Search

Vår studie är inom det fritidspedagogiska området och syftet är att undersöka fritidshemslärares syn på om det finns ett samband mellan sina relationer till eleverna och deras välbefinnande. Tidigare forskning visar på att det finns ett samband mellan goda relationer och elevernas välbefinnande. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex behöriga lärare i fritidshem från tre olika skolor i Stockholmsområdet för att ta reda på hur de konkret arbetar med elevernas välbefinnande och deras syn på relationer. Intervjuerna har varit kvalitativa med hög grad av strukturering. Undersökningen visade att fritidshemslärarna ser ett samband mellan det relationsskapande arbetet och elevernas välbefinnande men att de upplever elevgruppernas storlek som en utmaning, som påverkar arbetet med relationerna. Därefter har resultatet analyserats utifrån Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang, som innehåller tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Avslutningsvis diskuteras studien i förhållande till tidigare forskning, vald metod, förslag till fortsatt forskning samt hur studien kan bidra till professionsutvecklingen. Our study is within the field of leisure education and the purpose of our study is to investigate educare centre teachers' views on whether there is a connection between their relationships with the students and students’ wellbeing. Previous research shows that there is a connection between good teacher-student relationships and students' wellbeing. To collect answers to our inquiries we have interviewed six certificated teachers in Swedish School age educare centre from three different schools in the Stockholm area, and examine how they concretely work with the students' wellbeing and educare centre teachers’ views on relationships. The study isqualitative and based on structured interviews. The research showed that the educare centreteachers see a connection between the work in relationship-building and the students' wellbeing. However, the results casted, challenges for large student groups and how it affects the work in relationship buildings. Subsequently, the result has been analyzed based on Antonovsky's theory SoC, sense of coherence, which includes three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Finally, the study is discussed in relation to previous research, chosen method, proposals for continued research and how the study can contribute to professional development.

Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

Idag står världen inför nya typer av utmaningar för att möta hållbarhetsmål och nya behov somuppkommer. Många städer genomgår därför stora förändringar i utvecklingen där både förväntadeoch oväntade konsekvenser kommer att uppstå. Sedan Northvolt beslutade att etablera sig iSkellefteå år 2017, står staden inför den stora möjligheten att bli en pionjär stad för grön utveckling.Den nya utvecklingen har inte bara satt industrin på prov, utan även staden som helhet. Kommunensutmaning är att sprida budskapet om vad den kommande utvecklingen har att erbjuda, i hopp om attsätta fart på inflyttningen då kompetensbehovet är Skellefteås främsta utmaning idag. För att mötavisionerna kring utvecklingen behöver alla aktörer samverka för att bli en stad för grön elektrifiering.Välfungerande socialt kapital mellan offentlig sektor, industri, akademi och medborgare är enförutsättning för att skapa en framgångsrik utveckling.Arbetet utforskar hur en stad som genomgår en omfattande och snabb industriell expansionpåverkas. Genom att studera migrationsmönster ur “push and pull”-teorin undersöker arbetet hur detär möjligt att generera en ökad in-migration i olika målgrupper, som studenter eller hemvändare.Samtidigt som Skellefteå är beroende av att ha ett positiv inflyttningsnetto behöver även denuvarande invånarna bibehållas. Därför har intervjuer och en enkät genomförts för att få en tydligbild av styrkor och svagheter i utvecklingen av Skellefteå. Resultaten av enkäten och intervjuernaanalyserades och diskuterades genom en exemplifiering av de två teorierna push and pull och teorinom socialt kapital.Stora industriella expansioner av denna storlek skakar städerna till sin kärna, eftersom stadensidentitet och attribut ifrågasätts under denna typ av förändring. Vid en utveckling av denna storleksätts det sociala kapitalet på prov och beroende på dess effektivitet kan utfallen skilja sig åt. Stadentvingas väga olika faktorer mot varandra; ekonomiska, sociala och miljömässiga, då alla inte är möjligaatt upprätthålla till samma grad. Eftersom det största målet är att skapa en ökad in-migration till denexpanderande staden måste de pull-faktorer som finns och främjas ifrågasättas; Vad erbjuderegentligen Skellefteå? Arbetet identifierade sex möjliga grupper av in-migration; kontraurbanister,livsstilsmigranter, människor som flyttar för relationer/hemvändare, människor som flyttar förjobbmöjligheter, studenter och människor som flyttar för hållbarhetsskäl. Genom att lyfta fram enuppsättning av pull-faktorer specifikt för Skellefteå har staden den unika möjligheten att påverkamigrationsmönstren till deras behov och skapa en hållbar och attraktiv stad för den nuvarande ochframtida invånaren. Today the world stands in front of the challenge of adapting to new demands, where solutions thatincrease sustainability are required. Many cities are therefore undergoing big changes indevelopments where both expected and unexpected consequences will arise. Since 2017, whenNorthvolt decided to establish in Skellefteå, the city stands in front of the opportunity to become apioneer city of green evolution. The new development has not only put the demands of the industryat test, but also the city as whole. The challenge of the municipality is how to spread the message ofwhat the upcoming development has to offer to boost the in-migration, as the need for competence isthe main challenge of Skellefteå today. To be able to fulfil and meet the visions of the transformation,all actors need to work together in becoming the green city of electrification. To create a successfuldevelopment, the overlapping collaboration between the government, industry, academia andcommunity needs to be of high quality and thus the social capital will increase.The thesis explores the effects of a city that undergoes a fast expansion. By studying migrationpatterns through push and pull theory, the thesis investigates how to generate an increasedin-migration in different target groups, such as students and returners. While Skellefteå is dependenton having a positive netto in-migration, the current residents also need to be maintained, thusinterviews and a questionnaire has allowed the thesis to obtain a clear picture of strengths andweaknesses of the development in Skellefteå. The results of the questionnaire and the interviews areanalysed and discussed through an exemplification of the two theories of push and pull and thetheory of social capital.Large industrial expansions of this size shake cities to their core, as the identity and attributes of thecity are questioned as they change. When dealing with a development of this size, the social capital isput to the test and depending on its effectiveness, the outcomes can differ. The city is forced to weighdifferent factors against each other, the benefits of accommodating economic, social andenvironmental factors are measured and prioritised as all are not possible to sustain. As the main goalis to create an increased in-migration to the expanding city, the pull factors available and promotedneed to be questioned; What is Skellefteå in fact offering? The thesis identified six possible groups ofin-migration; counterurbanists, lifestyle migrants, people moving for social ties/the returners, peoplemoving for job opportunities, students and people moving for sustainability reasons. By highlightingone set of pull factors, Skellefteå has the unique opportunity to influence the migration patterns totheir needs and create a sustainable and attractive city for the current and future residents.

Barnkonventionen ratificerades i Sverige för 31 år sedan och inkorporerades i svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen betraktar barn som rättighetsbärare. Syftet i denna uppsats var att undersöka hur man inom barn och unga i socialtjänsten arbetar med barn i olika åldrar med anknytning till barnkonventionen samt att undersöka hur socialtjänsten uppfattar samverkan med andra professioner i förhållande till konventionen. För att besvara syftet intervjuades fyra socialsekreterare. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades med hjälp av det barndomssociologiska perspektivet och samverkansteori. Resultatet visade att bilden av barn som rättighetsbärare var förankrad inom socialtjänsten med fokus på att barnet skulle höras och vara delaktigt. Vidare framkom att information gällande hur barnkonventionen skulle omsättas i det praktiska arbetet var efterfrågat. Det fanns brist på resurser i förhållande till det arbete som barnkonventionen krävde. Slutsatsen är att synsättet på barn som rättighetsbärare överensstämde med barndomssociologin. Bristande utbildning, rättspraxis och organisatoriska förutsättningar såsom budget riskerade att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Inom samverkan riskerade även resursbrist för professioner att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Korrekta förväntningar på varandras professioner och deras handlingsutrymme betraktades öka barnkonventionens inflytande i samverkan. The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden 31 years ago and incorporated into Swedish law on 1 January 2020. The convention considers children to be rights holders. The purpose of this essay was to investigate how the social services work with children of different ages in connection with the convention and to investigate how the social services perceive collaboration with other professions in relation to the convention. To answer the purpose, four social secretaries were interviewed. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis. The results were interpreted with the help of the childhood sociological perspective and collaboration theory. The results showed that the image of children as rights holders was rooted in the social services with a focus on the child being heard and involved. Furthermore, it emerged that information regarding how the convention was to be implemented in the practical work was requested. There was a lack of resources in relation to the work required by the convention. The conclusion is that the view of children as rights holders was in line with the sociology of childhood. Lack of education, case law and organizational conditions such as the budget risked reducing the influence of the convention in matters. In collaboration, a lack of resources risked reducing the influence of the convention in the matter. Correct expectations of each other's professions and their scope for action were considered to increase the influence of the convention in collaboration.

