Search

Detta arbete är till för musiker som vill förbättra sitt solospel på sitt instrument och lära sig mera och metoder för hur man kan förbättra sitt spel. Med det här arbetet har jag transkriberat trumsolon och analyserat väldigt bra trummisars trumspel för att se vad jag kan kan lära mig av det. Under arbetsprocessen har jag även assimilerat deras sätt att spela för att försöka efterlikna deras sound och på så sätt kunna utvecklas och bli en skicklig solist på trumsetet. Jag har studerat koncept och fraser som jag gillar från solona för att kunna applicera dem när jag själv tycker att det passar. Jag har spelat in mig själv med en gitarrtrio när vi improviserar tillsammans på några av mina favorit jazzstandards för att kunna skapa improvisatoriska, händelserika och musikaliska kompositioner ihop. Målet med detta arbete har varit att utvecklas till att bli en mera kreativ solist på trumsetet och uppnå ett eget sound.

Detta arbete handlar om att komponera bebopmelodier för kontrabasen. Jag har lagt stort fokus på att komponera melodiskt med element från bebopen, men också att komponera idiomatiskt, vilket innebär att komponera melodier som passar bra och är bekväma att spela på kontrabasen. Syfter var att utveckla min förmåga att komponera melodiskt och idiomatiskt. Detta med hjälp av inspiration från den legendariska bebopbasisten och kompositören Oscar Pettiford. Under mina år på musikhögskolan så har jag studerat och spelat de flesta av Pettifords melodier och märkt att de är perfekta för kontrabasen. Detta gjorde att mitt intresse för bebopmelodier på basen växte, och jag blev nyfiken på vad det är som faktiskt händer på de melodier där basen får vara i framkant och på vilket sätt dessa melodier är skrivna. Arbete resulterade i fyra egna kompositioner som skrevs med hjälp av gemensamma stildrag som jag fann i Oscar Pettifords kompositioner, vilket gör att dessa melodier passar utmärkt att spela på kontrabasen.

I denna undersökning har jag studerat min improvisatoriska musikalitet och hur den förändras av instrumenten jag spelar, nämligen kontrabas och elbas. Sammanlagt fyra improvisationer, två på varje instrument på två olika jazzstandarder, spelades in med hjälp av egenproducerade backing tracks. Improvisationerna transkriberades och analyserades sedan i syfte att utöka min förståelse för hur mitt musikaliska uttryck påverkas av mina huvudinstrument. Detta arbete har resulterat i större insikter om mig själv som improvisatör och musiker samt om de båda instrumentens möjligheter och begränsningar.

In this thesis, I examined how practicing and studying musical motifs affect a jazz musician’s way of improvising. The main purpose was to investigate how I could get away from old habits and discover new paths in my improvisations with the help of repetition and withholding of ideas. In the project, I transcribed some of my musical heroes and analyzed their solos on different recordings. I developed ways of practicing with the transcribed material to get motivic development into my playing. I also did a lot of active listening to recordings in search for other musicians’ ways of using musical motifs. During the concert, I played my compositions and compositions written by other musicians. I transcribed and analyzed specific parts from the concert to hear my development. Practicing and transcribing led to an overall understanding of the concept of motivic development. The actual progress was made through focused listening to recordings and committing to a specific part of improvisation for a more extended amount of time. Kalle Johansson - PianoOlle Lannér Risenfors - BasJohan Förnell - TrummorFloater - Carla BleyTautology - Lee KonitzJigsaw - Kalle JohanssonCheryl - Charlie ParkerNed - Kalle JohanssonGrew - Kalle Johansson

This master thesis is an artistic exploration into the meaning of the word modal, when describing a certain approach to improvisation and composition in a jazz context, and the attempt to pursue and develop such an approach. The purpose of this work was to gain new knowledge within the areas of melodic and harmonic expression, by means of drawing upon personal musical strengths and ways of thinking about music. Suggestions on how to define a modal approach and what to associate it with, lead to artistic experimentation, which was an important part of both the early and late stages of the process. Such experimentation in regard to mapping out shifts between different modalities, resulted in the creation of a harmonic structure referred to as the Yin and Yang system. This system was then used as a tool for composing and arranging music for jazz quartet and quintet settings. Harmonic progression generated by the system possesses a characteristic sound and invites non-functional melodic improvisation, which were the traits that the repertoire of new music was built around. Work with the Yin and Yang system and the music connected to it, amounted to the largest part of this thesis.

Music has the power to elicit feelings amongst us, and it is something that has always astonished me. In my thesis, I have applied it to improvisation by working transdisciplinary based on these questions: How can I portray the different feelings of a story and get the ensemble involved by using collective improvisation? How do I lead the musical narrative based on my role as composer/bandleader and bassist? By taking the dramaturgy from a story that will decide the whole form of the concert, I have composed music by applying concepts from the doctrine of rhetoric topos and the psychology of music. The music was then performed in a concert with a band of six musicians, where we collectively portrayed the story with the written music and improvisation. The goal was to create an environment for collective improvisation where the focus was to portray different sentiments and, in the end, this work revealed a new way of thinking about and approaching improvisation for me. It also showed how much I value communication and interplay in an ensemble and how it can affect the music in a positive way. Kompositör: Amanda KarströmMedverkande: Amanda Karström - KontrabasFilip Öhman - TrummorAlexander Falkebring - VibrafonIma Baeza Bilgin - Piano och SynthesizerErik Hasselfeldt - Altsaxofon och klarinettBjörgvin Hjálmarsson - Tenorsaxofon och basklarinett

