Search

Denna uppsats undersöker hur huvudkaraktären Bella Cherry framställs i fem porrinspelningsscener i filmen Pleasure (Thyberg, 2021). Utgångspunkten är att se om regissören Ninja Thyberg avsexualiserar sin huvudkaraktär. För att lyfta fram om Bella sexualiseras eller inte, mer specifikt av kameran, bikaraktärer eller publiken, anläggs teorierna om den manliga blicken och kvinnliga blicken. Bella sexualiseras genomgående av manliga bikaraktärer, kameran filmar för det mesta inte Bellas kropp och publiken identifierar sig mestadels med Bella, men får även delvis tillgång till henne. I filmens inspelningsscener representeras Bella inte på ett enhetligt sätt. Hon visas som både naked och nude, som passiv och aktiv, som utsatt och den utsättande och utifrån den manliga samt kvinnliga blicken. Teorierna om den manliga och kvinnliga blicken har även visat sig inte kunna täcka relationen mellan en aktiv och en passiv kvinna. Slutligen sexualiserar Thyberg delvis sin huvudkaraktär.

Syfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.

Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

Denna uppsats har till syfte att belysa hur de tre abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam framställs över tid i svenska religionsläroböcker från 1975 till 2013. Metoden som används är en diskursanalys. De fyra läroböcker som jämförs är Vi tänker och tror (1975), Min religionsbok (1989), Grundbok, religion (2003) samt Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner (2013). Studien genomförs genom att först se till hur många sidor var och en av de tre religionerna är tilldelade i böckerna. Därefter jämförs vad som skrivs om dem, vilken fakta och vilka centrala begrepp som används. Sedan ses till hur de olika religionerna beskrivs, där det beaktas om det finns värderingar som kan utläsas explicit, uttryckligen, men också vad som kan förstås implicit, underförstått mellan raderna. Slutligen undersöks relationerna mellan de tre abrahamitiska religionerna och om det finns en hierarkisk ställning dem sinsemellan. Detta för att svara på forskningsfrågorna om hur mycket plats var och en av religionerna får, vilka likheter och skillnader som framhävs mellan dem och hur de relateras till varandra samt hur böckerna anpassats till den läroplan som var aktuell vid utgivandet av respektive lärobok. Resultaten visar att det över tid har skett en ökning av den plats som judendom och islam får i läroböckerna i förhållande till kristendomen, som alltid varit den dominerande religionen då det är den som präglat det svenska samhället mest genom historien. I de äldre läroböckerna framställs judendom och islam en aning exotiskt och främmande och de jämförs med kristendomen som framställs som normen. Att kristendomen har en särställning i den svenska religionskunskapsundervisningen faller sig naturligt men att de andra religionerna fått ta ett större utrymme i de senaste läroböckerna korresponderar väl med den stora mångfald som finns i dagens svenska samhälle.