Syftet med denna studie var att studera hur vindkraftutbyggnad påverkat renars val av betesområde och rörelsemönster och renskötseln under vinterbetessäsongen samt under barmarkssäsongen. Våra studier har innefattat vinterbetesområden i Mittådalen sameby (Glötesvålens vindkraftsanläggning) och Tåssåsen sameby (Mullbergs vindkraftsanläggning), och barmarksområden (året-runtmarkerna) i Malå sameby (Jokkmokksliden, Storliden, Ytterberg och Åmlidens vindkraftsanläggningar). Arbetet med den här rapporten har genomsyrats av en samproduktion av kunskap tillsammans med de renskötare som varit berörda av de vindkraftsetableringar vi studerat. Vårt arbetssätt har utgått från en kombination av kunskapsinhämtning från den traditionella och kvalitativa kunskapen hos samebymedlemmarna, i linje med Akwé: Kon Guidelines1 och från kvantitativa analyser av GPS-data från renar i relation till olika omvärldsfaktorer. Detta har gett oss möjligheten att skapa en mångfasetterad och komplex förståelse av hur renen och renskötseln påverkas av vindkraftsutbyggnad. Renskötarnas kunskap har varit essentiell för att förstå hur renskötseln påverkas av utbyggnaden och den har utgjort grunden för att tolka GPS-data från renarna. I alla studieområden har vi analyserat GPS-data från tiden före etablering av vindkraft, under byggfas och under driftsfas. Renskötarnas information om renskötselstrategier har varit nödvändig för att avgöra vilka positioner som representerar renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, eller vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val. I den kvalitativa analysen har vi diskuterat och arbetat med renskötarna genom att organisera fokusgruppsmöten och intervjuer där vi diskuterat renskötseln, hantering av renarna, vilka faktorer som påverkar renen och renskötseln, samt väder- och snöförhållanden. Dessa möten har transkriberats och materialet har delats med deltagarna. Vi har också samlat in information från dagböcker och anteckningar som renskötarna har delat med sig av. eckningar som renskötarna har delat med sig av. Den kvantitativa analysen baserades på GPS-data för beräkning av habitatvalsmodeller och analyser av renarnas rörelsehastighet. Data var tillgängligt genom samebyarnas egen märkning av renar med GPS-halsband och genom tidigare forskningsprojekt (Malå sameby). Positioner från djur utrustade med GPS-halsband tillsammans med rumsliga och tidsbundna miljöfaktorer utgjorde grunden i beräkningar av hur renarna valde eller undvek områden och om detta förändrades i och med etableringen av vindkraft. Vi definierade vinterbetessäsongen för Mittådalen och Tåssåsen samebyar, för åren 2008–2018 respektive 2008–2019, från den tidpunkt när renarna flyttades ner till vinterbetet fram till att de flyttade tillbaka till kalvningsområdet på våren. Byggfasen för respektive anläggning pågick under åren 2012–2014 respektive 2013–2014. I Malå sameby analyserades GPS-data för åren 2008–2011 och 2015–2018 och där pågick byggfasen under 2010–2011 (Åmliden 2011–2012). Vi analyserade data från den tidpunkt när renarna flyttade upp till året-runt-betesområdet i slutet av april fram till höstskiljningen i november när de flyttade österut igen till vinterbetesområdet. Vi delade in barmarkssäsongen i kalvnings-, sommar- och höstperiod och analyserade habitatval på regional (renens val av hemområden inom säsongsbetesområdet) och intermediär skala (renens val av betesområde inom hemområdet), och renarnas rörelsehastighet vilket gav ett relativt mått på betesro. Vi analyserade hur habitatval och rörelsehastighet varierade i relation till olika omvärldsfaktorer, som avstånd till eller ljudnivå från vindkraftverken, avstånd till allmän och enskild väg, kraftledning, gruva (Malå sameby), skoter- eller vandringsleder, topografi (höjd över havet, lutning, och sluttningens riktning och läge i terrängen), ägoslag (marktyp), vinterbetesförhållande och etableringsfas för vindkraft. Resultaten från våra analyser visade att renar och renskötsel påverkades negativt av vindkraftutbyggnad. Graden och arten av påverkan varierade över året och med respektive områdes övriga förutsättningar. Vintertid påverkades renskötselarbetet och möjligheten till att utnyttja betesmarkerna. I Mittådalen sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att det var svårt att nyttja området. Det ledde till att samebyn inte fann det lönsamhet att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen. Detta område var tidigare speciellt viktigt under vintrar med svåra snöförhållanden. I Tåssåsen sameby hade renskötarna inte möjlighet att undvika området där Mullbergs vindkraftsanläggning etablerades, eftersom området ligger centralt inom en vintergrupps betesområde. Här ledde vindkraftutbyggnaden till ökade problem speciellt under vintrar med svåra betesförhållanden, vilka också var vanligast efter att vindkraften etablerats. Analyserna av GPS-data från dessa två områden visade att renarna inte undvek vindkraftsanläggningarna, men renarnas förväntade ökning i användning av höglänta områden under svåra snöförhållanden var betydligt lägre (45 %) på Mullberg jämfört med närliggande berg. Samtidigt ökade antalet påkörda renar på de större allmänna vägarna i närheten av anläggningen. Under driftsfasen blev det också svårare att hantera renarna i samband med att rovdjursförekomsterna i området ökade. Under barmarkssäsongerna kalvning-, sommar- och höstperioderna i Malå sameby visade analyserna av GPS-data på en stor variation i hur vindkraftsetableringarna påverkade renarna. Jämfört med tiden före byggfas undvek renarna vindkraftsanläggningarna under kalvnings- och höstperioden under driftsfas, men inte under sommarperioden. Minskningen var mest markant i myrområden där renarnas användning minskade med i genomsnitt 34 % respektive 21 % 3 km från vindkraftsanläggningarna under kalvnings- respektive höstperioden, medan de ökade användningen av myrar med 22 % vid 3 km under sommarperioden. Renarnas förändrade beteende mellan de olika barmarksperioderna visade på en plasticitet (eller avvägning) i beteendet där de verkade söka efter det bästa tillgängliga betesområdet. Bytesdjur, som renar, gör ofta avvägningar mellan vad som är minst farligt, eller stressande för dem. För renarna kan valet stå mellan risken att få sin kalv tagen av en björn eller att bli ansatt av insekter. Detta ledde till att renarna antingen undvek (kalvningsperioden) vindkraftsanläggningarna för att bättre upptäcka björnar eller att de faktiskt använde områden nära anläggningarna för att slippa bli angripna av parasiter (sommarperioden). I vinterbetesområdena analyserade vi hur ljudnivå från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval på intermediär skala (landskapsskala), och i samtliga studieområden analyserade vi om det påverkade renarnas betesro (rörelsehastighet). Sammantaget visade analyserna att ljudnivån från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval och betesro negativt, men att påverkan varierade med vegetationstyp och förekomsten av rovdjur. I Tåssåsen visade analyserna att renarna vistades i områden där ljudnivån var högre från vindkraftsverken när tätheten av varg var högre. När tätheten av järv var högre minskade de användningen av områden där ljudnivån var högre. Oavsett förekomst av rovdjur ökade renarna rörelsehastigheten (sämre betesro) med ökad ljudnivå från vindkraftverken, och när rovdjurstätheten var lägre ökade den mer. Exempelvis ökade rörelsehastigheten med 24 % (0,18 km/12 h) om ljudnivån ökade från 0 dB till 40 dB, och 34 % (0,30 km/12 h) om ljudnivån ökade till 60 dB vid relativt låg järvtäthet. Under sommar- och höstsäsongen hade renarna i Malå sameby högre rörelsehastighet när ljudnivån från vindkraftverken var högre samtidigt som tätheten av björn var högre. Faktorerna ljudnivå från vindkraftsverken och avstånd till vindkraftverken var korrelerade och genom modellselektion valde vi den variabel som var bäst anpassad till data för respektive område och tidsperiod. I Mittådalen under vintern och i Malå under kalvningsperioden, gav avstånd till vindkraftverken en bättre modell och visade att renar som var närmare vindkraftverken hade sämre betesro. I Mittådalen samvarierade avstånd till vindkraft med rovdjurtäthet och rörelsehastigheten ökade nära vindkraftverken när järvtätheten var lägre. Sammanfattningsvis visar omfattningen av de studerade områdena, mängden och tidsintervallet av insamlade GPS-data, bidraget från renskötarna och de statistiska analyserna i den här rapporten (och även tidigare resultat) på viktiga frågor som bör beaktas i den storskaliga planeringen av vindkraft i Sverige. Våra analyser och resultat visar att de kumulativa (samlade) effekterna av vindkraft och annan markanvändning i kombinationen med stora variationer i väderlek vintertid och andra naturliga påverkansfaktorer som rovdjursförekomst, ger en komplex påverkan på renar och renskötsel som är sammanflätade med de beslut som renskötarna tar. Det mest uppenbara problemet vi identifierade med vindkraft i vinterbetesområdena var att etableringarna sker i höglänta områden där det också ofta är högre topografisk variation. Sådana höglänta områden är speciellt viktiga för renskötseln under svåra vinterbetesförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Renskötseln kan därigenom ses som dubbelt drabbade av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförändringarna, just i de områden som renskötseln har ett växande behov av. Det innebär att det är extra viktigt att exploatering av höglänta områden sker med stor försiktighet, för att bibehålla renskötselns möjlighet att klara sig i ett förändrat klimat. Våra studier visade också att det är viktigt att involvera berörd sameby tidigt i planeringsprocessen, för att om möjligt undvika att placering och utformning av en anläggning blir ett problem för renskötseln. För att undvika att etablering av vindkraft leder till en försämrad möjlighet att nyttja betesmarkerna för en sameby finns det behov av att utveckla kompensationsåtgärder i samverkan med respektive sameby som kan förbättra situationen på betesmarkerna. Det kan exempelvis, vara förbättrade skogsbruksåtgärder, välplanerade renodukter eller tillgängliggörande av ny betesmark som inte nyttjas av någon annan sameby.

