Search

Könssjukdomar är ett ständigt aktuellt ämne, som särskilt drabbar unga vuxna. Det faktum att könssjukdomar kan smitta och ha lÃ¥ngsiktiga konsekvenser även när de är asymptomatiska gör det viktigt att som sexuellt aktiv testa sig – ändÃ¥ är det mÃ¥nga unga vuxna som sällan eller aldrig gör det. Det här arbetet syftar till att undersöka hur visuell kommunikation kan utformas för att uppmuntra unga vuxna att testa sig vid varje ny sexuell partner. Genom relevant teori i samband med en förstudie bestÃ¥ende av en enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och en analys av existerande visuell kommunikation kring sexuell hälsa har en möjlig lösning pÃ¥ problemet kunnat formulerats, i form av en grafisk kampanj bestÃ¥ende av tre annonser. Kampanjen visar pÃ¥ hur visuell kommunikation kring könssjukdomar kan se ut, och slutsatserna som dras är att visuell kommunikation kring det här ämnet med fördel kan utformas pÃ¥ ett ungdomligt, avstigmatiserande och fängslande sätt. Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Listening to the voices of adolescents and young adults regarding their lived experiences could be a way to identify important skills and abilities for adaptive and positive behaviour that will enable youth to deal effectively with the demands and challenges of everyday life. Hence, the aim with the current study is to explore the experiences and understandings of the life situation among adolescents and young adults of today, by making their voices heard in regards to mental health and help-seeking behaviour. A total of 6 group interviews were conducted with 22 adolescents and young adults (13 girls and 9 boys) ages 17–25 (M = 18.6 years). Data analysis was conducted using qualitative content analysis and resulted in two categories and five subcategories. The first category, Life challenges, included views on the sources of mental health, how to manage different types of relationships, and thoughts on accepted ways to express mental health problems. The second category, The need of present adults, highlighted important aspects for seeking help, such as an expressed need to be seen and heard by adults including parents, school staff, and other professionals as well as a need for adults’ increased availability. The challenges to students’ well-being and mental health are many, and there are no simple solutions. Based on the results in this study, life skills training should include elements to enhance the development of individual coping strategies, to be applied when life feels tough and when the body is experiencing stress reactions. Further, to minimize the risk of self-stigma and the internalization of negative stereotypes and self-blame, life skills training should include elements to increase knowledge of structural factors that have effects on the life situation as well as parents, school personnel, and other important adults.

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

For the last decades, numerous researchers have studied housing preferences of populations. However, very few researchers put highlight on young adults in Sweden and their housing preference. From a Swedish perspective, it is worthwhile to investigate housing preferences of young adults as the populationof young adults is consistently growing and their roles as dynamic consumers are crucial in the housing market. This thesis aims to examine housing preference of young adults aged 18 to 30 in largest cities in Sweden by comparison to older age groups. By identifying housing attributes highly valuedby the young adults, the research shall provide guideline to practitioners withfuture housing development to attract the young generation. The research is a quantitative study with application of a survey method. Analytic hierarchy process (AHP) method forms a foundation of thequestionnaire design, enabling to observe young adults’ trade-off decisionsamong multiple housing attributes. Total 767 responses are collected and the responses with valid consistency ratio (CR) are selectively used in the analysis.The result demonstrates that young adults have high preference for ‘low price’,‘proximity to public transportation’, ‘balcony’, ‘feeling of safety’ and ‘proximity to work or school’ in a housing decision. On the contrary, they show little interest in ‘neighborhood environment’ and ‘sustainable aspects’ of an apartment in general. In comparison with older age groups, young adults have higher preference for the proximity of an apartment and having a dishwasher;yet their preferences for ‘cleanliness’, ‘green space’ and ‘separate kitchen’ of adwelling are lower than the older generation. The practitioners shall keep these findings in mind when planning and designing apartments for the young consumers. De senaste decennierna har åtskilliga forskare undersökt boendepreferenser hos befolkningen i ett flertal olika länder. Trots detta finns det väldigt fåforsknings-rapporter som sätter fokus på unga vuxna i Sverige och derasboendepreferenser. Ur ett svenskt perspektiv är det viktigt att undersökaboendepreferenserna för denna folkgrupp. Detta eftersom unga vuxnas befolkningen konstant växer och deras dynamiska roll som konsumenter är livsviktiga för bostadsmarknaden. Denna rapport siktar på att, genomjämförelse med äldre åldersgrupper, undersöka boendepreferenser hos unga vuxna mellan 18 och 30 som bor i Sveriges största städer. Genom att identifierade egenskaper som är högt värderade av de unga vuxna, ämnar forskningen attge riktlinjer till framtida bostadsutveckling för att attrahera den unga generationen. Denna studie är av typen kvantitativ forskning, med surveyundersökning som vetenskaplig metod. Den metod som utformningen av frågeformulären bygger på är analytic hierarchy process (AHP). Metoden används för att observera unga vuxnas avvägning kring många olika boendeegenskaper. Totalt är 767 svarinsamlade varav de svar som har en giltig consistency ratio används i analysen.Resultatet visar att unga vuxna starkt föredrar egenskaper som ‘lågt pris’,‘närhet till kollektivtrafik’, ‘balkong’, ‘säkerhetskänsla’ och ‘närhet till skola eller jobb”. Vidare visar undersökningen att egenskaper som ”grannskapsmiljö”och ”hållbarhetsaspekter” generellt inte prioriteras högt. Vid jämförelse medäldre åldersgrupper har unga vuxna större intresse av lägenhetens läge samt ifall lägenheten har diskmaskin. Unga vuxnas preferenser för ‘renhet’, ‘grönaytor’ och ‘separat kök’ är däremot lägre än preferenserna kring sammaegenskaper hos de äldre generationerna. Bostadsutvecklare borde väga in dessa upptäckter vid planering och design av lägenheter för unga konsumenter.

