Search

Henry VIII is known as the king who changed the direction of the Chruch of England, because of not being able to divorce his wife Catherine of Aragon. Everyone who has the smallest interest in history will know who this man is, and he keeps fascinating us until this day. How are his motives to the reformation and the divorce portrayed in literature during the last 100 years? Was the divorce the only reason for the start of the English reformation? These topics will be examined in this essay written at a bachelor level.

Pits and mounds in pebble: A study of archaeological remains in ancient pebble beaches inthe county of Västerbotten. Pits (Sw. boplatsgropar) and mounds (Sw. boplatsvallar) in ancient pebble beaches are two types of archaeological remains that are common under the highest coastline in the county of Västerbotten, Sweden. Although common, knowledge of these archaeological remains is limited. Organic materials left in pebble formations rapidly break down and degrade due to high exposure to moisture and weather, making dating by traditional archaeological methods such as 14C or dendrochronology impossible. The data for this study consists of two parts. One part has been collected through field surveys by the author and the other part is collected from National Heritage Board´s database of archaeological sites (Sw. Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister). The result of this study suggests that the majority of smaller pits and mounds in ancient pebble beaches have been used for storage and that larger pits and mounds are big enough to have functioned as foundations for simple dwellings. It also suggests there is some spatial coherence between the type of archaeological remains known as hut foundations (Sw.tomtningar) and pits in ancient pebble beaches. Albeit this coherence is slight and may be a coincidence. Furthermore, the study suggests there is a spatial coherence between quartz and quartzite handled by humans and pits in ancient pebble beaches that is not a coincidence. Suggestively, some pits in ancient pebble beaches that can be found today have been made and used in prehistoric times, by people who used quartz and quartzite in their daily lives.

Bakgrund: Lumbal smärta (LP) och bäckengördelssmärta (PGP) är vanligt förekommande för gravida kvinnor. Detta beror på olika faktorer, till exempel mekaniska, hormonella och övriga livsstilsrelaterade faktorer. Denna typ av problematik är vanligt förekommande under den tredje trimestern av graviditeten. Denna period ställer krav på den gravida kvinnan då fostret är som störst under denna period. Fysisk aktivitet har enligt tidigare forskning haft en positiv inverkan på lumbal smärta och bäckengördelsssmärta under graviditet. Den träning som rekommenderas under graviditet är muskelstärkande träning, framför allt träning för bäckenbottenmuskulaturen och bålen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa litteratur gällande hur fysisk träning kan påverka ländryggssmärta och bäckengördelssmärta hos gravida kvinnor i den tredje trimestern. Metod: En litteraturstudie utfördes. PICO modellen användes för att avgränsa frågeställningen. Därefter tillämpades en uttömmande sökstrategi för att hitta relevanta artiklar. Databaserna PubMed, CINAHL och AMED användes. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmallar. Resultat: Åtta artiklar inkluderades. Dessa visade att fysisk träning har reducerande effekt på Lumbal smärta och bäckengördelssmärta. Träning för bäckenbottenmuskulatur, bål och nedre extremitet studerades specifikt och hade en positiv inverkan på aktuell problematik. Diskussion: Eftersom flera olika typer av artiklar inkluderades, blev evidensgraden begränsad. Det fanns inte tillräckligt med relevanta RCT-studier att tillgå i valda databaser för att uppnå hög evidensgrad. Konklusion: Olika typer av fysisk träning har effekt på aktuell problematik. Vidare forskning behövs för att kunna dra slutsatser gällande ämnet.

I filmen Anna Karenina (Wright, 2012) används mise-en-scène för att skildra det sociala livet hos den ryska aristokratin i slutet av 1800-talet. Men på vilket sätt kan filmens narrativ förmedlas till publiken genom filmens visuella uttryck? Den här uppsatsen undersöker hur iscensättning kan använda symbolik för att skildra en films narrativ. Analysen utgår från sju scener ur Anna Karenina som tolkas efter dess scenografi, kostymering och ljussättning. Uppsatsen använder denotation och konnotation för att undersöka vilka tolkningar som kommer av filmens visuella uttryck. Analysen visar hur aristokraterna porträtteras i en teatral miljö för att skildra hur deras sociala interaktioner blir till ett framträdande, den teatrala miljön skildras genom både scenografi och ljussättning. Kostym tolkas bland annat utifrån färgsymbolik vilket kan ge flera olika tolkningar angående karaktärernas motiv och sinnesstämning. Undersökningens slutsats blir att filmens narrativ förstärks av dess scenografi, kostym och ljussättning men att det ofta finns flera möjliga tolkningar att göra gällande symboliken.

På 1990-talet skrevs specialpedagogik in i styrdokument för förskolan för första gången. I och med de växande barngrupperna och att barn i behov av stöd fick en mer självklar plats iförskolan ställdes det också krav på en bättre pedagogisk kvalité. På grund av detta fanns detett ökat behov av specialpedagogisk kompetens även i förskolan. (Siljeberg, 2011).Specialpedagogens roll har förändrats genom tiderna utifrån styrdokument och politikensriktning. Specialpedagogens arbetsuppgifter har gått från ett kategoriskt perspektiv till ett merrelationellt perspektiv. Trots att det idag finns läroplaner och skollag som understryker hurutbildningen ska ske så har forskningen fortfarande en segregerande diskurs. (Se bl.a. Ahlberg,2015 samt Hjörne & Säljö, 2013). Dahlberg och Lenz Taguchi (2018) skriver att i den specifikaförskolan framträder vilken människo- och kunskapssyn som finns. Rektorer ansvarar för attfördela arbetet inom förskolan och rektorernas yrkesroll är enligt en intervjustudie av Persson(2019) komplext då rektorerna både har personalansvar och ska vara pedagogiska ledare. I denna studie har vi genom en enkätstudie och fyra kompletterande semistruktureradeintervjuer undersökt försekolrektorers syn och inverkan på specialpedagogens arbetsuppgifteroch inriktning. Resultatet har sen diskuterats utifrån forskningsfrågorna och de specialpedagogiska teorierna. Resultatet visar att nästan alla rektorer som deltagit i enkäten svarar att specialpedagogerna ideras rektorsområde skriver administrativa handlingar, utför observationer, deltar i möten medvårdnadshavare och fortbildar hela rektorsområden. Via intervjuerna nämns liknandearbetsuppgifter, men även att specialpedagogerna lägger mycket tid på handledning avarbetslag, något som inte framkom i enkätresultatet. I enkätsvaret svarade i stället medpartenav rektorerna att specialpedagogen lägger mellan 3-4 på en skala mellan 1-6 av sin tid påhandledning medan alla de intervjuade beskrev detta som en viktig arbetsuppgift. En av rektorerna berättar i sin intervju om arbetet med att få bort synen på att specialpedagogenska arbeta en mot en och i stället ska fokus läggas på att handleda arbetslag och användametoder som berör hela barngruppen. Rektorn beskriver sin roll i detta förändringsarbete på ettmer organisatoriskt plan medan specialpedagogen förändrar synen ute på plats i utbildningarna. Detta stämmer överens med synen som Göransson, et al. (2015) har gällande specialpedagogiska rollen och att specialpedagogiska arbetet ska förändras från ett kategorisktperspektiv till ett mer relationellt perspektiv. Vi kunde via intervjuerna se att specialpedagogerna har stor frihet i hur de utformar sinaarbetsuppgifter men att rektorerna samtidigt är delaktiga och har insyn i hur specialpedagogernafördelar sitt arbete. De intervjuade rektorerna påtalar att bristen på politisk styrning i hurspecialpedagogen i förskolan ska arbeta på ett sätt kan ses som stressande och de beskriver ävensvårigheter att förhålla sig i att fatta rätt beslut gällande specialpedagogens roll i förskolan. In the 1990s, special education and pedagogy was entered into the preschool curriculum for thefirst time. Special pedagogical competence was required in the preschool both because of theincreasing sizes of the groups and because children in need of support were given an obviousright in the community preschool but also because of the demands for a better educationalquality (Siljeberg, 2011). The role of the special education teacher has changed over time based on governing documentsand the direction of the politics. The special education teacher's tasks and orientation has changefrom a categorical perspective to a more relational perspective. Despite the fact that today thecurricula and school law emphasize of how the education should take place, the research stillhas a segregating discourse. (See e.g. Ahlberg, 2015 and Hjörne & Säljö, 2013). Dahlberg andLenz Taguchi (2018) writes that the view of people in the preschool and knowledge that existsemerges. Principals are responsible for distributing the work within the preschool and theirwork is, according to an interview study by Persson (2019), complex as the principals both havestaff responsibilities and must be pedagogical leader. Through a survey study and four supplementary semi-structured interviews we haveinvestigated preschool principals' views and influence on the special education teacher's tasksand focus. We have discussed our results both based on our research questions and on the basisof special educational theories. The results show that almost all principals who participated in our survey describes that thespecial educators write educational maps, write plans/programs, do observations, participate inmeetings with guardians and further train entire principal areas. We receive supplementaryanswers from our interview where the principals describe similar tasks. That the specialeducators spend a lot of time educating staff are answers that appears thru the interviews butnot in our surveys. In the survey response, it was an average amount of time that the principalsconsidered the special educators spent on supervision, while all the interviewees said that it wasan important work task. One of the principals says that they are working to get rid of the view in that the specialeducation teacher must work one to one and instead focus on tutor the entire staff and to usemethods that includes the whole group of children. The principals describe their work towardsthis change to be more on a organization plan while the special education teacher works nearerthe preschool teachers. This is consistent with the view that Göransson, et al. (2015) has regarding how the role of special education and that the view on special education changes froma categorical perspective to a more relational perspective. We could see in our interviews that the special educators have a great deal of freedom in designing their tasks, but the principalsare involved and have insight into how the special educators’ work. The interviewed principalssays that this freedom and lack of political guidance can feel stressful and they also describesthe struggle of knowing if they´re making the right decision regarding the roll that the specialeducation teacher has in the preschool.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Axel Sedin, Daniel Eriksson, Max Hedström Titel: Digitalisering inom detaljhandeln - En fallstudie om hur digitalisering påverkar kundnärapersonal inom detaljhandeln Handledare: Peter Ekman Nyckelord: Digitalisering, detaljhandel, medarbetare, anställda Forskningsfråga: Vilka aspekter påverkar medarbetarnas upplevelser av digitalisering inomdetaljhandeln? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivande aspekter som påverkar attityden tilldigitalisering, samt hur detta påverkar kundnära personal på svenska detaljhandelsföretag. Studienhar ett särskilt fokus på medarbetares individuella upplevelser, både positiva och negativa, till vilka aspekter som är av värde för att acceptera teknologi. Metod: Studien använder en kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Empiriskt material har sedan analyserats tematiskt med “Technology Acceptance Model" somangreppssätt. Slutsats: Studien identifierar flera aspekter som påverkar anställdas attityd till digitalisering inom detaljhandeln. Aspekter som effektivitet, upplevda fördelar, normer, bekantskap med tekniken, teknisk kreativitet och gränssnittens användarvänlighet påverkar positivt attityden till digitalisering. Datorångest, oro för personlig integritet och bristande självförtroende i tekniska färdigheter kan däremot leda till en negativ attityd och motstånd mot tekniken. Upplevda fördelar i form av minskad stress och bättre arbetsmiljö har identifierats, även om de inte direkt återspeglas i den teoretiska referensramen. Detta tyder på att traditionella modeller som TAM (Technology Acceptance Model) kan vara bristfälliga när det gäller att tolka sådana upplevelser. Upplevt nöje var inte en relevant aspekt som påverkar detaljhandelsanställda i samband med digitala verktyg, vilket kan bero på att de är mindre involverade i teknikimplementeringen. Detta skiljer detaljhandeln från andra branscher och är studiens mest framträdande fynd. Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Axel Sedin, Daniel Eriksson, Max Hedström Title: Digitalization in the retail industry - A case study on how digitalization affects customer-facing personnel in the retail industry. Supervisor: Peter Ekman Keywords: Digitalization, retail, co-worker, employee Research question: What aspects influence employees' experiences of digitization in the retail industry? Purpose: The purpose of the study is to examine the driving forces that influence the attitude towards digitalization and how it affects customer-facing personnel in Swedish retail companies. The study has a specific focus on employees' individual experiences, both positive and negative, regarding which aspects are valuable for accepting technology. Method: The study employs a qualitative method, where nine semi-structured interviews have been conducted. The empirical data has subsequently been analyzed thematically using a “technology acceptance model” approach. Conclusion: The study identifies several aspects that affect employees' attitudes toward digitalization in the retail industry. Aspects such as efficiency, perceived benefits, norms, familiarity with technology, technical creativity, and user-friendliness of interfaces positively influence the attitude toward digitalization. However, computer anxiety, concerns about personal privacy, and lack of self-confidence in technical skills can lead to a negative attitude and resistance to technology. Perceived benefits in terms of reduced stress and better work environment have been identified, although they are not directly reflected in the theoretical framework. This suggests that traditional models like TAM (Technology Acceptance Model) may be inadequate in interpreting such experiences. Perceived enjoyment was not a relevant aspect influencing retail employees regarding digital tools, possibly because they are less involved in technology implementation. This distinguishes the retail industry from other sectors and is the most prominent finding of the study.