Projektet VALKMAN har utvecklat en värde- och kunskapsbaserad modell för förvaltning av det framtida landskapet. Modellen innefattar metoder för att: Skatta tillgången på så kallade ekosystemvärden. Utarbeta kontrasterande scenarier för skogslandskapets utveckling. Involvera intressenter i planeringsprocessen för den framtida skogsförvaltningen. Resultatet kan användas av exempelvis länsstyrelser och Skogsstyrelsen i rådgivningsprocesser relaterade till grön infrastruktur som berör många olika intressen och många olika intressenter, samt i samverkansprocesser mellan skogsbruk och andra areella näringar (till exempel rennäring) och andra användare av den aktuella skogen. Det svenska skogslandskapet nyttjas av en rad olika markanvändare, och trycket på vad skogen ska leverera ekonomiskt, ekologiskt och socialt ökar. Utöver skogsbruk påverkar även exempelvis gruvdrift, vindkraftverk och rennäring landskapet och dess ekosystemtjänster. Eftersom många av dessa tjänster står i konflikt med varandra behöver effekten av olika markanvändningar tydliggöras. Forskningsprojektet har undersökt olika skötselscenarier för skogen och scenariernas framtida betydelse för virkesproduktion, biologisk mångfald och för ett antal indikatorer för olika ekosystemtjänster. För att utforma en god förvaltningsstrategi räcker det inte med endast information kring möjliga konsekvenser av markanvändningen. Om framtida konflikter ska minskas krävs även att olika intressenters preferenser och värderingar tas i beaktning. En uthållig förvaltning av landskapet kräver samverkansprocesser som baseras både på faktisk kunskap om landskapet och på olika intressenters behov. Forskningsprojektet har därför även undersökt hur sådana behov kan vägas in i utformningen. Syftet med projektet har varit att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman skattningar av ekosystemvärden, flermåls- och scenarioanalyser i en samverkansprocess. Med detta som bas har en förvaltningsmodell för långsiktig planering för olika ekosystemvärden tagits fram. I ett första steg involverades en rad intressenter för att identifiera vilka mål de med brukandet av det aktuella skogslandskapet. Samband och motsättningar mellan olika mål identifierades och användes för att strukturera planeringsproblemet. Modellen testades i två studieområden, ett i Västerbotten (kallat "Käringberget") och ett i Norrköpingstrakten (kallat "Kolmården"). I Käringberget låg fokus på virkesproduktion och tillgången på bär, vilt och renlav. I Kolmården var fokus på - förutom virkesproduktion - rekreation och friluftsliv. Bland de deltagande intressenterna fanns bland annat representanter från skogsbolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, samebyar, jaktlag samt Naturskyddsföreningen. I steg två togs olika skötselscenarier fram. Med hjälp av programmet Heureka gjordes en utvärdering av scenariernas effekter på de olika ekosystemvärdena. Här användes också nya metoder för att skatta tillgången på till exempel marklavar och blåbär kallat "Non Tree Vegetation (NTV) Models". Resultaten användes sedan i steg tre för att låta intressenterna utvärdera de olika skötselscenarierna. Slutresultatet är en rangordning som beskriver hur väl olika alternativa scenarier uppfyller de mål man ställt upp utifrån hur viktiga intressenterna bedömt att dessa är. I detta steg utvecklades och testades arbetssätt för att involvera intressenter i planerings- och beslutsprocessen. Metoderna bidrar till att göra beslut strukturerade och transparenta och ger utrymme för att involvera olika intressenter och subjektiva preferenser i planeringsprocesser. När ett visst skogsskötselscenario beskriver utvecklingen över tid för en mängd olika ekosystemvärden är det ytterst ovanligt att alla värden uppvisar en positiv utveckling, att erhålla "mer av allt", hur eftersträvansvärt det än är. I praktiken får man istället vara beredd på eftergifter – vilka och hur stora är en central fråga som endast kan besvaras efter noggranna över- och avvägningar i samverkan med intressenterna. Med hjälp av kartor, tabeller och diagram kan deltagarna i samverkansprocessen utvärdera skötselscenarierna utifrån den presenterade informationen. Intressenterna erhåller då information om vad skötselstrategierna i scenarierna innebär för flera olika mål. Därmed tar intressenterna informerade beslut när scenarierna utvärderas. Metoden tydliggör vilka eftergifter som behöver göras för att en önskad skötselstrategi ska kunna implementeras. Den här tillämpade flermålsanalysen, så kallad "Multi-Criteria Decision Analysis" (MCDA), är en användbar metod för att finna en samverkansprocess som tar hänsyn till både kvantitativa data och subjektiva värden. Resultaten som tas fram med MCDA är värdefulla som stöd för planering och som underlag för diskussioner med intressenter, men bör inte betraktas som "det enda rätta sättet" eller något som ska implementeras till punkt och pricka – anpassningsförmåga och lyhördhet inför den aktuella skogsförvaltningssituationen är alltjämt avgörande för dess framgång. The VALKMAN project has developed a value and knowledge-based model for managing future landscapes. The model includes methods for: Estimating the availability of so-called ecosystem values. Developing contrasting scenarios for forest landscape development. Involving stakeholders in the planning process for the future forest management. The result can be used by, e.g., county boards and the Forest Agency in advisory processes related to green infrastructure that affect many different interests and many different stakeholders, and in collaboration processes between forestry and other land use-based industries (e.g., reindeer husbandry) and other users of the forest. The Swedish forest landscape is used by a number of different stakeholders, and the pressure on what the forest should deliver economically, ecologically and socially is increasing. In addition to forestry, e.g., mining, wind turbines and reindeer husbandry also affect the landscape and its ecosystem services. Since many of these services are in conflict with each other, the effect of different land uses needs to be clarified. The research project has investigated different forest management scenarios and the future significance of the scenarios for timber production, biodiversity and for a number of indicators for different ecosystem services. To formulate a good management strategy, it is not enough to provide only information about possible consequences of land use. If future conflicts are to be reduced, the preferences and values of different stakeholders should also be taken into account. Sustainable management of the landscape requires collaboration processes that are based both on actual knowledge of the landscape and on the needs of different stakeholders. The research project has thus also investigated how such needs can be considered in the design. The aim of the project has been to improve decision-making and management of forest landscapes by bringing together estimates of ecosystem values, multi-criteria decision analysis and scenario analysis in a collaborative process. With this as a basis, a general management model for long-term planning for different ecosystem values has been developed. In a first step, a number of stakeholders were involved to identify their objectives connected to the use of the current forest landscape. Synergies and conflicts between different objectives were identified and used to structure the planning problem. The model was tested in two study areas, one in Västerbotten (called "Käringberget") and one close to Norrköping (called "Kolmården"). In Käringberget, the focus was on timber production and the availability of berries, game and reindeer. In Kolmården the focus was - in addition to timber production - recreation and outdoor life. Among the participating stakeholders were representatives from forest companies, forest owner associations, county boards, Sami reindeer herding districts, hunting teams and the Swedish Nature Conservation Association. In stage two, dif8 ferent forest management scenarios were developed. The Heureka system was used to evaluate the effects of the scenarios on the various ecosystem values. New methods were also used here to estimate the availability of, e.g., lichens and blueberries called "Non Tree Vegetation (NTV) models". The results were then used in step three to allow the stakeholders to evaluate the different forest management scenarios. The final result is a ranking that describes how well different alternative scenarios meet the objectives that have been set, given how important the stakeholders judged them to be. In this step, methods were developed and tested to involve stakeholders in the planning and decision-making process. The methods help to make decisions structured and transparent and provide room for involving different stakeholders and subjective preferences in planning processes. When a certain forest management scenario describes the development over time for a variety of ecosystem values, it is extremely uncommon for all values to show a positive development, that you get "more of everything", however desirable it is. In practice, one must instead be prepared for concessions – which and how big these concessions are a central question that can only be answered after careful consideration in collaboration with the stakeholders. With the help of maps, tables and diagrams, participants in the collaboration process can evaluate the forest management scenarios based on the information presented. Stakeholders then receive information on what the forest management strategies in the scenarios mean for several different objectives (i.e., ecosystem values). Thus, stakeholders make informed decisions when evaluating the scenarios. The method clarifies which concessions need to be made in order for a desired forest management strategy to be implemented. This so-called Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA) that was applied is a useful method for supporting a collaborative process to take both quantitative data and subjective values into account. The results produced by MCDA are valuable as support for planning and as a basis for discussions with stakeholders, but should not be regarded as "the only correct way" or something to be implemented to the point – adaptability and responsiveness to the planning situation in question is crucial.

Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in SchoolVi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var:•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?•Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?•Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. MetodDet material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. ResultatDigitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.Specialpedagogiska implikationerI vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

Segregation har på senare tid blivit ett ämne som allt mer diskuterats inom den svenska politiska debatten. Regeringen har arbetat fram en strategi för att motverka en ökad segregation, med vision att minska klyftorna och skapa ett tryggare Sverige. En aspekt som regeringen fokuserar på är att öka demokratiseringen i planeringsprocesser, där ett tillvägagångssätt för att öka medborgarinflytande är medborgardialoger. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll medborgarinflytande har i planeringsprocessen, för att öka demokratiseringen i samhället, med fokus på delaktighet i segregerade områden. Då framtidens invånare är dagens ungdomar, kommer studien vidare att titta specifikt på ungdomars delaktighet i stadsplaneringsprocesser. Vi har valt att basera vår studien på två frågeställningar; Hur ser medborgardeltagande respektive medborgarinflytandet ut i segregerade områden? Hur ser ungdomars deltagande i planeringsprocesser ut idag och vilka initiativ tas för att öka deras inflytande? För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en litteraturstudie baserat på tidigare forskning kring medborgardeltagande och segregation, samt en fallstudie av stadsplaneringsprojekt Järvalyftet. Vi har även valt att hålla intervjuer för att samla empiriskt data, dessa utförda med Moa Tunström, Nazem Tahvilzadeh och Sofia Wiberg. Utifrån studien kan det konstateras att begreppet segregation per definition, inte är ett problem. Problemet ligger i konsekvenserna som följer, däribland diskriminering och arbetslöshet. Studien pekar på att det finns ett medborgardeltagande i de segregerade områdena, men i lägre utsträckning än i områden med invånare av en högre socioekonomisk klass. En slutsats baserad på Järvalyftet är att medborgardeltagande inte nödvändigtvis behöver leda till medborgarinflytande. Det är vid övergången mellan deltagande och inflytande som missförstånd kan uppstå, då medborgarna och involverade aktörer kan ha olika uppfattning om medborgarnas inflytande. Ett ökat intresse hos ungdomar gentemot stadsplanering måste skapas för att öka deras inflytande. Genom att öppna fler forum där de uppmuntras att uttrycka sina åsikter om planeringsfrågor, ökar både intresse och engagemang. Segregation has recently been a subject of matter in the political debate. The government has been working on a strategy to actively work against increased segregation, in hopes of reducing the gap and creating a safer Sweden. One particular aspect that the government is focusing on is to increase democratization in the planning process, where one approach to increase the public participation is through citizen consultation. The purpose of this study is to examine what part public participation plays in the planning process in order to increase the democratization of society, focusing on segregated areas. Further, since today's young adults are the inhabitants of the future, the report will also analyze this generation’s participation in urban planning processes. The study aims to answer the below two questions; What is the extent of public participation and public influence in segregated areas? What is the extent of young adults participation in the planning process today and how can the engagement be encouraged throughout the planning process? In order to answer the questions posed we have decided to carry out a literature study based on previous research about public participation and segregation, as well as a case study about the city planning project Järvalyftet. We have also chosen to hold interviews to collect empirical data, these with Moa Tunström, Nazem Tahvilzadeh and Sofia Wiberg. A significant conclusion which is drawn is the fact that the term segregation per definition is not a problem, but rather that the problem lies in the negative consequences that follow. The study implies that there is an existing public participation in segregated areas, but not in the same extent as in areas with a higher socioeconomic class. Another conclusion based on Järvalyftet, is that public participation doesn't necessarily lead to public influence. Misunderstanding can occur in the transition between public participation and public influence, since citizens and involved stakeholders have different ideas about public influence. An increased interest among young adults towards urban planning needs to be created to increase their influence. By opening more forums where they are encouraged to express their opinions on planning issues, both interest and commitment will increase.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan nederbörd och migration. Studien fokuserar främst på nederbördsunderskott då nederbördens påverkan på migration i utvecklingsländer sker framförallt via jordbruket, ett nederbördsunderskott skulle därmed begränsa försörjningen i dessa samhällen och därmed orsaka migration. Data och metod: Urvalet är 127 stater som är klassade som låg- och medelinkomststater. Data om nederbörd är sammanställd av Climatic Research Unit (CRU) i University of East Anglia och hämtad från Världsbankens databas. Data gällandes migration är hämtad från United National Population Division (UNPD). Observationerna i datasetet är från var femte år mellan årtalen 1964–2009. Studiens hypoteser har testats med hjälp av spridningsdiagram och linjära regressionsanalyser. Nettomigration per 1000 invånare och procentuell populationsandel som bor i urbana områden har använts som beroende variabler i analyser medan procentuell nederbördsskillnad från ett nederbördsgenomsnitt (1961–1990) har använts som oberoende variabler. Även kontrollvariablerna livsmedelstillgång, procentuell BNI från jordbruk, världsdel/region och procentuell andel av populationen som är under 15 år har inkluderats i analyserna. Resultat: Studien finner inga starka stöd för hypoteserna. Dock så pekar resultatet på att det finns samband mellan en stats nettomigration/urbanisering och ekonomiska variabler såsom andel i jordbruk som ofta är beroende av nederbörd. Resultatet tyder även på att det finns ett samband mellan ett uppvisat nederbördsunderskott och positiva värden i nettomigration för Europa och Asien samt en ökad urbaniseringstakt i Afrika och Asien vid uppvisat nederbördsunderskott. Diskussion/Slutsats: Studiens resultat går till en viss del i linje med tidigare forskning. Dock uppmärksammas en del begränsningar såsom eventuella konflikter och krig som ej tas hänsyn till, länders olika förutsättningar att hantera torka och nederbördens betydelse för varje enskild stat och dess befolkning.

