Search

Two Late Roman slag heaps located near Polis Chrysochous, western Cyprus, are studied to reconstruct the technological processes of copper production. The Pelathousa slag heap (4th-6th century C.E.) is located on the foothills of the Troodos Mountain close to the Limni mine, while the Argaka slag heap (3rd- 8th century C.E.) is near the coastline approximately five kilometers from the mine. Macroscopic examination, hhpXRF analysis, optical microscopy and Scanning Electron Microscopy (SEM-EDS) showed that the slag from both slag heaps has the same variability in manganese content, which varies from less than 1wt% to almost 40wt%. The slag assemblage derives exclusively from copper-matte smelting. The second part of the research focuses on the spatial analysis of the metallurgical remains. Using GIS spatial tools, the locations of the slag heaps are investigated in their topographic context and distance from the nearby mines, i.e. the Limni and Kinousa mines. The results will be used to understand the organization of copper production within the landscape. The Cyprus Institute, STARC

The aims of the study were both to determine whether a systematic analysis of the quantity and quality of the copper and bronze metal finds in all their forms in the preserved metal record from the Minoan Neopalatial and the Mycenaean Final Palatial and Postpalatial societies on Late Bronze Age Crete (ca. 1600 - 1200 BC) increases our understanding of these metal systems and their effect on the political economy, social values, and cultural habits in the society and to test a method devised especially for this study. The most decisive feature of the metal system on LBA Crete is that the island lacked viable ore deposits: the copper and tin needed in the bronze industry had to be imported from abroad. A surprisingly large amount of metal, ca. 2000 kg., has been preserved from LBA Crete, divided equally between ingots and objects. Scholars are generally in agreement on the importance of metals in the Bronze Age societies, but so far no one has focused directly on this topic. The study material consists of published bronze objects, ingots and refractory material, in total ca. 3300 finds collected from many sources. This heterogeneous material was managed by coding the finds and registering them in a flexible database ΧΑΛΚΟΣ especially designed for this study, enabling searching and sorting of the material at will. Central to the method is its focus on the metal amount, its volume, use and circulation, and not on specific bronze objects. Analyses of selected aspects of the record included the spatial distribution of the metal amount, the balances between metal in prestige and utilitarian objects and that between metal in circulation and metal permanently deposited plus its distribution in the metal cycle. The analyses were made for the three periods, each subdivided geographically for East, Central and West Crete. The approach is new in three ways: the metal-centered focus for studying Aegean societies, the holistic view comprising all types of copper-based metal finds, and the quantification of the metal finds by weight. As only some few metal weights have been published, weight estimations were an important part of the study. In conclusion it is argued that the method devised for the study works. The results indicate that metal seems to have been a crucial, strategic resource for both the Minoan and the Mycenaean palatial societies on LBA Crete, but the motives for acquiring it and its uses might have been different: for the Minoans metals were mainly prime movers for general economic development, they let the metal make the world go round, with metals a part of daily life, whereas the Mycenaeans regarded metal mainly as a means for generating status and power for an elite, strictly controlling it. In the third, Postpalatial, period metals seem to have been one commodity of many, to which the whole population had access. Koppar och Brons på Minoernas Kreta. Metallernas betydelse i Samhället under senminoisk tid, ca. I600 - 1200 BC. Syftet med studien var att dels bestämma om en systematisk analys av kvantiteten och kvaliteten av de bevarade metallfynden av koppar och brons i alla dess former från den minoiska Neopalatiala och de mykenska Final- och Postpalatiala samhällena på det Senminoiska Kreta (ca. 1600 - 1200 f.Kr) ökar vår förståelse av metalhanteringen i dessa samhällen och dess inverkan på politiska, ekonomiska och sociala värdegrunder och kulturella sedvänjor, och dels att testa en metod utarbetad speciellt för denna studie. Den mest avgörande faktorn för metalhanteringen på Kreta under den Senminoiska perioden är att ön saknade ekonomiskt lönsamma metallresurser: all koppar och tenn som användes inom bronsindustrin måste importeras. En förvånansvärt stor mängd metal, ca. 2000 kg. har bevarats från Senminoisk tid på Kreta. Mängden är jämnt fördelad mellan ingots och föremål. Det har i allmänhet rått samförstånd bland forskarna om metallernas stora betydelse i bronsålderssamhället, men tillsvidare har ingen undersökt frågan närmare. Basmaterialet utgöres av publicerade föremål av koppar och brons, koppar ingots samt eldfast material från verkstäder, totalt ca. 3300 fynd, sammanställda från ett omfattande källmaterial. Det heterogena materialet kunde behärskas genom att kodifiera fynden och lagra dem i en flexibel databas ΧΑΛΚΟΣ uppgjord speciellt för studien, som gjorde det möjligt att godtyckligt söka i och sortera materialet. Det centrala i studiemetoden är ett kvantitativt grepp med focus på mängden metall, dess volym, användning och circulation, och inte på specifika typer av bronsobjekt. Analysen av materialet inkluderar den spatiala distributionen av metallmängden, förhållandet mellan metallvolymen i prestige och praktiska bronsföremål och mellan volymen av metall i circulation och permanent deponerad som grav- eller votivgåva, samt dess fördelning i de olika faserna av metallcykeln. Analyserna gjordes separat för de tre perioderna, geografiskt indelade i Öst- Central- och Västkreta. Arbetsmetoden är ny i tre hänseenden: studiet av bronsålderssamhället på basen av metallfynden, det holistiska synsättet att inkludera alla typer av brons- och kopparfynd samt kvantifieringen av fynden på basen av deras vikt. Beroende på att endast få vikter för metallföremål publicerats, utgjorde estimeringen av vikterna en central del av studien. En slutledning av arbetet är att den använda arbetsmetoden fungerar. Resultaten indikerar att metallerna var en central strategisk resurs i både de minoiska och mykenska palatiala samhällena under den Senminoiska perioden på Kreta, men att motiven för att förvärva och använda den kan ha varit olika: minoerna kan ha betraktat metaller som prime movers för den allmänna ekonomiska utvecklingen, let the metal make the world go round , metallerna var en naturlig del av det dagliga livet, medan mykenarna främst betraktade metaller som ett strikt controllerat medel för att uppnå status och inflytande för en elit. Under den Postpalatiala perioden betraktades metaller som en bruksvara bland andra, tillgänglig för och använd av hela befolkningen.