Search

Syftet här är att visa ryssens roll i konstruktionen av finländsk identitet. Centralt för kollektiv identitet, en vi-känsla, är att den skapas i mötet mellan Vi och de Andra. Sällan uttalas den dock direkt, utan framträder närmast indirekt i speglingen mot de Andra, vilka uppfattas som avvikande i jämförelse med den egna referensgruppen. I min avhandling pro gradu (Harju 2006b) undersökte jag hur kollektiva identiteter konstrueras. Genom att lyfta fram flera grupper av Andra fann jag att olika nivåer av kollektiv identitet uppenbaras beroende på vem man jämför sig med. Exempelvis föder speglingen mot finnar en etnisk, finlandssvensk identitet medan jämförelsen av nylänningar med österbottningar blottar en regional identitet. I denna artikel exemplifierar jag med hjälp av berättelser om ryssen hur en nationell vi-känsla konstrueras.

During the first half of the 20th century, lake lowering was a common practice for agricultural drainage in Sweden. Although this phenomenon led to drastic changes in the Swedish landscape, it has been remarkably understudied. Furthermore, previous research on lake lowering, and on the adjacent subject of hydropower, has mostly taken a social constructivist approach. In contrast, the aim of this study was to generate a posthumanist, symmetric account of a lake lowering project, where the non-human actants involved in the network were seen to act. This in order to better understand the driving forces and power relations emerging in a large technical project. The study took the form of an actor-network analysis of the lowering of Lake Tämnaren in the south-east of Sweden. The analysis consists of a chronological account of the project between the years 1923-1967. During the years predating 1950, investigations into both material and social matters were carried out by two engineers who became spokespersons of the many collectives of actants affected by the lake lowering. In the years between 1950-1953 when the project was carried out, the spokespersons’ accounts of reality were challenged, with varying results. After the works had been completed, the question of maintaining a suitable water level in the lake remained controversial and concerned managing the newly built dam. In brief, the conclusions of the study highlight the role of material agency in transporting and changing power between actants in a network. Forms of material agency were for example: the lake flooding, the hardness of soil, or the floodgates of a dam remaining open.

The municipalities' vision of using City Information Modeling (CIM) and Digital Twins (DT) inurban planning, requires prerequisites in place. A prerequisite is BIM, which together with GIS can create CIM.BIM implementation for a municipality involves major challenges and one such challenge is the lack of BIMmodels for existing buildings and infrastructure. However, this study is limited to planned development inconnection with land allocation. BIM implementation for the land allocation process within a medium-sizedSwedish municipality involves many involved actors and thus the need for a mobilization of the involved actorsfrom an ANT-inspired perspective. The purpose of this study is therefore to analyze how an actor network canbe mobilized to implement BIM in the land allocation process. A case study method has been chosen in thisthesis, considering that a well-defined case is identified, and the approach enables a variety of data collectionmethods that have been inspired by the autoethnographic approach because the researcher belongs to the focalactor in the process.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras. Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie. Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study. The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

Intresset för effektivisering av underhåll på järnvägen i Sverige växer, järnvägsinfrastrukturen utsätts för högre belastning på grund av den ökade trafiken vilket innebär mer slitage och kortare tidsfönster för inspektion och underhåll. Digitalisering av underhåll på järnvägen bidrar med att säkerställa kontinuerlig drift, effektivt underhåll, planering och minskar olyckor. Realtidsöverföring av data är teknik som är centralt för att mäta tillståndet på järnvägen. Tekniken har visats effektivisera det förebyggande underhållet av järnvägen med enheter som mäter tillståndet på räls och lok i realtid, tekniken benämns som tillståndsbaserade underhållssystem. Syftet med denna studie är att identifiera de problemfaktorer som påverkar användningen av tillståndsbaserat underhåll med utgångspunkt från inblandade aktörer. Studiens använder sig av aktörs-nätverksteorin för att identifiera hur problemfaktorerna förhåller sig till inblandade aktörer och hur användningen av tillståndsbaserat underhåll påverkas av faktorerna. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades med en innehållsanalys. Resultatet indikerar att komplexitet, samverkan, datahantering, juridiska aspekter, ekonomiska aspekter, underhållsaspekter och kompetensnivå är kategorier över de identifierade problemfaktorer som kan bidra med problem kring användningen av tillståndsbaserat underhåll. Interest in efficientmaintenance on the railway in Sweden is growing, the railway infrastructure is exposed to higher loads due to the increased traffic, which leads to increased tear on the railway infrastructure and shorter time windows for inspection and maintenance. Digitalization of maintenance on the railway helps to ensure continuous operation, efficient maintenance, planning and reduces accidents. Real-time data transmission is technology that is central to measuring the condition of the railway. The technology has been proven to improve the preventive maintenance of the railway with units that measure the condition of rails and locomotives in real time, the technology is referred to as condition-based maintenance. The purpose of this study is to identify the problem factors that have an influencing effect on the use of condition-based maintenance systems based on the actors involved. The study uses the Actor Network Theory to identify how the problem factors relate to the actors involved and how the use of condition-based maintenance is affected by the factors. Data were collected via semi-structured interviews and interpreted with a content analysis. The results indicate that complexity, collaboration, data management, legal aspects, financial aspects, maintenance aspects and competence level are categories over factors that can contribute to problems around the use of condition-based maintenance.

KM II. An analysis of Malmö Art Museum’s satellite space as extra-institutional practice maps the activities of the hitherto unexplored satellite exhibition space KM II, including the 14 exhibitions that were shown in KM II’s two spaces in Malmö’s harbor and in the suburb Rosengård. The essay contributes new perspectives on extra-institutional exhibition practices by analyzing KM II as an actor on the then much discussed art scene of Malmö, during the years 1992 to 1994. The essay also describes trans-local artistic connections over the Baltic Sea, pri- marily between Malmö and Hamburg. I describe the extra-institutional practice of KM II through the model “The Public as Alternative” (Det offentliga som alternativ). The practice created favorable conditions for extensive and often paid artistic work in an unconventional exhibition space, which also made KM II meet the strained situation on the local art scene, partly caused by the financial crisis of 1992. Last, the essay examines the complex relationship between the exhibitions, the institution, the place, and the audience, that made the extra-institutional status of KM II dissolve at Rosengård, during a time that can be described as a transitional phase in museum education.

Kollaborativ konsumtion och bildelningstjänster är två fenomen som under de senaste åren blivit allt mer populära som ett sätt att bemöta hållbarhetskrisen. Bildelningstjänster är en form av kollaborativ konsumtion och är ofta drivna av kommersiella krafter. Syftet med tjänsterna är att erbjuda kunder moderna och hållbarhetsdrivna lösningar som ett alternativ till det privata bilägandet. I användandet av bildelningstjänster uppstår interaktioner mellan olika aktörer, mänskliga såväl som icke-mänskliga, både direkt- och indirekt. I användningen av bildelningstjänster och i dessa interaktioner, skapas en upplevelse för användarna. Genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer med användare av bildelningstjänster, studerar vi i denna studie, dessa upplevelser. Användarupplevelsemål och delade användarupplevelser, samt aktör-nätverksteori används som teoretiska ramverk för att analysera och diskutera den insamlade datan. I denna studie drar vi slutsatsen att användandet av bildelningstjänster inte enbart handlar om användarens individuella upplevelse av att använda bilen och mobilapplikationen. Användandet av bildelningstjänster består av flera samverkande faktorer som påverkarvarandra och som tillsammans påverkar användarupplevelsen. Slutligen ger studien ytterligare insikter i hur aktörer påverkar förarens användarupplevelse av bildelningstjänster. Med kunskapen om hur förarens upplevelse, i användandet av bildelningstjänster, påverkas av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Dessa aktörer utgörs för omfånget av denna studie den mobila applikationen, bilen, kundtjänsten, den tidigare föraren och passagerarna. Collaborative consumption, shared mobility, and car sharing services are three modern phenomena that in recent years have become a popular way to respond to the sustainability crisis. Carsharing services are a subcategory of collaborative consumption and are often driven by commercial forces. The aim of the services is to offer modern and sustainably-driven solutions to users as an alternative to private car ownership. In the use of carsharing services, an interaction occurs between different actors, human as well as non-human actors, both direct- and indirect. These interactions generate a user experience which this thesis aims to study through a survey and nine semistructured interviews with users of carsharing services. User experience goals, shared user experience, as well as Actor-network theory, is used as theoretical frameworks to analyze and discuss the collected data. Through this study, we conclude that the act of using car sharing services isn’t solely an individual experience between the users and the artifacts such as the car or the mobile application. Instead, the use of carsharing services often consists of several collaborating actors who influence each other and together affect the user experience. Lastly, the study contributes further insights into how actors affect the driver's user experience of carsharing services. With the knowledge of how the driver's experiences in the use of carsharing services are affected by both human and non-human actors. These actors consist of the mobile application, the car, previous users, customer service, and passengers.