En ny, liten försökspark, speciellt avsedd för tester av pil- och poppelodlingar, har etablerats i södraSverige, strax öster om Vombsjön i Skåne. Den har döpts till VOMBSJÖSÄNKANS PIL- OCHPOPPELPARK (VPP). Syftet är att testa nyframkorsade pil- och poppelkloners fenologi ochproduktionspotential med avseende på vedbiomassa för energiändamål, pappersmassa- ochtextiltillverkning samt som råvara för korslimmade byggnadsprodukter. Nya planteringsmetoder för piloch poppelplanteringar har utarbetats. De äldsta planteringarna är i dag (2018) 29 år gamla och vid enjämförelse med tidigare resultat antyder genomförda mätningar kraftigt förbättrade produktionsresultat,speciellt för de yngsta planteringarna. Parken är delvis förlagd till ett mycket sandigt område och delvistill ett bördigt, organogent men mycket sommarfrostlänt område med en stark population av kronhjort.Vissa år är även populationer av både åker- och vattensork synnerligen besvärande. Både biotiska ochabiotiska skaderisker är således förekommande på parken och stora ansträngningar görs för att undvikadess effekter. Parken är öppen för exkursioner. Guidade visningar kan arrangeras, tel. 0760 16 80 28.

Sambandet mellan emotionella uttryck och tonhöjdsegenskaper i tal har tidigare undersökts, men få studier har gjorts av andra ljudegenskaper av emotionella uttryck. Denna studie undersöker volym och talhastighetens påverkan på människors förmåga att sortera emotionella uttryck, och om det finns andra variabler som används när denna information plockats bort. Hypotesen är att det blir svårare att sortera när denna information inte längre finns tillgänglig. Till studien rekryterades 62 deltagare, varav 56 av dessa användes i analysen. Deltagarna randomiserades till en kontrollgrupp och tre experimentgrupper, i vilka volym, talhastighet, samt volym och talhastighet normaliserats till respektive variabels medianvärde. De fick lyssna på och sortera ljudfiler där skådespelare gestaltade olika emotionella tillstånd. Multidimensionell skalning (MDS) användes för att skapa en karta över avståndet mellan emotioner och multipla regressioner utfördes för att hitta förklaringar till MDS-lösningarna. Resultatet tyder på att det är svårare att urskilja de emotionella uttrycken när volym och talhastighet normaliserats. Vad i ljudet som används istället undersöks med multipel regression. Resultaten kopplas till befintliga emotionsmodeller och slutsats dras om att volym och talhastighet verkar vara viktiga för sortering av emotionella ljud.

Antalet cyklister på Sveriges gator har stigit de senaste åren [1] och med fler cyklar i trafiken ökar risken för olyckor. Syftet med denna rapport är att med statistik från tidigare års skaderegister utröna möjliga gemensamma nämnare för dessa olyckor och ge förslag på insatser och förändringar som skulle kunna göras för att förebygga skadorna. Utifrån skaderegistret STRADA som tillhandahållas av Trafikverket analyseras 9131 trafikolyckor från 2015 som involverat en eller flera cyklister för att analysera mönster och kopplingar mellan olyckorna och omständigheterna. Rapporten behandlar även en möjlig lösning till en ABS-broms för cyklar då andra fordon sedan länge haft detta som standard medans cykeln inte fått samma uppgradering. Från skadestatistiken och andra artiklar är det tydligt att det finns större problem för cyklar i dagens trafiksituation än vilken broms cykeln är utrustad med. Primärt är det singelolyckor på grund av sladd på halt underlag som grus, is och snö som står för hälften av alla skador. Det kan därför vara av vikt att se över byte av däck inför olika säsonger på året. Skador orsakade av andra fordon är också en stor andel av olyckorna. Det är tydligt att en stor del av dessa olyckor orsakats enbart på grund av att bilisten inte sett cyklisten i tid. Utifrån detta kan det därför finnas anledning att se över hur cyklister agerar i trafiken och om det kan finnas en korrelation mellan olyckor orsakade i samband med andra fordon och cyklister som inte följer trafikreglerna. Lösningen till en ABS broms måste vara mekanisk för att hålla pris och storlek nere på cykeln. Den föreslagna lösningen placeras därför i baknavet på cykeln och arbetar genom kompression och expansion av en gummipackning vid kraftiga inbromsningar. Utöver bromsen bör dessutom inställningen till cykeln som transportmedel eller träningsredskap omformas och i stället hanteras som ett fordon. Genom större medvetenhet från cyklister i trafiken samt besiktning, underhåll och anpassning till säsong finns det potential att sänka olyckstalen kraftigt.

Möten mellan sjuksköterska och barn återfinns inom de flesta verksamheter, eftersom barn är en stor patientgrupp inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans kunskap och erfarenhet har avgörande betydelse för hur dessa möten avlöper. Det är av stor vikt att barns möten med sjuksköterskan blir en positiv erfarenhet, eftersom en negativ händelse kan få livslånga konsekvenser genom att barnet undviker hälso- och sjukvården under resten av sitt liv. Följden av ett negativt möte kan också bli att barnets kommande möten kräver mer resurser, såsom fler och längre möten och mer personal, resurser som annars kan vara till nytta för fler barn. Sjuksköterskan bör individanpassa mötet utifrån barnets individuella utvecklingsnivå och involvera barnet och familjen, som kan bestå av flera medlemmar. Detta kan göras genom att sjuksköterskan avsätter tillräckligt med tid, befinner sig på barnets nivå och anpassar kommunikationen, kanske med lek. Ett gynnsamt läge uppstår då för att familjen skall känna sig och vara delaktiga i vården, och en trygg och tillitsfull relation skapas för alla inblandade. Undersökningar och behandlingar underlättas när sjuksköterskan och familjen samarbetar. Hur mötet avlöper beror till stor del på sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter. Kunskap är grunden för sjuksköterskans yrke och en sjuksköterska blir aldrig fullärd utan behöver söka ny kunskap hela tiden. Ett primärt sätt för sjuksköterskan att göra det, är med reflektion. Reflektion kan ske enskilt, med kollegor och andra yrkesgrupper. Vid reflektion ökar sjuksköterskans kunskap genom att hen tar del av någon annans erfarenhet och reviderar den och gör den till egen ny kunskap. Författarna anser att de resultat som framkommit kan användas som verktyg vid möten mellan sjuksköterskor, barn och deras föräldrar. Background: Research have shown children to be a large patient group within the health care sector. Nurses, should therefore, have knowledge about how to individually adapt meetings so it will be a positive experience for the child, the parents, and for themselves. Historically, this has not been the case and created immense care suffering for several families. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of meeting children and their parents within the health care sector. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research was performed. An analysis of nine scientific articles was carried out. The analysis resulted in three main themes and eight subthemes. Results: The main themes were: "To see the child as an individual", "to built trust", and "knowledge and experience are crucial". Knowledge were fundamental for creating a positive meeting. Conclusion: By individually adapting communication to the child and the parents, good conditions allowed for a trusting relationship to emerge. Time was needed to create a safe and trusting relationship. However, it did not always exist. With knowledge and experience the nurse could see the child as an individual and adapt the meeting to the child. It was the responsibility of the nurse to gain the necessary knowledge, and to reflect with colleagues was seen as an important source to attain new knowledge.

Diagnostiska tester som tillverkas av företaget Thermo Fisher Scientific baseras på microarrayteknologi. Dessa tester används för diagnostik av allergi och autoimmunitet. Genom immobilisering av specifika antigener på en microarrayyta kan man detektera sjukdomsspecifika antikroppar i patientprover. Antikropparna kommer att binda in till de immobiliserade antigenerna och kan sedan detekteras med hjälp av fluorescens. Ett problem som Thermo Fisher Scientific har haft med sina diagnostiska tester är att de ibland visar felaktiga resultat. Detta problem orsakas av ospecifik bindning av antikroppar till antigenerna samt felaktig orientering på antigenerna. Syftet med denna rapport är att presentera förslag på kopplingskemier som kan användas för optimering av diagnostiska tester, med fokus på att eliminera felaktiga resultat. Detta har uppnåtts genom en studie av relevant vetenskaplig litteratur samt kontakt och intervjuer med experter inom olika vetenskapliga områden. För utvärdering av de undersökta kopplingskemierna skapades en lista med kriterier, där kemiernas bindningsspecificitet och standardiserbarhet låg i fokus. Vi identifierade 21 stycken kopplingskemier ifrån litteraturstudier och analyser. Sju av dessa uppfyller alla kriterier som vi och beställaren Thermo Fisher Scientific har satt upp och därför rekommenderas dessa som lämpliga för diagnostiska test. Vi anser att dessa sju är likvärdiga vad gäller nyttan och användbarheten inom diagnostik.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning om gynnsamma faktorer för elevers kunskapsutveckling med särskild tonvikt vid formativ bedömning och processer av skolutveckling som behöver initieras inom verksamheten. Undersökningens resultat kan utgöra grund för ett arbete på skolor där man önskar sträva efter att stärka lärares insikter och medvetenhet om det forskningen pekar ut som faktorer för framgångsrik undervisning. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ enkätundersökning med lärarpersonalen på tre grundskolor i en och samma kommun i Västra Götaland. Enkäten undersöker lärares åsikter om faktorer som är viktiga för framgångsrik undervisning, samt hur samma lärare beskriver sin egen undervisning i förhållande till dessa faktorer. Undersökningen visar att det finns en stor samstämmighet mellan faktorer som utpekats som viktiga för elevers kunskapsutveckling och de beskrivningar som anges kännetecknande för den egna undervisningen i de allra flesta fall. Samstämmigheten är köns-, stadie- och åldersöverskridande. De tre faktorer som lärargrupperna anser har mest betydelse för elevernas kunskapsutveckling är att ge feedback som har fokus på möjliga förbättringar, att undervisningen har ett tydligt syfte, samt att regelbundet följa upp att eleverna förstår innehållet. På ett område gäller inte samstämmigheten inom lärarkollektivet. Undersökningen visar en markant skillnad mellan lärare med få år i yrket respektive många år i yrket när det gäller beskrivningen av hur man använder sig av formativ bedömning i det egna undervisningsarbetet. Lärare med mer än 15 år i yrket anger i hög utsträckning att man använder sig av formativ bedömning, medan lärare med färre år i yrket i liten utsträckning anger detta.