Fanfiction är en relativt ny textgenre som kan användas i klassrumsundervisningen. Mig veterligen finns ingen svensk forskning om användandet av fanfiction som undervisningsmetod på högstadiet i något av de moderna språken. Ett projekt med fanfictionskrivande har därför genomförts i två klasser med moderna språk i årskurs 9. Sex elever som läste franska och tolv elever som läste tyska har deltagit i hela projektet, som pågick i tre veckors tid. Eleverna fick fritt välja genre och ämne för sin fanfictiontext, som inte behövde ha någon anknytning till målspråkets kultur. Eleverna informerades först om fanfiction och fick därefter bekanta sig med ett fanfictionforum på målspråket. Efter att ha brainstormat gruppvis påbörjades skrivprocessen, där kamratbedömning var ett stort inslag. I detta arbete redovisas i detalj vilka kommentarer de olika eleverna gav till varandra. Det framgår även hur eleverna korrigerade sina texter efter att ha fått feedback från kamraterna. Metod: Blandade metoder användes i denna studie: kvantitativa metoder har använts i form av två enkäter samt kvalitativa metoder såsom deltagande observationer och öppna intervjuer med fokusgrupper. Deltagandet var helt anonymt och elevernas namn har kodats. Deltagande skedde efter inhämtande av elevens och i förekommande fall båda vårdnadshavares samtycke. Resultat: Studien antyder att elever som läser moderna språk i årskurs 9 är kapabla till att ge positiv feedback åt kamraters texter, avseende innehållet. Den indikerar även att de flesta elever, oavsett kunskapsnivå, utmanas av fanfictionskrivande. Eleverna tyckte om att få välja eget ämne, men hade svårigheter att komma i gång med skrivandet. Flera uppgav spontant att det var kul. Eleverna klagade aldrig över kamratbedömningen, men var inte heller särskilt förtjusta i den. De var inte helt på det klara med att även den positiva feedbacken ingick i kamratbedömningen. Anmärkningsvärt många blev klara med sina texter, trots att bara ett fåtal av dem dessförinnan uppgett sig ha tyckt om att skriva egna texter. Endast tre elever i franskaklassen antog det erbjudande till anonym publicering av texten på en fanfictionsajt på målspråket som gavs. Flera elever, varav något fler elever i franskaklassen än i tyskaklassen uppgav sig vara stolta över sin text.

During the early medieval period in Europe the criminal justice system was controlled by powerful families and the guiding principle for punishments was reparation. In this system shaming was of little use but eventually the church's increased influence led to change. Over the course of several hundred years the church increased centralization and state power to further their teachings to all Europe's denizens. Under the rule of church and state shaming was seen as an effective method of punishment, in part due to the low costs associated and because of the clear message sent to the public. The growing popularity of shaming punishments largely continued over the course of the early modern period in Europe, although the number of frequently used shaming punishments diminished. Shaming punishments were used particularly often to punish women and those from the lower classes. Once the enlightenment occurred shaming punishments started to be seen as ineffective and inhumane. Calls for reform became more common. At the same time prisons emerged as a viable alternative to shaming. After more than a century this led to shaming becoming largely abandoned in all western criminal justice systems. There were however some abbreviations during the 20th century. After many years of being virtually non-existent shaming has become more potent in western criminal justice systems. The two main factors behind this are dissatisfaction with the available methods of punishments as well as the widespread use of the internet. Some people view this development positively and claim that it will make our criminal justice system more flexible and more cost effective. In my eyes shaming punishments are cruel, uncontrollable and a form of mob justice. They should never again have any formal role to play in the criminal justice system. Under den tidiga medeltiden i Europa kontrollerades straffrätten av mäktiga ätter och den vägledande principen var kompensation för brott. I detta system var skamstraff av begränsad nytta men så småningom ledde kyrkans utökade inflytande till förändring. Under flera hundra år utökade kyrkan centraliseringen och statsmakten för att kunna förmedla deras lära till Europas invånare. Under styret av kyrka och stat betraktades skam som en effektiv strafform, delvis på grund av att det var kostnadseffektivt men också på grund av de tydliga budskapen skamstraff kunde förmedla. Bruket av skamstraff fortsatte utökas under tidig modern epok men mängden skamstraff som brukades förefaller ha minskat. Särskilt användes skamstraff för att straffa kvinnor och de från de lägre klasserna. När upplysningen inträffade började skamstraff ses som ineffektiva och inhumana. Samtidigt uppstod fängelse som ett hållbart alternativ till bland annat skamstraff. Efter mer än ett århundrade ledde detta till att skamstraff i stort sett övergavs i alla västerländska rättssystem under 1800-talet. Vissa avvikelser från detta skedde dock under 1900-talet. I den moderna epoken har skam blivit mer relevant inom bestraffning återigen. Detta beror främst på missnöje med de befintliga strafformerna, samt internets utbredning. Vissa ser denna utveckling som positiv och menar att det kommer leda till en flexiblare och mer kostnadseffektiv straffrätt. Jag anser att skamstraff är grymma, icke-kontrollerbara och utgör en form av mobbrättvisa. De bör aldrig igen ha en formell roll inom straffrätten.

