Search

Frågeställning: Hur har ledarens kommunikation förändrats under Covid-19 och det ökade distansarbete? På vilket sätt har den förändring som skett av Covid-19-pandemin påverkat ledarskapet? Syfte: Studiens syfte är att undersöka om ledarens kommunikation har förändrats vid distansarbete under och efter Covid-19-pandemin. Studien strävar efter en bredare förståelse för vilka möjligheter och utmaningar ledaren bemöter med sitt ledarskap när kommunikationen endast sker via digitala verktyg. Metod: Kvalitativ metod med intervju av sju ledare. Materialet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikationen har förändrats genom att ledare behöver implementera nya sätt att leda. Det visar hur kommunikationen har olika förmågor att fungera digitalt vid olika tillfällen och att bilda nya relationer digitalt är svårare. Det visar också hur Covid-19-pandemin har skyndat på den tekniska utvecklingen och implementerings hastigheten. Det visar också att det finns möjligheter för hybrid arbete där vissa delar av kommunikationen kan ske digitalt Research questions: How has the leader's communication changed during Covid-19 and the increased telework? In what way has the change that has taken place in the Covid-19 pandemic affected leadership? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the leader's communication has changed during teleworking during and after the Covid-19-pandemic. The study strives for a broader understanding of the opportunities and challenges managers/leaders face with their leadership when communication only takes place via digital tools. Method: Qualitative method with an interview of seven leaders. The material was analyzed by a thematic analysis method. Conclusion: The results show how communication has changed as leaders need to implement new ways of leading. It shows how communication has different abilities to function digitally at different times and to form new relationships digitally is more difficult. It also shows how the Covid-19-pandemic has accelerated technological development and the speed of implementation. It also shows that there are opportunities for hybrid work where certain parts of the communication can take place digitally.

Bakgrund: Stroke är ett allvarligt medicinskt tillstånd där syretillförsel i hjärnan är hämmad på grund av blodpropp eller blödningar i hjärnan. Utöver funktionsnedsättningar som sjukdomen medför som rörelsebegräsningar, minnesförlust, förlamningar och kognitiva svårigheter upplever också patienter med stroke psykiska påfrestningar som depression, ångest, oro och känsla av uppgivenhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: I resultat framkom två teman och sex tillhörande subteman där sjuksköterskors upplevelser av att stödja patienters återhämtning efter stroke belystes. I första temat: Organisatoriska förutsättningar med tillhörande subteman, mer kunskap behövs, att ha mer tid och att samarbeta i teamet. I andra temat: förutsättningar i vårdande med tillhörande subteman kommunikation betydelse, relation med patienter och relation med anhöriga. Slutsats: Tid respektive kunskapsbrist leder till hinder som gör att sjuksköterskor upplever begränsningar i deras arbete att stödja återhämtning på patienter med stroke. För att motverka dessa hinder och minska sjukdomens negativa påverkan behöver patienter mer tid och tydliga mål för snabbare återhämtning.

Background: The number of patients per nursing staff and skill mix (the percentage of registered nurse) among nursing staff have an impact on the working environment, effects quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study was to map the number of patients per nursing staff during a 24-hour period and to describe skill mix among nursing staff at emergency departments in medium-sized hospitals in Sweden. Method: This study is a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. Thirty medium-sized Swedish emergency departments participated in this study. Result: The number of patients per registered nurse varied between 0,0-11,0 patients (mean=3,3) during a 24-hour period. The number of patients per licensed practical nurse varied between 0,0-17,2 (mean=4,7). The average skill mix was 58,1% registered nurses and 41,9% licensed practical nurses for 24 hours. Conclusion: The staffing of nurses does not follow the patient flow, which results in a higher number of patients per nursing staff between 11:00 am and 11:59 pm. Further studies are needed to optimize the staffing of nurses, which can lead to an improved working environment for nurses, an improved quality of care and an increased patient safety. Bakgrund: Antal patienter per omvårdnadspersonal och skill mix (andel sjuksköterskor i procent) bland omvårdnadspersonal har en inverkan på arbetsmiljö, vårdkvalitet samt patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga antalet patienter per omvårdnadspersonal under en 24-timmarsperiod samt att beskriva skill mix bland omvårdnadspersonalen vid akutmottagningar på mellanstora sjukhus i Sverige. Metod: Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Trettio mellanstora svenska akutmottagningar deltog i studien. Resultat: Antalet patienter per sjuksköterska varierade mellan 0,0–11,0 patienter (medel= 3,3) under en 24-timmarsperiod. Antalet patienter per undersköterska varierade mellan 0,0–17,2 patienter (medel= 4,7). Skill mix var i genomsnitt 58,1% sjuksköterskor och 41,9% undersköterskor under 24 timmar. Slutsats: Bemanning av omvårdnadspersonal följer inte söktrycket/patientflödet, vilket resulterar i ett högre antal patienter per omvårdnadspersonal mellan klockan 11:00–23:59. Vidare studier behövs för att optimera bemanning av omvårdnadspersonal, vilket kan leda till förbättrad arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen, en förbättrad vårdkvalité samt en ökad patientsäkerhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta unga killars livsvillkor och tillhörighet påverkas av att bo i Hjällbo. Detta genom att förstå deras upplevelser av omvärlden och medias syn på ungdomarna och bostadsområdet och om detta har någon påverkan på deras framtida förutsättningar i livet. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer och materialet vi fick in av intervjuerna analyserades med begrepp som Stigma (Goffman), Territoriell stigmatisering (Sernhede), Tillhörighet (May) och Identitet (Jenkins). Resultatet visar att ungdomarnas livsvillkor påverkas av att de har sämre förutsättningar i livet, bland annat svårigheter att få jobb. De unga killarna upplevde att utbildning inte är av betydelse eftersom de upplever att omvärlden sätter fokus på stigman de bär på och inte kvalifikationer. De unga killarna upplever att omvärlden och media har skapat en bild av området och de ungdomar som bor där som inte stämmer överens med verkligheten. De unga killarna upplever en stark tillhörighet i förorten.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården.Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej.Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk. Program: Sjuksköterskeutbildning