This thesis focuses on repatriation of archives and records in a Swedish context with the aim to highlight the agency of the material object and its value in the repatriation process, as well as its connection to authenticity. The thesis consists of four case studie that focuses on different cases where some form of repatriation has occurred. Two of the four cases were completed before this thesis was written, and two were still ongoing processes while it was being written. All four processes took place in a Swedish context, for example between different nations where Sweden was one of them, or between different archival institutions in Sweden. The method that was used to study the cases was document analysis, a type of qualitative content analysis. The results of the study show that repatriation processes are complex and that they can be executed in several different ways with different motivations. In every process there are multiple claimants, values and contexts that effect it. The archives and records are connected to culture, history and identity and throughout these case studies it also becomes apparent that there exists an idea of them belonging in a specific place, whether that be in a na- tion, a city or within a community. The study also show that the claimants place an importance on the archive as the authentic original object and on the ownership of that object. This is a two-year master’s thesis in Archival Science.

Vikings and pirates have been studied through the years in both the archaeological and historical disciplines. Both have been compared with each other, especially if Vikings can be classified as pirates or if they practiced piracy. The stereotypical descriptions and definitions of both terms may have contributed to the above-mentioned comparisons between Vikings and pirates in search after similarities and/or differences. Vikings have and are still portrayed as savages ravaging along European coasts, robbing cities, burning churches, and violating innocents, whose actions left behind devastation and chaos. Pirates have also been classified as violent individuals, especially sea bandits or sailors who attacked both friend and foe, seizing property and/or people through violence at sea. This thesis will problematise, question, analyse and discuss if studies about pirates and pirate societies can contribute to today’s understanding of Vikings, namely to study and examine them through the perspective of pirate studies. Separate geographical areas with Viking and pirate presence have been selected in England, Ireland, the Baltic Sea region, and the Bahamas. The overwintering camps of Torksey and Repton in England, together with Dublin in Ireland concerns Viking activity. Meanwhile, Visby and Vivesholm in the Baltic Sea with piracy carried out by the Victual Brothers, together with Nassau in the Bahamas represents pirates and piracy. In addition, the above will also be analysed and discussed through an application of three selected theoretical frameworks: agency theory, actor-network theory, and the concept of utopias. The problematisation will also be examined through a determination of the terms Viking and pirate, an application of hydrarchy, and how the colonization of areas and establishment of smaller communities functioned for each actor.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöka relationerna genom vilka de forskningstexter (som används i kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet) tillsammans med andra aktörer producerar översättningsprocesser med förmågan att förändra och påverka pedagogernas sätt att tänka och prata om det vardagliga arbetet med läsning i förskolan. Tidigare studier om hur forskning och vetenskaplig kunskap används i utbildningspraktiker efterfrågar ytterligare kunskap som begreppsliggör forskningsanvändning i praktiken. Med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöks i föreliggande studie i vilka relationer som forskningstexter och forskningsbaserade begrepp tillsammans med andra aktörer producerar en skillnad för pedagogers tankar och utsagor om det praktiska förskolearbetet. Genom observationer av planerings- och utvärderingsmöten samt en fokusgruppsintervju av och med deltagande pedagoger undersöks de relationer som upprättas mellan olika aktörer i praktiker inom Läslyftet. En spårande analys genomförs för att undersöka vilka relationer som upprättas och förändrar och påverkar varandra. Genom att följa fyra olika spår i det empiriska materialet synliggör studien att forskningstexterna deltar i relationer med andra aktörer så som specifika begrepp, barnböcker och dokumentationer som producerar översättningsprocesser som förändrar hur pedagogerna pratar om sin praktik. De huvudsakliga resultaten av studien visar att texternas (i egenskap av forskning) aktörskap uppstår och är beroende av de idéer, tankar och ord som pedagogerna uttrycker och som också förändras i sina sammankopplingar med varandra och andra aktörer. Resultatet synliggör ett nätverk som uppstår i och genom dessa relationer med förmågan att producera kraft och ge effekter för pedagogernas förändrade tal om förskolans praktik The aim of this study is to examine the relations through which the research texts (used in Läslyftet) together with other actors produce translation processes with the ability to change and affect the educator’s way to think and talk about the everyday work of reading in preschool. Previous studies on how research and scientific knowledge is applied in educational practices inquire for additional knowledge that conceptualizes research used in practice. Based on actor-network theory this study examines the relations that research texts and research-based concept together with other actors produce a difference for educator’s thoughts and statements about the practical preschool work. Through observations of planning and evaluation meetings along with a focus group interview of participating educators, the study examines the relations established between different actors in practices within Läslyftet. A tracking analysis was performed to examine the relations established and transform and affect each other. By following four different traces in the empirical material, the study makes visible that the research texts participate in relations with other actors such as specific concepts, children books and documentations which produces translation processes that changes how the educators talks about their practice. The main results of the study show that the texts (in the capacity of research) ability to act occurs and is dependent on the ideas, thoughts and words that the educators express and that also changes in their interconnections with each other and other actors. The result highlights a network that is emerging in and through these relations with the ability to produce a force and give effects for the educators´ changed talk about preschool practice

This study is about information and materiality, more specifically how the different material manifestations of information affects the archivists in the Swedish Court archives. The primary focus is on how materiality affects archivists work with physical and digital information and how materiality affects the archivists themselves. This study uses interviews with archivists within the Swedish court archives as its primary source for analysis. By using primarily Actor-Network Theory and Discourse-theory alongside other scientific texts this study has shown in what ways materiality affects the daily work of archivists and their self-image. This study is relevant in many ways but primarily because there is little to none research of this kind that focuses on the court archives and as a result of that this study is relevant in the way it illustrates the importance and possibilities court archives for a dedicated scholar within archival science and other areas of information science. The results are as follows: materiality have many different ways of affecting the archivists and it does so on many different levels. With the focus on digital and physical information this study has come to the conclusion that materiality is an important aspect that cannot be overlooked. It affects how archivists work, how they think and how they practically handle physical and digital information.

The use of standards has become widespread in the field of digital archiving. The most notable of these is the Open Archival Information System (OAIS) model. In the development and usage of such standards both researchers and practitioners have been similarly focused on the technical dimension of standards, prioritizing efficiency, and cost-effectiveness. Less attention has been paid to study the implementation of standards from a social perspective. Based on the reflexive methodology, suggested by Mats Alvesson and Kaj Sköldberg, and adopting an actor-network theory (ANT) approach, this study attempted to understand the role played by a technological artifact such as the OAIS standard in the specific context of a Swedish e-archive known as R7e-arkiv. Understanding the social in terms of association and focusing on key ANT concepts such as actors, mediators, intermediaries, network and translation the study found that the role played by the OAIS, was that of a silent intermediary until recent developments in the e-archive made it acquire the momentary role of mediator, giving it the capabilities of acting upon the actor-network. The discussion outlines different conceptions of standards through ANT approaches. Among these, the view of the OAIS as a black box and the understanding of compliancy as performativity could serve as interesting starting points for further inquiries concerning the use of standards in digital archiving. Användandet av standarder har blivit allt vanligare inom digital arkivhantering. En framstående standard är Open Archival Information System (OAIS) Model. Vad det gäller utveckling och användning av sådana standarder har tonvikten, både för yrkesverksamma arkivarier och forskare, legat på standardens tekniska dimension. Effektivitet och kostnadseffektivitet har varit det viktigaste. Lite uppmärksamhet har däremot ägnats åt hur standarder implementerats från ett socialt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt i reflexiv metod av Mats Alvesson och Kaj Sköldberg, samt aktör-nätverksteori undersökt vilken roll en teknologisk artefakt som OAIS spelar för det svenska e-arkivet R7e-arkiv. Genom att förstå det sociala i termer av associationer och med hjälp av aktör-nätverksteoretiska begrepp som aktör, medlare, mellanhand, nätverk och översättningar fann undersökningen att OAIS sedan R7e-arkivs grundande har haft rollen av en tyst mellanhand. Senare utvecklingar och förändringar i e-arkivet har dock lett till standarden att uppta rollen av medlare, vilket gett den möjligheten att agera och göra skillnad på aktör-nätverket. Uppsatsens diskussion erbjuder alternativa sätt att förstå standarder utifrån ett ANT-perspektiv. Bland dessa perspektiv framstår två som möjliga utgångspunkter för vidare forskning: OAIS förstått som svart låda samt följsamhet av standarder förstått i termer av performativitet.