Hur ser va-branschens erfarenheter av lättryckavloppsystemut? I rapporten presenteras utmaningar och framgångsfaktorerkopplade till dessa LTA-system. Om systemen anläggsoch används på rätt sätt kan de vara ett bra alternativ tillkonventionella självfallssystem, men frågor kring svavelväteoch livscykelkostnader behöver redas ut för att säkerställasystemens långsiktiga hållbarhet.Lättryckavloppssystem (LTA-system) används ofta som alternativ till självfallssystemi omvandlingsområden och där va-huvudmännens verksamhetsområden utvidgas.Under de senaste 20 åren har användningen av LTA-system ökat kraftigt, och i dag ärutbyggnadstakten mycket stor i vissa delar av landet. LTA-system är enklare att anläggai områden med utmanande topografi och markförhållanden, och ledningsgravarnakan göras relativt grunda så att schaktningsbehovet blir mindre än för konventionellasjälvfallsledningar.Genom bättre förståelse för LTA-system finns det stora möjligheter för det svenskava-kollektivet att minska sina investerings- och driftkostnader vid utvidgning av verksamhetsområden, sannolikt med hundratals miljoner kronor de närmaste 20 åren dåbranschen står inför stora investeringar. För att möjliggöra besparingarna behövs deten tydlig helhetsbild av LTA-system och av alla de erfarenheter och den kunskap somfinns. Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med LTA-system och vad bör mansom va-huvudman akta sig för?Många va-huvudmän har lång erfarenhet av att förvalta LTA-system, medan andraupplever att de behöver mer och bättre underlag innan de kan känna sig trygga attanlägga och förvalta en ny typ av system. Projektet har sammanställt de erfarenhetersom va-huvudmän har av LTA-system. Man har gått igenom litteratur och juridisk praxiskring LTA-system i Sverige, samt genomfört en workshop, en enkät och intervjuer föratt inhämta branschens erfarenheter av LTA i planerings-, bygg- och driftskedena. Vilkautmaningar ser branschen med systemen och var finns det kunskapsluckor? Underprojektets genomförande visade det sig att va-huvudmännen har mycket att lära avvarandra och att erfarenhetsutbyte är viktigt.Resultaten visar att det är viktigt med god planering och anpassning till lokala förhållanden för att lyckas med LTA. Svavelvätebildning är en stor och svårhanterlig fråga.Problemen uppkommer delvis på grund av att det är svårt att planera och dimensionerakorrekt. Ansvarsfrågorna regleras visserligen i lagstiftning men upplevs ändå som svårnavigerade. Det beror på att vissa delar av LTA-systemet är brukarens ansvar och andradelar är va-huvudmannens. Goda relationer mellan fastighetsägare och va-huvudmänär en framgångsfaktor för att säkerställa god funktion hos systemen över tid eftersomLTA ställer högre krav på brukaren än självfallssystemen gör.Frågor som behöver hanteras i fortsättningen är bland annat svavelvätebildning ochsystemens långsiktiga kostnader. Svavelväte är ett stort problem, och samma lösningför att minska svavelväte ger olika resultat på olika platser. Branschen behöver merkunskap och riktlinjer för hur man bäst undviker och avhjälper problemen. De långsiktiga kostnaderna för LTA är oklara och svåra att uppskatta korrekt och planera för. Desamlade livscykelkostnaderna för anläggning, drift och underhåll saknas, och underlagbehöver sammanställas för att man ska kunna ta bättre beslut och skapa mer effektivadriftorganisationer. Erfarenheter av LTA-system – En kunskapssammanställning

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.

Problemformulering och syfte: Makt och samhällsstruktur hänger ihop och makt kan byggas genom kommunikation. Digitaliseringen har gjort att politiska ledare har kommit ut på nya plattformar för kommunikation. I ett samhälle under ständig utveckling syftar denna studie till att undersöka hur manliga och kvinnliga partiledare kommunicerar på sociala medieplattformen Instagram samt vilka skillnader som finns mellan männen och kvinnorna i deras gestaltning och kommunikationsstrategier. Det är intressant att se om skillnader finns i kommunikationsstrategier då kvinnor historiskt sett haft svårare att komma upp i hierarkin gällande maktpositioner. Metod: Multimodal analys med semiotiska och retoriska faktorer. Material från partiledares Instagram konton bild och text inlägg.Huvudresultat: Kvinnorna i studien tenderade att ta på sig en mer maskulin roll och anpassa sig till könsnormer medans männen tenderade att anta femininare normer i sin kommunikation. Kvinnorna låg även i framkant avseende effektivitet i sin kommunikation då de hade högst frekvens av inlägg och även flest följare.

Den här studien, med en kvalitativ forskningsansats, syftar till att undersöka hur nio förskollärare beskriver sitt arbete kring barns anknytning i förskolan. Vi har valt att genomföra nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på fem olika förskolor i två olika kommuner. Datainsamlingen har analyserats utifrån anknytningsteorin och omsorgsetiken. I studiens resultat framkommer att förskollärare anser att anknytningen har en betydande roll för barnen i förskolan under hela förskoletiden. Förskollärare använder flera olika strategier: skapa mindre barngrupper eller sammanhang, vara nära och intresserade för barnen samt lyhörda för det enskilda barnets behov. Samtidigt indikerar resultaten på att förutsättningar för barns anknytning utmanas genom att: externa vikarier tas in, inskolningen pausar verksamheten samt att det behövs en balansgång i relationsskapandet med barnen. Slutsatsen i studien är det är förskollärarnas bemötande och kunskap till anknytning som ligger till grund för barnets anknytningsprocess.

Studien syftar till att belysa och diskutera de kommunikativa anpassningar som chefer upplever att de behövt göra när arbetet övergått till distans. De kommunikativa anpassningarna avser två övergripande teman. Det första temat är interaktion vilket innefattar den verbala och icke-verbala kommunikationen och det andra temat är utövandet av kontroll. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetat på sin position både innan och under distansarbete. Materialet har analyserats med hjälp av det dramaturgiska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet för att undersöka chefers anpassningar i interaktionen med anställda, samt teorier om olika kontrollsystem för att analysera chefers anpassningar i utövandet av kontroll. Resultatet visar att chefer upplever nya krav och förväntningar på chefsrollen under distansarbete. De anser att kommunikation främst behöver ske mer frekvent, tydliggöras och effektiviseras. De anser även att ett större fokus behöver läggas på att skapa en trivsam arbetsmiljö genom att stötta och släppa på den professionella fasaden något under distansarbete. Vad gäller utövandet av kontroll, visar studien att den i de flesta fall har inneburit en ökad uppsikt över anställda genom mer frekventa avstämningar, eftersom chefer vill stötta mer under distansarbete.

Yearly 16 000 osteoporosis related hip fractures occur in Sweden. They cause suffering for patients and high costs for society. Subsequent fractures can be reduced with osteoporosis diagnostics and treatment. 4 322 patients from two hospitals using Fracture Liaisson Services in Sweden were included to identify the rate of osteoporosis diagnostics and treatment during the first year after a hip fracture. Data between 2010-01-01 and 2018-12-31 were included from the Swedish National Hip Fracture Registry (Rikshöft). 99.2 % of all patients underwent FRAX risk assessment and DEXA was conducted on 17.3 % of patients. Women were more frequently examined with DEXA than men (21% vs 10.2 %). 6% received medical osteoporosis treatment after the fracture, women were treated more often than men (7% vs 4%). Conclusions: less than 10% received drug therapy after the first year after the hip fracture. Men underwent diagnostics and received treatment at a lower rate than women.

Markbaserade reningsanläggningar för avloppsvatten har använts länge i Sverige och anses som en robust och driftsäker reningsmetod. Kommunerna som ansvarar för tillsynen har vid inspektionsbesök av anläggningar observerat olika brister i sådana markbaserade anläggningar, t.ex. förhöjd slamförekomst i slamavskiljare, fördelningsbrunn, spridarledningar och/eller luftningsrör, för höga vattennivåer i delar av anläggningen och/eller problem med ventilation. Dessa problem har också uppmärksammats i olika projekt. Det är dock generellt svårt att bedöma huruvida dessa brister har en negativ påverkan på reningsanläggningens funktion. Det finns ett behov av ökad kunskap om när en markbaserad anläggning fungerar eller inte och hur detta ska bedömas, både för att en anläggning inte ska dömas ut i onödan och för att en anläggning som inte fungerar tillfredsställande får rätt typ av åtgärd. I detta projekt undersöktes design-, funktions- och tillsynsprinciper för markbaserade anläggningar med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Syftet var att bidra till utformning av relevanta bedömningskriterier för markbaserade reningsanläggningar som kan användas vid prövning och tillsyn. Målen var att: - granska litteraturen inom markbaserad rening för att lista viktiga faktorer som påverkar funktionen, - jämföra svenska dimensioneringskriterier för slamavskiljare och infiltrationer med kriterier som används i andra länder (Norge och USA), - beskriva hur tillsyn av markbaserade anläggningar genomförs hos kommuner som är aktiva inom tillsyn, - belysa hur olika kommuner resonerar angående bedömningen av olika typer av brister (i detta mål ingår att bedöma hur allvarliga olika typer av brister är – det vill säga om bristerna kräver en uppföljning i form av föreläggande eller förbud eller om det räcker med information eller enklare uppföljning – och hur pass stor samstämmighet som finns mellan olika kommuner vid bedömning av bristers allvarlighet), - uppmärksamma svårigheter med att bedöma funktionen i markbaserade anläggningar och peka ut framtida områden som behöver vidare arbete, samt att - sammanfatta hur tillsyn bedrivs i andra länder och resonera kring vilka lärdomar som kan dras därur.

