Search

Bostadspriserna har ökat signifikant under en lång period nu och på senare tid har en upplevd bostadsbrist blivit alltmer påtaglig. Medan prisutvecklingen har varit goda nyheter för många ägare har det samtidigt skapat en allt högre inträdesbarriär för förstagångsköparna, speciellt kombinerat med kreditrestriktionerna införda under 2010-talet. För att lösa detta problem har konceptet hyrköp introducerats i Sverige och det är denna studies syfte att undersöka dess egenskaper och potential. Hyrköp möjliggör för privatpersoner att skjuta upp delar eller hela förvärvet av en bostad till en avtalad tidpunkt eller intervall i framtiden och hyra fram till dess. Att äga är ekonomiskt fördelaktigt på längre sikt men i fall där intressenten inte har möjlighet att förvärva bostaden genom konventionell överlåtelse kan hyrköp appliceras. Medan det är grundtanken har många anpassningar av hyrköp utvecklats både i Sverige och utomlands. Därför är ett av målen med detta arbete att analysera och komma fram till hur en effektiv hyrköpsmodell bör vara utformad. En annan anledning till varför hyrköp är viktigt att undersöka är att det är ett nytt fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Unik lagstiftning för hyrköp existerar inte, verksamheten befinner sig fortfarande på relativt småskalig nivå och den svenska forskningen inom området är begränsad. Metodiken för detta arbete har anpassats efter dessa förutsättningar och inneburit att fokus legat på det kvalitativa genom framför allt intervjuer med relevanta aktörer i Sverige, både inom den privata och politiska sfären. I och med att hyrköp är mer etablerat i andra länder har utövare i dessa också bidragit till arbetet. Genom att undersöka hyrköp och intervjua aktörerna som ligger bakom hyrköpsverksamheten i Sverige och sedan sätta det i dagens kontext har flera slutsatser kunnat dras. En analys av resultaten tyder på att receptet för en framgångsrik variant av hyrköp är att vara enhetlig, enkel för konsumenten att ta till sig och framför allt noggrant anpassad efter köparnas förutsättningar för sparande. Analys av resultaten indikerar dock starkt på att hyrköp i dagsläget har begränsningar i rollen som lösning till bostadsbristen för förstagångsköpare. Hyrköp som ett initiativ från de privata aktörerna kombinerat med justeringar bland kreditrestriktionerna från statligt håll framstår som ett mer effektivt tillvägagångssätt att sänka inträdeströskeln till bostadsmarknaden till en acceptabel nivå. The housing prices have experienced a steady and significant incline during a long period and in recent times the housing shortage has turned into quite a tangible issue in the major Swedish cities. While the house price increase has made many wealthier, it has simultaneously caused an ever-rising threshold for first time home buyers, particularly when compounded with the credit regulations implemented during the last decade. With the intent of solving this issue, the concept Rent-to-Own has been introduced to Sweden and it is the purpose of this dissertation to investigate it’s properties and gauge it’s potential. Rent-to-Own allows individuals to partially or completely postpone their acquisition of a home until a predetermined interval or point in time while renting until then. Owning is financially more advantageous than renting in the mid- to long-term and it is in cases where a conventional outright purchase is not possible that Rent-to-Own is applicable. While this is the core notion, a number of adaptations have been developed both in Sweden and abroad. It is hence one of the objectives of this paper to deduce how an effective Rent-to-Own agreement should be structured. An additional reason for the relevance of this study is the fact that Rent-to-Own is a new and unfamiliar concept in Sweden. The current capacity is relatively low, specific regulations do not yet exist and Swedish research regarding the subject is finite. The methods employed for this paper have been adjusted based on these circumstances which has led to focus on a qualitative approach, primarily interviews with relevant parties, both in the private and political sphere. Considering that Rent-to-Own is a better-established matter abroad, information from providers of Rent-to-Own housing in such countries has complemented this work to a significant degree. Investigating the different forms of Rent-to-Own and interviewing real estate developers providing such acquisition options in Sweden has led to several conclusions. An analysis of the results implies that a successful variation of Rent-to-Own is uniform, comprehendible and most importantly adapted regarding the buyers’ saving capabilities. The results do also strongly indicate that Rent-to-Own in it’s current state is limited in it’s role as a mitigant of the housing shortage for first time home buyers. However, Rent-to-Own as an initiative by the corporations and companies combined with adjustments in credit regulations by the government resembles a more effective effort in lowering the entry barrier to the housing market to an adequate level.