Som en följd av att det ekonomiska och kulturella fältet förts samman i större grad, har en ekonomisk logik och terminologi gjort sitt intåg i kultursektorn. Kulturen har kommit att uppmärksammas och erkännas som en viktig ingrediens för ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, något som påverkar vad den förväntas leda till. Kulturpolitiken har bidragit med att sprida idéer om kulturen, samt ställa högre krav på kulturfältet vad gäller mätning, styrning och redovisning. Att kulturen ekonomiserats och behövt anpassa sig till en managementdiskurs blir allt tydligare. Frågan är hur dessa idéer kommit att påverka kulturbidragsorganisationer i deras syn på kultur, då dessa har en nyckelroll i att bestämma vilken typ av kultur som skapas. Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring vad den ökade ekonomiseringen kan ha haft för inverkan på kulturen, närmare bestämt vad kulturen förväntas leda till för att få bidrag. Detta undersöktes genom en flerfallsstudie av två kulturbidrags-organisationer: Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturstiftelse, samt genom kompletterande röster från kulturutövare. Studien visar att inga av samtliga respondenter anser att kulturen bör förväntas leda till ekonomisk tillväxt. Däremot behöver den visa på ett ekonomiskt värde för att kunna legitimeras. I studien går det även att utläsa ökade ekonomiska krav på mätbarhet, redovisning och utvärdering samt ett användande av ett ekonomiskt språkbruk bland respondenterna. Den ökade ekonomiseringen har även medfört ett större administrativt arbete för kulturorganisationer och kulturutövare, vilket påverkar arbetet med kärnverksamheten.

Moment 22 är skriven av Lilian Gillegård och Alexandra Adler. Uppsatsens syfte är att utveckla och fördjupa förståelsen för hur samverkan mellan ideella organisationer och offentlig verksamhet kan se ut kring hemlöshet. Vidare består syftet av att undersöka dessa verksamheters olika metoder och arbetssätt i deras arbete med hemlöshet. Utifrån ett governance-perspektiv och en organisationsteori formades ett antal analytiska frågor för att undersöka detta. Studien bygger på tio intervjutillfällen med individer som arbetar inom frivilliga organisationer i Stockholm och stadsdelsförvaltningar inom Stockholms stad. Resultatet visar att stadsdelsförvaltningar och frivilliga organisationer har fokus på förebyggande arbete och konsekvenser av hemlöshet. Vidare visar resultatet att samarbeten mellan dessa kan se olika ut och det råder även vissa brister. När det gäller nära samarbeten mellan stadsdelsförvaltningarna och frivilliga organisationer är det ibland svårt att urskilja vem som faktiskt är ansvarig och vem som styr verksamheten. När det handlar om samarbete med övriga myndigheter som exempelvis vårdenheter kan det förekomma oenighet om vem som har ansvaret för klienten i fråga. Våra respondenter påstår att det uppstår ett så kallat ”moment 22” läge och klienten kan då inte få den rätta hjälpen. The aim of this essay is to develop and deepen the understanding on how voluntary organizations and public sector cooperate when working with homelessness. Furthermore, to investigate these organizations different methods and approaches used in their work with homelessness. A number of analytical questions were formed based on a governance perspective and an organizational theory. The study is based on ten interviews carried out on individuals that work in voluntary organizations in Stockholm and district administrations in Stockholms stad. The results show that the district administrations and voluntary organizations focus on the preventions and the consequences of homelessness. Furthermore, the result shows that the cooperation has several appearances which have some flaws. As for the close co-operation between the district administrations and the voluntary organizations, it is sometime difficult to ascertain who is responsible and who controls the organization. When it comes to collaboration with other agencies such as health care units, there may be disagreements regarding who takes the responsibility of the client. Our respondents describe this act as a ”catch 22” situation where the client does not get the right help.

Ann-Christiné Adler och Elisabeth Komstedt (2016), Målrationellt eller meningsskapande? - En studie om det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAGVår studie kan bidra med kunskaper om olika faktorer som kan påverka i det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola. Detta kunskapsbidrag kan även överföras till andra skolformer.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARGenom frågeställningarna är syftet med studien att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare förstår och utformar arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet samt vilken syn på kvalitet som förekommer i gymnasieskolan.TEORIStudien utgår i huvudsak från Jacobsens (2013) respektive Scherps (2013) teorier om kvalitet, organisation och ledarskap. Utifrån begreppet kvalitet används Dahlberg, Pence och Moss (2011) teori som menar att kvalitet och delaktighet är sammanlänkade. De beskriver också det modernistiska samt det postmoderna perspektivet. De använder begreppet meningsskapande istället för begreppet kvalitet då de särskilt betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lager (2015) kompletterar kvalitetsdefinitionen med det målrationella begreppet. Johansson och Nihlfors (2014) forskning fördjupar studien beträffande kommuners ledarskap på nämnd och skolchefsnivå.METODStudien har en hermeneutisk ansats. Kvalitativ metod ligger till grund för studiens genomförande. Syftet med en kvalitativ undersökning r att utforska fenomen och händelser för att erhålla förståelse. Halvstrukturerade intervjuer samt granskning av dokument genomfördes för att samla empiri (Brinkmann och Kvale, 2014).RESULTATAlla aktörer i studien ser det systematiska kvalitetsarbetet som ett sätt att utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare samt för att höja kvaliteten på skolan. De anser att det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå är ett utvecklingsområde. Aktörerna som deltagit i studien vittnar om en otydlighet beträffande om hur det systematiska kvalitetsarbetet är strukturerat på skolnivå för att det ska bli synligt hos alla aktörer. Det framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs samt hur kvalitetsdiskursen framstår som en viktig faktor då aktörerna beskriver delaktigheten. Resultatet visar på vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. De fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå. De upplever inte att deras arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer.IMPLIKATIONERDet systematiska kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående förändringsarbete. I detta arbete kan specialpedagogen ha en viktig roll för att medverka till att alla blir delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Studien visar på viktiga faktorer i det praktiska arbetet för specialpedagogen som förändringsledare. Det innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem och de olika aktörerna på en skola. Studiens resultat ger en fördjupad förståelse och en bredare kunskap om specialpedagogens samarbete med de olika aktörerna som finns på en skola. Studien bidrar med teorier beträffande förändringsarbete inom skola. Detta tänker vi kan bidra till en fördjupad kunskap för specialpedagoger. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med uppdraget att skapa en skola för alla. Resultatet belyser hur specialpedagogens roll formas av skolans behov. Det ledarskap som finns på gymnasieskolan och hur det är utformat påverkar vilken roll specialpedagogen får och de arbetsuppgifter som ges.

Biologiska läkemedel är effektiva vid flera sjukdomstillstånd men de är mycket dyra. År 2006 godkände den Europeiska läkemedelsmyndigheten försäljning av biosimilarer. Biosimilarer är liknande kopior av biologiska läkemedel, men de anses inte vara identiska kopior som generiska läkemedel. Endast levande organismer (vävnad/cell linje) kan producera substanser med så hög komplexitet som biologiska läkemedel har. Små skillnader i miljö, pH, rening etc. kan påverka strukturen av den slutliga produkten. Därför kan det förkomma skillnader mellan biosimilarer och originalläkemedlet i exempelvis glykosyleringsmönstret vilket gör att de inte kan anses vara exakta kopior av varandra. Under 2015 gick patentet ut för TNF hämmaren Remicade® vilket ledde till att den första biosimilaren för monoklonala antikroppar (CT-P13) introducerades på den europeiska läkemedelsmarknaden. Syftet med studien var att undersöka om det är säkert att byta från originalläkemedlet för infliximab, Remicade®, till biosimilaren CT-P13 och om CT-P13s effekt, säkerhet, immunogenicitet och farmakokinetik är ekvivalent med Remicades®. Artiklar till litteraturstudien erhölls från den medicinska och biovetenskapliga databasen PubMed och fem artiklar valdes ut för vidare analys. Artiklarna begränsades inte av en specifik indikation för infliximab utan studier där deltagare hade reumatiod artrit (RA), ankyloserande spondylit (AS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) analyserades. Studierna granskade den kortsiktiga ekvivalensen mellan Remicade® och CT-P13 och fler studier behövs för att säkerställa den långsiktiga ekvivalensen mellan Remicade® och CT-P13. Utifrån studiernas primära utfallsvariabel förefaller det säkert att byta från Remicade® till CT-P13 och en kortsiktig ekvivalens tycks föreligga mellan Remicade® och CT-P13 med avseende på effekt, säkerhet, immunogenicitet och flertalet farmakokinetiska parametrar för personer med RA, AS och IBD. Biologic drugs are effective against numerous diseases but they are very expensive. The European Medicines Agency approved sales of biosimilars in 2006. Biosimilars are copies of already approved biologic drugs, but they are not considered to be exact copies like generic drugs are. Only living organisms can produce substances with the complexity of biologic drugs. Differences in pH, enviroment, and the purification process during the production of biologic drugs can affect the structure of the final product. Differences in the production processes can affect properties like the glycosylation pattern of the molecules which in turn can influence the effect of the drug. This is the reason biosimilars are not considered as exact copies of the original drug. The patent for Remicade® a TNF inhibitor expired in 2015 which led to the introduction of the first biosimilar for monoclonal antibodies (CT-P13) on the European market. The aim of this study was to investigate the efficacy, safety profile, immunogenicity and pharmacokinetics equivalence between CT-P13 and the original drug for infliximab, Remicade®. And to investigate if it was safe to switch from Remicade to CT-P13. The articles for the study were collected from PubMed, a medical and bioscientific database, and five studies were chosen for further analysis. The articles were not limited to a specific indication for infliximab, so the studies included patients with rhematoid arthritis (RA), ankylosing spondylitis (AS) and inflammatory bowel disease (IBD). The short-term equivalence between Remicade® and CT-P13 was analysed in the studies but more studies including long-term equivalence are needed. Based on the primary endpoints in the studies it seems to be safe to switch from Remicade® to CT-P13 and short-term equivalence seems to exist between CT-P13 and Remicade® considering the efficacy, safety profile, immunogenicity and pharmacokinetics equivalence in patients with RA, AS and IBD.

Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien. The following product–oriented study deals with translational norms operating in indirect translation of Hebrew literature into Swedish. The research was conducted as a contrastive study of Extra–linguistic Cultural References (ECR) based on Toury’s (1995/2012) coupled pairs and supplemented with Pedersen’s typology (2011). The material consisted of 3 x 136 coupled pairs excerpted from a collection of short stories written by an Israeli high–prestige writer Amos Oz and translated into Swedish through English. Both translations were carried out by high–prestige translators. The results suggest that indirect literary translation follows the adequacy norm in accordance with the hypothesis on high–prestige translation (Lindqvist 2002). The hypothesis on acceptancy norms operating in indirect translation is rejected.

I takt med ett allt större behov av att öka, bredda och stärka medborgares deltagande och inflytande växer nya krav på interaktiv samhällsstyrning och idéer om att komplettera den representativa demokratin med ett medskapande. Begreppet medskapande avser att medborgare är delaktiga från början till slutet av beslutsprocesser, något som i sig utmanar den representativa demokratins ideal om en traditionell beslutskedja. Medskapande lyfter frågor kring vem som kan och bör betraktas som aktör; varför, hur och när medborgare inkluderas, och vilka konsekvenser det medför. Inga-Lisa Adler undersöker interaktiva styrningsprocesser som utgår från ett medskapande dialogarbetssätt och studien ger en fördjupad förklaring av processens former och konsekvenser. Speciellt uppmärksammas vad som kännetecknar relationen mellan förvaltning och invånare. I rapporten lyfts även vilka utmaningar och möjligheter som medskapande kan innebära för politiker. Studien ger en nyanserad bild av hur aktörer i en medskapandeprocess växlar roller beroende på dialogfas, och visar hur deltagande medborgare stärks och får ett växande engagemang, inte minst viktigt för demokratiska principer. Läsaren ges också anledning att begrunda hur faktiskt medskapande i framtagning och realisering av politiska visioner är avhängigt kontinuitet och strategier för att hantera dialogresultatet. Studien kommer att bidra till det fortsatta samtalet kring medskapande, både som en rapport till 2014 års Demokratiutredning, och som ett underlag för de praktiker som på olika sätt hanterar interaktiva styrningsprocesser i sin vardag. Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet är en ackrediterad medlem av The European Association for Public Administration Accreditation. Varje år producerar våra studenter ett antal masteruppsatser av hög kvalitet. Medskapardemokrati av Inga-Lisa Adler ärI takt med ett allt större behov av att öka, bredda och stärka medborgares deltagande och inflytande växer nya krav på interaktiv samhällsstyrning och idéer om att komplettera den representativa demokratin med ett medskapande. Begreppet medskapande avser att medborgare är delaktiga från början till slutet av beslutsprocesser, något som i sig utmanar den representativa demokratins ideal om en traditionell beslutskedja. Medskapande lyfter frågor kring vem som kan och bör betraktas som aktör; varför, hur och när medborgare inkluderas, och vilka konsekvenser det medför. Inga-Lisa Adler undersöker interaktiva styrningsprocesser som utgår från ett medskapande dialogarbetssätt och studien ger en fördjupad förklaring av processens former och konsekvenser. Speciellt uppmärksammas vad som kännetecknar relationen mellan förvaltning och invånare. I rapporten lyfts även vilka utmaningar och möjligheter som medskapande kan innebära för politiker. Studien ger en nyanserad bild av hur aktörer i en medskapandeprocess växlar roller beroende på dialogfas, och visar hur deltagande medborgare stärks och får ett växande engagemang, inte minst viktigt för demokratiska principer. Läsaren ges också anledning att begrunda hur faktiskt medskapande i framtagning och realisering av politiska visioner är avhängigt kontinuitet och strategier för att hantera dialogresultatet. Studien kommer att bidra till det fortsatta samtalet kring medskapande, både som en rapport till 2014 års Demokratiutredning, och som ett underlag för de praktiker som på olika sätt hanterar interaktiva styrningsprocesser i sin vardag. Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet är en ackrediterad medlem av The European Association for Public Administration Accreditation. Varje år producerar våra studenter ett antal masteruppsatser av hög kvalitet. Medskapardemokrati av Inga-Lisa Adler är ett excellent exempel på en masteruppsats i offentlig förvaltning från vårterminen 2015. ett excellent exempel på en masteruppsats i offentlig förvaltning från vårterminen 2015.

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor. Studien påvisar de ideal som råder gällande hur en tjej och hur en kille ska vara. Tjejer förväntas kontrollera sin sexualitet och vara lagom, till skillnad från killar som förväntas ta större plats och få utlopp för sin sexualitet. Det framgår tydligt i vår studie att det finns stora ojämlikheter mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme, där tjejers utrymme är betydligt mer begränsat än killars. The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regardingsexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explorethe potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, theworld's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with atotal of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in ourstudy have been analyzed from a social constructivist perspective. Our studyshows that the same actions and behaviours that give boys the status of kingsgives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals thatexists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to controltheir sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to takemore space and act out their sexuality. Our study shows that there are greatdisparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is muchmore limited than boys.

Självledarskap beskrivs vara en process där en individ utifrån sin egen förmåga påverkar och influerar sig själv för att kunna hantera olika situationer som den utsätts för. Tidigare forskning visar på att självledarskapsstrategierna har en inverkan på inre och yttre arbetstillfredsställelse. Forskningen visar även på att arbetstillfredsställelse har en inverkan på personalomsättningen. Syftet med den här studien är att få en förståelse om anställdas självledarskap inverkar på personalomsättningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsställelse som en länk mellan självledarskap och personalomsättning. Restaurangbranschen är en bransch med hög personalomsättning som står inför utmaningen, hög tillväxt i framtiden. En av anledningarna till den höga personalomsättningen är för att de anställda inte har nått önskad arbetstillfredsställelse. Genom att en individ hanterar sitt självledarskap leder det till en förbättring av individens arbetsprestation och inställning gentemot sitt arbete. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie genomfördes för att undersöka vår problemställning. Totalt genomfördes utskicket av 302 enkäter med 102 besvarade enkäter, svarsfrekvensen blev då 34 %. Resultatet visade inte på någon direkt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning. Däremot stämde resultatet överens med teorierna om sambanden mellan självledarskap och arbetstillfredsställelse samt arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Det tyder på att det finns en indirekt inverkan mellan självledarskap och personalomsättning. Self-leadership is described as a process where individuals, based on their own ability influences themselves to handle different situations they are exposed to. Previous research indicates that self-leadership strategies have an impact on intrinsic and extrinsic job satisfaction. The research also shows that job satisfaction has an impact on employee turnover. The purpose of this study is to gain an understanding if employees’ self-leadership affects the employee turnover in the restaurant industry by analyzing job satisfaction as a link between self-leadership and employee turnover. The restaurant industry is an industry with high employee turnover, which is facing the challenge of high growth in the future. One of the reasons for the high employee turnover is because the employees have not reached the desired job satisfaction. An individual who deals with its own self-leadership leads to an improvement of job performance and attitude towards its work. A quantitative method in the form of a questionnaire study was conducted to investigate the problem. A total of 302 questionnaires were sent out with 102 completed questionnaires, the response rate was 34 %. The results did not show any direct impact between self-leadership and employee turnover. However, the result agreed with the theories that there is a relationship between self-leadership and job satisfaction and between job satisfaction and employee turnover. This indicates that there is an indirect impact between self-leadership and employee turnover.

Halvön Mani i södra Peloponnesos, Grekland, ligger enbart 50 km från subduktionszonen Hellenic arc. Det medför att aktiva tektoniska processer påverkar geomorfologin. Genom fjärranalys, analys av digital terrängmodell samt genom ett fem dagars fältarbete har en del av södra halvöns geomorfologi studerats. Recenta processer som idag skapar landformer har identifierats. Av dessa är det främst kemisk vittring och tektonik som dominerar. Även relikta landformer studerades för att skapa en komplettare bild över området. Två stycken stenfält upptäcktes på en av uddarna, som troligen skapats innan udden lyfts upp till nivån den befinner sig idag. Ett konglomerat överlagrade kalkstenen i en av vikarna och vittnar om stora massrörelser som skett då markytan även här var lägre än idag. Ett pediment finns på den västra sidan av berget Sagias. Asymmetrin beror troligen på en kombination av tektonik och havsnivåförändringar. The Mani peninsula in the south of Peloponnesos, Greece, is situated only 50 km from the subduction zone of the Hellenic arc. The active, tectonic processes taking place influence the geomorphology of the area. Through the use of remote sensing, analysis of a Digital Terrain Model and a five-day fieldwork study, certain areas of the southern peninsula’s geomorphology were examined for this project including recent processes that create landforms to date. Among those, chemical weathering and tectonics dominate. Also relict landforms were studied to get a greater understanding of the area. Fieldwork resulted in the discovery of two fields of rocks in one of the capes, which most likely were created before the cape underwent uplift to its current level. Also, a conglomerate superimposition of limestone in one of the bays showed indication that great mass movements took place when the surface was lower than today. A pediment is located on the west side of the Sagia Mountain. The asymmetry is probably due to a combination of tectonics and sea level changes.