Covid-19 har lett till restriktioner i arbetslivet där det skett en plötslig omställning till distansarbete som bedrivs med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om ledarskap vid distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att undersöka medarbetares behov av ledarskap utifrån de omställningar som organisationer genomgått till följd av COVID-19 pandemin. Uppsatsen tar avstamp i Leader Member Exchange Teorin (LMX) som lägger fokus på relationen som återfinns mellan medarbetare och ledare. Teorin har använts i syfte att identifiera, tolka och förstå behov av ledarskap på arbetsplatsen, genom att analysera kvaliteten på LMX relationen. Efter intervjuer med sju anställda inom samma organisation genomfördes tematisk analys där sju huvudteman med tillhörande underteman konstruerades. Dessa teman analyserades med hjälp av LMX kategorier för att indikera kvaliteten på LMX relationen. Detta resulterade i tre kluster bestående av teman. Ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av hög kvalitetoch ett kluster baserades på teman som indikerade en LMX relation av låg kvalitet. Det tredje klustret gav inte någon indikation om LMX relationens kvalitet men belyste behov av ledarskap för att uppnå en LMX relation av hög kvalitet. Uppsatsen identifierade åtta olika behov av ledarskap vid distansarbete(arbetsrelaterad utrustning, tillgänglighet, spontan kommunikation, tydlig kommunikation, informell kommunikation, lyhördhet, återkoppling och tillit) som diskuterades i relation till tidigare forskning och teori för att tolka och förstå dem. Det kunde dras en slutsats om att behov av ledarskap är individuella. Det drogs även en slutsats kring att en ledare bör möjliggöra informell kommunikation mellan medarbetare och inte enbart mellan ledare och följare. Den sista slutsatsen som kunde dras var att tillit utgör ett centralt behov av ledarskap vid distansarbete. Uppsatsen bidrar till ledarskapsforskningen genom det medarbetarperspektiv som tillämpats. Den unika möjligheten att studera behov av ledarskap vid en plötslig omställning till distansarbete kan även bidra med kunskap som kan vara användbar om arbetet fortsätter att bedrivas via distans eller om en liknande situation som kräver plötslig omställning till distansarbete skulle uppstå i framtiden.

For youths speaking a second language in a classroom can be quite anxious, worrying how their classmates will react or if the teacher will correct every single mistake.For teachers it is as important to teach the new language as to create a welcoming classroom setting where the students feel comfortable to make mistakes. To achieve a good learning environment, it is imperative to develop an understanding from students’ perspectives what conditions are needed for participation and what obstacles are there which prevent them from participating.Three year 8 classes were invited to complete a foreign language questionnaire regarding their will to speak during English lessons. The results showed most students did not have a speech anxiety. Those who showed a certain level of speech anxiety were mostly afraid of how their classmates would react. Also, this group of students were least active at home practising English online such as speaking with others. This indicates the importance to encourage students to practise English daily to overcome their speech anxiety. It is also important for educators to create a learning environment to allow students to feel comfortable to make mistakes without being laughed at or vigorously corrected by the teacher.

Bakgrund: Antalet äldre personer med multisjuklighet ökar i samhället och allt fler vårdas i hemmet. Att utifrån detta tillämpa personcentrerad vård skapar nya utmaningar. Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU) och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) innan utskrivning är interventioner som kan främja personcentrerad och integrerad vård i hemmet. Samordning genom SIP sker många gånger mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Distriktssköterskan utses ofta till fast vårdkontakt för patienten och därmed ansvarig för SIP. Motiv: Hälsocentral och kommunal hemsjukvård är viktiga samarbetspartner för integrerad vård på primärvårdsnivå och distriktssköterskan är ofta ansvarig för SIP. För att identifiera vad som hindrade och främjade tillämpning av SIP undersöktes distriktssköterskans erfarenheter av det. Resultat av studien kan öka förståelsen av SIP som arbetssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med SIP på primärvårdsnivå. Metod: Under år 2021 genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor (n=8). Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Utifrån intervjuerna framkom varierande erfarenheter av att arbeta med SIP. Arbetssättet upplevdes främja personcentrerad och patientsäker vård men det framkom även svårigheter att använda det. Erfarenheterna beskrevs som fyra kategorier: förutsättningar för ökad delaktighet, behov av ansvarsförtydligande, säkerhet för alla inblandade, och otillräckligt inarbetat arbetssätt. Konklusion: Sammanfattningsvis visade studien att SIP kan ha betydelse för tillämpning av patientsäker och personcentrerad vård. SIP kan genom hembesök och digitala möten förbättra patientens delaktighet samt bidra till en sammanhållen, integrerad vård i hemmet. Bättre struktur för att tillämpa arbetssättet efterfrågades, utan att riskera att SIP blir en standardiserad arbetsrutin. Background: The number of people with multimorbidity is increasing, hence healthcare is often provided at their home. Furthermore, striving to apply person-centred care creates new challenges. Interventions to promote person-centered and integrated care are based on the law for coordination of care at discharge from hospital and demands establishment of a coordinated individual plan (CIP) before discharge. Coordinating care through CIP often occurs between healthcare and social services. The district nurse is often appointed to be the permanent contact concerning care for the patient and thus responsible for CIP. Motive: Primary care centres and municipal units for home care are important partners in integrated care at primary care level and district nurses are often responsible for CIP. To identify the barriers and facilitators for the using of CIP, we explored the district nurses' experiences about it. The results of the study may contribute to better understanding of CIP as a working method. Aim: The purpose of this study was to highlight the district nurses' experiences of working with the CIP at primary care level. Methods: In 2021, individual semi-structured interviews with district nurses were conducted (n=8). Qualitative content analysis was used to analyse the data. Result: From the interviews, various experiences emerged regarding the experiences of using CIP. Using CIP was experienced as facilitating person-centred care and patient safety, but several obstacle and difficulties to adopt it were identified. The experience resulted in four categories: prerequisites for increased participation, need for accountability, safety for all involved, and insufficiently established working method. Conclusion: In summary, the study showed that CIP is important for the application of patient-safe and person-centered care. Through home visits and digital meetings, CIP can improve patient participation and contribute to a cohesive, integrated care at home. Better structure for using the CIP as working method was requested, in order to avoid that CIP becomes only a standardized work routine.

SAMMANFATTNING Bakgrund En förvärvad kognitiv sjukdom (FKS) är ett hälsotillstånd som innebär en progressiv degeneration av kognitiva förmågor och förväntas öka kraftigt i framtiden. Orsaken till detta tillstånd kan härledas till vaskulära, neurologiska sjukdomar eller ha en multifaktoriell bakgrund. Personer som lever med en FKS drabbas av nedsatt kognitiv förmåga i olika grad. Det påverkar kommunikationen med andra människor, känna igen nära och kära samt orientera sig i olika situationer. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är grundläggande för att förstå varandra och för att sjuksköterskan ska kunnage en personcentrerad vård. Syfte Syftet var att beskriva strategier som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som har en förvärvad kognitiv sjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar, 11 artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på PubMed och CINAHL med relevanta sökordskombinationer medutgångspunkt i litteraturöversiktens syfte. Artiklarna i resultatet kvalitetsgranskades ochinnehållet analyserades för att sammanställa resultatet. Två huvudkategorier och tio subkategorier skapades. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskrivs under huvudkategorierna; Personcentrerade strategier och kompensatoriska strategier. Strategier som presenteras undersubkategorierna är; bedömning av patientens kommunikationsförmåga, personligkommunikation och information, visa närvaro, ha tålamod och förmåga att lyssna.Betydelsen av icke-verbal kommunikation, validering av patienterna och hur musik och sång kan användas som kommunikation. Vikten av att sjuksköterskan kunde använda terapeutisk lögn, inte använda elderspeak till patienterna och hur tekniska hjälpmedel kan främja och underlätta kommunikationen. Slutsats Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor och vårdpersonal använder strategier som syftar till att kommunicera personcentrerat och olika kompensatoriskastrategier som validering av patienterna och icke-verbal kommunikation. Teorin; de tvårdande samtalet, kunde användas som grund i kommunikationen för att föra ett vårdande samtal och inte skada eller såra patienten. Litteraturöversikten kan tillföra kunskap om strategier och medvetenhet till omvårdnadsprofessionen för hur kommunikation med patienter med FKS kan utföras effektivt.

The risk of moistening wood material should be considered and avoided as varying moisture content in the air causes the wood to swell and shrink. Moisture content in the material has influence on its mechanical properties, which may lead to damage due to reduced strength of the material. Wood material should be stored in places where the external climate does not contribute to an increase in the moisture content of the element. An optimal storage location is where the moisture content of wood material decreases. The purpose of this study is to increase knowledge about how the moisture content in cross-laminated timber (CLT) changes under different storage conditions. To achieve the purpose and get a broad picture of how moisture varies within CLT element, a measurement method that could handle measurements at different depths in the element was chosen. Furthermore, the CLT elements were placed in several storage places that simulated storage conditions at the workplace, where the amount of moisture in the environment varied based on the diurnal variation. The study has shown that, over the entire measurement period, the CLT elements that were placed indoors had a reduction of moisture content by 4.5%. The elements that were placed in a tent hall showed a decreasing of moisture content by about 1.5%. The elements that were placed outdoors with weather protection had an increasing moisture ratio of about 3%. The elements that were placed outdoors without weather protection had been affected greatly by the external climate and during precipitation the moisture content increased even greater. According to the study, CLT should be stored indoors or in a tent hall where the external climate does not contribute to an increase in the element's moisture content compared with outdoor storage. Furthermore, the study showed that cracks in the CLT elements led to higher moisture contents in the material. For the elements that were placed outdoors without weather protection that the cracked element reached its saturation point during precipitation, while the element without cracks showed increase of moisture content by a certain percentage and this increase is much slower.

