Search

Folkbildningsrådet har fått i uppdrag av regeringen att följa upp funktionshinderspolitiken 2021–2031 utifrån det nationella målet för detta politikområde. Analysen av studieförbundens arbete med deltagare med funktionsnedsättning, som redovisas i den här rapporten, kommer att utgöra en grund i detta uppdrag. Under 2019 rapporterade studieförbunden ungefär 200 000 deltagare med funktionsnedsättning uppdelade i cirka 100 000 deltagare i studiecirklar, cirka 75 000 deltagare i kulturprogram och cirka 30 000 deltagare i annan folkbildningsverksamhet. Under 2019 var det ungefär 90 000 kvinnor och 40 000 män med funktionsnedsättning som deltog i en studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet. Mellan 2019 och 2020 minskade studieförbundens deltagare med funktionsnedsättning med 46 procent på grund av pandemin. Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är de två studieförbund som har mest omfattande verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning och på grund av detta har de varit i fokus i studien. Studien visar på att de flesta deltagare blivit informerade om studieförbundens verksamheter av studieförbundens personal via boende, daglig verksamhet eller personlig kontakt. Ett fåtal deltagare har själva sökt information om studieförbundens verksamhet via deras hemsidor. De flesta deltagare berättar att de har blivit kontaktade direkt av personal vid studieförbunden och de som inte har blivit det önskar att det hade varit lättare att hitta information om kurser. Studien indikerar också att ABF:s och SV:s verksamhet har stort värde för deltagare med funktionsnedsättning. Deltagarna berättar att de är nöjda med sitt deltagande och belyser vikten av att vara en del av en gemenskap och att få utveckla olika kreativa intressen. Deltagarna pratar också om fördelen med att delta i anpassade kurser eftersom de i större utsträckning upplever att de får sina behov tillgodosedda i den cirkelformen. I studien förekommer exempel på hur studieförbunden upplever att resursfördelningssystemen påverkar verksamheten på olika sätt. Detta gäller främst kraven på att rapportera anpassningar som ligger till grund för tillgänglighetsbidraget. Samtidigt åläggs studieförbunden att organisera sin verksamhet inkluderande utifrån ett universellt perspektiv, så att det ska behövas så få individuella insatser som möjligt. ABF och SV beskriver också externa strukturella hinder för deltagare med funktionsnedsättning i form av problem med färdtjänst, otillräckliga resurser och svårighet att få tag på bland annat teckenspråkstolkar. Här diskuteras också svårigheten med att nå ut med information och rekrytera deltagare med funktionsnedsättning som inte är medlemmar i medlemsföreningar. Personalen nämner olika lösningar i form av ökad lokal närvaro samt utökad och utvecklad webbinformation liksom vikten av att samverka med medlemsföreningar och omgivande samhälle. Övriga studieförbund uppger att de vill utöka sin verksamhet riktad mot deltagare med funktionsnedsättning men att det saknas resurser och att förutsättningarna för att göra detta beror på hur samverkan med de lokala aktörerna ser ut. Denna samverkan kan se olika ut på olika platser i landet. Flera uppger också att de behöver mer kompetens om deltagare med funktionsnedsätting för att kunna utveckla verksamheten. I det fortsatta arbetet ser Folkbildningsrådet bland annat anledning att använda den utökade kunskapen som underlag vid bidragsöversynsarbetet samt vid kvalitetssäkring och eventuellt utveckling av statistiken.

I denna forskningsrapport presenteras en omfattande studie av hur lärare verksamma inom komvux olika skolformsdelar tolkar och tillämpar de läroplansanknutna styrdokumenten i sin undervisning. Med hjälp av läroplansteoretiska begrepp diskuteras resultat från en enkät som har besvarats av 1321 lärare och intervjuer som har genomförts med 63 lärare. Studien visar att de läroplansanknutna styrdokumenten utgör en ram som tolkas och tillämpas av lärare i relation till en rad andra ramar som exempelvis tid, elevsammansättning, läromedel, marknadsorganisering och fragmentisering. Sammantaget pekar resultaten på ett behov av en översyn av komvux styrdokument likväl som villkoren för lärarnas undervisning med syfte att få dem mer samstämmiga.

The aim of the study was to investigate correctional employees’ attitudes towards prisoners and correctional clients in relation to the employees’ own personality, as well as other factors, such as gender, age and years of employment. Using the big-five-inventory-10 and attitudes towards prisoners-scale to study 83 Swedish correctional employees, a correlation(r = 0.352, p = 0.001) was found between the personality trait agreeableness and a more positive attitude towards prisoners. It was also found that female correctional employees in general had a more positive attitude than males (Cohen’s d = 0.755, p < 0.001), and preliminary findings suggested that younger correctional employees might be more likely to hold either extremely positive or extremely negative views of prisoners, compared to older correctional employees.