Svenska barns och ungas psykiska ohälsa har blivit en omdiskuterad fråga i den svenska offentligheten med rapporter och studier som visat på en tilltagande ohälsa. Samtidigt har kritiska röster i media menat att den uppfattade ökningen bland annat berott på förändrade diagnostiska kriterier och normer gällande hälsa och ohälsa. Media har därmed utgjort en viktig arena för påståenden om, förklaringar av och argumentationer kring barns och ungas psykiska ohälsa. I den här avhandlingen granskas diskussionerna i svensk media om barns och ungas psykiska ohälsa ur ett historiskt perspektiv genom att belysa hur barnpsy-experter och -professionella såsom psykologer, psykiatrer och terapeuter har diskuterat, definierat och förklarat barns och ungas psykiska ohälsa. Materialet som undersöks är utgåvor publicerade under olika delar av tidsperioden 1968–2008 av svensk dagspress samt den svenska föräldratidningen Vi Föräldrar. Avhandlingens teoretiska och analytiska ramverk har utformats utifrån Aktör-nätverksteori. Analysen visar att mediediskussionerna om barns och ungas psykiska ohälsa inbegripit flera former av barnpsy-expertis, med skilda definitioner, förklaringar och uppfattningar gällande psykisk ohälsa, och som därtill skiftat över tid och mellan medieformat. Dessa har omfattat allt från en alarmistisk inramning av barns och ungas psykiska ohälsa till en hållning där nästan alla uppfattade problem framställdes som normala och övergående inslag i barns utveckling. Snarare än att se psykisk ohälsa bland barn och unga som ett över olika kontexter enhetligt och sammanhängande fenomen illustrerar avhandlingens resultat nödvändigheten att förstå mediediskussionerna om, och oron över, barns och ungas psykiska ohälsa mot bakgrund av specifika, och historiskt skiftande, former av barnpsy-expertis. Inte minst eftersom olika former av barnpsy-expertis kan ha viktiga konsekvenser för hur såväl föräldrar som barn och unga själva begripliggör psykisk ohälsa. The mental ill-health of Swedish children and young people has become a hotly debated issue in the Swedish public sphere, with reports and studies showing an increase in ill-health. At the same time, critical voices have argued that the perceived increase is, among other things, due to changing diagnostic criteria and health norms. Media has thereby been an important arena for explanations of and arguments about the mental ill-health of children and young people. In this dissertation, the media discussions on the mental ill-health of Swedish children and young people are examined from an historical perspective, with a focus on how “child psy” experts and professionals such as psychologists and therapists discussed, defined and explained children’s and young people’s mental ill-health. The material consists of issues published during the years 1968–2008 of Swedish daily newspapers as well as of the Swedish parenting magazine Vi Föräldrar [Us Parents]. The thesis's theoretical framework and analytical orientation draw primarily on Actor-network theory. The analyses show that the media discussions on the mental ill-health of children and young people encompassed several forms of “child psy” expertise. These included different definitions, explanations and notions regarding mental ill-health and ranged from an alarmist framing of children's and young people's mental health to an attitude where almost all perceived problems were interpreted as normal, healthy and transient aspects of children's development. Rather than seeing mental ill-health among children and young people as a coherent phenomenon that is stable across contexts, the dissertation illustrates the need to understand the media discussions, and the concerns about, the mental ill-health of children and young people in the light of specific, and historically changing, forms of “child psy” expertise. Especially as different forms of “child psy” expertise can have important consequences for how parents, children and young people themselves understand mental ill-health.

Under de senaste decennierna har hållbarhetsrelaterade ämnen tagit allt större plats, både inom vetenskapen och också populärvetenskapen. Tidigare forskning visar att hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete oftast studeras ur ett företagsperspektiv. Media är en viktig intressent för företag och är en av de främsta kommunikationsvägarna mellan företag och deras andra intressenter. Medias rapportering är på så sätt värdefull för båda parter. Vi har därför valt att utifrån ett intressentperspektiv studera medias rapportering av företags arbete med hållbarhet. Syftet med studien är att utifrån ett intressentperspektiv bidra med kunskap om medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete. Resultatet visar att media inte axlar rollen som kritisk granskare fullt ut då rapporteringen inte är särskilt omfattande. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från dagspress utifrån en abduktiv ansats. Studien har en tvärsnittsdesign i vår kvalitativa metodansats. Vår analys kan likställas med tematisk analys, då vi har skapat teman med tillhörande underkategorier för att koda vårt material. Studien utgår från tre tidningar för att fånga variationen som finns i sättet media kommunicerar och har ett interpretativistiskt angreppssätt med inspiration från det hermeneutiska perspektivet. Analysmodellen har utvecklats utifrån den teoretiska referensramen som består av litteraturöversikt och teorier. Vår forskning visar att nyhetsartiklar i regel är legitimitetsstjälpande för det omskrivna företaget. Nyhetsartiklarna berör både allmänna och specifika områden kopplat till hållbarhet och inkluderar vanligtvis opartiska röster som kommenterar texterna. Vidare kan vi konstatera att sökningen efter nyhetsartiklar utifrån våra kriterier genererade färre sökträffar än väntat. Med det sagt rapporterar media om hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i lägre grad än förväntat. I synnerhet är rapporteringen kring hållbarhetsredovisning mycket låg. Därmed kan vi påvisa att medias roll som kritisk granskare i rapporteringen av hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete i nuläget är försumbar. Over the past decades, sustainability-related subjects have become more significant, both in science and in popular science. Previous research shows that sustainability reports and sustainability work are usually studied from a business perspective. Media is an important stakeholder for businesses and is often one of the main intermediator between companies and its other stakeholders, making its reporting valuable to both parties. We have therefore chosen to adapt a stakeholder perspective that of the media is the main focus. The purpose of this study is to throughout a stakeholder perspective contribute knowledge about the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work. The result shows that media does not take on the role as a critical scrutinizer to the fullest since the reporting is not particularly extensive. We have conducted a qualitative content analysis of popular science articles based on an abductive approach. We applied a cross-sectional design in our qualitative methodology. Our analysis can be compared to the thematic analysis, since we created themes with associated subcategories to encode our material. We based the study on three newspapers to capture the variation in the way media communicates. We adopted an interpretative approach with inspiration from the hermeneutical perspective. Our analysis model was developed based on the theoretical frame of reference based on our literature review and theories. Our research shows that news articles generally weakens the legitimacy regarding the current company. The news articles concern both general and specific areas linked to sustainability and usually include impartial voices that comment on the texts. Furthermore, we can find that the search for news articles based on our criteria generated fewer hits than we expected. In addition to this, the media coverage of sustainability reports and work is far less extensive than expected. In particular, the contribution from media on sustainability reporting is almost non-existent. Thus, we can demonstrate that the role of media as a critical scrutinizer in the reporting of sustainability reports and sustainability work in the present is negligible.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie. Under två veckor observerades en forskargrupp vid en av de prekliniska institutionerna vid Karolinska Institutet. Under observationen var forskargruppen med om en organisatorisk flytt till en medvetet utformad byggnad med en tänkt vision gällande ökad interaktion och samarbete. Genom att studera rummet ur ett sociologiskt perspektiv var syftet att se vad mer som kan påverka beteende utöver den rumsliga utformningen. Rummets påverkanseffekt undersöktes genom studiet av samspelet mellan rummets strategiska utformning och de observerade forskarnas beteende. Studien utgick från följande två frågeställningar: Hur tar sig visionen med Biomedicum i uttryck i den strategiska utformningen av byggnaden? samt Hur gör forskarna för att markera territorium i en ny miljö?. För att besvara frågeställningarna användes ett teoretiskt ramverk bestående av Actor-Network Theory samt Kärrholms teori om territorium och territoriella produktionsformer som kompletterades med Certeaus definitioner av strategi och taktik. Utifrån observationen kunde vi se exempel på två olika produktionsformer gällande territorium: territoriell strategi samt territoriell taktik. Den territoriella strategin kunde vi se exempel på i utformningen av Biomedicum. Regler kring användandet av rummet och rummets utformning användes för att främja målet med Biomedicum, vilket bland annat formulerats som att möjliggöra samarbete mellan forskare. Från forskarnas sida kunde vi se olika exempel på territoriell taktik. Den slutsats vi kunde dra av vårt resultat är att det inte endast är det rumsliga som påverkar. Rummet hade visserligen en stark påverkanseffekt men forskarna kunde kringgå den genom territoriell taktik.

Denna kandidatuppsats undersöker och jämför tre olika metoder för analys av film med grund i ett genusperspektiv. De metoder som undersöks är Bechdeltestet, Connotation Frames och slutligen en analysmetod som vi valt att referera till som Film Actor-Network Theory (FANT). Med FANT kan man analysera film genom att se till karaktärerna och deras fiktiva sociala nätverk. Filmerna som används för analys av metoderna är Juno (2007) och Fight Club (1999). Syftet med uppsatsen är att undersöka dessa analysmetoder och se hur effektivt de belyser jämställdhet i film. Resultatet är att dessa metoder belyser jämställdhet på olika sätt. Connotations Frames och FANT analyserar på en djupare och mer ingående nivå än Bechdeltestet. Connotation Frames ser till makt och agens i handling och dialog, och Bechdeltestet gör en snabb analys om två kvinnliga karaktärer pratar med varandra om något annat än män. Appliceras alla analysmetoder på en film kan det visa på ett resultat som är närmare en heltäckande genusanalys.

