Search

På uppdrag av Vuxenutbildningsenheten i Jönköpings kommun har vi undersökt hur eleverna har hittat till sin vuxenutbildning och hur de upplevt marknadsföringen av vuxenutbildningar. Studien ska hjälpa Vuxenutbildningsenheten att bättre nå ut till presumtiva sökande och ge mer information om varför vuxna väljer att delta i vuxenutbildningar. Syftet med studien är att undersöka hur de nuvarande eleverna har hittat till sin vuxenutbildning och hur eleverna upplevde marknadsföringen av vuxenutbildningar i Jönköpings kommun innan de ansökte till sin utbildning. Studiens syfte och frågeställningar har undersökts med hjälp av en webbaserad enkät och med en fokusgrupp på fem elever från en yrkesutbildning. Webbenkäten skickades ut via lärplattformen till alla elever som läser en vuxenutbildning i Jönköpings kommun. För enkäten har plattformen Esmaker använts och fokusgruppen spelades in på en ljudfil. Resultat av studien visar att de två vanligaste sätten som eleverna har hittat till sin vuxenutbildning är antingen genom att de direkt har sökt på internet eller genom att de blivit rekommenderade av någon att söka till en vuxenutbildning. De tre vanligaste skälen som eleverna har angett till att de började studera är: de vill läsa vidare på högskola eller universitet, de lär sig svenska på SFI, och de vill byta jobb eller yrkesväxla. Slutsatsen är att eleverna som sett någon typ av marknadsföring har upplevt den positivt och verklighetsförankrat. On behalf of the Adult Education Unit in Jönköping Municipality, we have investigated how pupils have found their adult education and how they experienced the marketing of adult education. The study will help the Adult Education Unit to better reach prospective applicants and provide more information about why adults choose to participate in adult education. The purpose of the study is to investigate how the current pupils have found their adult education and how the pupils experienced the marketing of adult education in the municipality of Jönköping, before they applied for their education. The purpose and questions of the study have been investigated with the help of a fully structured interview in the form of a web-based questionnaire and with a focus group of five pupils from a vocational education. The web survey was sent out via the learning platform to all pupils studying adult education in Jönköping municipality. For the survey, the Esmaker platform was used, and the focus group was recorded on an audio file. Results of the study show that the two most common ways that pupils have found their adult education are either by directly searching on the internet or by being recommended by someone to apply for adult education. The three biggest reasons given by the pupils for starting their studies are: they want to study further at college or university, they learn Swedish at SFI, and they want to change jobs or change careers. The conclusion is that the pupils who have seen some type of marketing have positive experiences and feel that the marketing has its roots in reality. Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.

Sfi är en skolform inom vuxenutbildningen där det bedrivs undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna kan gå tre olika studievägar beroende på skolbakgrund från hemlandet där studieväg 1 är anpassad för elever med ingen eller maximalt fem års skolbakgrund från sitt hemland. Det innebär att i gruppen finns elever som lär sig läsa och skriva för första gången på ett nytt språk. Enlig Skollagen (SFS: 2010:800) har eleven som påbörjar studier på Sfi rätt att avsluta kursen med stöd men vuxenutbildningen där Sfi ingår är undantagna de delar i Skollagen (SFS: 2010:800) som anger särskilt stöd. Läs- och skrivinlärningen ska enligt Kursplanen för Sfi (2018) ske under hela studietiden parallellt med den kurs som eleven studerar. Syftet med studien är att undersöka rektorers uppfattning om vad de anser krävs för att elever med minder än fem års skolbakgrund från hemlandet ska kunna fullfölja sina studier på Sfi. Tidigare forskning har visat att framgångsrik läs- och skrivinlärning för analfabeter bygger på modersmålet, för eleven känt kulturellt och socialt kontexts som gör undervisningen förståelig, meningsfull och motiverande. Metoden som använts för insamling av data är semistrukturerade intervjuer med rektorer från sju olika kommunala Sfi. Intervjuerna har analyserats induktivt med stöd av innehållsanalys. Resultatet visar att rektorerna upplevde att samverkan mellan Sfi, Arbetsförmedling och socialtjänst störs av de olika uppdrag verksamheterna har gentemot individen som