I denna kunskapsöversikt har vi kartlagt och exemplifierat olika pedagogiska tillvägagångssätt, eller “verktyg”, som används för att uppnå historisk empati hos elever. Vi har huvudsakligen använt forskning som fokuserar på observationer av pedagogiska moment. Underlaget är hämtat från flera geografiska områden, samt de svenska förutsättningarna, dvs, skrivelser som utgör lärarprofessionens uppdrag under LGR11. I resultatdelen har vi sammanställt centrala punkter som identifierats för utvecklandet av historisk empati hos elever. Vi har även kort beaktat hur historisk empati har överförts från ett teoretiskt begrepp, till klassrumspraktiken. Detta då begreppet har flera olika etablerade tolkningar inom det akademiska fältet. Vårt material har vi funnit genom databaserna SwePub och ERC, samt relevanta ämnesdidaktiska verk och dokumentation från skolverket.

Fokus i denna rapport är att analysera och diskutera projektet ”En väg in – validering i Östergötland” med ett kvalitetsperspektiv. Detta handlar om hur projektet kan sägas ha lagt grunden för en valideringsverksamhet i regionens kommuner vilken kännetecknas av kvalitet, och vilka fortsatta möjligheter och utmaningar som finns efter projektets slut. Det aktuella projektet påbörjades 2018 och avslutas i februari 2020. Det var ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, med fyra delprojekt: Gemensam plattform/organisation för validering i Östergötland, Roller i valideringsprocessen, Information om validering till målgruppen samt Efterfrågestyrd validering. Projektet och dess delprojekt beskrivs kortfattat i rapporten. I rapporten ges även en kortfattad överblick över utvecklingen på valideringsområdet främst i Sverige, där det senaste steget var att Valideringsdelegationen 2015–2019 la fram sina förslag strax innan projektet avslutades. I förslagen ligger bland annat utökat ansvar för region och kommuner när det gäller kompetensförsörjning och validering. Analysen har främst utgått från en nordisk modell för kvalitet i validering, som omfattar organisations-, procedur- och bedömningsnivå. Modellen sätter individen i centrum och lyfter fram åtta faktorer av särskild betydelse för en valideringsverksamhet som maximerar individens möjlighet att visa sina relevanta kunskaper och kompetenser: Information, Förutsättningar, Dokumentation, Koordinering, Vägledning, Kartläggning, Bedömning och Uppföljning. Projektet har på flera sätt berört de olika faktorerna i kvalitetsmodellen, även om det inte har kunnat täcka in alla faktorer fullt ut. Det kan också ses som en form av uppföljning av tidigare verksamhet med validering i kommunerna, regionen och även landet i övrigt, och på så sätt har fler aspekter kunnat beröras än om utvecklingsarbetet hade startat från ett nolläge. Samtidigt har arbetet handlat om att lägga en grund för kommande valideringsverksamhet, och därför är inte alla aspekter av de mer verksamhetsnära kvalitetsfaktorerna lika relevanta inom ramen för projektet. Verksamheten i projektet har lagt grunden för ett valideringsarbete med kvalitet i Östergötland, men det krävs kontinuerlig utveckling för att utveckla kvaliteten även efter att ett riktat projekt har genomförts. I nuläget behöver kommunerna i regionen bygga vidare på det som projektet har åstadkommit, genom att stärka koordineringen sinsemellan och med regionen. Koordineringen behövs bland annat i vägledning och dokumentation. Inom de yrkes/ämnesområden som man väljer att satsa på just nu är det också viktigt att få till en bedömning med kvalitet – där man bedömer rätt saker på ett tillförlitligt sätt med en balans mellan flexibilitet och standardisering. På sikt blir det viktigt att stärka validering inom fler yrkes/ämnesområden, och att utveckla verksamheten i relation till alla kvalitetsfaktorer. Nu ligger den fortsatta utmaningen i att prioritera vad som ska göras och lägga fokus på rätt saker i olika steg – i en fortsättning som på kort sikt tar vid och tar vara på projektets resultat, och sedan på längre sikt utvecklar vidare med en valideringsverksamhet kännetecknad av hög kvalitet som mål. Denna rapport utgör rapportering av ett följeforskningsuppdrag inom ramen för projektet En väg in - validering i Östergötland.