Med det här kandidatarbetet vill vi belysa en alternativ väg att gå för att ge även de karaktärer som inte är knutna till det narrativa en större och mer betydelsefull plats inom digitala spel. Tillsammans med Bruno Latours Actor-Network Theory undersöker vi relationer mellan bland annat tid, plats och den vardagliga människan. Med observationer som startpunkt undersöker vi hur en identitet kan brytas ner för att omformas till något nytt, något som kan skapa en känsla av unikt och levande till den annars relativt tomma existens som är en ickespelbar karaktär. För att ta det här steget blir begreppet persona en viktig beståndsdel i skapandet av något mer lekfullt och livfullt. Genom att forma identiteter baserade på observationer och sedan förstå relationen mellan dessa identiteter och dess fiktiva egenskaper skapar vi personas med egna behov och bekymmer. Detta kandidatarbete kommer att förklara olika metoder och processer till att skapa karaktärer och sedan analysera och diskutera resultatet i form av animationer där individers unika egenskaper och attribut förklaras och visualiseras. With this bachelor thesis we want to shine a light upon an alternative path to take when it comes to giving characters that is not hard knitted to the narrative a greater and more meaningful place inside a digital game. Together with Bruno Latour's Actor-Network Theory we research the relations between time, place and the everyday person. With observation as a starting point we look at how we can break down an identity to reshape and make something new from it, something that can create a lifelike and unique feeling in the otherwise relatively plain and empty existence that is a non-playable character. For us to be able to take that step we include the concept of persona, an important factor in creating something more full of fun and life. Through the shaping of identities based on observation and understanding the relationship between these identities and their fictive attributes a persona is created with its own needs and worries. This bachelor thesis will also explain the methods and processes needed to create characters followed by analysing and discussions based on the results, the animation of the unique attributes of individuals and how it is explained and visualised.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

Today’s library acquisition, circulation, metadata management, cataloging and administration of all kind of resources are too laborious and cannot be performed manually. These tasks are run by or with the help of an IT-system. This master thesis aims to start an analytical discussion of the modern library's central tool, library IT-systems, a discussion much missing in Library and Infor-mation Science. The data on two library IT-systems Alma and Sierra was collected by partici-pant observations, interviews and document studies at Karolinska institute university library and Södertörns university college library.The data was analyzed through actor-network theory perspective. The study’s main questions are how the library IT-system actor-network is assembled and function, and what role does the technology play in library’s practices.The study shows that a complex actor-network emerges in order to automate and computerize library tasks. In this actor-network library IT-systems vendors, the library community, KIB’s and SHB’s practices and the technology are actors who actively impact and affect each other. They are associated with each other through negotiations, a process in ANT referred to as translation. The study also shows that as the actors are not completely in agreement with each other, the library IT-system actor-network has not yet transformed into a fully convergent actor-network which ANT compares to a black box. The study shows that nonhumans, the IT-systems, are not neutral tools. They mediate, organize and document library practices. But they are also a product of modern library knowledge.The study concludes that the fully functioning solution for libraries automated and computer-ized services is the joined production of human and nonhuman actor-network where IT technology play a mediating role.

Actor-network theory (ANT) offers an approach to study how social phenomena and relations are developed and come to matter. ANT objects to using theory as an explanatory framework, within which empirics is added and shaped. ANT claims that theoretical presumptions should not be the starting point for critic, but rather that critique is an effect of close deployment of empirical data. This article aims to read ANT from a critical linguistics’ perspective in order to discuss how ANT can bring new perspectives on the social to linguistics, and offer concepts and tools for critical text analysis. The article introduces ANT’s ontology and epistemology as well as the theoretical perspectives derived from them. Furthermore, the article deals with ANT as a critical approach. Two analytical studies of language and racism are introduced to illustrate how linguists can benefit from using ANT, including concepts like black box, punctualizationand translation.

Emanating in a Swedish and British context, this study seeks to map and discuss contemporary performative tendencies within the countries’ respective open access movements. This is done through a Posthumanist and Material-Semiotic analysis of nine research funders policy documents for open access to scientific results. Using an actor-network-theoretical apparatus of concepts, the study seeks to assess actors, actants, intermediaries, mediators, agencies, connections and networks in the policy documents of the respective research funders. The study therefore aspires to illuminate the complexities of these networks, similarities and differences between the two countries’ networks and what these networks can say about contemporary tendencies within the Swedish and British open access movements respectively. Actors with their associated agencies and performative connections are analysed and compiled in tables according to the respective research funders. The output is thereafter visualised in a schematic network model and the performative tendencies are assessed. While Swedish council Vetenskapsrådet is defined as a ”spider in the web” of the research funder network, the British network is more fragmentary. As for Bioscientific networks, the Swedish network is of a more peripheral sort while the British consists of sprawling nodes. Within Health Science, there is for both countries a clear direction towards the fortification of infrastructures for data deposition. This can also be said regarding the deposition of monographs in Social Science and the Humanities. These tendencies are discussed in light of international open access research. It is proposed that research funders, libraries and other professionals active within the open access movements considers these tendencies in the forming of service activities. It is also emphasized that similar studies ought to be done in order to further map open access-networks. Two years master’s thesis in Library and Information Science.

Emanating in a Swedish and British context, this article discusses four contemporary tendencies in the two countries’ open access networks. An analysis of research funders’ policy documents is done through actor-networktheory. The study finds that while Swedish council Vetenskapsrådet is defined as a ”spider in the web” of the research funder network, the British network is more fragmentary. As for Bioscientific networks, the Swedish network is of a more peripheral sort while the British consists of sprawling nodes. Within Health Science, both countries have ties to infrastructures for data deposition. Deposition of monographs are central in networks regarding Social Science and the Humanities. It is proposed that funders, libraries and other professionals active within the open access movements considers these tendencies in the forming of activities and mandates. It is also emphasized that further studies are needed to map open access-networks.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.

This PhD thesis concerns language and racism. The aim is to explore how racism is reproduced in interaction in public debates on immigration, integration and refugee policy. From a constructivist pragmatic perspective, language is considered as a practice that composes and makes sense of our social world and all the phenomena and individuals that we perceive in it. Racist discourses discriminate against and privilege people by categorising them according to notions of cultural, ethnical, racial, religious and national differences. The thesis has two main themes: 1) the linguistic reproduction of, and response to, racist discrimination and privileging in interaction, and 2) the role of language in various public arenas, and the norms and conditions for participation in these arenas. The thesis comprises five studies. Study I examines racist discourses and conditions for participation in an online newspaper comments section. Study II examines how the phrase “politically correct” is used and negotiated in the same comments section, and how its usage leads to the reproduction and normalisation of racism. Another comments section is the focus of Study III, in which discriminating and privileging categorisations of Muslims, Islam, Swedes and Sweden are analysed. Study IV examines an anti-racist forum on the social networking site Instagram. In the study, the reproduction of norms of whiteness is analysed, as well as power relations that are evoked, sustained and transformed in interaction. Finally, Study V is an analysis of linguistic, visual and material reproductions of political positions and racist discourses in a debate among party leaders on Swedish television. The thesis demonstrates how normalisation of racism is accomplished in interaction, and how reproduction of hierarchically structured difference and bigoted stereotypes are performed, and challenged, through language. The medium, combined with the user’s speech acts, set up the norms and conditions for participation, and for the discursive processes that reproduce the relations and structures of power.