In this thesis, I have studied other instrumentalists (not drummers) vocabulary and tonal language, to find out how it can be translated on the drum kit, and how it affects my improvisation. The purpose is to include these transcriptions in my improvisation and investigate whether they have any impact on my vocabulary. I transcribed solos that included stretched phrases, legato or other elements that I am not familiar with. The important aspect was that these phrases had a strong relation to a pulse. During the process I discovered that the transcriptions led to interesting drum exercises. These exercises were very helpful to work on elements like stretching which is not common for me on the drum kit. I worked with these transcriptions by myself in the practice room, and together with an ensemble. The transcribing did not have any major results to my improvisation. The biggest impact on my improvisation was the melodic influence. The transcriptions made me find new ways to explore orchestration and choose different sound sources on the drum kit. Jack Aprat – pianoOskar Nilsson Bettinsoli – gitarrHampus Westin – elbasIsabel Berglund – sångAlexander Falkebring – vibrafonJonas Liljeberg – tenorsaxofonAxel Nilsson - trummor

This thesis is about playing duo with double bass and voice and how I as a double bass player should play to make the music as interesting as possible but also to make the singer the most comfortable. As a bass player, I don’t have the luxury of playing several intricate chords in the same extent as for example a piano player and learning to be clear and precise in my playing is a skill that takes many years to master. The methods I’ve chosen to explore this is composing short examples of songs for voice and double bass where I first play around with harmony and different bass notes on specific chords to make the harmonic progression clearer. I’ve also composed a short example where I play the same bassline in three different octaves. The purpose of this was to explore which of these registers was the most comfortable and what feeling the different registers gave. In the next part of the project, I analyze my results and write music inspired by my findings to be performed at my exam concert which took place the 21st of February in Nathan Milsteinsalen at the Royal College of Music in Stockholm. The band consisted of six singers and double bass. Concludingly, I state that the results are varied. The results for the harmonic experiment had individual aspects amongst the singers and could not specify a general rule of thumb. As for the register experiment, I found that the two lower registers we’re the most comfortable although the highest gave an interesting feeling. Devil May Care (Bob Dorough), The Way You Look Tonight (Jerome Kern & Dorothy Fields), Weathered (August Eriksson), The Lovers (August Eriksson), Clouds (August Eriksson), Se Mig (August Eriksson).Medverkande:August Eriksson - kontrabasEmma Jansson - sångEmmalisa Hallander - sångAmanda Sandorov - sångSelma Pinton - sångElla Cronberg - sångJenny Hedman - sångbifogade ljudbilagor är:- examenskonserten- utdrag ur "Se Mig"

In this thesis, the interplay between the soloist and drummer in a post-bop jazz setting is examined, studied, and implemented in my playing. The basis for the work is six transcriptions of soloists and the accompaniment of the drummer, put side by side. Three of the transcriptions are from the 1960s, and the three are from the period 1998 to 2020. To further develop the interplay in this setting, exercises with emphasis on interplay and collective improvisation were done in a quartet featuring electric guitar and tenor saxophone. In this work, I write about the transcriptions, their implementation on the drum set, and the ensemble work to develop the concepts found in the material. Concludingly, despite the sample size being small, I find that the drummer’s role has moved even further into a counterpoint state of mind since the 1960s. Together the soloist and the drummer create textures of sound, and they react to each other in a less immediate way, prolonging the scope and tension of the music. The vocabulary has moved further away from the idea of the ride cymbal as the centerpiece of timekeeping. Instead, drummers treat the drum kit even more as one voice whilst creating melodic structures that move the music forward. This work could be of value to any jazz musician wanting to learn more about the drummer’s role in the jazz setting and especially to drummers and soloists wishing to develop their interplay within the band. På konserten framfört material:"Blues to You" (J. Coltrane)"I'll Be Seeing You" (S. Fain)"Upper Manhattan Medical Group" (B. Strayhorn)"Sandslott" & "HJ7" (egna kompositioner)Medverkande musiker:Marius Zeeberg - tenorsaxofonDavid Kontra - elgitarrJakob Ulmestrand - kontrabasHenrik Jäderberg - trummor

This bachelor thesis sets to find new ways of composing with a systematical use of musical motifs. The main purpose was to add a structured and systematical approach to the process of composition to reduce the necessity of inspiration and thereby be able to compose more consistently. The project started out by finding concrete ways to create and develop motific ideas by analyzing how motific development is done in existing music of different genres and by reading literature on the subject. I then used these ideas to compose short etudes, each with a different approach of the use of motifs and motific development. These methods subsequently resulted in a concert with seven original compositions. I reflected upon how the use of motifs affect the way I compose and in what way it affects the compositions as a whole and how I approach the compositions musically through the guitar. I concluded that it was substantially harder to compose longer compositions than short etudes by using solely these methods. And instead of seeing it as a way to reduce the necessity of inspiration maybe use it to spark inspiration. Medverkande musiker:Victoria Sandström (sång), Linnea Jonsson (trumpet), Agnes Darelid (trombon), Gabriel Holmertz (gitarr), August Eriksson (kontrabas), Henrik Jäderberg (trummor)

I detta arbete har jag haft för avsikt att utmana mina färdigheter i komposition. Detta gjorde jag genom att sätta upp ramar i form av stjärntecken att hålla mig inom. I genomförandet av undersökningen har jag läst horoskop från diverse tidningar och utefter dessa texter improviserat fram melodiskt och harmoniskt material för att skapa fyra låtar. Även stjärntecknets astrologiska ”personlighet” har vävts in i kompositionerna. Namnen på låtarna är Fiskarna, Vågen, Oxen och Skytten. Varje låt är baserat på stjärntecknet med samma namn. Arbetet resulterade även i en femte låt som bär namnet Zodiac och är en sammanfattning av de andra fyra styckena. Målet för kompositionerna var att skrivas i genren frijazz. Jag har därför lyssnat mycket på den sortens musik för att få inspiration under arbetets gång. Även grupper som rör sig inom modern jazz har givit mig oväntat många idéer för fria improvisationskoncept. Jag har också utmanat min kompositions frekvens, delvis genom att skriva de fem låtarna på nio dagar och även försöka att inte överarbeta det jag skrivit. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra kompositörer till att utforska nya typer av kompositionsmetoder och skapa annorlunda tankesätt som kan inspirera nya fantastiska melodier och konstverk.