Vårt ständigt ökande energibehov tillsammans med att de fossila bränslelagren sannolikt inte räcker länge till gör att nya och koldioxidneutrala energikällor är viktigare än någonsin. Kraftvärme producerad med biomassa är ett utmärkt alternativ för produktion av grön el och fjärrvärme för att värma våra hem. Idbäckens kraftvärmeverk i centrala Nyköping förser ca 95% av Nyköping med fjärrvärme via kraftvärmepannan panna 3 och de fastbränsleeldade hetvattenpannorna panna 1 och 2. Panna 3 eldas primärt med returträflis och panna 1 och 2 med skogsbränslen. Under en längre tid har panna 3 visat ett lägre utbyte från inköpt bränsle till producerad energi. Förväntat utbyte eller totalverkningsgrad ligger kring 85% exklusive. rökgaskondensering för denna typ av anläggning, det verkliga utbytet ligger kring 76-81% de senaste åren. Detta projekt utfördes på uppdrag av Vattenfall BU Heat Sweden i ett försök att kartlägga vart förlusterna uppstår och bestämma det teoretiska energiutbytet mellan inköptbränsle och producerad energi. Därför har verkningsgrad för panna 3 och tillhörande ångsystem utvärderats för att säkerställa att förlusterna inte uppstår på anläggningen. Efter detta har förluster som inte kan förklaras med pannans och ångsystemets verkningsgrad försökt kartläggas. Dessa förluster utanför anläggningen har misstänkts bero på nedbrytning av bränslet under lagring vilket orsakar förluster av torrsubstans och därav brännbart material. Pannans verkningsgrad har studerats under perioden Januari 2020 till och med Mars 2020 för att få en uppfattning om pannans prestanda den senaste tiden. Pannans verkningsgrad bestämdes till 88,2% under perioden, ångsystemets verkniningsgrad bestämdes till 95,3% under samma period. Kombinerat ger det en totalverkningsgrad på 84,0% vilket ligger i linje med det förväntade. Det teoretiska energiutbytet, vad kvoten mellan producerad energi och tillfört bränsle borde vara utifrån bestämda förluster ligger ca 2%-enheter högre på 86,1% under motsvarande period. Det saknas alltså flera %-enheter ner till det verkliga utbytet på 76-81%. Tre specifika driftfall har också studerats under låg, medel och hög last för att se när anläggningen är som mest effektiv. Utredningen visar att pannan och ångsystem är som mest effektiv vid hög last då trenden är att totalverkninggraden ökar med ökad last. De kvarstående förlusterna har inte kunnat kartläggas till fullo. En massbalans avseende aska in till, och ut från anläggningen har gjorts. En stor skillnad har noterats där aska ut från anläggningen är ca dubbelt så stor som den förväntade, vilket kan bero på att askhalten i inkommande bränsle är högre än vad bränsleanalyserna indikerar. Ett försök att kartlägga lagringsförluster har gjorts genom att jämföra inköpt bränsle med vad som faktiskt vägts in vid anläggningen där en viss skillnad har identifierats. Stora skillnader i enstaka bränsleleveranser gör det svårt att dra någon slutsats av detta men visar på osäkerheterna som finns kring bestämning av inköpt energi. En känslighetsanalys gjordes där det konstaterades att en felaktig bestämning av bränslets vikt utgör den känsligaste variabeln vid bestämning av det faktiska energiutbytet. En utökad provtagning har gjorts på ett bränsle som lagrats ca 7 veckor innan förbränning. Proverna visar på viss nedbrytning och försämring av bränslekvaliteten genom en ökad fukt- och askhalt samt att värmevärdet minskat under lagringen, vilket kan vara en del av orsaken till det låga utbytet de senaste åren. Fler provtagningar bör göras före och efter lagring av bränslet för att få ett större underlag till vad som händer med bränslet under lagring då detta inte är helt klarlagt för returträ. Detta tillsammans med att följa upp skillnaderna mellan köpt bränsle och invägt på Idbäcken så kan kanske det låga energiutbytet förklaras.

För att hålla sig uppdaterade och utveckla sitt ämneskunnande behöver yrkeslärare inom gymnasieskola och vuxenutbildning möjligheter till kompetensutveckling i nära kontakt med sina olika yrken och branscher. För dessa lärare är kompetensutveckling extra viktigt, eftersom kunskapsutvecklingen i många yrken går så snabbt. Även mer informellt nätverkande har stor betydelse, visar denna studie. Teachers’ development of subject knowledge – a study of vocational teachers’ competence development in their vocational subjects

Studien är fenomenografisk och beskriver 15 sakkunniga professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning i ett utomhuspedagogiskt sammanhang. Fem kvalitativt åtskilda kategorier uttrycker utfallsrummet, nämligen möjligheter att: upptäcka och utveckla platsrelaterade meningserbjudanden, utveckla en kroppslig, sinnlig relation till olika företeelser/fenomen, utveckla en personlig landskapsrelation, utveckla förtrogenhetskunskap samt utveckla en bredare förståelse för samhälle och miljö. I ett skolrelaterat sammanhang återfinns uppfattningar med fokus på meningserbjudanden och relationen till olika fenomen. Här uppfattas även platsen som betydelsefull för förståelse av samhälle, miljö och hållbar utveckling, liksom för att utveckla förtrogenhetskunskap. Det icke skolrelaterade sammanhanget de befann sig i på fritiden under barn och ungdomsåren, uppfattas som grunden till utvecklingen av en personlig landskapsrelation. Studien pekar på betydelsen av direkta autentiska platsrelaterade möten i utomhusmiljön.