Hierarkier har funnits under en lång tid och är för många en självklarhet inom organisationer. Vi vill i denna uppsats undersöka tre organisationer i Sverige, som menar att de utmanar den hierarkiska strukturen genom att de inte har några chefer. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om dessa organisationer genom att undersöka hur beslut tas och färdas. Vi undersöker även vad det är som påverkar beslut och beslutsfattande i dessa organisationer. Tidigare forskning behandlar dels organisationsutveckling ur ett historiskt perspektiv och hur beslut kommer till, olika beslutsmodeller, hur beslut färdas och implementeras och kopplingen mellan beslut och ansvar. Det teoretiska perspektivet är Actor- Network Theory, ANT. Empirin har samlats in genom nio stycken kvalitativa intervjuer. Den har kodats och analyserats utifrån teorins begrepp aktör-nätverk, performativitet, handlingsnät och översättning. Beslut har analyserats som en symbol, vilken kan skapas och färdas inom organisationen med hjälp av olika aktörer. Studien visar på att begreppet beslut är starkt kopplat till ett agerande. Beslut som något performativt blir en översättningskedja som består av många detaljer som lättare beskrivs med ett sammanfattande beskrivande begrepp, beslut, för att kunna begripliggöra vad det är. Vi har även hittat faktorer i materialet som visar på hur beslut är kopplat till den decentraliserade strukturen samt att medarbetaren som individ blir viktig. Slutligen förs en diskussion av resultatet i förhållande till frågeställningar, tidigare forskning, teori och metod samt ger implikationer för vidare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att försöka utreda vilken roll arkitektoniska icke-människor spelar för skapandet av socialt samspel i en ekoby. För att utreda detta utgår studien från ett antal posthumanistiska teoribildningar, främst actor-network theory och begreppet materielldiskursiv. Dessa teoribildningar anser att även icke-människor, så som hus och brevlådor, ska ses som medskapare till världen men att deras agens bestäms av vilka andra aktörer de kopplar ihop sig med i nätverk. Genom observationer och intervjuer med sju boende i en ekoby har material insamlats om det sociala samspelet i ekobyn. Empirin vittnar om att många olika icke-människor spelar en roll för skapandet av det sociala samspelet som uppstår där. Det handlar bland annat om att gemensamhetshus ger plats för gemensamma aktiviteter, att öppna gräsytor möjliggör lek och att brevlådor uppmanar till rörelse. I sig själv skapar dock inte de arkitektoniska icke-människorna socialt samspel. För att de ska få den betydelsen behöver de användas och tolkas av andra aktörer. Svaret på frågeställningen blir följaktligen att de arkitektoniska icke-människorna spelar en roll för att socialt samspel uppstår i ekobyn men vilken roll de spelar är beroende av vilka andra aktörer som de kopplar ihop sig med. The purpose of this study is to try to investigate the role that architectural non-humans play for the creation of social interaction in an eco-village. In doing this, the study uses a number of post-humanist theories. Mainly actor-network theory and the material-discursive concept. These state that even non-humans, like houses or mailboxes, are to be seen as co-creators of actions, but that their possible roles are decided by which other actors they attach to in a network. Through observations and interviews with seven residents of an eco-village, the information was gathered. The empirical data shows that many different non-humans are taking an active role in the creating of the social interactions that goes on in the eco-village. To mention a few, the community hall gives room for group activities, open lawns create a possibility for child’s play and mailboxes call for physical movement. In themselves, however, the nonhuman actors do not create social interaction. It is only when used by and interpreted by other actors that they gain their active role. The answer to the question would consequently be that the architectural non-humans in the eco-village do play an active role in the creation of social interaction but that the role is dependent on the other actors that they connect to.

Denna studie har undersökt professioners lärande inom äldreomsorg, förskola och musikskola i det tillfälliga nätverket "sång- och musikstunden" som är en del av projektet "Barn och äldre sjunger tillsamman". Studien är inspirerad av Aktör-nätverksteorin. Studiens är kvalitativ och data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien har studerat samspelet mellan mänskliga och icke-mänskliga aktanter och hur dessa påverkat det tillfälliga nätverket. Resultatet visar på att aktanterna har betydelse för hur kommunikationen uppstår i det tillfälliga nätverket. Studien har också visat att det tillfälliga nätverket bidragit till lärande hos professionerna som deltagit. This study examined professions learning in elderly care, kindergarten and music school in the temporary network "song- and music time" as part of the project "Children and the elderly are singing together" The study is inspired by actor-network theory. The study is qualitative and the data was collected through interviews and observations. The study has studied the interaction between human and non-human actants and how these affected the temporary network. The results show that the actants are important for how communication occurs in the temporary network. The study has also shown the temporary network contributed to the learning needs of the profession who participated.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

Idag råder det en ständig debatt om hur kvinnor porträtteras inom spel och vad för betydelse det har på oss spelkonsumenter. Tidigare forskning och studier påvisar att kvinnliga karaktärer inom spel är betydligt mer sexualiserade än deras manliga motsvarigheter. I det här arbetet behandlas min frågeställning: ” Vad är det för faktorer när det kommer till visuell design inom spelvärlden som gör sexualiserade karaktärsporträtteringar av kvinnliga karaktärer icke konsistenta i jämförelse med deras manliga motsvarigheter?” Genom en djupgående undersökning om karaktärsporträttering och bildanalys av en samling speltitlar från år 2010-2015, kunde en slutsats dras att upprätthållandet av en intern logisk kontinuitet inom karaktärsporträtteringen kan vara ett steg bort ifrån sexualiseringen av spelkaraktärer. Today there is a constant debate about how women are portrayed in games and what effect is has on us game consumers. Past research and studies show that female characters in games are considerably more sexualized than their male counterpart. In this thesis my question formulation discuss “What are the factors when it comes to visual design in the gaming world that makes sexualized character portrayal of the female character non consistent compared to their male counterpart?” Through a thorough inquiry about character portrayal and image analysis of a collection of game titles from year 2010-2015, a conclusion could be made that the upholding of an internal and logical consistency within the portrayal of characters could be a step against the sexualisation of video game characters.

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.

The following thesis concerns the conceptualization of openness within the open access movement. Open accesscan be understood as a phenomenon or a movement that aims at changing the current system of scholarly communication.Consequentially, the movements goals arose in relation to the escalating serials crisis in scholarly communicationand the increasing power of commercial publishers. The purpose of the thesis is to study three centralopen access declarations with the aim of uncovering the different conceptualizations of openness found withinthese texts. Leaning on the theoretical position known as actor-network theory, the declarations role within a surroundingnetwork is explored by focusing on how openness as a concept has been produced and reproduced bycentral actors. Two overarching questions frames the study: How is openness conceptualized within the declarations?And how can openness, as a concept, be understood as an effect generated by a larger network?The first part of the study focuses on the first question. In order to provide an answer I have conducted athematically structured text analysis of the declarations. The results of this part show that openness, in relation toopen access, is part of a discourse where research is considered a public good. I claim that this indicates thatopenness is related to the larger questions of information freedom and the enclosure of intellectual commons.The purpose of openness is described within the declarations as contributing to mechanisms of decentralized controlover information, which in itself generates a greater efficiency and lower costs in regards to scholarly communication.The second part of the study is concerned with the larger, overarching network and in what way the conceptualizationof openness can be seen as a network generated effect. To answer this question I deploy the theoreticaltools provided by ANT. Focus lies on how the declarations relate to each other and on how central actors havecontributed to the conceptualizations. The results show that openness and open access has shifting meanings thathave been modified in various ways. They also show that actors through a collective negotiation process defineand shape the meaning of openness by circulating ideas on electronic dissemination and distributed processes

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project. I drew upon Actor-network theory as a theoretical lens to trace the patient journal and connect it with regulatory aspects important to innovative projects such as the studied scenario. I also aimed to research the possibilities and obstacles provided with today’s IT-climate in Swedish healthcare. I found that regulatory aspects according to Actor-network theory proved to be an actor that stabilizes the network that is the innovative project. Certain regulatory aspects such as quality management standards provided support for unifying the vision concerning the innovation. Further the regulatory aspects proved to be an actor that can shift power between project developers and external actors. The regulatory aspects did not show any significant effect on the innovation or its original vision. These aspects did however show proof of being a heavy provider of project complexity and experience concerning these aspects was shown to be hard to find. I also found that there are two distinct ways for an innovator to realize a vision within Swedish healthcare, the healthcare way and the patient way, these two ways are represented in a model framework for future research. Last but not least I presented a framework for future IT-architecture based on modern technology and the results found in this study.

This study focuses on the encounter between the academic librarian and the academic library user with a specific need for information. The aim of the study is to examine the process of mediation of information and to uncover any inherent problems or systemic inertia that may occur within that process. Special attention has been given to information-seeking behaviour in the digital age and the possibility of viewing information literacy as a meta-literacy. The difference between the surface web and the academic invis- ible web is also investigated. Empirical data was collected by the use of ethnographic fieldwork at the Karolin- ska Institutet University Library over a period of five weeks. The data is analysed using actor-network theory as a point of departure. Actors, networks, mediators and intermediaries involved in the process of mediation of information are identified and defined. By tracing techno-economic and socio-technic networks the actors’ in- centives are uncovered, as well as the various transactions in which they are engaged. The study sheds light upon a significant difference in participatory motivation between the face-to-face reference work and the information literacy course incorporated within curricula. The use of actor-network theory enables information to be seen as an actor among other actors and during the analysis of the empirical data the topic of the nature of information is discussed using the model of the DIKW-hierarchy. A shift in the academic library towards a hybrid institution engaged in both the dispersion of information and the production of information is uncovered and the possible consequences of this shift are also discussed. The further development of the academic librarian’s educational role might be a viable option in the develop- ment of information literacy education in higher education.

This article shows the linking of the use of the negative expression politically correct (PC) to racist and anti-feminist discourses. I analyze the expression PC in an online newspaper editorial and the comments published in its comments section. The aim is to explore this linkage by determining who and what phenomena that are positioned as PC, what implicit assumptions these positionings are based on, and what power asymmetries are reproduced. Actor-network theory, with punctualization and black box as two key concepts, is used as a discourse analytical framework in order to analyze explicit and implicit relations between positions. The study shows that a majority of the commentators position themselves as marginalized “immigration critics” and use the negative expression PC to position a leftish and feminist PC elite as powerful. Immigration is positioned as a general threat supported by this elite. Racist sentiments are positioned as justifiable reactions to these presumed threats. Furthermore, when commentators accused of being PC defend anti-racism and feminism, they position immigrants and women as “others”, in need of help, and thereby divide “us” from “them”. Thus, the positioning of others as PC and the reaction to being positioned as such lead to a polarized debate with sharp divisions between left and right, extreme and democratic, and “us” and “them”, which seem to pave the way for a normalization of both explicit and implicit racist discourses.