I mitt examensarbete har jag utforskat pedalpunkter och hur man kan tillämpa de i praktik inom jazzmusik. Pedalpunkten som fenomen är väldigt känt inom jazz, men den är sällan noggrant diskuterat. Själv har jag varit van vid att spela en tonika- eller dominantpedalpunkt, men eftersom detta blir lätt förutsägbart blev jag nyfiken om andra möjligheter. Därmed har jag studerat pedalpunkter inom jazz genom att först analysera olika pedalpunkter i en dur II-V-I ackordföljd och en moll II-V-I ackordföljd genom tre parametrar: konsonans respektive dissonans; tonala centrums stabilitet; och hur starkt jag upplever upplösningen till tonikan. I andra delen av arbetet har jag arrangerad tre jazzlåtar (Autumn Leaves, Little Sunflower och There Will Never Be Another You) med olika pedalpunkter, med hjälp av analyserna från första delen. Arrangemangen var sen inspelat av en jazzkvartett bestående av sång, gitarr, kontrabas och trummor. Slutligen analyserade jag inspelningar för att se hur de olika pedalpunkterna fungerade. Slutresultatet från arbetet visar att pedalpunkter, både traditionella och otraditionella, erbjuder ett kraftigt verktyg för en jazzmusiker, men också att man måste vara försiktig med hur man blandar olika pedalpunkter, samt var man placerar pedalpunkten i registren. Det blev också tydligt att hur man än försöker använda pedalpunkter till en viss effekt, är det tills slut solistens improvisatoriska val som styr den klingande helheten.

In this project, the purpose has been to research new ways of improving my bebop phrasing on the drums by transcribing one of the great saxophonists in jazz history – Charlie Parker. As a drummer, my main outlet for learning the language of bebop has been by transcribing other drummers. My theory is that I might find new ways of approaching my own instrument by transcribing someone who plays a different instrument than I do. This work is based around my personal goal of learning the phrasing and the language of bebop. To fully grasp the rich history of the music I´ve examined the rhythmic principles of one of the inventors – Charlie Parker. I write about my findings and my process of incorporating methods of phrasing into my own musical vocabulary. This project could be interesting for all kinds of practicing musicians but foremost for drummers. Repertoar:Dewey Square (Parker)A Night in Tunisia (Gillespie/Paparelli)Lover Man (Davis/Ramirez/Sherman)Koko (Parker)My Little Suede Shoes (Parker)Rocker (Mulligan)Medverkande musiker:Axel Mårdsjö - altsaxofonHampus Adami - trombonKalle Johansson - pianoJohan Tengholm - kontrabasJohan Förnell - trummor

Inom jazzmusiken är improvisation ett viktigt inslag. Hur kommer det sig att en improvisatör spelar som den gör? I Sverige examineras varje år nya sångpedagoger såväl som andra instrumentpedagoger. Sångpedagogen och trumpetpedagogen har flera saker gemensamt när det gäller hur deras instrument fungerar och därför vill jag undersöka skillnader och likheter mellan hur de olika pedagogerna förhåller sig till improvisation. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur sångpedagoger och trumpetpedagoger ser på jazzimprovisation i undervisningen. De två huvudsakliga frågeställningarna är: Vilka beståndsdelar och moment anser de olika pedagogerna är viktiga när de undervisar i improvisation? Hur ser pedagogerna på bruket av läromedel när det gäller improvisation? Data samlades in genom semistrukturerad intervju. Den kvalitativa datan kategoriserades därefter genom kvalitativ analys och presenterades under olika teman som korrelerar med uppsatsens syfte. Resultatet visar på både likheter och skillnader när det gäller de olika pedagogernas syn på improvisation. De två sångpedagogerna visade sig vara samstämmiga i en del av svaren. På frågan om läromedel visade det sig att sångpedagogerna bland annat använde sig av samma bok för jazzimprovisation medan trumpetpedagogen använde sig av egenkomponerade övningar i kombination med en webbsida för jazzstandards och Youtube-videor med improvisationsmaterial. Pedagogernas tankar kring och syn på improvisation i undervisningen kan bidraga till den samlade synen på improvisation i musikundervisningen. De intervjuade pedagogerna ger bland annat exempel på hur de jobbar metodiskt med att spela fyrklanger över ackord, hur man kan använda Youtube och andra källor på internet i sin undervisning och vikten av att eleven känner sig trygg när det kommer till att improvisera.

This bachelor thesis explores crossover possibilities between jazz and middle eastern music by arranging folk songs and composing new music based on elements from both genres and performing it with jazz and folk musicians. The study includes a brief explanation of maqam and traditional music of the middle east, its development during the 20thcentury, the impact of western music, including jazz, and some examples of this impact in different countries in the region.It also describes my composing and arranging process leading to new compositions with mutual characters from jazz and folk music and rehearsing these compositions with a band of musicians from different backgrounds. This work subsequently resulted in a concert on March 11th where we performed five compositions, of which two were based on folksongs written for this project.

Den här studien undersöker konsumtionskritiken i Karin Boyes debutroman Astarte från 1931. Romanen gestaltar det framväxande konsumtionssamhället i Stockholm i början av 1900-talet. Genom olika tidsmarkörer som film från Hollywood och jazz kontextualiseras berättelsen i sin tid. Under 30-talet debatterade Berthold Brecht och Georg Lukács modernismens roll i den marxistiska litteraturen. Studien om Astarte tar avstamp i den debatten och visar hur Astarte blir konsumtionskritisk utifrån Brechts begrepp alienations-effekten. Romanen är modernistisk till sin form; genom olika berättartekniska grepp bryter Boye upp identifikationen med romankaraktärerna vilket skapar ett avstånd till texten. Titeln är namnet på en antik gudinna som förekommer som skyltdocka i romanen. Skyltdockan påverkar karaktärerna genom ett spel av blickar. Gudinnans roll som skyltdocka analyseras utifrån konsumtionskritiska perspektiv, vilket synliggör hur varuhusen exploaterar religiösa myter. Karaktärerna påverkas av olika komersiella intressen vilket reifierar dem till ting. Den moderna staden porträtteras emellertid som en plats för ytlig narcisism där människor strömlinjeformas till tomma skyltdockor. Genom att visa på konsumtionskritiska drag i Astarte synliggörs Boyes roll i den svenska modernismen. Studien visar även hur äldre marxistisk teori kan tillämpas för ny förståelse idag.