Culture has been shown to influence the experience of loneliness. Studies have shown that young adults are especially prone to experiencing loneliness. The aim of this mixed-methods study was to investigate if young adults from an individualistic culture experience loneliness differently compared to young adults from a collectivistic culture. Eighty participants from Sweden and 80 participants from India aged 18-30 answered De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) and Lubben Social Network Scale (LSNS-R) through an online survey which together with additional demographics provided the quantitative data. Six semi-structured interviews (three from each culture) provided the qualitative data, exploring how the participants described their experiences of loneliness and its connection to culture. Young adults from India reported significantly higher levels of social isolation and social loneliness compared to young adults from Sweden. No significant difference was found in emotional loneliness. Thematic analysis of the qualitative data provided a deeper insight into these findings, and the qualitative results are discussed in light of the quantitative. Three main themes emerged: descriptions of loneliness, young adulthood as a stage in life where loneliness might be high, and cultural values that affect the experience of loneliness. Kultur har visat sig ha en påverkan på upplevelsen av ensamhet. Studier har visat att unga vuxna är en åldersgrupp som löper särskilt hög risk för ensamhet. Syftet med denna mixed-methods-studie var att undersöka om unga vuxna från en individualistisk kultur upplever ensamhet annorlunda än unga vuxna från en kollektivistisk kultur. Åttio deltagare från Sverige och 80 deltagare från Indien svarade på De Jong Gierveld Loneliness Scale (DJGLS) och Lubben Social Network Scale (LSNS-R) genom en webb-baserad enkät, som tillsammans med kompletterande demografisk information resulterade i den kvantitativa datan. Sex semi-strukturerade intervjuer (tre från varje kultur) resulterade i den kvalitativa datan, där deltagarnas egna beskrivningar av ensamhet och dess koppling till kultur utforskades. Unga vuxna från Indien rapporterade signifikant högre nivåer av social isolering och social ensamhet jämfört med unga vuxna från Sverige. Ingen signifikant skillnad sågs i emotionell ensamhet. Tematisk analys av den kvalitativa datan gav en djupare förståelse för dessa resultat, och de kvalitativa resultaten diskuteras i relation till de kvantitativa. Tre huvudsakliga teman framkom: beskrivningar av ensamhet, ung vuxen ålder som en tid i livet där ensamheten kan vara hög och kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av ensamhet.

