Search

Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och drabbar främst äldre personer. Sömnsvårigheter är vanligt förkommande hos personer med demens. Sömnen är ett sätt för kroppen att koppla av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnsvårigheter hos den drabbade personen. Miljöfaktorer, smärta och substansanvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg bestående av 12 artiklar varav 10 kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: I resultatet lyfter olika omvårdnadsåtgärder upp som kan främja sömnen hos personer med demens. Analysen av artiklarna utmynnade i kategorierna: betydelsen av miljön, betydelsen av beröring och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärderna i de olika kategorierna kan utifrån det som redovisas i resultatet användas för att främja sömnen hos personer med demens. Genom en personcentrerad och individanpassad vård kan sjuksköterskor tillgodose patienternas behov och önskemål. Bakgrund: Demens är ett samlingssubstantiv för flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktion och främst drabbar äldre. Sömnstörningar är vanliga hos personer med demens. Sömn är ett av kroppens sätt att slappna av och återhämta sig. Det finns olika faktorer som kan påverka sömnen och orsaka sömnstörningar hos personer med demens. Miljöfaktorer, smärta och droganvändning kan påverka sömnen negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes enligt Friberg bestående av tolv artiklar: tio kvantitativa studier och två kvalitativa studier. Resultat: Resultaten presenterar olika åtgärder som kan främja sömn hos personer med demens. Resultaten innehåller följande kategorier: miljöns betydelse, vikten av fysisk kontakt och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder kan användas för att främja sömn hos personer med demens. Sjuksköterskor kan möta patienters behov och önskemål genom en personcentrerad och individanpassad vård.

Introduktion: Trycksår räknas som en vårdskada, som drabbar mest individer som är sängbundna och rullstolsburna.Trycksår är associerade med många olika medicinska tillstånd. Vårdskadan kan leda till förlängd vårdtid hos individer samt krävar mer kostnad. Personer med mörkt hudpigment löper större risk att utveckla trycksår. Detta pga. att det är svårt att identifiera kategori 1 trycksår hos de personerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjukvårdspersonal kan identifiera tryckskador i hudkostymen hos individer med mörk hudpigmentering samt att ta reda på orsaken till brist på vägledningen. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med utgångspunkt från kvantitativa studier. Tio kvantitativa artiklar har använts, varav fem artiklar hittades vid primär sökning medan resten hittades vid sekundär och tredje sökning. Databaser pubmed och Cinahl använts vid artikelsökningar. Resultat: Det finns några metoder som är relevanta för kliniska bedömningar av trycksår hos individer med mörk hudpigmentering. Trycksår kan identifieras hos personen med mörk hudpigment med hjälp av ultraljud, munsell färgtabeller och bildtekniker. Brist på vägledning om hur trycksår identifieras hos individer med mörk hudfärg syns redan under sjuksköterskeutbildningen, vilket tydliggör att högskolor och universitetet inte bidrar mer undervisning om trycksår riktad mot personer med mörkt hudpigment. Slutsats: Det går inte att dra slutsatser pga att studier med låg kvalitet inkuluderades till studien. Det finns metoder som kan användas vid kliniska bedömningar av trycksår hos personer med mörk hudpigmentering bland annat med hjälp av ultraljud och bildtekniker. Dock syns fortfarande brist på vägledning och därför skulle vidare forskning inom området vara nödvändigt. Background : Pressure ulcer is considered a medical injury, which affects mostly people who are bedridden and wheelchair bound. Pressure ulcer is associated with many different medical conditions. The care injury can lead to extended care time for individuals and is more costly. People with dark skin pigments are at greater risk of developing pressure ulcers. This is due to that it is difficult to identify category 1 pressure ulcer in those individuals. Aim: The aim of the study is to investigate how healthcare professionals can identify pressure injuries in the skin suit of individuals with dark skin pigmentation and to find out the reason for the lack of guidance. Metod: Descriptive literature study based on quantitative studies. Ten quantitative articles have been used. Of which five of them were found in primary search while the rest were found in secondary and third search. Databases pubmed and Cinahl used in article searches. Resultat: There are some methods that are relevant for clinical assessment of pressure ulcers in individuals with dark skin pigmentation. Pressure ulcers can be identified in the person with dark skin pigmentation using ultrasound, munsell color charts and imaging techniques. Lack of guidance on how to identify pressure ulcers in individuals with dark skin tones can already be seen during nursing education, that colleges and universities do not contribute more teaching about pressure ulcers aimed at people with dark skin pigments. Slutsats: It is not possible to draw conclusions due to the fact that low-quality studies were included in the study. There are methods that can be used in clinical assessments of pressure ulcers in people with dark skin pigmentation, among other things with the help of ultrasound and imaging techniques. However, there is still a lack of guidance and therefore further research in this area would be necessary.