I have in this thesis composed music for a concert using a string quartet and a jazz quartet combined, which for me is an entirely new group of instruments put together. This thesis follows my process writing the compositions from the beginning until the end. The purpose of the thesis has been to explore how to integrate a string quartet and a jazz quartet combined in my compositions. I have, while composing, examined how the double bass relates to the instrumentation and how the bass could be used in melodies, voicings and bass lines. The goal has also been to perform these compositions during my graduation concert. In the thesis I describe the different methods I have used to fulfil the purpose; “learning-by-doing”, inspirations and interviews, and I tell the reader about the experiences made and the knowledge I have acquired by using these. Furthermore, I give an account of the concert-material made and explain how I merged the instruments together in the compositions. Towards the end of my thesis, I share the insights and understandings that has arisen along the composing process. I ascertain that I by doing the project have developed as a composer as well as a double bass player. This thesis could be interesting for anyone who is involved or interested in music, composing, double bass or the creative process. Repertoar under konsert:Kompositör: Ingrid Schyborger,Titel: InterludeKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: PatienceKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: Intro to LoyaltyKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: LoyaltyKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: KindnessKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: PassionKompositör: Ingrid Schyborger,Titel: Your Inner SelfMedverkande musiker:Sopransaxofon: Tom GabrielssonViolin 1: Lisa ChenverViolin 2: Filip MagnussonViola: Madara TupinaCello: Erik ElvkullPiano: Britta VirvesKontrabas: Ingrid SchyborgerTrummor: Edvin FridolfssonKonserten tog plats den 2 mars på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vi var en ensemble på åtta personer och musiken jag hade skrivit till den här konserten fokuserade på att interagera jazzkvartett och stråkkvartett. Temat på konserten var "Humane Strings" och ordet Humane betyder några av de fina egenskaper vi människor har. Så som; att vara medkännande, vänlig, godhjärtad, generös och att vara öppenhjärtad. Så ofta glömmer vi bort våra vackra egenskaper och vi tänker för mycket på de negativa karaktärsdragen vi har. Min idé var att om vi kunde förtstärka våra goda egenskaper så kanske världen skulle vara en bättre plats. Detta tema försökte jag gestalta i musiken skriven för konserten.

Syftet med denna studie är att undersöka en metod för att vidareutveckla förmågan att improvisera inom jazzgenren. Den metod som undersöktes framtogs utifrån en historisk reflektion över hur jazzmusiker genom tiderna lärde sig att improvisera och hur genren samt improvisationen utvecklades till det den är idag. Utifrån den historiska reflektionen drogs slutsatsen att gehörsbaserade, praktiska och teoretiska inlärningsmetoder har varit bidragande till jazzens uppkomst och utveckling. Därav grundar sig metoden som undersöktes i att likvärdigt framhäva dessa beståndsdelar. För att framställa ett resultat utfördes fyra inspelningar på egna improvisationer över två jazzlåtar. Metoden applicerades efter det två första inspelningarna, en inspelning över respektive låt. Därefter spelades de resterande två in över samma låtar. Dessa inspelningar analyserades och jämfördes utifrån parmetrarna tonmaterial, tajming och rytmisering med introspektion som analysmetod. Resultatet visade på att det var i tonmaterialet och rytmiseringen som den största skillnaden uppstod. Diskussionen tar upp introspektion som analysmetod och hur den gav nya insikter som för mig anses intressanta att studera vidare på; däribland hur förtrogenhet till den egna förmågan att improvisera harmoniskt indirekt påverkar rytmiseringen. Bristerna i analysmetoden uppmärksammas också, vilket bidrog till insikten att introspektionen eventuellt kunnat kompletterats med loggbok för att säkerställa att ingen empiri gått förlorad. Metoden som undersökts diskuteras ur ett pedagogiskt perspektiv med fokus på hur metoden påverkat min motivation gentemot att öva på jazzimprovisation. Utifrån en introspektiv analys drogs slutsatsen att metoden inte enbart visat förändring i min improvisation, det har även uppstått en positiv förändring i mitt förhållningssätt till att öva på jazzimprovisation.