försvårar för eleverna att uppnå målen i kurserna. Rektorerna angav att specialpedagogiskt perspektiv och utvecklingsarbete var viktigt för att stödja elevens utveckling. Rektorerna tog även upp det formativa arbetssättet som ett medel att synliggöra elevens progression och kartläggning av behov. För att stödja elevers lärande behöver Sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samverka för att eleven ska uppleva den röda tråden mellan studierna på Sfi och den aktivitet som sker övrig tid. En sådan aktivitet kan vara språkpraktik där eleven utvecklar språket samtidigt med förståelse för olika kulturella och sociala kontext som den möter. För att möta elever olika behov är det önskvärt att Sfi utvecklar inkluderande specialpedagogik enligt Hornbys (2015) teori där eleven får stöd både i grupp och enskilt utifrån elevens behov. Swedish for immigrants (Sfi) is a school form in adult education where teaching is conducted in Swedish as a second language (L2). Students can take three different study paths depending on the school background from their home country where study path 1 is adapted for students with none or a maximum of five years of school background from their home country. This means that in the group there are students who learn to read and write for the first time in a new language. According to the Education Act (SFS: 2010: 800), the student who commences studies at Sfi has the right to terminate the course with support, but the adult education where Sfi is included is exempt from the parts in the School Act (SFS: 2010: 800) that state special support. Reading and writing learning, according to the syllabus for Sfi (2018), must take place during the entire study period in parallel with the course the student is studying. The purpose of the study is to investigate the principals' perception of what they consider necessary for students with less than five years of school background from their home country to be able to complete their studies at Sfi. Previous research has shown that successful learning of reading and writing for illiterates is based on their first language (L1), for the student a known cultural and social context, which makes the teaching understandable, meaningful and motivating. The method used for collecting data is semi-structured interviews with principals from seven different municipal Sfi. The interviews have been analyzed inductively with the help of content analysis. The results show that the principals felt that the collaboration between Sfi, the employment agency and social services is disrupted by the various assignments the different actors have towards the individual which makes it difficult for the pupils to achieve the goals in the courses. The principals stated that special educational perspective and development work were important to support the pupil's development. The principals also addressed the formative approach as a means of highlighting the student's progression and mapping of needs. In order to support pupils' learning, Sfi, the employment agency and the social services need to collaborate for the student to understand the relationships between the studies at Sfi and the activity that takes place at other times. Such activity can be language practice where the student develops the language at the same time as understanding of different cultural and social contexts. In order to meet students' different needs, it is desirable that Sfi develops inclusive special education according to Hornby's (2015) theory where the student receives support both in group and individually based on the student's needs.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola. Två elever i taget intervjuades under cirka en timme och det uppstod ett fritt samtal om hur de uppfattar att de har lärt uttal. Resultatet är en lång rad metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem för lärande av svenskt uttal: lyssna, läsa, syssla med korrigering, höra, repetera, titta, umgås med människor, prata, arbeta, göra läxan, kämpa, vilja samt ha rätt inställning. En förhållandevis stor del av dessa metoder nämns inte i den tidigare forskningen. Metoder som eleverna nämnde har hjälpt mest är lyssna, repetera långa ord, läsa högt, vilja lära uttal, umgås med människor, ta hjälp av sitt barn samt kämpa. Endast några få metoder från själva SFI-undervisningen nämndes av eleverna. Därför dras i diskussionen slutsatsen att det behövs mer uttalsundervisning inom SFI, särskilt undervisning i prosodi. En annan slutsats är att de metoder som informanterna nämner bör påverka SFI didaktiskt och tre exempel ges på hur detta kan ske.