I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning. I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär. Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden. Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten. Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras. QC 20220215

i detta kapitel diskuteras begreppen reell och formell kompetens och hur dessa är relaterade till varandra. Speciellt läggs fokus på hur den reella, faktiska, kompetens som utvecklas i olika sammanhang ges erkännande och värde på varierande sätt, och hur den reella kompetensen även kan ”omvandlas” till formell kompetens genom sådana processer som ofta kallas för validering. I detta sammanhang lyfts även begreppen bruksvärde och bytesvärde upp för att ringa in vad det är för slags värde som kunskap och kompetens har och tilldelas. Kompetensens värde relateras även till det som brukar betecknas kvalifikationer i arbetslivssammanhanget. Kapitlet tar därmed bland annat sin utgångspunkt i den modell för yrkeskunnande som Per-Erik Ellström beskrev 1992, och som fortfarande är värdefull för att förstå värdet av reell och formell kompetens.

Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

Instruktionen har tagits fram i samarbete mellan SLU, Länsstyrelsen i Örebro län och Riksantikvarieämbetet. Följande personer har bidragit till innehållet: Johan Wretenberg, Anders Glimskär, Karin Terä, Aina Pihlgren, Erik Cronvall, Per Andersson, Marcus Strandberg, Helena Rygne, Cissela Génetay, Maria Adolfsson och Tomas Gustafson.Redaktörer: Per Andersson och Anders Glimskär. Remiil, Regioal miljöövervakning i landskapsrutor

Den här rapporten kartlägger folkhögskollärares arbete, tidsanvändning, kompetens och kompetensbehov. Syftet är att ge en bild av folkhögskolans lärare utifrån dessa aspekter, och på så sätt kunna beskriva folkhögskollärarna som profession. Syftet är också att visa vilka uppgifter som ingår i lärarnas arbete samt hur de ser på och hanterar dessa uppgifter.

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser att utföra miljöövervakning med utökad metodik för myrar, gräsmarker och småbiotoper samordnat med NILS stickprov av landskapsrutor, inom ramen för tre gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning. De projekt som ingår samlas ibland under det gemensamma arbetsnamnet ”LillNILS”. Årsrapporten avser de löpande uppdrag med datainsamling som påbörjades 2009. I anslutning till dessa projekt finns också utvecklingsprojekt, som dock redovisas separat.Följande gemensamma delprogram ingår för programperioden 2009-2014: Småbiotoper i jordbrukslandskapet (via NILS) Gräsmarker i jordbrukslandskapet (via NILS) Vegetation och exploatering i myrar (via NILS) Remiil, Regional Miljöövervakning