This is a study on the creative benefits of analyzing one's masters and role models. By transcribing and studying three jazz improvisations of three separate violinists, I developed my sense of composition. With the melodic and rhythmical toolset found in the solos, four new songs were created. These were then performed at KMH, two songs in a traditional jazz manouche setting and two with a six-piece band. I chose to confine the work to the contemporary jazz scene in France. The idea was born out of my appreciation of these musicians. Hearing them express such complexity so effortlessly made me eager to investigate their playing. I have listened a great amount to the material to comprehend the melodic innovations and the rhythmic phrasing. Not only did I become a more confident composer - by making sure I could play the parts, my ability to express myself on the instrument was greatly enhanced as well! Filip Magnusson - Violin, Martin Vidlund – gitarr, Edvard Hamngren – gitarr, Gabriel Dahl - kontrabas, elbas, Magnus Johansson – trummor, Felicia Roos – altsaxofon, Marius Zeeberg – tenorsaxofon, Ima Baeza Bilgin – piano, Samtliga låtar komponerade av Filip MagnussonRundownDen här låten inspirerades av Phil Markowitz komposition ”Sno Peas” framförd av Bill Evans och Toots Thielemans. Låtens ramverk är det stadiga harmoniska flödet, med ackordbyten vid varje taktstreck.Hiding in the SoilDen här kompositionen är en hommage till violinisten Mathias Lévy. Efter att ha transkriberat hans improvisationer försöker jag närma mig hans spelsätt genom nya melodier.Once a DreamerMelodin är inspirerad av min lärares improvisation över låten Rêverie (Django Reinhardts tolkning av Debussy). Stort tack till Aurélien Trigo för strålande guidning under mina år på musikhögskolan.HyperrealismLåten är en gungande dans i 5/4.- ny konstellation -Inner CircleSom en hyllning till Joe Hendersons Inner Urge och violinisten Bastien Ribots makalösa improvisation över den skrevs Inner Circle. En tuff och mustig komposition som för tankarna till 60-talet.Du Bor KvarDen här låten i tretakt är ett tack till någon som påverkade min musikalitet på ett djupt vis.StarfallStarfall är den nyaste låten. En meditation och kontemplation över livets förgänglighet och det vackra i det tillfälliga.FörsvinnandeÄnnu en låt som väcktes ur reflekterandet av förgänglighet. Min bild av den här låten är varma melodier och toner som slingrar sig förbi lyssnaren. Varje musikaliskt moment passerar ständigt.Twilight FreewayTwilight Freeway är en saga om vilken frihet natten bär på.EgosystemEgostystem avslutar konserten och är ännu en hyllning till min lärare Aurélien Trigo som i själva verket skrev större delen av låtens melodi under sina egna studier. Här tolkar jag melodin med egen harmonik och form i ett sprakande avslut på min kandidatutbildning.

Studien undersöker hur kontrabaspedagoger på högskolenivå jobbar med undervisning i improvisation och vilka implikationer det kan få när undervisningen sker i en akademisk miljö. Förhoppningen var att studien, genom kvalitativa intervjuer med framstående jazzbasister, som även jobbar som kontrabaspedagoger, skulle ta fram en samling idéer för undervisning av improvisation som kan användas på jazzutbildningar och som kan vara till användning för framtida undervisning i improvisation på kontrabas. Med hjälp av begrepp från vedertagna läroteorier från främst sociokulturell tradition analyseras resultat för att försöka besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att ett bra gehör och god teknik är de två viktigaste idealen för den improviserande basisten och att kontrabaspedagoger lär ut verktyg för improvisation till sina studenter. Vidare visade resultatet att den stora fördelen med att jobba med jazzundervisning i en akademisk miljö är att den är, för studenter, en mötesplats för likasinnade. This study asks the question how upright bass teachers work with teaching improvisation on the university level and what implications the academic environment could have for the students. The aim for this study was, through qualitative interviews with renowned bassists, to gather some ideas on teaching improvisation that can be used for future teachings of improvisation on the upright bass. With the use of terms from theories of learning, the results were analyzed to answer the research questions. The results show that a good ear and technique are the most important ideals among improvising bass players, and furthermore teachers of jazz bass improvisation saw it as their role to teach tools for improvisation to the students. Finally, the results show that the big advantage of learning jazz in the academic environment is that the student gets to meet peers with the same interests as they have.

In this thesis I have explored how to combine improvisation with technical trumpet studies by creating exercises that are based on my compositions. The goal was to develop a uniform practice routine in order to become more free as an improviser. This semester I have had the benefit to have Ingrid Jensen as a trumpet teacher and therefore the process is mainly inspired by her experience and advice. I have found new tools to incorporate in my practice routine such as practicing to a drone and applying Flow studies on self-composed phrases. I have not only noticed a difference in my playing, but also realized the importance of giving yourself time to make progress. Wheels, Fragments of Spring, New Beginnings, Morning Light, Hymn of the Forest (Linnea Jonsson är kompositör på samtliga låtar)Medverkande:Linnea Jonsson, trumpetBritta Virves, pianoBjarni Ingólfsson, gitarrIngrid Schyborger, kontrabasKristian Remnelius, trummor

This project deals with an alternative method of arranging music. The idea is to, with your instrument, play your way to an arrangement, without taking any notes, recording yourself or writing sheet music. This memory based technique will hopefully prevent you from getting stuck and, furthermore, make the process of creating music come more naturally. The goal with the project is to evaluate this way of arranging, and in addition to that, describe the process in such detail, that anyone could try it. RepertoarAck Värmeland du sköna - trad, 1822Blame it on my youth - Oscar Levant, Edward Heyman, 1934Ett glas öl - Originalmusik ”Round the Back of the Arches” av Desmond O’Connor och Kennedy Russell från 1941, Sv. text av Hasse Alfredsson och Tage DanielssonFlickorna i Småland - Karl Williams, Fridolf Lundberg, 1912En röd liten stuga - Sven Paddock, Eric Fryman, 1936Så skimrande var aldrig havet - Evert Taube, 1948Embraceable you - George & Ira Gershwin, 1928Slow boat to China - Frank Loesser, 1948MedverkandeSara Alexandersson - sångErik Tengholm - trumpetSebastian Jonsson - altsaxofonAgnes Darelid - trombonBjörn Bäckström – tenorsaxofonDaniel Gahrton – barytonsaxofonOscar Johansson Werre – trumset Johan Tengholm – kontrabas Martin Åklint – piano, sång, arrangering