The Arab Spring resulted in what came to be known as the "2015 refugee crisis", primarily in the EU. It was a paradigm shift for the EU's security strategy and for intergovernmental relations for the EU, Russia and Turkey. The study highlights the aspect of refugee flows by using the theory Coercive Engineered Migration, to understand strategic changes during the period 2012-2016. The study is a theory-consuming case study focusing on the case "refugee crisis 2015".The study combines the refugee aspect from political science with concepts from the strategy domain, deriving from war studies. This shows a course of events where the actor´s utilization of refugee flows has played a central role in an escalation duel.The conceptual development approach of the study shows the benefit of combining the theory of Coercive Engineered Migration, and how escalation increases the understanding of the case and broadens the strategic perspective. The study also claims to broaden the concept of escalation by including refugee flows.

Slöjd i skolan beskrivs oftast som ett ämne som eleverna uppskattar och där de flesta känner motivation, det är vanligt att eleverna själva beskriver ämnet som roligt. Under en slöjdlektionkan det ändå förekomma elever som sitter sysslolösa och utan motivation till att slöjda. Syftet med studien har varit att studera hur verksamma slöjdlärare resonerar kring motivation och hur de anser att de agerar i sin undervisning för att motivera eleverna. Syftet har studerats genom kvalitativa intervjuer med fem stycken slöjdlärare och genom frågeställningarna: Vad menar slöjdlärare är motivationsfrämjande undervisning? Hur anser sig slöjdlärare agera i undervisningen för att främja sina elevers motivation? Hur ser slöjdlärare på sin egen roll som avgörande för elevernas motivation? Den teori som legat till grund för studien är Pygmalioneffekten, som utgår från att människor agerar utifrån förväntningar. Resultatet i studien visar att många faktorer samspelar i slöjdlärares repertoar för att motivera eleverna i slöjdsalen. Lärarna i studien fäster olika stor betydelse vid de olika faktorerna men det framkommer att inte bara läraren inverkar på elevernas motivation, det gör även uppgiften, materialen och verktygen, lektionens upplägg och slöjdsalen

Companies today are faced with competitive markets where a large number of similar products and services are offered, which leads to companies with strong brands gaining competitive advantage, as brands facilitate consumers rational decision-making. Previous studies explore the importance of a well-established brand and how to build a strong brand identity through brand identity management (BIM). The studies explain that BIM builds the foundation for wellbeing in the workplace, which in turn is reflected to the customer. Previous studies are aimed at different industries and the purpose of this study is to analyze the importance of a strong brand identity in the fast food industry to contribute more knowledge in that specific industry. The study is deductive with a qualitative approach and thus a qualitative case study has been conducted of Bastard Burgers to answer the research questions, in order to analyze how a company in the fast food industry works with BIM to deliver the brand promise and what result this has on the employees. The results show that brand identity is a crucial factor for companies in today's fast food industry as well as the quality of the food and service. To have a strong brand identity, you need a brand with a personality that is evident through the visuals such as the restaurant's appearance, clothes and logos. The results of the study show that working with BIM strengthens employees' identification with the organization. This in turn results in the employees being more likely to spread positive word-of-mouth, being satisfied with their job and are willing to do the little extra in the workplace.

Projektet är baserat i dem Södra delarna av Södertälje Kommuns landsbygd. Projektet är utvecklat från ett grupparbete som ligger till grunden för all analys. Farstanäs är en plats med fler hundra års historia och här har jag skapat en Folkhögskola tillsammans med ett Holkets Hus. Platsen tillhör en gammal mjölkgård, som består av fem lador och ett torg i mitten av dessa. På torget har jag gjort ett tillägg av ett stort växthus och i en av ladorna bedriver folkhögskolan sin verksamhet. A project based in the rural parts of Södertälje municipality. Further developed from a group project. Farstanäs is a place dating back a few houndred years, and here I have designed a school along with a Folkets Hus focused on cultivation. The project consists of the barns from an old milk farm and the square between these barns now consisting of a big greenhouse, together creating a Folkhögskola and a Folkets Hus.

I detaljplaneprocessen som regleras enligt plan- och bygglagen, PBL ställs kvar på samråd. Syftet med samrådet är att samla information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Kritik riktas mot att gällande lagstiftning medför att samrådet ofta kommer in alltför sent i detaljplaneprocessen, när möjligheten att påverka har begränsats. En tidig dialog i samband med detaljplanering är inte reglerad i PBL. Den genomförs i vissa kommuner som ett verktyg i detaljplaneprocessen. Syftet med examensarbetet är att ur en fastighetsrättslig utgångspunkt undersöka varför, hur och i vilken omfattning som svenska kommuner använder sig av någon form av dialog med medborgare före det lagstadgade samrådet i detaljplaneprocessen. För att besvara den frågan genomförs litteraturstudier av plan- och bygglagstiftningen, med fokus på detaljplaneprocessen, dialog och samråd, tidigare forskning och undersökningar kopplad till dialog och samråd samt deltagar- och delaktighetsmodeller. Efter det följer empiriska studier i form av intervjuer med planchefer och planarkitekter i sju kommuner i Stockholms län och sex kommuner i Västra Götalands län. Utifrån 13 genomförda intervjuer är det tolv av de som intervjuats som företräder kommuner som använder sig av någon form av dialog tidigt i detaljplaneprocessen. • I några få kommuner har medborgarna ett visst inflytande utifrån dialogen. • I flera av kommunerna har medborgarna ett deltagande utifrån dialogen. • I några få kommuner medför inte dialogen att medborgarna får ett deltagande utan mera att de är informerade. • För många kommuner är den tidiga dialogen ett sätt att hämta kunskap och information från de som bor och verkar i ett område inför en detaljplanering. • Flera kommuner har rutiner för att utvärdera en dialog. • Flera kommuner saknar en strategi för dialogen. In the process with the detailed development plans that is regulated in accordance with the Planning and Building Act, there is a requirement for consultation. The purpose of the consultation is to gather information, wishes and views that concern the plan proposal and consider these at an early stage of the detailed development plans work. The municipality shall consult on a proposal for a detailed development plan with, among others, the county administrative board, affected parties and residents who are affected. Criticism is directed at the fact that current legislation means that the consultation often comes in too late in the detailed development plan process, where the opportunity to influence has been limited. An early dialogue in connection with detailed development plans is not regulated in the Act. It is implemented in some municipalities as a tool in the detailed development plan process. The purpose of the Master thesis is to investigate from a property law point of view why, how and to what extent Swedish municipalities use some form of dialogue with citizens before the statutory consultation in the detailed development plan process. To answer that questions, literature studies of the planning and building legislation are carried out, with a focus on the detailed development plans process, dialogue and consultation, previous research and surveys linked to dialogue and consultation, and participation models. This is followed by empirical studies in the form of interviews with planning managers and planning architects in seven municipalities in Stockholm County and six municipalities in Västra Götaland County. Based on 13 interviews conducted, twelve of those interviewed represent municipalities that use some form of dialogue early in the detailed development plans process. • In a few municipalities, citizens have a certain influence based on dialogue. • In several of the municipalities, citizens have a participation based on dialogue. • In a few municipalities, the dialogue does not mean that the citizens get a participation, but rather that they are informed. • For many municipalities, the early dialogue is a way to gather knowledge and information from those who live and work in an area prior to detailed planning. • Several municipalities have routines for evaluating a dialogue. • Several municipalities lack a strategy for dialogue.

Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) etablerades via Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen 2002. Domstolens uppgift är att döma individer som brutit mot de brott som finns i Romstadgan. Efter attackerna i USA 2001 förändrades synen på den transnationella terrorismen markant. Allt sedan dess har samarbetet ökat mellan staterna för att förebygga, förhindra och bekämpa terrorism, men trots det saknas en internationell domstol som har rätt att döma terroristbrott. Syftet med uppsatsen har varit att uppmärksamma problemen att definiera begreppet terrorism samt att utreda möjligheten för ICC att få jurisdiktion vid terroristbrott. Genom den rättsdogmatiska metoden har material studerats av internationell och nationell karaktär. Uppsatsen har visat att det finns två möjligheter för ICC att få jurisdiktion. Det ena är genom ett artikeltillägg i Romstadgan och det andra är att utvidga domstolens tolkning av vissa befintliga artiklar. Det finns problem med båda tillvägagångssätten, inte bara juridiska utan även politiska.

Syftet med detta projekt är att utveckla ett säkerhetssystem för att undvika att cyklar blir stulna. Dessutom har denna enhet funktionen att kunna mäta sträcka, hastighet och vilken rutt man åkt somdärefter skickas till en extern enhet. Detta uppnåddes med hjälp av en Arduino UNO, ett expansionskort med GPS- och GSM-antenn samten vibrationssensor. Via programmering i programvaran Arduino IDE styrdes Cykelmätaren för att uppnå önskad funktioner som därefter undersöktes genom fältstudier. Den slutgiltiga enheten skickade ett SMS till användaren när cykeln var i rörelse och samlade därefter inGPS-position som kunde plottas manuellt för att visa en rutt.

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar för att möjliggöra delaktighet och inflytande hos de barn som ännu inte fullt ut behärskar det verbala språket. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare att deras förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande? Vilka förutsättningar behövs för att möjliggöra barns olika uttryckssätt, enligt förskollärarna? Studien har utgått från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. För att få syn på gemensamma teman i den insamlade empirin har en tematisk analys använts. Studien är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan människor ligger till grund för lärandet. I resultatet synliggörs två teman: Förskollärares förhållningssätt och Förutsättningar som behövs för att möjliggöra barns olika uttryckssätt. Resultatet visar att förskollärarens förhållningssätt har betydelse för när och hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visar även att det bör finnas förutsättningar för att möjliggöra barns olika uttryckssätt, för att alla barn ska få möjlighet att vara delaktiga och påverka sin utbildning. Barnets ålder eller förmåga att behärska ett verbalt språk inte är ett hinder för att vara delaktig och utöva inflytande, utan det handlar om förskollärarens förhållningsätt.