This report is about validation, or recognition/accreditation of prior learning, in the Nordic countries – Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The aim of the report is to analyse cases of validation practice in the Nordic countries in relation to a number of central concepts (see below), and to present a review of Nordic research on validation. The review of research shows that validation research has mainly been conducted in Sweden, with a few additional examples from the other Nordic countries. This research has applied varying theoretical perspectives to interpret different aspects of the validation process. Theories on learning, governing, communication, gender, organising, and validity, have been used to develop the understanding of validation. Considering the efforts made for developing validation in practice, further development could be expected also when it comes to research. This could contribute further to understanding and development of Nordic validation practice and conditions for lifelong learning. The cases from validation practice in the Nordic countries have been selected to cover both cases of validation targeting specific groups, and cases relating to flexibility in working life. The central concepts that have been the starting point in the analysis are inclusion, mobility, flexibility, empowerment, and employability. The result shows good examples of validation that empower and include specific target groups, such as immigrants, prisoners, unskilled, and persons with reading and writing problems, in working life. This is often implemented by improving their formal educational level, and thereby their employability. The cases further show that initiatives to improve mobility and flexibility are taken both in the private sector, e.g. banking, finance, and industry, and in the public sector, e.g. among paramedics and mail staff. However, there are also problems on a societal level, e.g. related to structural economic aspects, and on an individual level, e.g. resistance and suspicion in relation to the educational system, and difficulties in communication, problems that could be barriers in the development of the validation practice. Syftet med denna rapport är dels att analysera exempel på valideringsverksamhet inom Norden i relation till ett antal i sammanhanget centrala begrepp, dels att synliggöra den forskning som bedrivits inom valideringsområdet i de nordiska länderna. Forskningsöversikten visar att det främst är i Sverige som forskning bedrivits med fokus på validering. Forskningen har använt varierande teoretiska perspektiv för att belysa olika aspekter av valideringsprocessen. Teorier om lärande, styrning, kommunikation, genus, organisering och validitet har använts för att öka förståelsen för validering som företeelse. Exemplen på valideringsverksamhet i de nordiska länderna är utvalda för att de berör dels särskilda målgrupper, dels flexibilitet i arbetslivet. De centrala begrepp som tagits som utgångspunkt i analysen är inkludering, rörlighet, flexibilitet, ”empowerment” samt anställningsbarhet. Resultatet visar goda exempel på att valideringsverksamhet genomförs för att stärka och inkludera speciellt utsatta grupper, som invandrare, interner, individer med låg utbildningsnivå och individer med läs- och skrivsvårigheter, i arbetslivet. Oftast sker detta genom att höja deras utbildningsnivå och därmed deras anställningsbarhet. Exemplen visar också att det görs insatser för att öka rörlighet och flexibilitet inom yrken i både privat sektor, exempelvis, anställda inom bank och finans och metallarbetare med kompetens inom skärteknik, och offentlig sektor, exempelvis ambulanspersonal och postanställda. Det visar sig dock att det finns problem på samhällsnivå, exempelvis strukturella problem relaterade till ekonomiska aspekter, och på individnivå, exempelvis motstånd och misstänksamhet mot utbildningssystemet samt kommunikationssvårigheter, som utgör hinder för valideringsverksamheten.

Syftet med denna studie är att med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) finna ett område i närheten av Borensberg tätort som är lämplig för utökning av tomter för friliggande enfamiljshus. Inom det valda området ska sedan ett vägnät tas fram för trafikförsörjning. Vägnätet ska dras där lutningen är som lägst, binda samman det befintliga vägnätet och ge ett bra relationstal baserat på antal meter ny väg per antal nya tomter. Borensberg är en boendeort med ett ökande antal invånare. Därför har Motala kommun i en översiktsplan fastställt att det minst ska finnas tio byggnadsklara tomter för fristående villor i beredskap för försäljning varje år och även tomter för flerbostadshus med ett genomsnitt av fem lägenheter per år. Data som har använts för att genomföra analysen består av ortofoton, digital höjdmodell, ArcGIS data i vektorformat och egenhändigt tagna digitala fotografier. För att hitta ett lämpligt område användes sex restriktionskriterier och två ickerestriktionskriterier. För att konstruera ett vägnät med en så låg lutning som möjligt användes funktioner i spatial analysis tool i ArcMap. Resultatet visar att det, utifrån de angivna kriterierna, finns områden lämpliga för en utökning av samhället. Det ger även två alternativ för nytt vägnät för det utvalda området, planeringsområdet. Vad som dock kan sägas är att det är svårt att hålla vägnätet under de givna lutningskriterierna med de förhållanden som landskapet erbjuder. Kriteriet där tomtmark inte får överstiga 25 grader utgör inte några hinder. Hela området kan anläggas med tomter.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen. Eleverna uttrycker exempelvis att de tycker att ämnet är roligt men det saknas vidare reflektion utifrån den egna upplevelsen. Även om det bara är ett fåtal som anser att de inte tar med sig någon som helst kunskap från idrott och hälsa A så har nästintill alla stora problem att resonera kring det egna lärandet. Det framkommer att det är viktigare att vara fysisk aktiv än det är att belysa lärandeprocessen genom exempelvis diskussion. Vår studie påvisar även att flertalet elever inte får den helhetsuppfattning som krävs för att individen skall ha möjligheten att utveckla kroppslig kompetens. Fysisk aktivitet står i centrum och eleverna ges inte möjligheten att koppla samman ämnets olika moment till en sammanhängande helhet. Ämnet delas upp i teori och praktik vilket blir problematiskt då eleverna tycks ha svårigheter att koppla de teoretiska begreppen till de praktiska momenten. Vid de praktiska momenten ligger fokus på aktivitet, inställning och engagemang. Detta innebär att den reflektion som krävs för kroppslig kompetens uteblir eftersom den fysiska aktiviteten blir det centrala i undervisningen. Eleverna koncentrerar sig således på att vara aktiva genom rörelse, engagemang och rätt inställning vilket innebär att undervisningen koncentrerar på ett görande istället för ett reflekterande lärande. Att eleven ska vara fysiskt aktiv värdesätts högt av eleverna vilket resulterar i att den reflektion som är nödvändig för kroppslig kompetens uteblir. The purpose of this paper is to illuminate how students in an upper secondary school concept learning within the course Physical Education and Health A. The theoretical view that we use is to examine the learning from the viewpoints of physical activity and physical literacy. We have used a qualitative method, as we have interviewed 17 students from an upper secondary school in southern Sweden. The result shows that the students in our survey do not get the opportunity to reflect, discuss and formulate themselves around their own learning processes. For instance, the students express that the subject is “fun”, however, further reflection based on personal experience is lacking. Even though only a few students explicitly state that they do not acquire any knowledge from the course Physical Education and Health A (PEH), almost all students have major problems reflecting upon their own learning verbally. This indicates that the students have not had the opportunity to pause and reflect during their own learning process. We find that it seems students deem it more important to be physically active than it is to highlight the learning process through discussion. On this basis, we believe that students do not get the chance to develop physical literacy because this is breached as physical activity is valued higher. Our study also shows that students lack the complete picture needed to ensure that individuals have the opportunity to develop physical literacy. Physical activity is at the center of attention and the students are unable to link together the essential parts of different elements into a coherent whole. The course is divided into theory and practice, which becomes problematic when students seem to have difficulty linking the theoretical concepts to the practical parts. Regarding the practical parts, the focus is on activity, attitude and commitment. This means that the reflection required for physical literacy fails because the physical activity becomes the focus of teaching. Students concentrate on being active with commitment and the right attitude instead of reflectively learning. In conclusion, it seems that being physically active is highly valued by the students at the cost of the individual’s own personal reflection that is necessary to develop physical literacy.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger. Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen. De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 – 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år. Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den. När patienterna väl har klarat sig över den tröskeln går resten av processen smidigt för de flesta, även om det förekommer undantag från den regeln. Personalen som arbetar på kliniken var till en början väldigt skeptiska till terminalernas intåg, men under utvärderingsperioderna upptäcktes flera fördelar jämfört med en traditionell reception. En del av uppgifterna som utförs i receptionen kan i dagsläget inte utföras av en terminal. Terminalerna kan därför inte ersätta receptionen, utan snarare fungera som ett komplement och en avlastning.