De nya läroplanerna som gäller från hösten 2011 markerar betydelsen av undervisning i sex och samlevnad. Här ger vi vårt bidrag till denna undervisning genom att presentera ett idématerial som kan ligga till grund för planering, genomförande och utvärdering av undervisning i sex och samlevnad. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och beskriva tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer. Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvärsnittsstudie, då mätningar gjordes vid ett tillfälle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsområden, t.ex. närliggande utomhusmiljö, entré, träningslokal, omklädningsrum m.m. med hjälp av en egen utarbetad checklista. Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgänglighet i huvudsak inte fanns i den närliggande utomhusmiljön runt gymmet. Däremot framkom problem med trappor/trappsteg, höga trösklar och tunga dörrar utan automatik vid entrén, samt trappor och nivåskillnader i omklädningsrum och duschutrymmen. Även avsaknad av hissar och handikappanpassade toaletter var vanligt förekommande hinder i tillgängligheten. Av resultatet framgick att störst tillgänglighet fanns inom bedömningsområdet "Gymlokal". Slutsats: Resultatet visade att inget gym var fullt tillgängligt i samtliga bedömningsområden.Mycket kvarstår att göra gällande tillgängligheten på gym för rullstolsburna personer. Många hinder ansåg vi dock vara enkelt avhjälpta hinder, till exempel utjämning av nivåskillnader, avfasning av trösklar och uppsättning av automatiska dörröppnare. Den här studien kan ge en ökad förståelse för vilka faktorer i gymmiljön som är hinder för tillgängligheten. Det skulle då kunna öka medvetenheten om vilka åtgärder som kan göra gymmen mer tillgängliga för rullstolsburna personer.

That an auditor brings good quality to the work he is performing is of great importance, not only for the company in question but also for its stakeholders. The information that the company disclose gets more credibility because of the auditor quality assurance. That the auditor tenure would affect the quality has been researched with different results, dependent on the legislation in the current country or region. In this paper we study how audit quality is affected of the audit tenure in Sweden. Based on research made in Belgium we have formulated hypothesis with factors that can affect the audit quality. Variables have been developed to measure the factor audit quality using GCW (going concern warning), audit fees, Big 4, the sale in the company and audit tenure. The focus in our paper is, weather the company has gotten a GCW or not, to see the relationship between audit tenure and auditor quality. We have investigated this by studying 19 506 bankrupted companies and 1 117 financially distressed companies. Our study has only been provided by primary data. Through analyses a relationship has been no defined between the tenure and the quality, with a number of explanatory variables. Our study explains that the auditor tenure in bankrupt companies, which tells us that there is no correlation between auditor tenure and audit quality. For the financially distressed companies there is no support for a result., Att en revisor bringar god kvalitet till arbetet denne utför har en stor betydelse, inte bara för företaget i fråga utan även för dess intressenter. Informationen som företaget lämnar ut får på så vis större trovärdighet tack vare revisorns kvalitetssäkring. Att längden på revisionsuppdraget skulle påverka kvaliteten har det forskats om med olika resultat, utifrån vilket land den utförts i och vilken lagstadgande som råder i respektive land eller region. Vi har i uppsatsen valt att studera hur revisionskvaliteten påverkas av längden på revisonsuppdraget i Sverige. Utifrån forskning som utförts i Belgien har hypoteser utformats med faktorer som kan påverka revisonskvaliteten. Variabler har sedan tagits fram för att mäta faktorn kvaliteten på revisionen med hjälp av GCV, arvode, Big 4, omsättningen i företaget, antal anställda samt revisionsuppdragets längd. Vårt fokus i arbetet är att, utifrån om företagen fått en GCV eller inte, se sambandet mellan revisionskvaliteten och längden på revisionsuppdraget. Detta har vi undersökt genom att studera 19 506 konkursdrabbade företag och 1 117 finansiellt nödställda företag. Undersökningen har endast bestått av insamling av primärdata. Genom analysering har inget samband kunnat fastställas mellan längden på revisonsuppdraget och revisionskvaliteten med ett antal förklarande variabler. Undersökningen visar att längden på revisionsuppdraget i konkursdrabbade bolag inte har något samband med revisionskvaliteten. För de finansiellt nödställda företagen saknas stöd för resultatet.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd. Studien har en fenemenografisk ansats som medför dataanalysmetod som består av sju steg. Eftersom vi var ute efter variationer av yrkesgruppernas olika uppfattningar var den fenemenografiska ansatsen mest optimal. I resultatet framkommer det ett flertal uppfattningar kring kompetensutveckling, lärandestrategier och hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. Vidare finns det gemensamma uppfattningar om att yrkesgrupperna har ett stort handlingsutrymme och att det är nödvändigt för att arbetet ska fungera. En av studiens slutsatser är att tid för reflektion är viktigt för gynnsamma förhållanden. Genom att få mer tid att kunna reflektera över det som har skett tror vi medför ett mer kreativt tänkande och en utveckling av kompetens. En annan intressant slutsats som framkom är att varje yrkesgrupp är i behov av den konsultativa kompetensen och att den aldrig är färdigutvecklad.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar. Min uppfattning är att pedagogerna försöker variera sina lärmiljöer och använder sig av sinnliga lärmetoder i undervisningen. Hela läsårets löpande arbete läggs upp i olika tema-moduler där undervisningen sker både inne och ute i natur och kulturlandskap. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på om lärdomar från en lärmiljö kan överföras till en annan lärmiljö, och om ungdomarnas sociala erfarenheter och lärande i sinnliga rum blir överfört till vardagen hemma eller till skolarbetet generellt. The subject of my paper is to examine the experiences of teachers using a multi-sensory teaching approach when working with pupils with learning disabilities in upper secondary school. How can they create a creative learning environment for their students? Do they use any multisensory teaching methods and, if so, how? My methodology has mainly consisted in participating observation and semi-structured interviews in an ethnographic study. Analysis has shown that the significance of a successful educational effort with these young people at upper secondary school can be seen as a good practice, in which phenomena such as individual objectives, experience, interest, participation, multi-sensory learning, experiential learning, visualization and learning from each other, are central and essential elements. My view is that the teachers try to vary their learning environments and that they are using different multi-sensory teaching methods. All the day-to-day schoolwork is set-up in different theme modules, where teaching takes place both indoors and outdoors in wilderness and cultivated landscapes. For further research, it might be interesting to find out if the lessons learned from one learning environment can be transferred to another, and if the social experiences and lessons learned in multi-sensory environments will be transferred to the young people’s everyday home life or to their schoolwork, in general.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar. Min uppfattning är att pedagogerna försöker variera sina lärmiljöer och använder sig av sinnliga lärmetoder i undervisningen. Hela läsårets löpande arbete läggs upp i olika tema-moduler där undervisningen sker både inne och ute i natur och kulturlandskap. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på om lärdomar från en lärmiljö kan överföras till en annan lärmiljö, och om ungdomarnas sociala erfarenheter och lärande i sinnliga rum blir överfört till vardagen hemma eller till skolarbetet generellt. The subject of my paper is to examine the experiences of teachers using a multi-sensory teaching approach when working with pupils with learning disabilities in upper secondary school. How can they create a creative learning environment for their students? Do they use any multisensory teaching methods and, if so, how? My methodology has mainly consisted in participating observation and semi-structured interviews in an ethnographic study. Analysis has shown that the significance of a successful educational effort with these young people at upper secondary school can be seen as a good practice, in which phenomena such as individual objectives, experience, interest, participation, multi-sensory learning, experiential learning, visualization and learning from each other, are central and essential elements. My view is that the teachers try to vary their learning environments and that they are using different multi-sensory teaching methods. All the day-to-day schoolwork is set-up in different theme modules, where teaching takes place both indoors and outdoors in wilderness and cultivated landscapes. For further research, it might be interesting to find out if the lessons learned from one learning environment can be transferred to another, and if the social experiences and lessons learned in multi-sensory environments will be transferred to the young people’s everyday home life or to their schoolwork, in general.

Den ultimata indikatorn på ett fotbollslags prestation är matchresultatet som beror på balansen av gjorda och insläppta mål. Syftet med studien var att analysera de allsvenska herrlagens målproduktion under säsongen 2010. Detta för att undersöka de svenska elitlagens förekomst av gjorda och insläppta mål över matchtid. Ytterligare syfte var att undersöka om framgångsrika och mindre framgångsrika lag uppvisar olika mönster gällande dessa parametrar. Samtliga 240 matcher, totalt 600 mål, från säsongen 2010 studerades på förekomst av mål över matchtid. Målen kategoriserades lagvis i åtta stycken tidsperioder. Lagen delades även in i tre olika grupper beroende på tabellplacering. Resultaten baserat på samtliga lag visade signifikant större andel gjorda mål under den andra halvleken jämfört med den första, 55,2% mot 44,8% (p

Our time is characterized by the development of new technologies that facilitate communication between people. The need for Video Mediated Communication (VMC) is increasing because people move to other locations due to migration and global mobility. VMC provides the opportunity for millions of people around the world to “hang out” and see each other despite the distance in between. The world is "shrinking" because of the Internet and our perception of distance is changing. VMC is becoming increasingly available, in the form of applications like Skype and MSN for mobile phones and computers, and in addition, it’s practically free. The purpose of this thesis is to render a picture of the way in which people use Skype in the private sphere. We aim to identify possible operational forces and obstacles and their impact on the usage pattern of Skype's video feature. The study showed that Skype's video feature is used mainly to communicate with family members and close friends who are geographically remote. Video communication contributes to a sense of presence and belonging, which motivates users to overcome possible difficulties and obstacles.

Our time is characterized by the development of new technologies that facilitate communication between people. The need for Video Mediated Communication (VMC) is increasing because people move to other locations due to migration and global mobility. VMC provides the opportunity for millions of people around the world to “hang out” and see each other despite the distance in between. The world is "shrinking" because of the Internet and our perception of distance is changing. VMC is becoming increasingly available, in the form of applications like Skype and MSN for mobile phones and computers, and in addition, it’s practically free. The purpose of this thesis is to render a picture of the way in which people use Skype in the private sphere. We aim to identify possible operational forces and obstacles and their impact on the usage pattern of Skype's video feature. The study showed that Skype's video feature is used mainly to communicate with family members and close friends who are geographically remote. Video communication contributes to a sense of presence and belonging, which motivates users to overcome possible difficulties and obstacles.