The aim of this study was to understand what meaning the discretion of swedish social workers has for how support is given to pregnant women with alcohol or substance abuse. Initially in the work with this study we searched for previous research about social workers professional experiences in contact with pregnant women with alcohol and/or substance abuse. The previous research that we present in this study describe the subject from different point of views such as custodial care, working methods, cooperation and discretion. We also learned the theoretical meaning of discretion. To achieve the aim we also did our own research on how professional social workers work with these women by completing qualitative interviews with seven different social workers with varied professional roles. Our choice of interviewing seven professionals within social work was based on the aim to understand the meaning of their discretion in cases with the defined target group. Based on the answer of our respondents we identified four themes; pregnancy as a motivation factor, impact of the pregnancy on professional work, cooperation and interpretation of laws. We analyzed these themes against previous research, our theoretical take-off and our aim and issues. The main conclusion of our research was that social workers discretion while working with support for substance abusing pregnant women can be defined as wide, and with that comes both advantages and disadvantages. A wide discretion leaves room for individual-based judgements and support, but it also brings high demands for social workers to make fair and valid decisions.

Bakgrund: Sjuksköterskor har i forskning visat att en ökad arbetsbelastning skulle kunna ha ett samband till minskad vårdkvalitet och patientsäkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter vid hög arbetsbelastning.Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt och resultatet baseras på tretton vetenskapliga artiklar, som erhållits via sökningar i PubMed och CINAHL. Artiklarna har analyserats efter Fribergs trestegs analys.Resultat: Analysen av resultatartiklarna genererade i sex kategorier, Positiv omvårdnad trots hög arbetsbelastning, Svårt att uppfylla omvårdnadsbehov, Etiska utmaningar, Grundläggande omvårdnadsbehov kan inte tillgodoses, Patientsäkerheten hotas, Bristande omvårdnadskvalitet. I resultatet framkommer det att patientens omvårdnad inte alltid är i centrum eller att omvårdnaden av patienten inte alltid är säker speciellt under hög arbetsbelastning.Slutsatser: Artiklarnas resultat visade på att sjuksköterskor kan uppleva omvårdnad av patienter som positiv trots en hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor beskrev också omvårdnaden av patienten vid hög arbetsbelastning kunde uppfattas som etiskt utmanande. Det var inte alltid patienter som fick rätt eller behövlig vård. Sjuksköterskor upplevde ofta frustration över att inte kunna ge grundläggande vård eller säker vård till patienter med hög arbetsbelastning. Background: In research, nurses have shown that an increased workload could be linked to reduced quality of care and patient safety.Aims and objectives: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences of caring for patients at high workload.Method: The work is a general literature review, and the results are based on thirteen scientific articles, obtained through searches in PubMed and CINAHL. The articles have been analyzed according to Friberg's three - step analysis.Result: The analysis of the result articles generated in six categories, Positive nursing despite high workload, Difficulty meeting nursing needs, Ethical challenges, Basic care needs cannot be met, Patient safety is threatened, Lack of care quality. The results show that the patient's care is not always at the center or that the care of the patient is not always safe especially during high workloads.Conclusions: The articles' results showed that nurses can experience patient care as positive despite a high workload. Nurses also described the care of the patient at high workload could be perceived as ethically challenging. It wasn't always patients who got it right or needed care. Nurses often experienced frustration at not being able to provide basic care or safe care to patients with high workloads.

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner. Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes. Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att vårda patienter när botande behandling inte längre är möjligt och att främja en god livskvalité den tid som är kvar. Detta görs i allt större utsträckning i den kommunala hemsjukvården då fler patienter väljer att bo kvar hemma även när de är dåliga. Detta ställer stora krav på de sjuksköterskor som jobbar i hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio nyexaminerade sjuksköterskor i hemsjukvården i en region i Mellansverige intervjuades utifrån en intervjuguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att sjuksköterskorna tyckte det kändes meningsfullt att vårda palliativa patienter, det var en patientgrupp som prioriterades i hemsjukvården. Det framkom även att det var en utmanande uppgift med en del svårigheter som sjuksköterskorna ställdes inför. Det handlade om svårigheter med patientens och anhörigas insikt i sjukdomen, svåra frågor och svårigheter i arbetsmiljön. Det framkom även att det behövdes ett bra stöd, framför allt från kollegor för att man skulle klara av arbetet. Flera sjuksköterskor i studien upplevde brister i grundutbildningen. Detta bidrog till att de kände att de inte hade så mycket kunskap om palliativ vård när de började arbeta. Slutsats: Erfarenheten var att det var tufft att vårda palliativa patienter när man hade begränsad erfarenhet och kunskap. Sjuksköterskorna upplevde samtidigt att det gick om man hade möjlighet att få råd och stöttning av erfarna kollegor. Möjligheten till stöd ökar om man får personal att arbeta kvar i hemsjukvården och därigenom får en stabil och erfaren arbetsgrupp som kan stötta de nya sjuksköterskorna.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Alltfler myndigheter inför automatiserat beslutsfattande, vilket innebär att en dator fattar beslut istället för handläggare och utredare. Detta kapitel undersöker med- borgarnas inställning till att öka det automatiserade beslutsfattandet i myndigheter. Kapitlets analyser visar att en majoritet (64 procent) anser att det är ett mycket dåligt eller ganska dåligt förslag att datorer ska få ta över fler beslut i myndigheter. Analyserna indikerar också att inställningen har samband med socio-demografisk bakgrund, politiska förhållningssätt och framtidsoro för AI, automatisering och robotisering. Den negativa inställningen återfinns i samtliga grupper. Det är dessutom så att det snarare är graden av negativ inställning som varierar mellan grupper än inställningen som sådan. Med dessa resultat framträder en möjlig spänning mellan utvecklingen inom myndigheter och medborgarnas inställning till automatiserat beslutsfattande.

De senaste åren har pekat på en uppåtgående trend att investera pengar i sponsring av idrottsföreningar. Sponsring av en idrottsförening är idag ett sätt för företag att marknadsföra sig, samtidigt som det är en viktig inkomstkälla för idrottsföreningarna.Det framgår därmed att både företag och idrottsföreningar kan dra fördelar av ett sponsorsamarbete. Däremotråder detbristande kunskap kring hur sponsorrelationer utvecklas och bibehålls samt vad som gör sponsorsamarbeten framgångsrika, vilket lett till utformandet av studiens syfte.Genom semistrukturerade intervjuer med tre idrottsföreningar och fyra företag ämnar studienattskapa större förståelse för sponsorsamarbeten genom att undersöka hur sponsorrelationer skapas och bibehålls, samt vad som gör ett sponsorsamarbete framgångsrikt. Idrottsföreningarna bedriververksamhet inom ishockey eller fotboll och harrepresentationslag på elitnivå. Två föreningar ärhemmahörande i Umeå och en i Skellefteå, medan företagen var jämnt fördelade mellan dessa två städer. Intervjuguidernas teman konstruerades utifrån A-ERIC modellen samt en kompletterande del om sponsring.Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan meningskoncentreras och avslutningsvisanalyseras utifrån studiens teoretiska referensram.Studiens resultat visar på att sponsorrelationer skapas på idrottsföreningarnas initiativ, vilket kan förklaras av idrottsföreningarnas behov av sponsorintäkter. Resultatet påvisar också hur viktigt det är att samarbetet skapar värde för de involverade parterna vilket innebär att det krävs en motprestation från föreningarna. Motprestationer kan vara i form av exponering, tillgång till sponsornätverk eller socialt ansvarstagandei sociala projekt. För att bibehålla långsiktiga relationer beskrivs kommunikation utgöra en viktig del.Studien presenterar olika faktorer som bidrar till ett framgångsrikt samarbete. Föreningarna beskriver ett framgångsriktsponsorsamarbete somnär detskapar vinster för företaget, föreningen ochsamhället. Andra framgångsfaktorer som framkommer i studien är engod relation, kommunikation, samhörighet, ömsesidighet och att föreningar levererar över förväntan.Avslutningsvis förs en diskussion gällande den avsaknad av mål som respondenterna tillkännagivit och vilka svårigheter detta medför. För att avgöra om ett samarbete har varit framgångsrikt är det är viktigt att formulera mål som syftar på den effekt som parterna vill att samarbetetska leda till. Det är även viktigt att målen är mätbara och specificerade för att undvika delade uppfattningar gällande vad som är framgångsrikt.

This essay is about the municipal music and culture schools’ teaching of students during their ordinary school day in elementary schools. There is a debate going on concerning if it is according to the law or not when students leave their class to get instrumental or song lessons. The music and culture schools has been teaching students in their ordinary schooldays since a long time in Sweden and my intention is to examine the attitudes for or against music teaching in ordinary schooldays. For this purpose, I choose to interview principals and teachers from elementary schools in different parts of Sweden. There are differences between the schools in my examination according to size and if they are situated in a city or in the countryside. Common to all the choosen schools is that they all have students leaving their scheduled school day for instrumental or song lessons. The result of this examine is not clear but shows differences between the schools concerning the principals’ and teachers’ attitudes for or against music lessons during the school day. A tendency I notice is that the principals and teachers in countryside schools are more positive than those in the city schools. The result does not show a generalized image of attitudes when my selection is too small but shows an image of each of the principals and teachers’ attitudes about music and culture school teaching. At the end I am discussing the uncertainty that is present in the schools about how to relate to culture schools’ teaching of students during their ordinary school day. From the government and the inspecting authority, the frames are conflicting with each other and causes this uncertainty in how to act. Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.