Sammanfattning Introduktion: Sexuelt överförbara sjukdomar är ett av de stötsta hoten mot en normal reproduktion och sexuela hälsan, där den mest kända är HIV och AIDS. Empidemilogin i Thailand över de senaste decenierna visar en ökade prevalens av sexuellt överförbara sjukdomar. Den största orsaken till sjukdomar är ett resultat av sexuellt risk beteende och inkonsekvent kondomanvändande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sexuelt risk beteende och attityder till kondomanvändande hos thailänska universitetsstuderande i Bangkok. Metod: En deskriptiv tvärnittsstudie med kvantitativ metod användes i studien. Ett frågeformulär med 5 delar delades ut till 300 universitetsstudenter på två olika universitetet i Bangkok, Thailand. 269 deltagare fyllde i enkäten korrekt och 132 av dessa uppfyllde inklusionskriterierna. Resultat: 132 deltagare uppgav att de hade haft samlag. 15 (11.4%) av dessa hade ett lågt riskbeteende, 97 (73.5%) hade ett normalt riskbeteende och 20 (15.2%) hade ett högt riskbeteende. De fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga (n=97) och kvinnliga (n=35) deltagare gällande deras sexuella risk beteende (p=0.68) och deras attityd till kondomanvändande (p=0.990). Ett samband mellan variablerna högt sexuellt riskbeteende och negativ attityd till kondomanvändande kunde ses, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Slutsats: Majoriteten av universitets studenterna i denna studie hade ett normalt riskbeteende. Attityden till kondomanvändande var till största delen positiv med undantag gällande enstaka frågor. Vidare studier gällande thailänska universitetsstudenter och deras sexuella hälsa är av största vikt för att vidare minska riskbeteendet och sexuellt överförbara sjukdomar i populationen. Abstract Introduction: One of the largest threats towards normal reproduction and sexual health is sexual transmitted diseases, were the most known is HIV and AIDS. The epidemiology of Thailand shows that over the last two decades several surveys reports an increase in the young adults' STD prevalence. The infections are mostly gained as a result of sexual risk behaviors and inconsistent condom use. AIM: The aim was to investigate sexual risk behavior and attitudes to condom use among Thailand university students in Bangkok. Method: The design used in this study was a descriptive cross-sectional quantitative method. A single five part questionnaire was handed out to 300 students within two different universities in Bangkok, Thailand. 269 participants completed the questionnaire and 132 of them met the inclusion criteria. Result: 132 participants reported having had sexual intercourse. 15 (11.4%) had a low risk behavior, 97 (73.5%) had an average risk behavior and 20 (15.2%) had a high risk behavior. There were no significant difference between male (n=97) and female (n=35) participants regarding sexual risk behavior (p= 0,68) and their attitudes towards condom-use (p= 0.990). A correlation between the two variables high sexual risk behavior and negative attitudes towards condom-use could be seen, r=0.326, n= 132, p= 0.00. Conclusions: The majority of the university students in our study showed an average risk behavior. The attitudes towards condoms were mostly positive with the exceptions of some specific questions. Further studies about Thai university students regarding sexual health is of importance to further decrease the sexual risks and STDs in the population.

Bakgrund: Det är sjuksköterskans ansvar att ge en god omvårdnad till både de unga vuxna individerna och deras närstående. Sjuksköterskor upplever det känslomässigt påfrestande att arbeta med unga vuxna individer i livets slutskede, både i hemmet och på vårdavdelningar. Det blir mer påfrestande när individen vårdas i hemmet jämfört med en vårdavdelning då det är individen och de närståendes regler som gäller i deras hem. På vårdavdelningar upplever sjuksköterskor mycket mer stress i omvårdnadsarbetet. Att tydligt kommunicera och att samtidigt lyssna på individen och de närstående är oerhört viktigt för en god omvårdnad och detta leder i sig till en ökad livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av svårigheterna att upprätthålla sitt professionella förhållningssätt vid omvårdnad i livets slutskede hos unga vuxna. Metod: Studien baseras på en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien innefattar 10 vetenskapliga artiklar som har blivit analyserade enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod. Resultat: I studiens resultat framkom det att sjuksköterskor ofta upplever svårigheter med att balansera professionell och privatliv vid omvårdnad hos unga vuxna individer i livets slutskede. De tog ofta med sig arbetet och alla känslor med sig hem på grund av bristande stöd på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna identifierade sig med individerna och kom i kontakt med deras egen dödlighet. De ansåg att om de kunde bibehålla balansen mellan professionell och privatliv skulle det bli mindre påfrestande att hantera en individs död. När tiden inte räckte till vid omvårdnaden i livets slutskede upplevde sjuksköterskorna en känsla av otillräcklighet, detta uppkom oftast på vårdavdelningar eller akutmottagningar. Fick sjuksköterskorna den tid som de behövde upplevde de en känsla av välbehag och utförde där med ett bättre arbete. Slutsats: Sjuksköterskorna hade mycket problem med att bibehålla balansen mellan det professionella förhållningssättet och det medmänskliga. Sjuksköterskor har svårt för att bearbeta sina upplevelser efter en individs bortgång och tog med sig dessa upplevelser samt känslor hem för att söka stöd där. Detta ansågs som ett stort problem vid både omvårdnad i hemmet och på sjukhus. Sjuksköterskornas egen hälsa glömdes ofta bort och all fokus lades på individen och dennes familj.