This dissertation explores how perceived challenges and changing conditions for public libraries are translated and enacted in a local library setting. In 2008, Malmoe City Library, a public library situated in the third largest city of Sweden, initiated an ambitious strategy for renewal and change of their services. The strategy was given the name The Darling Library and expressed a vision to enforce a “paradigm shift”. In recent years, public library sector debates have been coloured by calls for change. By conceptualising Malmoe City Library’s efforts to realize The darling library as an attempt to handle a perceived crisis and demands for change, this study investigates how current challenges are met by local public library services and handled in everyday library work practises. The aim of the study is thus to explore how conceptions of crisis and change are expressed and translated in the transformation process of Malmoe City Library, 2009-2011, and how the changes made to face the perceived challenges are enacted. Thereby it seeks to contribute to a research-based understanding of how the changed conditions for public libraries are handled in a local service an in the everyday work of library employees. The data collection was guided by an ethnographic approach. Drawing on practice theory and ANT, different articulations of the conceptions of crisis and change was followed through a chain of translations, from research about public libraries, through policy and strategy documents, to moments of doing in everyday work practices. The findings show how the enactment of the “paradigm shift” implied that services and everyday work in many respects took on a different shape. Still, several established elements remained significant, for instance the printed book, but were ascribed new roles and meanings. The study shreds light on how enacting change also implies enacting stability. Den nya stadens bibliotek Folkbiblioteket beskrivs ofta som en av våra mest omtyckta och uppskattade samhällsinstitutioner. Trots detta har både besöken och utlåningen av böcker minskat under senare år, filialer läggs ner och på många håll minskar personalstyrkan. I en tid när böcker kan köpas på bensinmacken och mycket av den information vi söker kan hittas på nätet tycks det traditionella biblioteket inte längre ha en lika självklar roll att spela. Detta har gett upphov till diskussioner om kris, behov av förändring och sökandet efter nya roller för institutionen i dagens samhälle. Allt oftare talar politiker och aktörer inom folkbibliotekssektorn om bibliotek som mötesplatser och upplevelsecentra. Min undersökning handlar om vad som händer med folkbiblioteket när dessa önskemål om förändring och förnyelse omsätts i praktiken. Med utgångspunkt i Stadsbiblioteket i Malmös implementering av den omtalade strategin The darling library in the world har jag stude-rat ett konkret försök att skapa ett ”nytt” folkbibliotek. I avhandlingen analyseras Stadsbibliotekets förändringsprocess i relation till Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. I det nya Malmö används kultur och kulturupplevelser för att marknadsföra staden gentemot turister, företag och nya invånare. Här blir folkbiblioteket en av många verksamheter som förväntas bidra till att skapa bilden av den attraktiva, upplevelserika staden, vilket medför att folkbiblioteksverksamheten delvis förlorar sin särart. Det ”nya” biblioteket ska understödja lokalsamhällets utveckling på flera plan än tidigare, där dess bidrag till ekonomisk tillväxt får större betydelse för hur verksamheten värderas. För att verka som en värdefull resurs för kunskaps- och upplevelsestaden kan Stadsbiblioteket inte längre framstå som enbart en tyst plats för böcker och läsning. För att bättre kunna konkurrera om såväl malmöbornas som politikernas intresse försöker man bredda verksamheten. Bokhyllorna får i allt högre grad samsas med olika scenframträdanden och musikuppföranden. Det traditionella bokhuset blir ett upplevelseinriktat kulturhus. Detta betyder inte att boken förlorar sin plats i det nya biblioteket, däremot får den andra roller. Den positiva bilden av folkbiblioteket kan sägas vara starkt förknippad med de värden och känslor som associeras med boken, vilket utnyttjas i scenframträdanden och marknadsföring. I det nya biblioteket blir boken en värdeskapande symbol.

More than 35 years ago, calls were made for research on the constitutive role of accounting. Since then, many statements have been made to specify what accounting is or is not. This study describes what accounting does, in order to amalgamate a fragmented picture of accounting in practice, instead of seeking the answer to the existential question of what accounting really is. The purpose of this study was to investigate and describe what accounting does, and how this is done on the basis of business meetings in order to contribute to a better understanding of the role of accounting in practice.This study is based on the actor-network theory approach. Particular attention hasbeen paid to accounting as named numbers, when becoming a performative participantin framed situations. The framed situations of business meetings contained three elements; 1) pure calculation, 2) qualculation which include both calculation and judgments, and 3) calqulation as a collective social process. An ethnographically inspired field studywas carried out at Eton Fashion AB, a Swedish shirt making company. Data was collected by participant observations of business meetings supported by interviews. Photography, sound recording, and field notes were used as techniques for documentation.Diagnoses of five business meetings revealed that; 1) accounting restricted time,place and content, 2) accounting brought past and future into the present, 3) accounting summarized and obscured discontinuities, 4) accounting defined people and things, and 5) accounting called for the filling of content. Accounting became an actor in these five ways as they were allied with people and things that appeared in the meetings. Accounting was in a context where people made sense of situations by making both estimates and judgments. During the meetings, an ongoing reduction of complexity was taking place. Step by step, diversity and complexity were reduced until an order filled with numbers was the only thing remaining. At the same time, something was gained, as we step by step achieved greater legibility, transportability and universality. In this way the situation could subsist. It might move to new situations and it might allow for new summaries and new situations to take place. The situation of a meeting contained elements of pure calculation representing the cold, anonymous and empty part. Oftenthough, calculation, because of its emptiness, initiated for qualculation and calqulation to begin. Accounting as an idea is a taken for granted phenomenon, with influence, often far beyond what we can see when we find ourselves in a given situation. I conclude that it could have been some other way. It is not accounting in itself, its own excellence or ability to represent the truth, which makes it successful. The success story of accounting is simply about “the others” with whom accounting is an ally. För avläggande av ekonomie doktorsexamen i företagsekonomi som med tillstånd av Handelshögskolans fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet framlägges för offentlig granskning fredagen den 30 mars kl. 13.15 i CGsalen vid Företagsekonomiska institutionen, Vasagatan 1, Göteborg.

This paper investigates, through an actor-network theory perspective, how the recreation area Lövsta-Kyrkhamn-Riddersvik northwest of Stockholm has developed from being a dumping site into becoming a nature reserve. This investigation also tries to describe and explain which values that have been promoted in the area by the local voluntary associations and companies. Lövsta-Kyrkhamn-Riddersvik has been inhabited for more than 3000 years, originally with farming as the most important business. The area served as Stockholm’s waste disposal site from the late 1890’s and has today become an important area for recreational use. The actor- network theory perspective is used to identify different actors, both human and non-human, that has worked for the protection of the area and thus gained power over the decision-making.

This article is about newcomers “doing” of the reception period at preschool. The study has an ethnographic approach, which is motivated from the new sociology of childhood (James & Prout, 1990) but also from actor-network theory (van House, 2003). The data consists of 17 hours video-recordings in a Swedish preschool context with focus on two newcomers; one boy (1:6) and one girl (3:1). Our data shows that in the processes of “doing” reception period, the building of networks is important. We found that the newcomers were involved in three different kinds of networks: (1) newcomer-pedagogue-preschool; (2) newcomer-artefacts-preschool, and (3) newcomer-peers-preschool. The findings suggest that in the construction of their social lives at preschool, the newcomers rely on both human (pedagogues, peers) and non-human entities (artefacts, norm systems). With reference to our findings we argue that newcomers are active in the construction of their lives from the first day at preschool. However, individual children seem to need some help in finding possible positions in existing networks. Building networks involve developing competencies needed to be regarded as a preschool child, but also to find out the norm systems and orderings of the preschool.