Food production in Sweden accounts for almost one third of all greenhouse gas emissions created by humans. Sustainability has therefore become a hot topic and several companies and organizations are developing different types of applications to get people to change their behavior in a direction towards a better environment. This is done, among other things, through Persuasive Design and Technology, which is technology developed to change people's behavior. ICA has a web application, “Mitt klimatmål”, that wants to inspire and engage people to make more sustainable choices when it comes to food purchases. In this paper, a qualitative study was conducted in the form of an experiment with interviews to find out if this application can change the behavior of the users, and also to find out what improvement factors exist and which could motivate the users even more. The results contribute to an increased understanding of the impact a system of this type has on its users and the types of functions that affect users the most. Matproduktionen i Sverige står för nästan en tredjedel av allt växthusgasutsläpp som skapas av människor. Hållbarhet har därför blivit ett hett ämne och flera företag och organisationer utvecklar olika typer av applikationer för att få människor att ändra deras beteende i en riktning mot en bättre miljö. Detta görs bl.a. genom Persuasive Design och Technology, vilket är teknik utvecklat för att förändra människors beteende. ICA har en webbapplikation, “Mitt klimatmål”, som vill inspirera och engagera människor till att göra mer hållbara val när det kommer till köp av livsmedel. I denna uppsats genomfördes en kvalitativ studie i form av ett experiment med intervjuer för att dels ta reda på om denna applikation kan förändra användarnas beteende, och dels för att ta reda på vilka förbättringsfaktorer som finns och som skulle kunna motivera användarna ännu mer. Resultaten bidrar till en ökad förståelse för vilken inverkan ett system av denna typ har på sina användare och vilka typer av funktioner som påverkar användarna mest.

Tid i spåret för banarbete (dvs. disptid) är starkt kopplad till underhålls- och kapacitetsaspekter vilket kräver en planeringsprocess som sammankopplar såväl underhållsverksamhetens som tågtrafikens behov av tider i spåret. Underhållsverksamhetens tidsbehov och omfattning uppvisar stora variationer för olika typer av underhållsåtgärder och är inte lika entydig som tågtrafikens tidsbehov. Syftet med projektet är att studera vilken tid i spåret (disptid/banarbetstid) som behövs för att genomföra olika typer av underhållsåtgärder i anläggningen. De åtgärdskategorier som projektet fokuserar på är spårbyte, rälsbyte, spårväxelbyte samt kontaktledningsbyte. Målet på kort sikt är att ta fram relevant underlag med avseende på tidsbehovet i spåret för genomförandet av underhållsåtgärder. Möjligheten att skapa nödvändigt utrymme för underhållsåtgärder kräver förståelse för kopplingen mellan bland annat tidsbehovet för olika underhållsåtgärder, underhållskvalitet, arbetsmiljö och tidtabellsplanering. Detta kan sedan ligga till grund för gemensamma diskussioner mellan beställare, tågoperatörer och underhållsentreprenörer om hur en process och/eller affärsmodell som är gynnsam för alla parter kan utvecklas. The allocation of time for performing engineering works (track possession time) is strongly linked to maintenance and capacity aspects and demands a planning process that links the needs of maintenance companies and train operators for time on the line. The scope and time required for maintenance operations varies greatly depending on the type of maintenance measure being performed, making it less clear-cut than the timetabled requirements of train services. The purpose of this project is to study how much track possession time is required to perform various types of maintenance measures on rail infrastructure. The categories of measures on which the project focuses are track replacement; rail replacement; switch replacement and overhead line replacement. The short-term aim is to develop relevant documentation regarding the necessary track possession time for the implementation of maintenance measures. The ability to create the necessary space for maintenance operations is dependent on an understanding of the links between parameters such as the time required to perform a given maintenance measure, the quality of maintenance, work environment and timetabling. This can then be used as the basis for joint discussions between clients, train operators and maintenance contractors regarding how a process or business model that is beneficial to all parties might be developed.

Introduktion: Barnkonventionen slår fast att barn i alla länder ska skyddas mot alla typer av våld. Trots detta inkommer det orosanmälningar om att barn misstänks fara illa i hemmet. I Sverige står hälso- och sjukvårdspersonal för en del av anmälningarna som inkommer till Socialtjänsten årligen. Det är viktigt att sjuksköterskor vet hur de ska identifiera att ett barn far illa eftersom våld mot barn kan upptäckas på många olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors bedömning i samband med orosanmälan av barn, samt möjligheter och svårigheter i samband med detta. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod där både kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och kvalitetsgranskades. Totalt tio studiers resultat ingår i den här översikten. Resultat: Utifrån syftet formulerades tre teman och tio kategorier identifierades ur resultatet. De teman som formulerades var Bedömning, Möjligheter och Svårigheter. Kategorierna som identifierades under Bedömning var Prevalens, Mötet med barnet, Föräldrar och hemmiljöns påverkan och Kollegors inflytande på bedömningen. Under temat Möjligheter identifierades tre kategorier och tre subkategorier vilka var Faktorer som påverkar anmälan, Utbildning med tre tillhörande subkategorier samt Lagstiftning. Under temat Svårigheter identifierades de tre kategorierna Rädsla, Misstro till systemet och Tidsbrist och arbetsbörda. Slutsats: Mer utbildning och tydliga lagar och riktlinjer efterfrågas i ämnet för att sjuksköterskor över hela världen ska känna sig trygga att identifiera och orosanmäla när barn misstänks fara illa. Introduction: The Convention on the Rights of the Child states that children in all countries must be protected against all forms of violence. Despite this, reports are made that children are suspected of being victimized in their homes. In Sweden, health care personnel account for some of these reports submitted to the Social Services annually. It is important that nurses know how to detect and identify if a child is abused, also violence against children can be detected in many different ways. Aim: The aim was to describe nurses assessment in connection with reporting when a child is suspected to be victimized or abused, as well as to illuminate both opportunities and difficulties associated with this. Method: A general literature review was used as a method where both qualitative and quantitative articles were quality checked and their result where analyzed. A total of ten studies were presented in this review. Result: Based on the aim, three themes were formulated and ten categories were identified from the results. The themes that were formulated were Assessment, Opportunities and Difficulties.The categories identified under Assessment werePrevalence, Meeting with the child, Parents and the home environment's influence and Colleagues' influence on the assessment. Under the theme Opportunities, three categories and three subcategories were identified, which were Factors that affect the report, Education with three associated subcategories and Legislation. Under the theme Difficulty, the three categories Fear, Mistrust of the system and Lack of time and workload were identified. Conclusion: More education and more distinct laws and guidelines was requested so that nurses all over the world can feel safe to identify and report concerns when children are suspected to be victimized or abused.

Initialt har det färdigbyggda spåret ett så kallat absolutläge i förhållande till de koordinater spåret projekteras utifrån. Med tiden kommer tågtrafiken, genomförda underhållsåtgärder och klimatet att påverka krafterna i spåret och därmed förändra spårets läge i förhållande till sitt absolutläge, det vill säga spårlägesfel uppstår. Genom att spårrikta spåret kan spårlägesfelen till viss del återställas men spåret kan inte genom enbart spårriktning återställas till sitt ursprungliga läge, det vill säga absolutläget. Om spåret ska återställas till sitt absolutläge måste inmätning av spåret göras, en process som är både tidskrävande och medför stora kostnader. Inmätning av spåret görs i dagsläget till övervägande del manuellt. För att kunna göra inmätning av spåret måste man utgå från någon typ av referenssystem i form av stomnät, anslutningsnät samt bruksnät. Traditionellt sett etableras och vidmakthålls nät med fasta referenspunkter för mätning, så kallade stomnät. De utgör referens för den operativa geodetiska mätningen Syftet med projektet är att undersöka förutsättningar och möjligheter att med hjälp av GNSS (Global Navigation Satellite Systems) skapa underlag i form av indata för att genomföra spårriktningsinsatser. Avsikten är även att diskutera effekterna av att spåret inte återställs till sitt absolutläge. Initially, the completed track has a so-called absolute position in relation to the coordinates on which the project planning of the track is done. Over time, train traffic, completed maintenance measures and the climate will affect the forces in the track, thereby changing the track's position in relation to its absolute position, i.e. track position faults occur. Track position faults can be restored to some extent by realigning the track, but the track cannot be restored to its original position, i.e. the absolute position, by track alignment alone. If the track is to be restored to its absolute position, it must be measured by surveying, a process that is both time-consuming and very costly. At present, measurement of track is almost always done manually. Accurate measurement of track must be based on some type of reference system in the form of control networks, connection networks and working networks. Traditionally, networks are established and maintained with fixed reference points for measurement, known as control networks. They represent the reference for operational geodetic measurement. The purpose of the project is to investigate conditions and possibilities for using GNSS (Global Navigation Satellite Systems) to create a basis in the form of input data for track alignment work. The intention is also to discuss the effects of the track not being restored to its absolute position.