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.

Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.

De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst. Poliser och poliselever från Umeå har besvarat en enkät. Svaren har varit olika vilket har gett intressanta resultat som t ex har ca 96 % av 83 svarande tyckt att de har fått en otillräcklig utbildning om polisens skyddsväst. Elisabeth Åström, studierektor vid polisutbildningen, Umeå säger att det finns ingenting i studieplanen runt detta ämne. Vi skriver detta arbete tycker att den enskilde polisen bättre kan bestämma vilka situationer han/hon ska utsätta sig för med rätt kunskap om skyddsvästen. Därför föreslår vi att det läggs in en eller två timmar teoretisk utbildning i detta ämne.

Bakgrund Inom de investmentbanker som idag erbjuder heltäckande tjänster inom värdepappershandel och företagsrelaterade finanstjänster uppstår konflikter som grundar sig på vems intresse som kommer i första hand. I denna process har finansanalytikern en central roll där det finns en risk att hamna i en intressekonflikt med corporate finance avdelningen. Finansanalytikerns oberoende är viktigt då analyserna har påverkan på kursbildningen på värdepappersmarknaden. Syfte Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur ett antal svenska investmentbanker arbetar för att främja finansanalytikerns oberoende i sin yrkesroll. För att tydliggöra oberoendet kommer intressekonflikten mellan analysavdelningen och corporate finance avdelningen att beskrivas då problematiken kring finansanalytikerns oberoende här är som tydligast. Metod En kvalitativ ansats har valt för att uppfylla uppsatsens syfte. Tre personliga djupintervjuer genomfördes med investmentbanker och Finansinspektionen. Ytterligare en telefonintervju genomfördes med ett analyshus som marknadsför sig som oberoende. Detta gav sammanlagt tre olika perspektiv på problemet. Slutsats Investmentbankerna främjar finansanalytikerns oberoende genom att skapa förutsättningar för att denne ska kunna ha en hög integritet i sin yrkesroll. Dessa förutsättningar skapas genom att följa lagen och de rekommendationer som Finansinspektionen ger. Tillsammans med interna regler och incitament stärks finansanalytikerns oberoende gentemot corporate finance avdelningen. Background Within today’s full-service investment banks conflicts of interest related to who’s interest that comes first appears. Within this process the equity researcher has a fundamental profession and is exposed to conflicts of interest mainly towards the corporate finance department. The equity researcher’s independence is of importance since the analyses have impact on the determination of prices on the securities market. Purpose The purpose of this bachelor thesis is to describe how a number of Swedish investment banks operate to promote independence in the equity researcher’s profession. To describe the independence, conflicts of interest between the equity research department and the corporate finance department will be described. This situation chosen because of the problematic situation concerning the equity researcher’s independence that appears. Method A qualitative approach has been chosen to fulfil the purpose of the bachelor thesis. Three personal in-depth interviews have been conducted with investment banks as well as the Swedish Financial Supervisory Authority. One additional telephone interview was conducted with a company promoting itself as an independent equity researcher. This together gave us three different perspectives of the problem. Conclusion The investment banks promote the equity researcher’s independence by creating conditions to maintain a high integrity in their profession. These conditions are created by following the law and the recommendations given by the Swedish Financial Supervisory Authority. Together with internal rules and incentives, the equity researcher’s independence towards corporate finance will strengthen.

