Search

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two of the designed collective housing buildings sharing a courtyard. In addition to the fact that it has been possible to establish that collective housing has certain implicit positive advantages, certain specific attributes which make a collective more sustainable. The basic benefits of collective housing include that it can reduce social isolation and bring benefits for the environment by reducing our collective consumption and use of space. Specific design choices that have proved to be more sustainable and have been included in this design are: Minimized living space per person and a high number of shared spaces, as well as features in the accommodation that encourage sharing. In order for the accommodation to also take into account people's preferences, the bathrooms have for example been made private. Some compromises have been made in the design of the accommodation in order to appeal to more people, who can hopefully become more open to this form of housing. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fördelar har vi kunnat bestämma vissa specifika attribut som gör ett kollektiv mer hållbart. De grundläggande fördelarna med kollektivt boende innefattar att boendeformen skapar relationer och minskar den sociala isoleringen i samhället och att den ger fördelar för miljön genom att minska människors konsumtion och ytanvändning. Specifika fördelar som har visat sig vara hållbara och som har inkluderats i denna gestaltning innefattar: Minimerad boyta per person och högt antal delade utrymmen samt funktioner i boendet som uppmuntrar till delande. För att boendet även ska ta hänsyn till människors preferenser så har till badrummen exempelvis gjorts privata. Vissa kompromisser har gjorts i boendets gestaltning för att tilltala fler människor, som förhoppningsvis kan bli mer öppna till boendeformen.

Min idé var att skapa ett badhus för invånarna i området Kreuzberg . En offentlig plats där människor från många olika bakgrunder och traditioner kan mötas. Badet är utformat med ett öppen flöde mellan de olika funktionerna i huset. Öppenheten skapar en atmosfär där det är lätt att känna sig bekväm och röra sig och umgås mellan funktionernas gränser. Huset innehåller både bad och en tvättstuga, där man kan tvättakläder och ta sig ett bad på samma gång, motionssimma, fika och träffa vänner. My idea was to create a bath for local residents in the area of Kreuzberg. A public place where people from all different backgrounds and traditions can meet. The bath is designed to allow an open flow between the different functions in the house.The openness creates an atmosphere where it is easy to feel comfortable and to socialize. The house contains both a bath and a laundry place, where you can do the laundry at the same time as you have a bath, take a swim and meet friends.