Denna uppsats har formen av en essä. Syftet var att inom kompositionsprocessen synliggöra och studera viktiga parametrar och utvecklingsområden, samt jämföra resultatet mellan avsikten, slutresultatet av kompositionen och det som hände där emellan. Kompositionerna som har legat till grund för arbetet är två stycken för storband och ett stycke för tenorsaxofon och kammarensemble. Styckena och den kreativa processen analyseras utifrån ett personligt kompositionsperspektiv och resultatet visar att det genom målmedvetet arbete är möjligt att utveckla sin teknik och speciella beståndsdelar. Slutsatsen är att det går att förändra väl rotade vanor om man önskar det men att det kräver tid, mod och engagemang. This master thesis has been written in the form of an essay. The purpose has been to unfold important parameters within the compositional process and to reflect upon how various parameters developed during this process. Additionally, it has been my aim to evaluate the results with respect to my intentions. Three compositions were analyzed. Two pieces for big band and one piece for tenor saxophone and chamber ensemble. The compositions and the creative process were analyzed from the composer's view. The result shows that it has been possible to develop my own compositional technique and various personal ingredients through deliberate practise of my compositional skills. My conclusion is, that if one wishes to change deep-rooted habits, it is possible to develop new habits, however, these matters require patience, commitment, as well as as fearlessness. Konserten blev uppskjuten pga coronaviruset (Covid-19)Kompositioner för storband, Erika HammarbergHumboldtThe CrossingPaso Doble Berget

This thesis is about register and how it affects my playing through compositions and improvisation. As a brass musician, the high and low range is something that takes a lot of effort to master. How important is register for my artistic expression and how does register influence my music? My method to test this is by composing with a template where I have three musical components that I arrange in different registers. The first component is melody. The second one is ostinato, which in this thesis means something rhythmical that creates movement through time. The last component is harmony. In the next part of the thesis, I analyze all of my compositions and describe how I have worked with the template. I have also written about what difficulties we encountered as a band when we rehearsed the music. The band consists of me on trombone and bass trombone, Olle Vikström on tenor and baryton saxophone, Sara Karkkonen on piano, Johan Tengholm on bass and Henrik Jäderberg on drums. In the end of this thesis I discuss how register have influenced how the components work together like the clarity of the melody and how the harmony is affected by the melody.I find the instrumentation is of higher influence than the register but this specific constellation of instruments may have influenced how I perceive the components. Konserten innehöll Fem originalkompositioner av Simon SkoghDet var följande låtarVårflodVäg 83StresspåsagReserestriktionerLyckligt slutMedverkande musiker varSimon Skogh tenortrombon och bastrombonOlle Vikström tenorsaxofon och barytonsaxofonSara Karkkonen pianoJohan Tengholm BasHenrik Jäderberg TrummorPå grund av ett tekniskt fel fungerar inte en video som är inlagd i mitt arbete på sida 5 den är därför en egen fil uppladdad här.

Det här konstnärliga arbetet har pågått under en lång tid, närmare bestämt fyra år. Jag påbörjade det år 2017 när jag studerade master-programmet i jazztrumpet på Kungliga Musikhögskolan. Våren 2019 blev jag dock tvungen att sluta spela trumpet på grund av hälsoskäl. Beskedet kom plötsligt och var inte något jag räknat med, vilket ledde till att jag var tvungen att tänka om. Hösten 2019 började jag istället studera master-programmet i jazzkomposition på Kungliga Musikhögskolan. Arbete utgår från frågeställningen: hur kan jag använda improvisation som kompositionsmetod med utgångspunkt i Vingt Études pour Trompette Ut ou Si♭? Idén för den konstnärliga praktiska delen har varit att pröva kombinera en jazzsättning med piano, bas och trummor med en stråkkvartett för att tillsammans bilda en sorts kammarensemble som tar avstamp i både jazzmusiken och den klassiska musiken. Till arbetet hör fem egenskrivna verk: Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Till dokumentationen hör partitur till Form, Pyramid, Inversion, Fragment och Final. Den kommer även att kompletteras med en videodokumentation som preliminärt sker HT-21 eller VT-22.Henning Ullén: Form (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Pyramid (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Inversion (2021) 10’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Fragment (2021) 6’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur. Henning Ullén: Final (2021) 7’, för piano, kontrabas och trummor samt stråkkvartett – partitur.

This essay focuses on the compositional ability of Artificial Intelligence Visual Artist(AIVA) and how it performs compared to an amateur jazz musician, in this case I amthe musician. Through a survey published on several social media websites, anyonewho saw the link had the option to participate without the need of any previousexperience. The participants listened to two compositions, one composed by me and theother one composed by AIVA. They were given two options: Was this composed by ahuman or an AI? The last part of the survey the participants were asked to elaborate ontheir previous experience and thought process, to see if experience correlated with theresults. Further, they were also given the option to further explain why they thoughtpicked as they did, and lastly if they thought AI could be used as a tool and how.Ultimately, the majority of the participants could not differentiate between an amateurand AIVA and some argued that the both of the compositions were composed by an AI.Some participants thought both compositions felt harmonically stale, whilst some gavethorough explanations as to why why they could not tell the compositions apart. Inconclusion, elements of AIVA could definitely be improved but the majority agrees thatit can be used as a tool in composition.

In this thesis, I have investigated how to work creatively with melodies in the process of composing music. The starting point of the project was to transcribe phrases from different solos and to be assigned with newly composed ones from musicians around me. The melodies were applied to different composing methods. The methods were there to have a way of making music of the melodies and to put them in a context. The purpose of the work was to investigate how the use of these melodies and melody-based methods were affecting my composing. How could I create new musical possibilities in my composing by working like this? How could I in the process use the knowledge to develop harmonic possibilities and concepts on my main instrument? The work resulted in four newly composed pieces and concepts in how to improvise with melodies. I made the conclusions that the combination of variation, patience and a non-valuable working environment was a fruitful way to stay inspirated and creative. Medverkande musiker:Joanné Nugas - sångMalte Bergman Byström - basNoa Svensson - trummorBjörn Eriksson - pianoOskar Nilsson - gitarrEbba Åsman - trombonBjörn-Atle Anfinsen - trumpet

Dance genres in Swedish upper secondary school - a quantitative survey Dance as a subject in upper secondary school is a relatively young subject with a vague framing that provides the teachers with more room for interpretation. The aim of this paper is to shed light on a somewhat unexplored researched field and to contribute with knowledge about what dance genres that are featured in Swedish upper secondary schools. The study investigates what genres the students encounter in the everyday dance training and how much time in class. Further, it is investigated which genres the schools bring in as guest genres and who teaches them. The data is collected via a survey that was sent to all Swedish upper secondary schools with an arts program in dance. The results are analyzed and discussed via curriculum theory and Swedish dance history. Some of the main conclusions are that the modern and contemporary dance stands out in more than one way and is well established in dance programs in Swedish upper secondary schools. Another result shows that there is a wide diversity in the genres schools chose to include as a guest genre. The results also show that the most common is to bring in a guest teacher in different subgenres of street dance.

Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial.

Att härma och hitta inspiration från förebilder har varit vardaglig praxis under jazzhistorien. Genom att appropriera (Säljö, 2014), lägger individer beslag på andra individers kunskap och omvandla det till egen kunskap. Senare i externaliseringen (Bruner, 2002) synliggörs kunskapen i handling. I denna studie har metoderna plankning och transkribering undersökts som verktyg för att utveckla eget solospel på trumspel. Genom att följa den egna läroprocessen undersöktes också hur man pedagogiskt kan använda plankning och transkribering som metod för att bidra till konstnärlig utveckling. Den musikgenre som behandlas i studien är jazz, där trumslagaren Max Roach solospel använts genom valda exempel. I resultatet presenteras en jämförelse av två egna trumsolon där ett spelades in i början och ett i slutet av studien. Läroprocessen i övningsrummet och under instrumentallektioner har dokumenteras med hjälp av loggbok. Resultatet visar att en del fraser har härmats exakt och en del har härmats rytmiskt men med en egen konstnärlig prägel. Vid en egen konstnärlig prägel av en exakt rytm har en antydan till ett mer självständigt solospel påträffats och plankning och transkribering har visat sig fungera som metod för att utveckla solospel, men metoden är tidskrävande.

Recension av kombinerad bok och CD-box om/med vokalgruppen Wiggers.

In this thesis, I wanted to explore my process of writing music, playing bass and leading an ensemble and investigate in what ways they affect each other. In order to explore these processes, I put together a group of eight musicians and played six songs specifically written for them. These songs are described as well as my general method of composing. These songs have been a way for me to explore different parts of my bass playing and how my bass playing might differ when being a bass player or sideman. Leading an eight-piece band made me realize that a smaller ensemble speaks more to my strengths as a bandleader. My goal has been to keep the rehearsals as an open forum wherein I invite and encourage ideas and criticism from my bandmates. In this process I discovered that self-doubt has affected my musicianship in different ways, and by spotting and identifying these ways I now have a more solid understanding of why I make some of the musical choices that I make. The conclusions I’ve drawn from this insight will help to inform future decisions, as well as help me when playing other people’s music.

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage. Låtlista:"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby"Fel Väder" - Uno Dvärby"Henderson" - Uno Dvärby"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby"Äntligen Fredag" - Uno DvärbyMedverkande musikerMax Agnas - PianoJakob Bylund - TrummorBjörn Bäckström - Saxofon/klarinettUno Dvärby - KontrabasHannes Junestav - TrombonViktor Spasov - GitarrErik Tengholm - TrumpetKonserten filmades och finns bifogad som länk. https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&t=1115s

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader i mitt eget improviserade musicerande på kontrabas som går att urskilja efter en tids strukturerad övning. Ur detta syfte utvecklades naturligt följdfrågan vilken metod som skulle användas. Följaktligen utforskar denna uppsats även min metod för övning. För att undersöka detta gjordes en introspektiv studie på min egen övning med hjälp av loggbok och videodokumentation samt en analys av mitt eget spel där jag jämförde skillnader i mitt spel innan- och efter en övningsperiod. I studien har jag analyserat mitt spel på två musikstycken. En inspelning på varje stycke före- och efter övningsperioden gjordes för att identifiera skillnader. Jag har även tagit hjälp av en lärare i improvisation för analys. Resultat visar att 32 övningspass som sträckte sig mellan en och två timmar gav en tydlig utveckling i mitt spel utifrån följande kriterier; sound, intonation, tajming, upplevd frihet i improvisation, upplevd förmåga att lyssna in och kommunicera med medmusiker samt tematik. Min metod för övning ändrades under undersökningens gång för att passa kriterierna. Från början användes en mer strikt modell och senare i undersökningen användes en friare modell för övning.

In this thesis I will describe the process of working with a piano trio. The trio consisted of Jonny Ek on piano, Uno Dvärby on bass and, me, Jakob Bylund on drums. This process included choosing musicians, studying influences, rehearsing, and the selecting and arranging songs. I will also reflect on my role as the drummer and band leader of the trio. The main purpose was to investigate what happens to a trio that does not only rehearse often, but also puts in a lot of work in to studying their role models, such as Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio, by listening and transcribing arrangements played by them. By using these methods, the trio hoped to achieve a greater understanding of what these references were actually playing, and using that knowledge to develop its own interplay, dynamics and sound. The impact of role models is analyzed by comparing the Oscar Peterson trio and Ahmad Jamal trio to each other, and to my own trio, finding the uniqueness of each group as well as the similarities between them. During this project I have learned a lot as a drummer, arranger and band leader. Because of our many rehearsals and the way we studied our role models, I have gained a deeper understanding of my tendencies when drumming. I’ve also learned that the drummer in a piano trio could determine the direction of the music with very subtle but efficient ways, and therefore has a lot of power and responsibility to take care of the music. As a result of using these methods the trio managed to get a deeper understanding of why its role models sounded like they did and use that information to develop in their footprints. Jonny Ek - Piano.Uno Dvärby - Kontrabas.Jakob Bylund - Trummor."Where Or When" - Richard Rodgers"Long Ago And Far Away" - Jerome Kern"Black And Tan Fantasy" - Duke Ellington"I Was Doing All Right" - George Gershwin"In The Wee Small Hours Of The Morning" - David Mann"Avalon" - Al Jolson, Buddy DeSylva, Vincent Rose"Con Alma" - Dizzy Gillespie"It's Only A Paper Moon" - Harold Arlen"Easy Living" - Ralph Rainger

