Search

Substitutionsbehandling är en vårdform som rekommenderas av Socialstyrelsen för personer med ett långvarigt opiatberoende. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan kring klienterna fungerade, samt vilka stödinsatser som kunde bli aktuella utifrån klinternas behov. Då substitutionsbehandling anses vara kontroversiellt, fanns även ett intresse av att undersöka de professionellas upplevelser av vårdformen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma (n=8) som i sina olika yrkesroller hade kontakt med klienterna. Resultatet analyserades utifrån systemteori, stämplingsteori och empowerment. Studiens huvudresultat visade att det förekom mycket samverkan kring klienterna och att det fanns flera stödinsatser tillgängliga för den enskilde. Inställningen till substitutionsbehandling var till övervägande del positiv och de främsta argumenten för vårdformen uppgavs vara de personliga vinsterna för klienterna. Slutsatsen är att det krävs mer än mediciner för att upprätthålla drogfrihet och klienternas sociala nätverk kan vara avgörande för en lyckad behandlingsprocess. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap om substitutionsbehandling.

Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

Godkänd; 2015; 20151209 (leab)

Projektet Lönsam arbetsmiljö för städare visar hur städares arbetsmiljö och hälsa kan förbättrasom en bred satsning, som både innefattar fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer,genomförs. Även samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar harpåvisats.Städare beskrivs ofta som en utsatt yrkesgrupp i en hårt konkurrensutsatt bransch därdåliga arbetsförhållanden, höga sjuktal och tidiga pensionsavgångar sägs vara karaktäristiskt.Rekommendationer för hur städares arbetsmiljö ska förbättras översköljer branschen mendet finns ett glapp mellan teori och praktik och många av rekommendationerna införs inte ipraktiken. Detta tycks delvis bero på de hårt pressade priserna, som både leder till enförsämrad arbetssituation för städarna och till en bromsande effekt på långsiktigtarbetsmiljöarbete. Idag saknas goda exempel som visar hur städares arbetsmiljö i praktikenkan förbättras. Projektets slutsatser bygger på empiriska studier av en arbetsmiljösatsning som enkommunal städenhet har genomfört i syfte att förbättra de anställdas hälsa samt att höjakvalitén på städtjänsten. Satsning kan sammanfattas med orden ökad delaktighet och ökatinflytande för städarna samt förbättrade sociala relationer och kortare beslutsvägar.Satsningar på god fysisk arbetsmiljö för att minska den fysiska belastningen har ocksåbedrivits kontinuerligt. Vidare har städenheten getts möjlighet att omfördela de egnaekonomiska resurserna och anser nu att de genom strategiska satsningar har gynnat denegna organisationen, städarna och de offentliga verksamheter som utgör enhetens kunder.Fram tills idag har städenhetens strategi varit lyckad. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaronhar sjunkit, kvalitén och effektiviteten på städtjänsterna har ökat och städarna beskriver enökad arbetsglädje och arbetsmotivation. Städenhetens arbetsmiljösatsning kan sägas utgöraett gott exempel för andra städorganisationer, oavsett ägandeform, för hur arbetsmiljö förstädares kan förbättras.

Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

Validerad; 2013; 20131216 (leab)

Increased global competition and forthcoming demographic changes is expected for the Swedish industry. The process and manufacturing industry needs to develop solutions that can provide increased flexibility and production efficiency. A key for the future competitiveness is the operator of the future who works closest to the value adding processes. In the project “The operator of the future”, “Framtidsoperatören” in Swedish, the overall aim is to increase the competiveness of Swedish industry by developing an advanced toolbox that meets future needs. In a pre-study, the tasks and needs of the operator of the future were investigated through workshops with 25 representatives from 15 Swedish process and manufacturing industries and system developers. The results had similarities across industries and suggest solutions that support communication, control and constant learning. The tools should be intuitive and situation adapted with use of strengthened senses. These results give the direction for a continued development of a future toolbox. Through a combination of new supporting technologies and new ways of collaboration the operators of the future might find their work more interesting, stimulating, and developing, leading to enhanced competiveness of Swedish industry. Godkänd; 2012; 20130208 (camgra) Framtidsoperatören

Godkänd; 2011; 20110613 (andbra)

I den här rapporten beskrivs metoder och resultat från projektet Framtidsfabriken, vars idé har varit att bryta traditionella mönster vid utformning av produktionssystem genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. Projektet har bedrivits på Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet har dels varit att problematisera och utveckla metoder för produktionsutformning och dels att bidra till utveckling av teorierna om ’det goda arbetet’. En konkret frågeställning har varit; Hur utformas ett modernt produktionssystem baserat på krav formulerade av kvinnor och ungdomar? Projektets mål har varit att utforma en vision av en effektiv, attraktiv och långsiktigt hållbar arbetsmiljö i industrin. En avgränsning i projektet har varit valet att arbeta med industrin som bransch och inte en specifik typ av produktion eller ett visst företag. Projektet har bedrivits om ett interaktivt projekt i samarbete med aktörer från industrin. Totalt har 121 personer fördelat på 59 procent kvinnor och 41 procent män medverkat som deltagare i projektet. Deltagarna i projektet har varit anställda på både chefs- och medarbetarnivå i industrin, ungdomar, samt representanter för branschorganisationer och fackförbund. Arbetet har huvudsakligen genomförts i form av workshops samt fokusgrupper och intervjuer. Metoden har varit Future Workshops, där deltagarna inledningsvis diskuterar nuläge för att sedan arbeta med framtida ideala lösningar och idéer om implementering av lösningar. Även andra metoder har nyttjats; ”Personas” för att förmedla nuvarande situationer i industrin, scenarier för att stimulera till idéer om framtiden samt olika metoder och associativa bilder för att stimulera kreativitet och kommunikation i gruppen. Analys av material från intervjuer, observationer, diskussioner, val av bilder, ljud- och videoinspelningar har inriktats mot förståelse av deltagarnas kontexter och tolkning av deras behov och preferenser. Projektet har varit annorlunda genom målsättningen att bryta traditionella mönster av produktionsutformning genom att inkludera grupper som i vanliga fall inte deltar i förändringsprojekt. En vision av ett modernt produktionssystem har utformats, baserat på krav formulerade av kvinnor. Några exempel från visionen är att alla är medarbetare på Framtidsfabriken. Det är lika många män som kvinnor på alla befattningar. På framtidsfabriken arbetas med filosofin ’livslång trainee’. Man arbetar med olika former av nätverk, där olika kompetenser både inom och utanför företaget möts för att stimulera till innovation, ständig utveckling och förbättring. Flexibel arbetstid möjliggörs via individuella scheman. I lokalerna finns mötesplatser för kommunikation, nätverk och projektarbeten. Lokalerna är ljusa och färgsatta enligt företagsidentiteten. Teknik och kommunikation underlättas via ett enhetliga system, som alla kan ta del av. Godkänd; 2011; 20110504 (andbra) Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor

Godkänd; 2011; 20110628 (andbra)

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer. Godkänd; 2010; 20111214 (ysko)

Denna rapport ingår som en del i förstudien The Mine of the Future - A Conceptual Study. Förstudien ska resultera i ett framtidsscenario som kommer att formuleras på en över­gripande konceptuell nivå och omfatta hela gruvbrytningsprocessen, från tidig utredning och gruvplanering till färdig produkt. Nya produktionstekniska lösningar kommer att analyseras och utvärderas genom att de placeras i sitt organisatoriska sammanhang, dvs produktionssystemet ska fungera som en helhet. I rapporten summerar vi erfarenheterna från The First International Future Mining Conference som organiserades av University of New South Wales, Sydney, Austra­lien. Godkänd; 2009; 20090310 (jajo)

Denna rapport beskriver projektplanen för projektet Framtidsfabriken - en konceptfabrik utformad av kvinnor och ungdomar. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsformer som ger en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män i industriellt arbete samt att ta fram uppdaterade principer för ett modernt industriellt produktionssystem. Vi utgår från de krav på det goda industri¬arbetet som ungdomar och kvinnor i dagens samhälle ställer. Vår metodidé är att försöka bryta gängse mönster i utformning av produktions¬system genom att låta grupper som i vanliga fall inte deltar i produk¬tionsutveckling (ungdomar och kvinnor) praktiskt medverka. Projektet genomförs 2008-2010 och har fyra faser: 1) kunskapsöversikt kring produktionssystem, arbetsmiljö och genus, 2) förstudie - en empirisk kartläggning av problem och preferenser kring produktionsmiljö, främst hos kvinnor i industrin och ungdomar, men också andra aktörer, 3) "projektering" - projektets interaktiva del där arbetsgrupper bestående av ungdomar och kvinnor med hjälp av forskarna arbetar fram en attraktiv och samtidigt effektiv "konceptfabrik", dvs. en visualiserad modell över ett framtida produktionssystem, och en uppsättning uppdaterade kriterier för det goda industriarbetet på systemnivå. 4) Summerande analys. Godkänd; 2008; 20090108 (ysko)

Det goda arbetet är en uppsättning normativa kriterier för ett gott industriarbete formulerade av Svenska metallindustriarbetareförbundet (numera IF Metall), och etablerades som ett begrepp i den svenska arbetsvetenskapliga forskningen. Diskurserna kring effektiv organisation och arbetsmiljö har dock växlat genom decennierna och idag diskuteras inte det goda arbetet så ofta utan det är nya koncept som gäller, där Lean production är det mest framträdande. I denna rapport ska vi försöka rekonstruera de historiska rötterna som låg till grund för "Det goda arbetet" och diskutera dess relevans i förhållande till dagens industriella kontext. Vår utgångspunkt är att det goda arbetet inte är något som är givet en gång för alla, utan något som kontinuerligt måste uppdateras i förhållande till ny teknik och förändrad samhällelig kontext. Den industriella kontext vi möter i det tjugoförsta århundradet innehåller fallgropar, men ger också nya förutsättningar och nya utvecklingsmöjligheter som kan bidra till ny utvecklingsperiod för det goda arbetet. Godkänd; 2008; 20090108 (ysko)

I denna debattartikel diskuterar Jan Johansson och Lena Abrahamsson visionen ”det goda arbetet”. Den mest kända formuleringen är säkerligen Metalls från mitten av 1980-talet. Författarna konstaterar emellertid att inte så många talar om den längre. De menar dock att nu finns förutsättningar för att en ny variant av det goda arbetet har förutsättningar att vinna gehör hos såväl fackföreningar som industrin.

Godkänd; 2006; 20070307 (kirhon) Vad hände sen? Jämställdhet som retorik och praktik

Sammanfattning: Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej. Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur. Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med χ2-test. Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband. Signifikansnivån på de andra två faktorerna, bonus och storlek, var för höga för att visa ett samband och vi falsifierade därmed dessa. Att det inte föreligger något samband kan bero på att vårt urval är för litet eller att teorin inte är direkt applicerbar på svensk företagskultur. Av de två sista faktorerna vi testade var det bara ägarstrukturen som visade ett samband.

Godkänd; 2005; 20061025 (kirhon)