Den planerade kostnaden för drift och underhåll av Trafikverks järnvägsanläggning mellan åren 2018–2029 är 47 % högre jämfört med den från föregående planperiod. Därtill föreslås investeringar i ny statlig järnvägsinfrastruktur. Även lokaltrafiken expanderar med förlängning av befintlig, och byggnation av ny, spårväg- och/eller tunnelbana i Göteborg och Stockholm som exempel. För att säkerställa genomförandet av dessa insatser krävs att branschen kan möta den efterfråga på kompetens och resurser som väntar. Spårentreprenadföretagen har via branschorganisationen Sveriges Byggindustrier varnat för att detta kan bli bekymmersamt. Detta grundar sig på en prognos att det kommer råda brist på ca 1 700 personer inom yrkeskategorierna ban-, el-, signal- och teletekniker inom några år. Denna rapport utgör den andra av totalt tre leveranser från ett forskningsprojekt med syfte att utveckla en praktiskt användbar modell för att prognostisera framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik. Projektet leds av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) med finansiering från, och i samarbete med, Trafikverket. I den aktuella deletappen har kompetenssammansättningen och åldersstrukturen hos personal knuten till infrastruktur för spårburen trafik kartlagts. Denna information utgör ett viktigt underlag för den efterföljande prognosen över framtida kompetens- och resursbehov. Kartläggningen har inkluderat både privata aktörer (spårentreprenör- och teknikkonsultbolag) och offentlig förvaltning (förvaltare av infrastruktur för både regional- och lokaltrafik och spårentreprenörbolag). Resultaten från studien redovisas i sammanslagen form för samtliga organisationer inom respektive branschsegment (spårentreprenörer, teknikkonsultbolag och infrastrukturförvaltare). I tillägg har tillgången på järnvägsspecifika utbildningsprogram/-kurser på gymnasie-, yrkeshögskole- och högskolenivå kartlagts. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has increased the budget for railway operation and maintenance by 47 % for 2018–2029, compared to the previous period. The provision of public transport is increasing as existing lines are expanding and due to the construction of new railway, tram and metro track infrastructure. To ensure the realisation of these infrastructure projects, the railway industry will require a certain amount of competence and resources. The trade organisation, the Swedish Construction Federation (Sveriges Byggindustrier) forecasted a shortage of 1 700 railway workers within track technology, electric technology, signalling technology and tele operations in the coming years, suggesting that the realisation of future infrastructure projects could become challenging. This report is the second of three deliveries from a research project with the purpose to provide a practical model to forecast the required resources and competences for future railway infrastructure in Sweden. The project is performed by The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), financed by, and in cooperation with The Swedish Transport Administration. The composition of competence and age for personnel within construction and maintenance of railway infrastructure is depicted in this report. The information and data in this report is basis for the prognosis of competences and resources required in the future. Private agents (railway contractors and consultant companies) and public agents (infrastructure managers for regional and local transportation) in Sweden are included in this study. In addition, railway specific educational programs and courses at upper secondary school, polytechnical- and university levels, currently offered in Sweden are presented.

Digitala terrängmodeller (DTM:er) används i samhället för många viktigafunktioner och behöver därför hållas uppdaterade när förändringar sker.Sverige har en nationell höjdmodell (NH) som innehåller höjddata över helalandet. Uppdateringen av NH förlitar sig mestadels på flygburen laserskanning(FLS). Den flygburna laserskanningsmetoden har generellt en högremätosäkerhet i tätbevuxen skog. Vid exploateringar eller framtida planeradeförändringar i skogsområden kan en mer exakt modell behövas. En utvärdering har genomförts av den handhållna laserskannern ZEB-REVO med syfte att bestämma vilken mätosäkerhet som kan uppnås i tätbevuxenskog, undersöka hur mätosäkerheten förändras med punktavståndet i denproducerade DTM:en samt vilken mätosäkerhet ZEB-REVO har i jämförelsemed NH i samma område. I studien har två skogstyper inkluderats bestående av granskog och tallskog.Mätosäkerheten har bestämts genom att mäta in terrestra kontrollprofiler medtotalstation. För att kunna genomföra en inmätning av kontrollprofiler har ettbruksnät etablerats genom ett fullständigt anslutet polygontåg viahelsatsmätning. De kända punkterna som polygontåget anslutits mot har mättsin med fri stationsetablering via SmartWorx. Resultatet visar att mätosäkerheten förbättras när punktavståndet reduceras.Mätningarna med ZEB-REVO har potential att uppnå en lägre mätosäkerhetän NH i båda skogstyperna. Resultatet för tallskogen visar att ZEB-REVO kanuppnå en lägesosäkerhet på 4-centimetersnivå och en medelavvikelse i höjd på0,018 m mot inmätta kontrollprofiler. Jämförelsen mot kontrollprofiler förområdet i granskogen visar att en medelavvikelse i höjd på 0,058 m gick attuppnå där. ZEB-REVO har potential att förbättra data i NH och data insamlad med ZEBREVOkan ligga till grund för terrängmodellering för projektering.Instrumentet kan även uppnå den bästa noggrannhetsklassningen, klass 1 i SISTS21144:2016 där en maximal medelavvikelse i höjd inte får överstiga 0,02m. Digital terrain models (DTMs) are used in society for many importantfunctions and therefore need to be kept up to date when changes occur.Sweden has a national height model (NH) that provides height data across thewhole country. The update of NH mostly relies on airborne laser scanning(ALS). The airborne laser scanning method generally has a highermeasurement uncertainty in dense forests. When exploitation or futureplanned changes in forest areas occur, a more accurate model may need to beproduced. An evaluation has been carried out of the handheld laser scanner ZEB-REVO with the aim of determining the instrument's measurement uncertainty indense forests, evaluating how the measurement uncertainty changes with thepoint distance in the produced DTM and the measurement uncertainty ZEBREVOmay achieve in comparison with NH in the same area. The study included two different types of forest consisting of spruce and pineforest trees, respectively. Measurement uncertainty has been determined bymeasuring terrestrial control profiles with a total station. In order to be ableto carry out the measurement of control profiles, a working control networkhas been established through a fully connected traverse using full rounds ofmeasurement. The known points to which the traverse is connected have beenmeasured as free stations using SmartWorx. The results show that the measurement uncertainty improves when the pointdistance is reduced. The measurements with ZEB-REVO have the potential toachieve a lower measurement uncertainty than NH in both forest types. Theresults for the pine forest show that ZEB-REVO can achieve a 4 centimetrelevel uncertainty and an average deviation of height of 0,018 m against themeasured control profiles. The comparison with control profiles for the areain the spruce forest shows that an average deviation in height of 0,058 m wasachievable. ZEB-REVO has the potential to improve data in NH and data collected withZEB-REVO can form the basis for terrain modelling for projectionwork. Theinstrument can also achieve the best accuracy rating 1, for which themaximum mean deviation in height must not exceed 0.02 m.

Prognosens utgångspunkt är infrastrukturförvaltarnas långsiktiga budget bestående av tusentals budgetsatta åtgärder med planerat år för utförande. Denna har samlats in från Trafikverket, Region Stockholm och Trafikkontoret i Göteborg. Med hjälp av så kallade åtgärdsmodeller föreskrivs hur åtgärdens kostnad fördelar sig över branschsegmenten; infrastrukturförvaltare, teknikkonsultbolag och spårentreprenörer. I (Svanberg et al. 2020) presenteras en kartläggning av branschens kompetens- och ålderssammansättning inom yrkesroller med järnvägsspecifik kompetens. Insamlingen av data inkluderar 16 branschaktörer och 58 yrkesroller. Personalantalet med järnvägsspecifik kompetens uppskattas till 5 865 personer fördelade över branschsegmenten på följande sätt; 3 654 st hos spårentreprenörer, 1 377 st hos teknikkonsultbolag och 834 st hos infrastrukturförvaltare. Prognoser över framtida behov och brist på personal med järnvägsspecifik kompetens har tagits fram för tidsperioden 2019–2025. Det prognostiserade totala behovet av personal med denna kompetens vid år 2025 är 7 032 personer vilket är en ökning med 20 % jämfört med dagens antal. Det är främst teknikkonsultbolagens och infrastrukturförvaltarnas personal som beräknas påverkas av detta ökade behov. Den största personalbristen under den studerade perioden predikteras att drabba spårentreprenörerna vid år 2021 och då uppgå till 870 personer. The starting point of prognosis is the infrastructure managers’ long-term budgets, composed of thousands of budgeted measures with planned execution dates. The budgets have been collected from the Swedish Transport Administration, Region Stockholm and Gothenburg office of traffic. By using so-called action category models, each action’s cost is distributed across different segments of the railway industry: infrastructure managers, consultant companies and railway contractors. In (Svanberg et al. 2020) a mapping of personnel with railway specific competence is presented. The data includes 16 railway agents and 58 different professions. The number of persons with railway specific competence amounts to 5 865 persons distributed accordingly: 3 654 persons from railway contractors, 1 377 persons from consultant companies and 834 persons from infrastructure managers. The prognosis of future personnel need with railway specific competence is presented for the time period 2019‒2025. The total predicted need for personnel with this competence by 2025 is 7 032 persons, which is an increase by 20 % compared to today’s number of personnel. Primarily, personnel at the consultant companies and infrastructure managers are affected by the increased need. The largest gap of personnel during the studied period will affect the railway contractors in year 2021 and amount to 870 persons.

This is a study of Samuel Pepys diary where the focal point is emotions in his professional life, emotions are understood through Barbara H. Rosenweins theory of Emotional Communities. The main part is made up of two chronological chapters following through the ten years Pepys kept a diary. The point is to illuminate Pepys professional life in the British Royal Navy through the perspective of emotions. We follow Pepys’s professional development, where emotions is discussed in relation to concepts such as personal interest and social status. From the first years of the diary to latter perspectives of him turning into the great naval administrator he became known as. Pepys in his professional sphere strictly controlled his emotions and soared above his competitors. He was a man who was puritan raised, highly emotional, educated and curious - on the fringes of the power epicentre in restoration-era England.