Formativ bedömning är ett centralt begrepp inom den svenska skolan idag. Att skapa en undervisning där eleverna får möjlighet att utvecklas och skapa en förståelse och motivation för lärandet är en av lärarnas viktigaste arbetsuppgifter. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från Paul Black och Dylan Wiliams fem nyckelstrategier som ingår i en formativ bedömningspraktik. Dessa fem nyckelstrategier har förtydligats av Dylan Wiliam och Marnie Thompson som framställer strategierna i det ramverk som visas i studiens teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka svårigheter och problem med de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning som lärare i årskurserna f-3 upplever. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på åtta lärare som undervisar i årskurserna f-3 i två kommuner i Mellansverige. Av studiens resultat framkommer att det finns en mängd problem och svårigheter med att arbeta formativt med elever i årskurserna f-3. Vidare visar resultaten att lärarna upplever en mängd svårigheter och problem. De två största svårigheterna som lärarna upplevde var att lyckas ge återkoppling till eleverna som för lärandet framåt samt att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Att lärarna ansåg att det var svårt att ge eleverna återkoppling var på grund av tidsbristen och att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande menade lärarna var svårt då på grund av elevernas ålder.

Inkludering och delaktighet är centrala begrepp och en rättighet inom svensk skola. Skolan ska inrikta sig på att skapa en miljö där man kan tillmötesgå alla människors behov för att kunna skapa en jämlik utbildning för alla. Personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till en inkluderande grundutbildning på lika villkor som andra. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet och dilemmaperspektivet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare säger sig anpassa den fysiska miljön för elever med hörselnedsättning i inkluderande klasser i grundskolan. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fyra lärare som undervisar i klasser där elever med hörselnedsättning är inkluderande. Av analysen i studien framkommer att det finns stora skillnader i lärares förutsättningar och syn på hur klassrummen kan anpassas för att skapa en inkluderande miljö. Vidare visar analysen att de fyra lärarna använde sig av olika strategier för att skapa delaktighet i klassrummen men också i lärarnas visioner fanns stora skillnader. Det finns tydliga kopplingar mellan studiero och lärarnas syn på regler och struktur. I studiens diskussion kopplas analysen till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det framkommer att flera lärare bekräftar det som forskningen anser vara av vikt för att anpassa klassrummet för elever med hörselnedsättning. I diskussionen framkommer det att arbetet för att skapa en god fysisk miljö för elever med hörselnedsättning skiljer sig mellan lärarna