Today almost every artist has a music video. With today’s technology it has become a lot easier for smaller companies or amateur filmers to produce and distribute their work. But how important is an artist’s music video and where do people find their music these days? Other questions we wanted to answer were if there is a typical way a music video looks like based on its genre. And is it possible to break these stereotypical ways of producing music videos and thereby create a higher level of enjoyment from the viewer? Our main idea of achieving this was by the use of visual effects in a genre, which in our opinion usually don’t showcase these types of effects. The genre we decided to work with was singer/songwriter, which we think is one genre that doesn’t typically use visual effects. To back up our opinions we studied a lot of music videos from different genres to really see what was typical for each of them. Furthermore we made a survey to find answers for our questions about people’s views on the importance of a well-made music video and where they watch and find them. After we had found some of our answers we produced a music video, one with, and one without visual effects. We then showed these to a number of people and asked them questions about their opinions. Based on our results from studying different music videos and the surveys we came up with a conclusion. And we can say that using visual effects in a genre were they typically aren’t used is possible and it can enhance a viewers enjoyment of the music video. Although we also found out that it should be done with moderation and in good relations with the specific genre.

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar – en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other).Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar. Mitt syfte med undersökningen är att undersöka lärares och föräldrars upplevelser av informella möten med kommunikationens betydelse i fokus. Min undersökning grundas på följande frågeställningar:Vilka möten i skolan ses som informella möten?Hur upplever lärare och föräldrar de informella mötena?Hur sker kommunikationen i mötet sett utifrån lärares och föräldrars perspektiv?Undersökningen påbörjades inledningsvis med inläsning av tidigare forskning om relationer mellan skola och hem, mötet mellan lärare och föräldrar samt kommunikation. Då jag skulle utforska mitt område och söka efter svar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som metod. Informanterna består av lärare med lång yrkeserfarenhet som är verksamma i grundskolans tidigare år och föräldrar till barn i grundskolans tidiga år. Undersökningen visade att lärare och föräldrar har likande upplevelser angående vad som är betydelsefulla faktorer gällande kommunikation i det informella mötet, dock är de viktiga av olika skäl. Undersökningen visade även att lärarna inte fått någon utbildning gällande kommunikation och de informella mötena gentemot föräldrar från sin lärarutbildning.

Begreppet känsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshållning som är relaterad till människors förmåga att hantera problem som uppstår i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, där föräldrarnas samspel med barnet vanligtvis är central. Hur en förälder förhåller sig till ett barn kan därför ses om en viktig del i barnets utveckling där olika uppfostringsstilar kommer att påverka barnets utveckling gällande olika förmågor. En förälders förhållningssätt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmågor, däribland KASAM. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambanden mellan tre olika föräldrastilar (auktoritär, auktoritativ, tillåtande) och KASAM i vuxen ålder. Undersökningsdeltagarna (N=88) som kontaktades via öppna förskolor, besvarade en enkät om uppfostringsstilar och KASAM. Resultaten visar på ett svagt men signifikant samband mellan olika föräldrastilar och några av KASAM:s delkomponenter (hanterbarhet, r = .33, begriplighet, r = .22, r = -.27) ), men inget signifikant samband erhölls mellan föräldrastil och individens totala KASAM poäng. Mot bakgrund av att en individs KASAM visat sig avgörande för hälsa och ohälsa hos vuxna individer, visar resultatet av föreliggande studie att vidare forskning om hur olika föräldrastilar påverkar en individs KASAM är av relevans.

Vårt syfte med studien är att försöka ta reda på hur utlandsadopterade, adoptivföräldrar och invandrare ser på sin och sina barns uppväxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har från dessa. Det flesta av våra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. Våra informanter är två utlandsadopterade, två adoptivföräldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att använda oss av är Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp något om hur det är att befinna sig i och med olika grupper i samhället. Vår slutsats av studien är att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter är att det inte har någon betydelse vilken hudfärg eller härkomst man har. Det som är avgörande för inträde i det svenska samhället är hur väl det svenska språket behärskas. Vi har även kommit fram till att många utlandsadopterade kan ha lättare än invandrare att bli accepterade i samhället eftersom de ”föds” in i det svenska språket, svenska normer och värderingar medan invandrarna pendlar mellan det gamla landets och det nya landets kulturer.

Social loafing kan beskrivas som den begränsning i prestationen individer gör i grupparbete jämfört med vid individuella uppgifter. Studier har påvisat att social loafing kan motverkas, men ingen forskning har påträffats angående ledarskapsstilars inverkan på problemet. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarskapsstil som bedöms vara mest effektiv, lämplig och önskvärd i situationer där social loafing inträffat. Som mätinstrument användes en experimentell enkät av faktorielldesign 2 x 2 x 3 x 3 med faktorerna ledarens kön, respondentens kön, situation och ledarskapsstil. Resultatet påvisade att det föreligger könskillnader i bedömning av ledarstil och att ledarstilarna bedöms som olika effektiva i olika sammanhang. Slutsatsen är att det inte finns en ledarstil som är bäst i alla situationer, en god ledare bör vara anpassningsbar utifrån grupp och sammanhang. Keywords: social loafing, leadership styles, emotional intelligence, gender differences.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka behovet och betydelsen av Iris Hadars verksamhet för de funktionshindrades chanser på arbetsmarknaden. Vi vill även få fram upplevelser kring möjligheter och begränsningar inom Iris Hadars verksamhet. Iris Hadar är en privat koncern som arbetar för att göra arbetslivet, utbildningar och vardagslivet så befintligt och bekvämt som möjligt för personer med funktionshinder. Iris Hadars främsta kunder är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.För att analysera vårt material har vi i huvudsak valt att utgå från Erving Goffmans stigmateori. Vi har även valt att utgå från arbetsmarknadens funktionssätt för de funktionshindrade och arbetets psykosociala betydelse. För att knyta an till vägledningen på Iris Hadar har vi valt att ha vägledning för rörlighet i arbetslivet som en teoretisk utgångspunkt.Genom kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledaren på Iris Hadar samt sju av Iris Hadars deltagare har vi tagit del av upplevelser av verksamheten.Av resultaten framgår att den svenska arbetsmarknaden selekterar människor på ett sätt som inte är fördelaktigt för personer med funktionshinder. Intervjudeltagarna anser dock att de har goda möjligheter på arbetsmarknaden men de kan trots det ibland uppleva arbetsgivarnas attityder och fördomar mot funktionshindrade som begränsande. Intervjudeltagarna upplevde Iris Hadars verksamhet mycket positivt. De anser att Iris Hadar har påverkat deras personliga utveckling på ett positivt sätt och fått dem att se möjligheter i stället för begränsningar. De deltagare som har avslutat sin utbildning på Iris Hadar har alla kommit vidare till studier eller arbete. Detta visar att Iris Hadar har hjälpt intervjudeltagarna vidare till nya steg i livet.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv. Vidare frågeställningar är vilka metoder som används vid smärtskattning, hur instrumenten fungerar i den kliniska vardagen samt sjuksköterskornas attityder gentemot smärtskattning. Metoden för datainsamlingen var att intervjua 9 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Analysen skedde enligt en modifierad manifest innehållsanalys där fyra huvudkategorier arbetades fram. Det är individuellt hur sjuksköterskor smärtskattar en patient. Är patienten orienterad till tid och rum används visuell analog skala (VAS). Är det en patient med kognitiv nedsättning tittar sjuksköterskan på rörel-semönster eller frågar om smärta. VAS är det instrument som är mest känt. Fördelen med VAS är att det är lättdokumenterat. Nackdelen är att vissa patienter lär sig vad som ska sägas för att få smärtstillande. Pain is something subjective and it is only the patient who knows how much pain he has. Pain measurement gives the nurse a perception of the patients’ experience of pain. Nurses often come in contact with patients with pain and that is why it is important to assess the patients’ pain adequately. Different instruments for pain assessment have been developed and are a complement to the nurse in pain measurement. The aim of this study is to get better knowledge and insight into pain measurement from a nurse’s perspective. The study also examines which methods are used in pain measurement, how assessments function in every day medical practise and nurses’ attitudes towards pain measurement. The method of data collection was to interview 9 nurses at two orthopaedic wards. The analysis was done by modified manifest content analysis where four main categories were compiled. Nurse’s pain measurement is individual. If the patient is oriented to time and room the nurse uses visual analoge scale (VAS). If the patient suffers from cognitively dysfunction the nurse looks at the movement pattern or asks about pain. VAS is the tool that is most common. The advantage by using VAS is easy to document. The disadvantage is that some patients learn what to say to get painrelieving.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna. Samtidigt anser de att betygen kommer försent idag. Vidare anser de att de redan arbetar med bedämningsdokument av olika slag men att den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen numera ska fungera som en röd tråd för elevers skolgång. Därmed ska den uppfylla deras krav på bedömning. Däremot önskar svenska lärare att kraven på uppförande och ansträngning skulle införas och sättas på pränt.Lärarna på Our Lady of Perpetual Help upplever sitt betyg- och bedämningssystem som så rättvist det kan bli. Dock ville majoriteten av dem lägga till en kolumn för personliga kommentarer då de anser att det saknas på Report Cards. Tidsåtgången bakom dessa Report Cards varierade från lärare till lärare. Elevernas reaktioner på betyg var av olika karaktär men deras vana av att bli kontinuerligt bedömda framkom tydligt. To be able to find out if Swedish teachers believs that there is a need of grades in the early schoolyears (F-5) are we in this essay first going to find out how teachers at an American private school deals with both grades and judgement of the students work in school. At this school we will collect facts and material that we later will share with the other choice of selection, the Swedish teachers. This essay contains therefore two investigations both with qualitative interviews and conversations that later will give us one or more answers of our questions of issues. We will give a short historic about grades and judgement in school and also some political ambitions that may come 2006 if it will be a change in our Government, thereafter we will look into the Swedish guidelines.The teoreticians that we will refer to in this essay is Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij and Jerome Bruner. Bourdieu is dealing with the concept of habitus and the other two have in common that they in different ways support the individual, in our essay the student. Our overall impression of our survey is that the Swedish teachers not demands grades in the early schoolyears, because of their fears of the loss of joy and happiness. But at the same time they thinks that the grades are given too late. They do belive that they already are working with documents of judgement of different kinds but that the IUP shall work as an red thread through the students schooling. On the other hand do the Swedish teachers wish that the demands of behaviour and effort would be introduced and documented.The teachers on Our Lady of Perpetual do believe that their grade and judgement system is as fair as it can be. But the majority of them would like to have a checkbox for personal comments, which today is missing on their Report Cards. The amount of time behind the Report Cards is fluctuating from teacher to teacher. The grade reactions of the students where of different characters but it was clear that they had a habit of continuous being judged.