Validerad;2020;Nivå 0;2020-12-17 (svasva)

This project is about finding phrases I like from different instrumentalists' solos and then creating new songs based on the chosen phrases. These songs would then constitute the program for my final exam concert held at Royal College of Music in Stockholm March 5th. For this I put together a five-piece band. During the rehearsals all the musicians had the opportunity to influence the songs for the better. I have had a constant thought throughout this process that the songs should be easy to assimilate and that they should be easy to perceive and melodic. In my thesis I reflect upon what makes me perceive a phrase as satisfactory and whether it is possible that a musician playing by ear have an advantage in playing more melodically or not? Is it that I am more affected by a solo by a musician playing by ear versus someone who plays more of their theoretical knowledge. One conclusion I have come to is that a good combination could be that, as a musician playing by ear, they immerse themselves in the melodic and their theoretical concept in order to achieve the best results.

Syftet med undersökningen har varit att utveckla min förmåga inom jazzimprovisation med hjälp av ett valt övningsschema och genom att pröva en sångmetod (Weir, 2001) där förmågan att höra tonartsförändringar tränats. Övningsperioden varade i fyra veckor, med totalt 20 övningspass. Med hjälp av att föra loggbok under övningens gång och genom jämförelser av egen improvisation före och efter övningsperioden följdes läroprocessen. En egen analys av inspelade vokala improvisationer och reflektioner från en yttre bedömare visade hur den egna vokala improvisationsförmågan utvecklats. Sångmetoden visade sig vara ett effektivt verktyg som ökade min förmåga att kunna följa harmoniska förlopp, både gehörsmässigt och teoretiskt.

In my thesis, I have focused on composing by way of adapting motifs from solos I have transcribed, in order to find strong melodies and basslines. I had a hard time selecting the material I would make use of and struggled with balancing what I created myself and what I drew upon from outside sources. Hence the thesis' title, Internal and external influence on a composition process, where I use the terms “internal” and “external” to illustrate two sources I based my composing upon. At the beginning of the process, I was heavily emphasizing the use of external material, to detach myself from my habits and hopefully write innovative music. The result was a harmony rich with dissonance that conflicted with my personal taste. I realized that I needed to abandon this principle and find a balance where external material merely inspired me but was directed by my internal inclinations. Langørgen, Anders, "Iwazaru"; 2019. Langørgen, Anders, "Ankh"; 2020. Langørgen, Anders, "Baron Wry"; 2020. Langørgen, Anders, "Plasma Cherub"; 2020.Sebastian Jonsson – sopran- och altsaxofon, Mattias Olofsson – gitarr, Max Agnas – piano, Edvin Fridolfsson – trummor, Anders Langørgen – kontrabas.

In this project I have composed and arranged music for a concert, which was to be played with a combination of instruments never before tried by me. I have explored different approaches to composition and arranging with the goal of becoming more comfortable than earlier in this process. I am emphasizing a few different techniques for composing such as improvisation, randomization and limitation and I describe how I have used these when writing my new songs. Subsequently I explain how I have rearranged three of my older songs and also describe the implementation of rehearsals as well as the concert itself. Towards the end of my thesis I share my insights and experiences of the writing methods I have explored through the project. I point out what has worked out well and what can be improved in my upcoming projects. I reflect upon the importance of lyrics, meaningfulness and making use of what one already possesses. The project has had its setbacks but above all it has provided me with new attitudes and working methods which I will most likely benefit from in the future. Medverkande musiker: Clara Fornander (sång), Gustav Renberg (gitarr), Ester Thunander (fiol), Filip Magnusson (fiol), Tomas Sjödell (kontrabas), Edvin Fridolfsson (trummor).Repertoar: 1. ”A dream within a dream” (C. Fornander), 2. ”The turning of seasons” (C. Fornander), 3. ”Continuation” (C. Fornander), 4. ”Lay your trust in me” (C. Fornander), 5. ”Hold me, unfold me” (C. Fornander), 6. ”Tamara” (C. Fornander), 7. ”Tidig morgon” - (C. Fornander, E. Södergran). Youtube-länkar till låt 1-2 och 4-7:1. https://www.youtube.com/watch?v=IIjawwWIHR82. https://www.youtube.com/watch?v=D7Qy7StCzeo4. https://www.youtube.com/watch?v=LIsu2MHodGo5. https://www.youtube.com/watch?v=yGk4aCE16KQ6. https://www.youtube.com/watch?v=YTetLeU3i2c7. https://www.youtube.com/watch?v=yu1E_7bAFi4

This paper is about my process of composing and performing music inspired by The Great American Songbook. Doing this via tools acquired by analyzing the works from composers like Irving Berlin, George Gershwin, Arthur Johnston and other composers from that era. I have analyzed and found common associations with form and harmony, the use of melodic content and often used clichés which I have incorporated in my own composing. It also deals with my progress to arrange and rehearse the music to present it in form of a concert at The Royal College of Music on the 6thof March 2020. I reflect about the process of composing and if I achieved the same level of freedom playing my compositions as I have playing jazz standards. I come to the conclusion that I feel as confident performing these tunes as I do music from The Great American Songbook. Medverkande på konserten: Björn Bäckström (tenorsaxofon), Erik Tengholm (trumpet), Lars Ullberg (trombon), Jonny Ek (piano), Uno Dvärby (kontrabas), Jakob Bylund (trummor). Till uppsatsen bifogas inspelningar och partitur på mina egna kompositioner som är kopplade till arbetet: It's Time, Diminished Results, You can't keep this up, Midnight mood, Oh sweet Olivia och Dortmund Express. Även bifogas inspelning på Don't Get Around Much Anymore, skriven av Duke Ellington, som framförts vid konserttillfället.