Search

Studiens syfte är att undersöka vilka genusnormer som synliggörs i bilderböckerna Tomtebobarnen (1910) av Elsa Beskow och Ska vi va? (2013) av Pija Lindenbaum. De valda bilderböckerna analyseras med hjälp av kvalitativ och kvantitativ metod samt begreppen ikonotext och Maria Nikolajevas tabell över kvinnliga och manliga egenskaper. Analysen stöds också med hjälp av tidigare forskning och ett antal centrala begrepp. Av analysen framgår det att Tomtebobarnen framställer genusnormer mer entydigt i både bild och text än Ska vi va?. Ska vi va? innehåller karaktärer som både bryter och förstärker genusnormerna genom sina illustrationer och text. Genusnormerna framkommer i båda böckerna via kläder, egenskaper och handlingar. Diskussionen belyser hur bilderböckerna kan användas i undervisningen och vilka pedagogiska utmaningar läraren kan stöta på i arbetet med böckerna. Studien konstaterar att det behövs vidare forskning om hur de aktuella bilderböckerna används i undervisningen idag och hur nya didaktiska metoder skulle kunna implementeras.

With the aim of examining how literary texts can be used to reach curricular goals relating to global citizenship education and intercultural understanding, a reader study was conducted with ninety-two high school students around Yasmina Khadra’s The Sirens of Baghdad, a novel about an aspiring terrorist in Iraq. A twenty-seven-item survey was conducted, covering nine aspects of learning and engagement. The results suggest that the novel produced high levels of transportation, contextualized understanding, and identification with the protagonist’s emotions. No significant undesired effects, such as an appetite for violence, were observed. The underlying hypothesis that the studied type of fictional narratives are suitable for upper secondary education was tentatively confirmed, but more research is needed to generalize the findings. The present study has contributed to developing methods for such continued research., I syfte att öka kunskaperna om hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och interkulturell förståelse gjordes en läsarundersökning kring nittiotvå gymnasieelevers läsning av Yasmina Khadras roman Sirenerna i Bagdad. Tidigare receptionsstudier med vuxna läsare har antytt att romanen förmedlar värdefulla kunskaper om Mellanöstern på ett underhållande sätt. Läsarundersökningen syftade också till metodutveckling. Enkätsvaren visar att eleverna identifierade sig med huvudpersonen och upplevde ökad förståelse för situationen i Irak och för terrorismens drivkrafter. Oönskade effekter som våldsbenägenhet var inte signifikanta. Hypotesen att fiktiva berättelser av det studerade slaget är lämpliga att använda på svenska gymnasieskolor bekräftades tentativt, men mer praktiknära forskning behövs för att dra generella slutsatser. Den genomförda undersökningen har bidragit till att utveckla metoder för ett sådant arbete.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.

Vi har i denna studie undersökt två lärares arbete med barnböcker för konflikthantering. En bokanalys av de barnböcker de intervjuade lärarna arbetar med har också gjorts för att undersöka hur mellanmänskliga konflikter framställs och hur innehållet i barnböcker kan användas för konflikthantering. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt barnböcker kan användas i grundskolans utbildning för att behandla mellanmänskliga konflikter samt att skapa förståelse för barnboken som verktyg för konflikthantering. Studien utgick från en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ textanalys där det sociokulturella perspektivet har varit studiens teoretiska utgångspunkt. Materialet som utgjort grunden för denna motivstudie och empiriska undersökning bestod av barnböcker och intervjuer. Resultatet har visat att boken spelar en avgörande roll i lärarnas konflikthantering. Vidare visade resultatet att boken kan skapa möjligheter för elever att utvecklas i förståelse för sig själv och för andra. Resultatet har också visat att boken kan öppna upp för lärtillfällen och utvecklande samtal. Studien visade, utifrån de två lärarnas intervjuer och bokanalysen, att barnboken kan skapa möjligheter och användas som ett verktyg för konflikthantering.

