad i rubrikerna fakta, in­struktioner till aktiviteter och ordlista med svåra ord. Läromedlet bygger på metoderna: story­line, saga och högläsning. För att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper om rymden så an­vänds verktyg som experiment och diskussionsfrågor. Läromedlet riktar sig främst till lärare och elever i grundskolans tidigare år, årskurs 1 till 3, men är även tänkt att kunna anpassas till barn i förskoleklass. During our practical teacher training we became aware of children’s alternative conceptions in astronomy. We turned our faces towards science education literature and found evidence that children’s conceptions is not corresponding to scientific explanations. We also realized that there is a lack of Swedish teaching aids in astronomy for younger children (school year 1-3), therefore we have chosen to develop a teaching tool in astronomy. The teaching material is meant to be accessible and easy to use for teachers, as well as the teaching material shall meet one of the key requirements of Lgr 11 for grades 1-3 in science: "The earth, sun and moon movements relative to each other. Phases of the moon". (own translation) To find out what a good teaching aid is and get tips to our own, we made a survey at our part­ner schools. We also performed a compilation of nonfiction, fiction, educational materials and Internet sites. The material was then analyzed with the help of a qualitative method which then formed the basis of the development of the teaching aid. Our main results from the survey are that the educators are seeking teaching aids which includes practical exercises linked to Lgr 11and photocopiable documents. From the inventory of literature, we have come to the conclusion that there is no Swedish teaching aid in Astronomy for the younger children in primary school and that such teaching materials that the teachers in the questionnaire are asking fore can’t be found in today’s market. The teaching material consists of a teacher's guide and a workbook for students. The teach­er's guide is divided by the headlines: story, discussion topics, facts and instructions for ac­tivities with photocopiable documents. Students’ workbook is divided into headings: facts, instructions for activities and a glossary. These teaching materials are based on the methods: storyline, story and reading aloud. For students to be able to make meaning of Space the teaching aid contains tool as experiments and discussion questions. The teaching material is primarily aimed at teachers and students in primary school, grades 1 to 3, but the teaching material is also intended to accommodate children in preschool.

Dagens studenter är mycket mer flexibla i sina studier än tidigare. Idag läser många studenter kurser på olika universitet och högskolor samtidigt. Detta är möjligt genom att många kurser ges på distans via internet. I denna artikel kommer jag att berätta lite om de erfarenheter som jag har efter att ha undervisat ca 10 år på distans.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick. Vår undersökning gjordes ur ett sociokulturellt perspektiv där språkets nyanser och användandet av artefakter som tankeredskap legat till grund för resultaten och vår tolkning. Det visade sig att flera barn hade en vetenskaplig bild av fenomenet men saknade begrepp för att synliggöra detta. Dessa barn kunde med hjälp av papper, pennor och sitt kroppsspråk förtydliga sina tankar.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen. Att alla elever utom två förbättrade sitt resultat efter att ha haft tillgång till serietidningen tyder på att eleverna har tagit till sig undervisningsmaterialets budskap och att utvärderingen av elevernas kunskaper visar det.

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation. Hur dessa objekt roterar ute i rymden varierade i svaren hos eleverna. Slutsatsen av detta arbete blir att elevernas föreställningar kring fenomenet dag och natt kan kopplas samman med de vetenskapliga förklaringarna samt att de hade förståelse för att olika objekt i rymden ständigt roterar på olika sätt. Children's conceptions are several about different natural phenomenon. One phenomenon that every child comes in contact with every day is the transition from day to night and vice versa. To be able to give children explanations about thing that happens and how they are connected to each other, it is important to listen to what conceptions they have and then explain on the basis from their conceptions. Individual semi constructed interviews have been made with pupils in 3rd grade to find out what conceptions they have. The results show that the pupils were certain that the sun, the moon, the earth and other planets are rotating out in space varied. The conclusion of this work is that the pupils conceptions about the phenomenon day and night can be connected with the scientific explanations and that they also had understanding about how different objects are rotating in space.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vårt solsystem stämmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I våra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjälp kan uppfatta i fråga om vad som rör sig eller ej. Hur påverkas eleverna av de dagliga uttryck som de får höra sedan de är mycket små, och har de en möjlighet att med skolans hjälp förändra dessa tankesätt? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av elever i skolår 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden är mellan de elever som inte har erhållit någon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnått de mål för fysik som skolverket har ställt upp. Eleverna som deltog i studien valdes slumpmässigt ur respektive klasser. De fick besvara 14 frågor, var och en för sig. De besvarade frågorna olika utförligt, vissa var mycket fåordiga. Ibland var jag tvungen att ställa följdfrågor, eftersom jag ville förstå eleverna på ett bra sätt. Resultatet av undersökningen visar att elevernas kunskaper inom området har en stor variation, även inom samma åldrar. Detta kan härledas till elevernas eget intresse av vårt solsystem. Den slutsats som jag har dragit av undersökningen är att det är viktigt att ta reda på vilka föreställningar som eleverna har inför arbetet med arbetsområdet. The purpose of this degree project is to find pupils´ understanding about the movements which occur in our solar system and compare them with the scientific facts we know about. In our daily life we refer to what we can see with the help from our eyes whether something moves or not. How do the pupils´ get affected by these daily expressions they hear from early ages, and do they have an opportunity with the help from the school to change these ways of thinking? The survey was carried out with help of qualitative interviews of pupils´ in class 1 and 5. This because to see how large the difference is between pupils´ who hasn’t received any education about the solar system and the pupils´ who are supposed to have reached the goals compiled by The National Agency for Education. The pupils´ who took part in this study were chosen by random from both classes. They answered to 14 questions, each and everyone on their own. They answered the questions with various details, some were very taciturn. Sometimes I had to ask resulting questions, since I wanted to understand the pupils´ properly. The result of the survey shows that the pupils´ knowledge within the area have a large variation, even within the same ages. This can be deduced to the interest of the pupils´ in our solar system. The conclusion I have maid from this survey are that it is important to find out which understandings the pupils´ have before the work with the subject area.