Severe crises and disasters such as the Hurricane Gudrun and their consequences will probably occur in the future. However, there are many uncertainties concerning disasters and their effects. New scientific approaches and methods for crisis and disaster research must be developed to increase the knowledge and ability of societies to manage known and unknown threats. Substantial research on the emergency preparedness and crises and disaster management capability of agencies, organizations and institutions exists in Sweden and the Nordic countries. Despite this, there is a general lack of research on the crisis management capability of citizens, individuals, groups and households. This thesis should be seen as a complementary approach within the crisis and disaster research field. The aim of the thesis is to develop and test a theoretical framework for analyzing the crisis management capability and vulnerability of households, and external actors' interaction with and assistance to vulnerable households during severe emergencies and disasters. The design of the theoretical framework including an analytical model for description and analysis of household crisis management capability and vulnerability departs from a hurricane-perspective, with a particular focus on the hurricane Gudrun. The theoretical framework draws on the concept of the household, concepts from actor-network theory (ANT) and time-geography. Concepts such as actor, actant, actor-network, relations, network stability, mobilization, immutable mobiles, projects, restrictions, pockets of local order etc, together provide an important basis for the analysis of household crisis management capability and vulnerability. Based on an analysis of interviews with 41 affected members of households and focus group interviews with 30 municipal officials, a discussion of what constitutes internal and external crisis management capability from a household perspective, is presented. The thesis results in a theoretical framework and a model useful for analysis of household management capability and vulnerability during other severe emergencies than those caused by hurricanes. In this way, the thesis provides a contribution to the development of a more general analytical model related to household crisis management capability and vulnerability. The thesis also generates significant and useful results and strategies involving both household crisis management capability and the capability of external societal actors’ capability to interact with and support vulnerable households during severe crises and disasters. Större kriser och katastrofer som stormen Gudrun och dess konsekvenser är sannolikt att vänta i framtiden. Det råder dock ovisshet om vilka kriserna kommer att vara och under vilka förutsättningar. Nya och kompletterande vetenskapliga studier och metoder inom kris- och katastrofforskningen måste till för att öka samhällets kunskap om och förmåga att hantera kända och okända hotbilder. I Sverige och norden finns en omfattande forskning om myndigheters, organisationers och institutioners krisberedskap och förmåga att hantera större kriser och katastrofer. Denna avhandling skall ses som en kompletterande forskningsansats inom kris- och katastrofforskningsfältet. Avhandlingen syftar till att utveckla och pröva en teoretisk begreppsapparat för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter samt analys av externa aktörers samverkan med och stöd till utsatta hushåll i samband med större kriser och katastrofer. Avhandlingens teoretiska utveckling är i första hand relaterad till de konsekvenser, erfarenheter och upplevelser som en kraftig storm kan ge upphov till. Därför ges en introducerande kunskapsöversikt över stormar från ett svenskt perspektiv och med särskild fokus på stormen Gudrun (kapitel 2). En introduktion av kris- och katastrofrelaterade begrepp och en översikt över kris- och katastrofforskningsfältet med inriktning mot främst geografi och sociologi ger teoretisk input och motivering till avhandlingens forskningsansats (kapitel 3). Utformningen av avhandlingens teoretiska begreppsapparat inklusive analysmodell för beskrivning och analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter sker utifrån ett stormperspektiv och med särskild fokus på stormen Gudrun. Begreppsutvecklingen utgår från det centrala begreppet hushåll och vidare begrepp från främst aktör-nätverksteorin (ANT) men även från tidsgeografi. Begrepp som aktör, aktant, aktör-nätverk, relationer, nätverksstabilitet, mobilisering, immutable mobiles, projekt, restriktioner, ordnad tidrumsficka m.fl. utgör tillsammans viktiga utgångspunkter för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter (kapitel 4). Avhandlingens vetenskapliga metod bygger i huvudsak på teorikonstruktion, abduktiv slutledning och argumentation utifrån kvalitativa data. En initial teoretisk begreppsapparat formuleras utifrån såväl genomgångar av befintlig teori som generaliseringar baserad på empirin (kapitel 5). Genom analys av samtalsintervjuer med 41 drabbade hushållsmedlemmar utvecklas vad som konstituerar intern respektive extern krishanteringsförmåga utifrån ett hushållsperspektiv (kapitel 6). Genom analys av fokusgruppsintervjuer med 30 kommunala tjänstemän identifieras och utvecklas begreppsmässigt olika former av kommunala kommunal grupperingar av människor och artefakter (aktantmobiliseringar) och deras erfarenheter och stöd till utsatta hushåll i samband stormen Gudrun (kapitel 7). I en utvecklad analysmodell sammanfattas den teoretiska begreppsutvecklingen med bl.a. utvecklade definitioner av intern respektive extern krishanteringsförmågan utifrån ett hushållsperspektiv. Begränsande och förstärkande krishanteringsförmågor relateras till sårbarhet respektive robusthet. En specifik analys av fyra enskilda hushålls sårbarheter och robustheter visar begreppsapparatens tillämpbarhet (kapitel 8). Ett resultat från avhandlingen är att dess begreppsapparat och analysmodellen skall kunna prövas och användas för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter i samband med andra större påfrestningar än stormen Gudrun. På så sätt skall den ge ett bidrag till utvecklandet av en mer generell analysmodell av hushåll och deras krishanteringsförmåga (kapitel 9). Andra intressanta resultat är bl.a. att privata insatser i samband med större kriser eller katastrof, där hushållet utgör en väsentlig analysenhet, bör studeras i större utsträckning än de hittills gjort. Kunskapen om hushålls sårbarheter och förmågor att hantera kriser är också viktig att uppmärksamma och kanalisera till professionella samhällsaktörer på lokal, regional och nationell nivå. Även samverkan mellan professionella och lokala samhällsaktörer, i detta fall byalag, sockenråd, lokala föreningar m.fl., gällande krisberedskap och krishantering bör utökas i syfte att förbättra det svenska krishanteringssystemet(kapitel 9). Ett analytiskt resultat är att hushålls förmåga att hantera kriser analyseras utifrån effekter av mobiliserade aktanter och tillhörande handlingar. De kedjor av aktanter som mobiliseras för att få projekt utförda, sträcker sig även utanför hushållens domäner och således utanför deras kontroll och makt. För att tillgodose hushållet och dess medlemmars grundläggande behov behövs utåtgående sociotekniska länkar. Externa aktantnätverks roller och interaktion med hushållen utgör därför en väsentlig del av förmågan att hantera kriser, här karaktäriserade som extern krishanteringsförmåga. Gränserna mellan hushålls interna och externa aktantnätverks domäner är diffusa och mobila och styrs av bl.a. olika samhällsaktörers makt och kontroll (kapitel 9). Bland strategier för att stärka hushålls interna krishanteringsförmåga återfinns förberedelser för att antingen ansluta reservaggregat till hushållet eller att ersätta och komplettera viktiga elberoende aktanter med alternativa lösningar. Andra strategier har att göra med att hushållsmedlemmar mentalt förbereder sig för större kriser samt hur de är aktiva i lokala föreningar och organisationer (kapitel 9). Bland strategier för att stärka den externa krishanteringsförmågan, d.v.s. samhällsaktörers förmåga att samverka med och stödja utsatta hushåll, återfinns bl.a. att utveckla samverkan mellan kommuner och lokala aktörer som sockenråd, byalag, LRF och andra frivilliga organisationer, öka möjliga informationskanaler mellan professionella och drabbade aktörer, öka kunskapen och användningen av GIS, informationssystem, identifiera och bistå viktiga nyckelpersoner i kommunala och andra krishanteringsorganisationer (kapitel 9). Avhandlingen avslutas med att peka ut ett antal viktiga områden för fortsatt forskning om hushåll och deras krishanteringsförmåga.

How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.

The aim of this dissertation is to study exchange students’ movement and exchange studies as a trajectory in time and space. The dissertation is based on interviews with fourteen Korean exchange students at Swedish universities. The theoretical framework is based on Actor–Network Theory (ANT). ANT argues that everything that does something is an actor (human and non-human) and that an actor cannot be separated from a network that acts through the actor. ANT also argues that one’s location is not explained only in terms of Euclidean space and time but also in terms of spatiality and temporality, which are a network’s production. The dissertation shows that the students were enrolled and mobilized in the exchange programs by heterogeneous actors and that there were specific network spaces that produced exchange students at the home universities. The exchange students were excluded at the Swedish host universities by being formally included without direction. At the host universities, they went off course from their educational trajectories because the curriculum disappeared during their exchange studies. The dissertation also shows that the exchange students were enrolled and mobilized in the networks of “international students” at the host universities. Theses exchange students instead moved in the same way as the other exchange students, which stabilized the networks of “international students” at the host universities. It describes how the exchange students acted at a distance as actor of networks in Korea. When they returned, many of them had to prolong their educational period. This was a result of the translation of exchange studies at the home universities. In this dissertation, it shows that the exchange program was performed not only by individual exchange students; rather, it was performed in the associations of heterogeneous actors. Syftet med avhandlingen är att undersöka utbytesstudenters rörelser och utbytesstudier som banor i tid och rum. Avhandlingen baseras på intervjuer med fjorton koreanska utbytesstudenter som vistats på olika svenska värduniversitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i Actor-Network Theory (ANT). ANT argumenterar för att allt som gör något är en aktör, oavsett om den är mänsklig eller icke-mänsklig. En aktör kan inte urskiljas från nätverket vilken agerar genom aktören. Aktörens lokalisering kan inte enbart förklaras i termer av det euklidiska rummet och tiden, utan också i termer av rumslighet och tolkningar av tidsförloppen vilka är nätverksprodukter. Avhandlingen visar att studenterna enrollerades och mobiliserades till utbytesprogrammen av heterogena aktörer och att det fanns specifika rum där utbytesstudenterna skapades. På värduniversiteten exkluderades de genom att formellt inkluderas i olika kurser utan att dessa ofta hade någon riktning i deras studier. Utbytesstudenternas studier kom ur kurs jämfört med deras ordinarie utbildningar eftersom en läroplan saknades på värduniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesstudenterna enrollerades och mobiliserades in i nätverk av de internationella studenterna på värduniversiteten. Utbytesstudenterna rörde sig på samma sätt som andra utbytesstudenter, vilket stabiliserade nätverken av ”internationella studenter” på värduniversiteten. I avhandlingen beskrivs även utbytesstudenternas fortsatta agerande som aktörer i nätverken i Korea. När de återvänt till Korea behövde de flesta förlänga sin utbildningstid och detta var ett resultat av hur utbytesperioden tillgodoräknades på hemuniversiteten. Det var ett resultat av översättningen i utbytesprogrammen på hemuniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesprogrammen inte enbart genomfördes av de individuella utbytesstudenterna; snarare genomfördes de i förbindelser med heterogena (mänskliga och icke-mänskliga) aktörer.