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag? Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test. Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde. Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund påverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan människor och företag över de nationella gränserna i en ökande takt. Detta ställer krav på de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella gränser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare ställer sig till frågor angående anpassning och samarbete. Då det framgår av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder påverkar deras arbetsroll. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter påverkar deras arbetsroll. Intresset ligger i att undersöka ledarnas reflektioner kring kultur och ledarskap. En kvalitativ studie bestående av direktintervjuer med fem svenska och fem franska respondenter verksamma på ett internationellt företag både i Stockholm och Paris har genomförts för att samla empiri för att besvara syftet. De teorier som har använts är Hofstedes teori om kulturdimensioner och en teori från "The Michigan leadership studies" som beskrivs av Yukl. Studien använder även Scheins teori om kulturella nivåer. Studiens slutsatser som dragits av den empiriska datan är både ett flertal likheter och skillnader. Likheterna bestod av en gemensam uppfattning om att anpassning och förståelse för den andre är mycket viktigt vad gäller ledarskap i interkulturella situationer. Skillnaderna låg i maktdistans, konfliktsökande kontra konsensussökande och olika sätt att se på individualism. This study investigates with how a leader's cultural background influences their work and approach to international affairs. In the presently increasing internationalization in Europe, cooperation and partnerships between people and enterprises become more and more common. This fact influence and put pressure on the leaders abilities to cooperate and manage relations and work over national and cultural borders. This study investigates the intercultural leadership and how leaders approach the issues of adaption and cooperation. Since Hofstede presents large differences between Sweden and France this study investigate how Swedish and French leaders' national and cultural backgrounds influence their profession as managers. The purpose of this study is to investigate how Swedish and French leaders' intercultural experiences influence their professions. This study's interest lays in the leaders reflections towards culture and leadership. In order to answer the thesis' purpose qualitative interviews has been conducted with five Swedish and five French senior managers or partners of an international enterprise in Stockholm and Paris. The theories used are Hofstede's cultural dimensions, a theory from "The Michigan leadership studies" presented by Yukl aswell as Schein's theory of cultural levels. The conclusions of the study are that there are multiple similarities and differences between the two studied countries. The similarities consist of a common opinion that adaption and understanding of the foreign is very important in international leadership. The differences between Sweden and France were the power distance, conflict avoidance versus mutual agreement and different approaches towards individualism. Cette étude analyse la façon dont un chef de file d'un milieu culturel différend influe sur le travail et l'approche des affaires internationales. Dans l'actuelle internationalisation croissante en Europe, la coopération et les partenariats entre les personnes et les entreprises deviennent de plus en plus fréquentes. Ce fait influence et met pression sur les capacités des dirigeants à coopérer et à gérer les relations et la coopération sur les frontières nationales et culturelles. Cette étude enquête sur la façon dont les dirigeants de multinationales abordent les questions de l'adaptation et de la coopération. Puisque Hofstede a démontré de grandes différences entre la Suède et la France, cette étude vise à déterminer comment les différences de nationalité et de culture, influent sur le rôle de manager des dirigeants français et suédois. Le but de cette étude est d'examiner comment les expériences interculturelles de travail des dirigeants français et suédois ont une incidence sur leur rôle. L'intérêt réside dans la réflexion des dirigeants sur l'association entre la culture et le leadership. Une étude qualitative comprenant des entretiens directs avec cinq suédois et cinq français de cadre supérieur, ou partenaire d'une société internationale, basée à la fois à Stockholm et à Paris ont été menées afin de vérifié les théories. Les théories utilisées sont les dimensions culturelles de Hofstede, la théorie de la «direction des études Michigan", présenté par Yukl ainsi que la théorie culturel de Schein. La conclusion de l'étude est qu'il existe de nombreuses ressemblances et différences entre les deux pays étudiés. La similitude principale est que l'adaptation et la compréhension de l'étranger est très importante dans le domaine du leadership international. Les différences entre la Suède et la France portent sur la distance hiérarchique, les facteurs de différence culturelles et lindividualisme et le collectivisme.

Vi har i vår studie valt att undersöka hur två skolor med helt olika förutsättningar arbetar med att förebygga våldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramområde med hög arbetslöshet och utanförskap, men där det också finns människor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan är en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende våld och kränkningar som ofta förekommer i den tysta digitala världen och som allt mer blivit elevernas sätt att umgås på. Skilda former av våld är ett problem i båda skolorna. Det fysiska våldet uppstår ibland när knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar. Många elever tillbringar en stor del av den skolfria tiden framför datorn. Via olika chattprogram umgås och kommunicerar eleverna med varandra och en kränkning via ett digitalt media kan vara lätt att utföra då det inte synliggörs via kroppsspråk och ansiktsuttryck hur budskapet tas emot. De allra flesta skolor arbetar aktivt och engagerat för att komma till rätta med problemen, bland annat med ART, SET och livskunskap på schemat. Arbetsmodellerna man använder är oftast ett resultat av lokala erfarenheter och eldsjälars engagemang. Vi har kunnat konstatera i vår undersökning att det går att arbeta framgångsrikt med våldsproblematiken i skolorna och att detta arbete bygger på att ha en värdegrund som alla omfattar och omfattas av, pedagoger samt övrig personal på skolan, alla elever och där inte minst föräldrarna görs delaktiga.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation. The aim of this study was to describe the contributing factors that affect the experience of quality of life in dialysis dependent patients and if there were any differences in how men and women experience the contributing factors that affect their quality of life. The method was a literature study based on ten scientific articles. The result revealed six different themes; fatigue, adjustment to a life in dialysis, experiences and emotions in relation to suffering, loss of freedom, limitations and transformed relationships. Differences between men and women in their experience of the contributing factors that affect their quality of life were indiscernible. The result of this study can be used to meet these patients with an increased understanding and knowledge of their situation.