Purpose: The purpose of this study is to analyse the positive impact of digitization on the production environment and challenges that may come along with digitalization. This study goes further on to looking into how to increase the use of digital tools. Method: The method used in this study is mainly based on an interview study, where interviews are carried out with expertise of the field of digitization. Literature study was used to compliment the interview study with previous scientific studies on the field. The literature used is based on scientific articles, reports, government reports and relevant previous studies related to the subject. Results: The results from the interview study showed that the use of digital tools had positive impact on the construction stage. The most important benefit of digitization is the information management. There are also economical and work environmental benefits as well as higher work productivity. However, there are no exact figures showing these profits. The result also shows what challenges can be encountered and how these challenges can be best avoided. In addition, this study highlights how the industry should go about increasing the use of digital tools. Conclusion: The conclusions that can be drawn are that digitization has positive impact in construction, but challenges can arise. These challenges can be avoided through cooperation between companies and participantes to achieve a more digitized construction stage.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (KKS) är ett skadligt ingrepp där delar av kvinnors könsorgan avlägsnas eller förändras utan medicinskt syfte. Idag finns så många som över 200 miljoner kvinnor och unga flickor som gått igenom någon form av könsstympning. Ingreppet är fäst vid kulturella värderingar, trosuppfattningar och sociala mönster. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder i möten med könsstympade kvinnor. Metod: En litteraturöversikt som innefattar två kvalitativa och åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar. Informationssökningen gjordes på databaserna CINAHL Complete och Pubmed. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet visade att de flesta sjuksköterskorna i studien hade varierande kunskaper och medvetenhet om KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna visste att KKS hade skadliga konsekvenser. Kulturella, religiösa, sociala och sexuella faktorer tillskrevs som skäl för utövandet av KKS. En del av de hade en inställning på att vilja utföra KKS. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var motvilliga att låta sina döttrar genomgå KKS. Som en strategi för att eliminera KKS hade många åsikten att lagen mot KKS skulle tillämpas strikt. Diskussion: Litteraturöversikten diskuteras med Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori som grund. Diskussionen tar upp vikten av att ha förståelse för kulturella skillnader och anpassa omvårdnaden på ett sådant sätt att kvinnans perspektiv är väl sedd utan att sjuksköterskor behöver utföra kvinnlig könsstympning.

Denna studies syfte är att undersöka hur lärare upplever elevers läs- och skrivsvårigheter, psykiska ohälsa samt hur dessa två faktorer kan påverka varandra. Den ska även beskriva skolans elevhälsoarbete samt lärarnas upplevelser av det stöd de får från elevhälsans olika professioner. Det är en kvalitativ studie med en induktiv ansats och datainsamlingen har skett genom intervjuer med tio lärare på fyra olika skolor och analysen har genomförts med en fenomenografisk ansats. Det innebär att materialet har sammanställts och analyserats genom att uttalanden sammanfördes i olika teman för att förklara informanternas upplevelse av fenomenet. Dessa teman har sedan tolkats för att få fram ett budskap som beskriver deras upplevelse. Resultatet visar att lärare upplever att det finns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och psykisk ohälsa. Vidare framkommer att lärarna upplever att de inte får det stöd som de förväntar sig från elevhälsan. De upplever brister i samarbetet med elevhälsan då de inte får närvara vid skolans elevhälsomöten. Vidare kan i studien utläsas att lärarna upplever att de genom sin erfarenhet kan identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter tidigt i deras skolgång och att screeningar som visar elevers svårigheter sällan kommer som en överraskning utan snarare är en bekräftelse på vad de själva redan upptäckt. Däremot upplever de att det kan ta för lång tid med insatser för dessa elever samt att resursbrist kan bidra till att de inte får den hjälp de borde ha och att detta leder till försämrad psykisk hälsa för dessa elever.