Background Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern not only in Sweden but worldwide. The overall aim of this thesis is to deepen and widen the understanding of young peoples’ subjective health, psychosomatic and stress-related problems. A special focus is put on experienced stress among adolescent girls and young women. The study setting is one youth health centre, and three upper secondary schools in Umeå, a university town in northern Sweden. The research design combines qualitative and quantitative methods with the main focus on qualitative methods. An interdisciplinary theoretical synthesis is utilised, primarily based on bio-psycho-social, phenomenological, and social constructionist approaches. The three qualitative papers (I-III) are based on the same sample of 40 young women who had sought help at the youth health centre because of their stress-related problems. Paper I explores the stressors experienced by the young women, whereas Paper II explores the lived experiences of stress. Paper III examines the young women’s experiences of living in a violent partner relationship as young teenagers, and how this has affected their lives and health over time. Paper IV investigates perceived stress and subjective health complaints among older adolescents in upper secondary school. Methods Data was derived from: a) a qualitative interview study with 40 adolescent girls and young women, aged between 16–25 years, who had sought help at the youth health centre for stress problems. Qualitative content analysis was used in combination with discourse-orientated analysis (Paper I); a phenomenological approach (Paper II), and narrative method (Paper III); b) a school-based survey with a sample of 16–18-year-old boys and girls (n=1027), in upper secondary school, grades 1 and 2, from different educational programs at three schools. Perceived stress, self-rated health, subjective health complaints, anxiety, and depression, were measured with a questionnaire including a set of instruments. Statistical analyses were descriptive and analytical. Results Paper I identified multiple stressors of modernity, gender orders and youth. Contextual factors, including social constructions and practices of gender, played an important role for the stress experienced by these young women. The results revealed that multiple and intersecting stressors and demands connected to essential life spheres, contributed not only to experiences of distress but also to feelings of constraint. Moreover, the roles of excessive taking of responsibility and failing adult support were revealed. Paper II illuminated multidimensional lived and embodied experiences of distress. ‘Living close to the edge’ emerged as the common theme running through all of the interviews and captured the young women’s sometimes unbearable situations. The theme contains dimensions of physical, emotional, cognitive, social, and existential distress, as well as dimensions of distrust and disempowerment. Paper III examined two Swedish adolescent girls’ experiences of living in a violent relationship as teenagers, and how this has affected their lives and health over time. The analysis revealed violation, stress, trauma, coping, and agency during adolescence and the transition into adulthood. Paper IV showed a high level of perceived stress, and subjective health and stress complaints among boys and girls. High pressure and excessive demands from school were experienced by a majority of boys and girls. Perceived stress was correlated with subjective health and stress complaints and anxiety. There was a clear gender difference: two to three times as many girls than boys reported subjective health complaints, e.g. headaches, tiredness and sleeping difficulties, musculoskeletal pain, sadness and anxiety. Conclusion Several issues of relevance to public health were raised throughout the thesis. According to the interview results, the young women face multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and being young, which correspond to their multidimensional experiences of ‘living close to the edge’. Their experiences of stress are multidimensional, and include physical, emotional, cognitive, social and existential dimensions. Findings from the qualitative study were also mirrored in the findings from the larger group of adolescents in the school survey, where a high proportion of older adolescents, particularly girls, reported perceptions of stress. Moreover, perceived stress correlated to a variety of subjective health complaints and anxiety. The results can be understood and explained from a variety of perspectives. The experience of ‘managing alone’ indicated perceptions of inadequate social support. The overall results indicated a risk of more negative health development, particularly among adolescent girls and young women. Stressors of modernity, gender orders and youth were prominent. The continuation and normalisation of oppression and violence are also discussed as a severe gendered stressor in young women’s lives. This calls for a broad contextualised and gender-sensitive approach to young people’s stress and health problems. In conclusion, the age and gender gap in adolescent health needs to be further explored, and processes of distress, distrust and disempowerment have to be taken more seriously. Under det senaste decenniet har medier och flertalet nationella forskningsrapporter informerat om ökande psykisk ohälsa och stress bland barn och unga i Sverige. Denna avhandlings syfte är att med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige, med speciellt fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem. Avhandlingen har en explorativ och flexibel studiedesign som kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med särskild tyngdpunkt på de kvalitativa metoderna. Datainsamling har genomförts med a) kvalitativa forskningsintervjuer med en grupp flickor och unga kvinnor (16–25 år) som sökt hjälp för stressrelaterade problem på en ungdomshälsomottagning i Umeå, och b) en skolbaserad enkätunder-sökning med totalt 1027 pojkar och flickor, 16–18 år, i åk 1–2 på tre kommunala gymnasieskolor i Umeå. Forskningsintervjuerna har huvudsakligen analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen har i de olika delarbetena sedan kombinerats med diskursorienterad analys (Artikel I), med fenomenologisk ansats (Artikel II) och med narrativ metod (Artikel III). Skolenkäten har analyserats med deskriptiva och analytiska statistiska metoder (Artikel IV). Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdoms-årens stressorer, b) multidimensionella, levda och förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser. Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Jämfört med pojkarna så är det två till tre gånger fler flickor som rapporterar besvär och denna skillnad är signifikant. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och höga krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.