Pedagogik betraktas som en nyckelfaktor för hur kommunikation utvecklas i online utbildning. Det är emellertid inte bara pedagogik som är av betydelse för interaktions- och kommunikationsmönster. IT-systemen, t.ex. lärplattformar, strukturerar informationen på olika sätt (se t.ex. Kear 2001; Lövheim, 2002) och flera kommunikationskanaler kan också upprätthålla och öka kommunikationen bland studenter (Haythornthwaite et al., 2000). Utgångspunkt för pedagogiska institutionens utveckling av IT-stöd i utbildning bygger på en kombination av ett pedagogiskt förhållningssätt och nya moderna tekniska lösningar. Utifrån den utgångspunkten utvecklas modeller för IT-stöd, som kombinerar och pedagogiska och tekniska aspekter, i både campus- och distansutbildning. Institutionens senaste projekt är ledarskaps- och coachingprogrammet som är en 80-poängs distansutbildning under 3,5 år. Programmet sker i samarbete med flera idrottsförbund. En av ambitionerna med programmet är att försöka utveckla former för IKT-stödd undervisning mot idrottsområdet. T.ex. inom områden som av tradition starkt varit knutna till campus som t.ex. metodikundervisning. En viktig del i projektet är att skapa modeller och riktlinjer för utveckling av flexibla studentanpassade IKT-baserade lärmiljöer, där t.ex teknik som streaming, podcasting, synkrona möten, nätbaserad examination mm. byggs in som, naturliga kursverktyg. Utgångspunkten för den IT-pedagogiska basen i programmet bygger vidare på resultat från tidigare projekt inom pedagogiska institutionen. Dessa projekt är videoanvändning inom VFU för reflektion och diskussion (se t.ex. Söderström et al, 2004) och United Network for Educational Technology (UniNet). I samband med att utbildningen genomförs pågår ett forskningsprojekt om det IT-stödda lärandet inom ledarskaps- och coachingprogrammet. Utgångspunkten för ledarskaps och coachingprogrammet har handlat om att (se t.ex. Davies, 2002; Tolmie & Boyle, 2000): • Ge stöd och support (guider, webbaserade instruktioner mm) • Skapa meningsfulla och stimulerande uppgifter • Som lärare vara synlig • Stimulera samarbete och kollaboration Utbildningens virtuella lärmiljö (Open Source plattform) underlättar för att praktiskt, reflektivt och i interaktion med lärare och andra studenter förena teori och praktik. Miljön stödjer olika typer av digitalt material. T.ex. via synkrona (direkta) möten streamade föreläsningar, ljudfiler, forum för återkoppling och diskussion. Lärmiljön som används bygger på forskning runt lärgemenskaper där ljud och video har stor betydelse och textkommunikationen medvetet tonats ner. Utbildningen är åtkomlig via olika teknologier som mobiltelefoni (wap) och via www och stödjer ljud, bild och text. Programmets ca 60 studenter är för närvarande inne på sitt tredje moment. Vi kan konstatera att vi haft minimala teknikproblem vilket borgar för att vi kan fokusera resurserna mot pedagogiska och innehållsliga frågor. De data som samlats in inom ramen för forskningen om gemenskaper kommer att analyseras under 2006.

Validerat; 20101217 (root)

Trafikundervisningen är integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna är och om det fungerar. Studiens syfte är att klargöra årskurs 6 kunskapsnivå om trafikfrågor och om vi kan förbättra denna nivå genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos åk 6 med hjälp av en enkät, utformad från polisutbildningen och NTF’s material. Enkäten görs av två grupper. Den ena har fått utbildning av oss i 80 minuter medan den andra gruppen gör enkäten utan vår utbildning. Skillnaderna är tydligt mätbara och det finns även en del skillnader mellan könen. Vi ser en ökning av mätbara resultat som ligger mellan 15-20% men det finns avvikelser mellan könen som är noterbara. Polisen behövs i skolan inte minst för att göra den första kontakten för eleverna till en positiv upplevelse. Vi ser även att skillnaderna mellan könen uppvisar mönster som tyder på att flickor tagit åt sig av pojkarnas beteende i klassrummet och i provskrivning.

