Search

En viktig målsättning för naturvetenskaplig undervisning är att utveckla förmågan att formulera undersökningsbara frågor. Syftet med den här studien är att undersöka hur undervisning som utformats med hjälp av metoden Question Formulation Technique (QFT) kan stödja utveckling av elevers förmåga att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. QFT är en modell för att utveckla elevers förmåga att formulera och värdera sina egna frågor i allmänhet. I studien prövas QFT i en svensk skolkontext och inom ramen för naturvetenskaplig undervisning. Studien genomfördes som en interventionsstudie i gymnasieskolan och inom ramen för kursen Gymnasiearbete. I kursen ska eleverna genomföra en egen naturvetenskaplig undersökning. QFT användes för att utforma undervisning som del av introduktionen till kursen. Data består av videoinspelningar av elevsamtal från undervisning som har analyserats utifrån ett pragmatiskt ramverk med organiserande syften och praktisk epistemologisk analys. Resultaten visar vilka närliggande syften som etableras i elevernas samtal om undersökningsbara frågor i undervisningen: (A) att producera så många frågor som möjligt, (B) att bedöma vilka frågor som är mest relevanta, (C) att kategorisera frågor, (D) att hitta och specificera ett undersökningsobjekt och (E) att planera för att genomföra en undersökning. Slutsatsen är att QFT kan fungera som stöd för lärares planering av undervisning om naturvetenskapligt undersökningsbara frågor under förutsättning att läraren aktivt stödjer eleverna i att uppmärksamma centrala kvaliteter avseende undersökningsbarhet och genom att binda samman närliggande syften med det övergripande syftet. In English An important goal for science education is to develop students’ ability to formulate questions of inquiry. The aim of this study is to investigate if science teaching designed from the method “Question Formulation Technique” (QFT) can support the development of this ability. QFT is a model for developing students' ability to phrase and evaluate questions in general which has been developed in a US context. In this study QFT is used in a Swedish context and within upper secondary school science education. The study is an intervention study where QFT was used as part of the introduction to Diploma work in the final year of upper secondary school. During the diploma work students are expected to conduct their own scientific investigations. The data consists of video recordings of student conversations while working with the formulation of questions for inquiry as part of a research lesson designed using QFT. Data was analyzed using a pragmatic approach of combining practical epistemological analysis (PEA) and organising purposes. The results show that five proximate purposes were established in the student conversations while the students engaged in formulating and refining questions of inquiry based on the QFT model. The five proximate purposes were: (A) to produce as many questions as possible, (B) to assess which questions are most relevant, (C) to categorize questions, (D) to find and specify the object of inquiry and (E) plan to conduct an inquiry. In conclusion, QFT can support the planning of teaching in relation to the ultimate purpose regarding how to formulate and refine questions of inquiry provided that the teacher actively participates to support students in connecting the established proximate purposes with the ultimate purpose. Fulltext in Swedish.