How is space conceptualized? The question is central to subject theory in human geography. In the present dissertation, this issue is actualized in discussions of the virtual, space, and an ontology of becoming. The point of departure is that in human geography, as well as in the general discourses in society, a science fiction-like conception of the virtual has been dominant. The virtual is understood as another reality and as an absolute space. Predominant perceptions of the space and the virtual are problematized in Space in Becoming, and based on analyses of complex sets of ideas grounded in actor-network theory and Deleuzian geophilosophy, an alternative approach is formulated. The aim is to provide an enhanced conceptual understanding of space and the virtual. In order to fulfill the aim, three tasks are performed. Firstly, the prevalent conception of the virtual is presented. Secondly, a conception of space grounded in an ontology of becoming is constructed and defined, expressed in three postulates. Thirdly, the importance of the ontology of becoming and the postulates for the conception and conceptualization of space are discussed in relation to subject theory in human geography. Since the present work centers on treatment of concepts and ideas, a postulate method was selected. The postulate method also makes argumentation and discussion on theoretical and analytical levels possible. The outcome of the project is formulated in three postulates – actants do space, assemblages fold space, and the virtual is a real dimension of space. Accordingly, the main contribution to the conceptual understanding of space and the virtual is the construction and specification of the three postulates. The notion of the virtual as an ontological dimension emerges, with direct implications for the conception and conceptualization of space. The ontology of becoming offers an alternative point of departure, a different perspective on the virtual, and thereby also on virtual geography. This is further elucidated by returning to the point of departure for the dissertation project. The postulates contribute to subject theory in human geography by providing an alternative point of departure for future theoretical research and the formulation of new theories. Accordingly, the particular conception of space expressed in the three postulates brings a challenge in terms of both method and vocabulary.

The point of departure of this dissertation is a consideration of the problems in the field of architecture, of conceptualizing and addressing aspects of the complex relationship between architectural form and use. The aim of the thesis is to create conditions for a discussion on architectural design and territorial power relations within the context of everyday life, and more specifically to investigate what role architectural design plays in these territorial power relations. The empirical framework of the discussion is set by public urban spaces, and the discussion is structured as four subordinated investigations into territoriality, dealing successively with concepts, power, architectural design and public space. I investigate the use and meanings of the concept of territoriality, suggesting a definition of territoriality as a spatially delimited and effective means of control, identifiable on the basis of the everyday life of a place. I develop four different kinds of territorial productions: territorial strategy, territorial tactics, territorial appropriation and territorial association. Applying the theories of Michel Foucault and Bruno Latour, I develop a genealogical and material perspective on power, primarily using actor-network theory as a way of addressing territorial power. As supplements to the concept of network stabilization, I develop two more forms of territorial stabilization – territorial body and territorial sort – in order to deal with the territorial role of architecture. I then utilize my discussion of territorial power and production in descriptions of architecture and urban places. I investigate and conceptualize the role of architectural design in territorial strategies of the 19th century. I also make an empirical investigation of three urban squares, discussing places of intermingling and superimposed territorial productions, ending up with suggestions for a discussion of public space in terms of territorial complexity. Territorial research has elaborated on the privatisation of space as well as on social or psychological aspects. In this thesis I provide possibilities for a materially more elaborated discussion of co-existing territorial productions beyond dichotomies, such as subject/object, public/private, and inclusion/exclusion. The discussion will hopefully be of importance in the building of new conceptual understandings of contemporary urban life and landscapes. Vi har de senaste decennierna sett stora förändringar vad gäller kontroll och tillgänglighet i det offentliga rummet. Både forskning och planering är i starkt behov av begrepp och teori för att klargöra den byggda miljöns roll i detta sammanhang. I avhandlingen utvecklas redskap för att beskriva och belysa arkitekturens roll i upprättandet av olika slags territorier inom det offentliga stadsrummet. Sådana territorier kan t.ex. omfatta serveringar, cykelvägar och parkeringsrutor, men också olika gruppers eller individers revir. Den territoriella kontrollen och indelningen kan t.ex. understödjas av olika former av regler och konventioner, men också av mer materiella markeringar, gränsdragningar och artefakter. En viktig utgångspunkt i avhandlingen är diskussionen kring begreppet territorialitet. Detta begrepp förefaller vara mycket användbart inom arkitekturteorin, men har hittills varit relativt oexploaterat. I avhandlingen görs en genomgång av olika användningar av territorialitetsbegreppet. Därefter utvecklas en diskussion kring fyra olika territoriella produktionssätt verksamma i det offentliga rummet. I avhandlingen beskrivs också hur den territoriella makten verkar. Några begrepp utvecklas just för att beskriva hur det materiella ingår i den territoriella produktionen och hjälper till att stärka olika territoriella effekter. Avhandlingens begreppsapparat utnyttjas och utvecklas i en arkitekturhistorisk diskussion om den arkitektoniska utformningens betydelse för 1800-talets territoriella strategier. Den används också slutligen i en empirisk undersökning av användning och gestaltning av tre torg i Lund. I denna undersökning visar det sig just att samspelet mellan olika territorier tycks vara avgörande för torgens offentlighet.

I denna uppsats diskuterar vi samverkan mellan högskolan och företagen genom olika berättelser. Den första berättelsen hämtar inspiration från begreppen ´triple helix´ och ´distribueradkunskapsproduktion´. Med hjälp av dessa begrepp kan vi åstadkomma en berättelse som syftar till att fånga in en övergripande samhällsdiskurs och därmed en mer abstrakt berättelse om hur relationerna mellan akademin och företagen kan omformuleras och omprövas. Den andra berättelsen landar i Blekinge och tar sin empiriska utgångspunkt från att presentera historia och nutid för två kunskapsnätverk som drivs i samarbete mellan Blekinge tekniska högskola och två företagsbranscher, nämligen tillverkningsindustrin och callcenterföretag. I vår historiebeskrivning och analys hämtar vi inspiration och verktyg från Actor-Network Theory (ANT) och dess vidareutveckling, Actor-Network Theory and After (ANTA). Den första analytiska blicken omfattas av hur ´samverkansdiskursen´ och de befintliga regionala nätverken deltar i pågående förhandlingar/processer där olika förståelser av kunskap står i centrum. Den andra analytiska blicken riktar vi mot nätverkskoordinatorn, anställd av högskolan. På vilket sätt initierade koordinatorn som talesman de övriga deltagarna till projektet? Hur tydlig var ´invitationen´? Vilka förväntningar hade de olika nätverksdeltagarna? Utöver människor finns det också icke-mänskliga aktörer, som till exempel tid och pengar. Hur agerade de? Med vilket kunskapsperspektiv gick högskolan in i nätverksarbetet? Vilka kunskapssyner hade de deltagande företagen? Kan vi förstå kunskapsförhandlingar genom att utgå från två samexisterande kunskapsperspektiv: teoretisk kunskap och praktisk kunskap? Hur förhöll sig högskolan respektive de deltagande företagen till dessa perspektiv? Den andra blicken riktar vi oss mot kunskapsnätverkens stabilitet. Hur stabila är de existerande kunskapsnätverken? Vad innebär stabilitet? Har nätverkens ursprungliga mål och innehåll förändrats under tidens gång? Är stabilitet alltid något eftersträvansvärt eller kan det finnas negativ stabilitet? Vi syftar till att genom de lokala tillämpningarna kunna förstå på vilket sätt samarbete mellan akademin och företagen kan växa fram så att samarbetet kan bli givande för bägge parter. Vi syftar också till att synliggöra de kritiska punkterna för samarbetet mellan akademin och företagen. Parallellt med detta syftar vi också till att se vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir meningsfullt och kraftfullt. http://www.bth.se/exr/hss03.nsf/(WebFiles)/4909ADFECCA6080FC1256D2D002B4F72/$FIL E/Elovaara%20Pirjo.pdf