Search

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför? För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting. På The Palladium Group intervjuade vi en konsult vars kärnkompetens låg inom ramarna för Balanced Scorecard. På SKF Business Consulting intervjuade vi en ansvarig för deras egna styrkort, då de hade upplevt en del svårigheter med det. I analysavsnittet presenteras vilka svårigheter det finns med Balanced Scorecard. En svårighet kan vara att ledningen har skattat företagets strategi, eller det orsak-verkan-samband som hela styrkortet bygger på, felaktigt. När styrkortet sedan ska upprättas är det optimalt att det görs av ledningen tillsammans, därför bör inte konsulter hyras in för detta ändamål. Råder det oenighet i ledningen eller har inte hela ledningen engagerat sig i arbetet kring styrkortet, kan även det vara en svårighet med Balanced Scorecard. Vi har även kommit fram till att kommunikationen är viktig, då styrkortet måste vara djupt rotat i hela företaget för att vara effektivt samt då medarbetarna ska få en inverkan i styrkortet. En annan svårighet kan vara att företag inkluderat för många och/eller fel styrmått i styrkortet. Inte att förglömma är att företag bör pröva sina strategier och modifiera sina styrkort. Dock anser vi att dessa svårigheter inte beror på att det föreligger fel i Balanced Scorecard-modellen, utan svårigheterna uppkommer beroende på hur företag använder och hanterar modellen.

Sammanfattning Med tanke på dagens marknad där allt större konkurrens finns gäller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsställer kunden med rätt produkter, kvalitet och kvantitet. En låg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebär att företag bör kontinuerligt förbättra de interna processerna. Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), där projektet utfördes, är en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plåtdetaljer och färdigställer produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater. Syftet med denna rapport är att presentera förbättringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbättra den interna leveransprecisionen på den produkt som har studerats, den så kallade Ericsson-ram. För att uppnå syftet behövdes två frågeställningar besvaras, nämligen ’Vilka förbättringsområden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?’ samt ’Vilka förbättringsförslag, utifrån de identifierade förbättringsområden, kan presenteras för företaget?’. För att uppfylla detta syfte och svara på frågeställningarna har 14 besök på AQ AB i Vaggeryd gjorts. Dessa besök har bland annat innefattat intervjuer, direkta observationer och tidsstudier för att kartlägga nuläget i produktionen. Metoden som använts för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna är värdeflödesanalys. Resultatet av värdeflödeskartläggningen visade att den tillverkningsorder som följdes tog 14 dagar att passera alla stationer i produktionen medan det för den enskilda Ericsson-ramen som följdes tog det 7,54 dagar. Värdeflödeskartläggningen visade även var produkten tillbringade mest tid i väntan på nästa station. Utifrån den informationen skissades ett framtida läge för företaget, det vill säga vad AQ AB kan göra för att minska liggtiden för produkten i produktionen och förbättra flödet. Slutsatsen är att om AQ AB vill förbättra den interna leveransprecisionen bör företaget genomföra förändringar i produktionen. Med implementering av en FIFU-bana erhåller företaget en bättre kontroll på flödet av Ericsson-ramarna jämfört med dagens situation, vilket bör resultera i att den interna leveransprecisionen blir högre.