The overall aim with this dissertation is to contribute to a deeper knowledge of three interwoven problem complexes. First, the aim is to analyse the functions of the press in society, in this context with a particular focus on the provincial press. Second, special attention is given to the significance of regional patterns of values for the potential of the newspapers to function. Third, the dissertation deals with the difficult and complex questions of the conditions for the public discourse. The primary aim is to analyse in detail what can be expressed in a particular environment at a particular time. The area investigated is the county of Kronoberg in the period 1880-1910. The empirical basis for the dissertation consists of in-depth studies of some attempts to establish newspapers in the county, along with a number of thematic studies. On the basis of previous research a number of functions of the press has been identified: information, politics, economy, education, entertainment and identity. The thematic studies of this dissertation reveals the context-bound relationship between the various functions. All the studies conducted here shows clearly that the occurrence of specific regional patterns of values was of great significance for the actions of the newspapers. All the newspapers studied recognize the existence of a shared foundation of values in the region. Some of the newspapers supported the ideals, others tried to combat them. None of them tried to deny that they existed or that they were significant. With Jürgen Habermas' model of public discourse as a starting-point and with the aid of four key terms - public sphere, accessibility, critique and discursive tone - I have systematically tried to capture the significance of the press for the conditions in which the public discourse is carried on.

Luftstridskrafter har spelat en betydande roll i senare tiders Peace Support Operations (PSO). Obemannade flygande system har varit en del av dessa insatser, hur kommer rollfördelningen att vara i framtiden? Syftet med uppsatsen är att undersöka och göra en bedömning avseende hur obemannade flygsystem kan utnyttjas och ha en roll i framtida Peace Suport Operations. Litteratur- och dokumentstudier, föreläsningar och intervjuer ligger som faktabakgrund för bedömningen av hur en framtida PSO kan se ut samt vilken roll obemannade flygsystem kan ha i en framtida Peace Suport Operation. Jämförelse har skett mellan bemannade och obemannade flygande system varvid fördelar och nackdelar har belysts. Resultatet av studien är att obemannade flygande system bör kunna få en betydande roll i framtida Peace Suport Operations främst avseende underrättelseinhämtning och uppgifter där vapenleverans inte är huvuduppgiften. Obemannade flygande farkoster med stridsuppgift (UCAV) har däremot betydande hinder som måste övervinnas innan dessa kan få en viktig roll i framtida PSO. Det är inte uteslutet att UCAV efter en tids utveckling kan få en viktig roll i en framtida PSO främst inom uppgifter som karaktäriseras av stor risktagning, krav på lång uthållighet eller uppträdande i ohälsosam miljö. Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

This dissertation is focussing on students’ experiences of assessments, which means that the assessments are related to studying. The assessments particularly investigated are the main types of assessments used in the application and selection for higher education in Sweden – the grading in schools on secondary level, and the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). The literature review is an analysis of previous knowledge, resulting in a model of orientations to studying. The empirical investigation consists of interviews with 100 students in upper secondary school, municipal adult education and folk high schools. The interviews are analysed with a phenomenographic approach, and the analysis results in categories describing ways of experiencing what it means to study, ways of experiencing the grades, and the SweSAT. In addition to this, the analysis gives a description of relations between components within categories, relations between categories, and relations between phenomena. The main patterns in the students’ experiences of the assessments are the following: The different categories, describing the experiences of the assessments per se, are focussing on assessment of performance, assessment of personal qualities (including developed knowledge), or uncertainty in relation to the assessment. There are four main aspects of the students’ experiences of the value of assessments, i.e., the relation to future plans, the relation to the student’s personal context, the possibility to influence your result, and the relation to other assessments used in the selection. The final result of the empirical investigation is a reconstructed model of five orientations to studying, where the empirical results are integrated with previous knowledge. The five categories are the knowledge orientation, the duty orientation, the participation orientation, the qualification orientation, and the resistance orientation. These orientations are also described as adaptive and/or non-adaptive in relation to the demands of the education. A further analysis in relation to three social science perspectives shows how assessments can contribute to the colonization of the educational lifeworld, how assessments can be seen as instruments of discipline, and how assessments can be seen as disembedding mechanisms.

Denna förteckning över lokalt framställda specialkataloger i svenska kommunbibliotek har gjorts i syfte att kartlägga och sprida kännedom om dessa användbara informationskällor. Förteckningen omfattar landets samtliga kommunala bibliotek och redovisar kataloger på såväl vuxen- som barnavdelningar.