I de skandinaviska språken svenska, norska och danska är sammansättning ett vanligt tillvägagångssätt att bilda nya ord. Normen i alla tre språk är att sammansättningar skrivs ihop utan mellanrum eller bindestreck, men likafullt uppstår i många fall särskrivningar. Föreliggande litteraturstudie syftar till att jämföra sammansättningar och särskrivningar i svenska, norska och danska genom att undersöka förekomsten och former av dessa, orsaker till att särskrivningar uppstår samt attityder gentemot dessa. Studien har ett komparativt anslag där likheter och skillnader mellan språken presenteras. För att finna underlag till studien söktes systematiskt i databaser och manuellt i tidskrifter. Resultatdelen baseras på 19 artiklar och analysen visar att särskrivningar är vanligt förekommande i alla tre undersökta språk, men att det finns olika orsaker till att de uppstår. Dessutom förs en diskussion kring olika, vitt skilda, förhållningsätt och attityder gentemot särskrivningar.

Varje ar drabbas cirka 50000 barn av att deras foraldrar skiljer sig. Tillsammans med det uppfostringsuppdrag vi har i skolan bar vi pa ansvar att ge eleverna de kompetenser och det stod de behover vid eventuella kriser. I uppsatsen analyseras Nina Ljungbergs Mina föräldrar skall skiljas samt Eva Staafs Pang Poff Pavlo. Syftet med uppsatsen ar att ta reda pa hur tva valda barnbocker framstaller skilsmassor samt hur de inom ramen for amnet svenska kan stotta barn som gar igenom en sadan handelse. For att uppna syftet har en kvalitativ textanalys av de valda barnbockerna anvants som metod. Forskning visar att elever som gar igenom skilsmassor riskerar att prestera samre i skolan om de inte far den stottning som de behover. Det medfor att relationen mellan larare och elev ar av stor vikt for att vi som larare ska kunna ge den stottning som berorda elever behover. Resultatet av analysen visar att de bada barnbockerna tar upp flera kanslor som kan uppkomma i samband med en skilsmassa. De kanslor som uppkommer ar bade negativa och positiva vilket gor att det kan hjalpa eleverna att forsta att det till slut kommer att bli battre. Resultatet visar aven att det ar valdigt individuellt hur en skilsmassa paverkar barnet dar ingen skilsmassa ar den andra lik. Variationen gor att elever har en mojlighet att kunna relatera till barnen i bockerna och inse att de inte ar ensamma. Slutsatsen som gar att dra efter analysen ar att det gar att anvanda barnbocker for att stotta elever vars foraldrar valjer att skilja sig.

Den magiska kulan är ett läromedel som används i grundskolans första år. Läromedlet är uppdelat i tre delar 1A, 1B samt 1C. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken språkutveckling som förväntas av eleverna när de använder läromedlet Den magiska kulan och hur verksamma lärare arbetar med läromedlet samt deras tankar om den förväntade språkutvecklingen hos eleverna. Uppsatsen är uppdelad i två delstudier, en läromedelsanalys och semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien har en läromedelsanalys utförts för att ta reda på vilken språkutveckling läromedlet förväntar av eleverna. Analysen av läromedlets texter gav kunskap om textuppbyggnaden i 1A, 1B och 1C. Följande kategorier användes för att analysera läromedlet: vardagsspråk, skolspråk, sammansatta ord, nominaliseringar, nominalfraser och illustrationer/hjälpmedel. Läromedlets texter visar sin förväntade språkutveckling hos eleven genom att information ökar och texten blir mer komplex för läsaren. I den andra delstudien är deltagarna lärare som använder Den magiska kulan i sin undervisning. Undersökningens syfte är att få kunskap kring hur de arbetar med läromedlet och vilka tankar de har om den förväntade språkutvecklingen av Den magiska kulans tre nivåer 1A, 1B och 1C. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser att Den magiska kulan är ett bra läromedel som fångar elevernas intresse. Lärarna anser även att läromedlet har för stora skillnader i språkutvecklingen mellan de tre nivåerna vilket kan bli ett hinder för vissa elever när de ska använda sig av materialet.

Skolors arbete med utvecklingen av elevers läsförståelse och skrivförmåga har visat sig brista inom båda ämnena svenska och svenska som andraspråk då eleverna inte får tillräckligt goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Första- och andraspråkselever har även olika språkliga förutsättningar vid inlärningen av det svenska språket. Syftet med studien är därför att analysera skillnaden mellan lästexter och arbetsuppgifter i läromedlen för årskurs 2 inom ämnena svenska och svenska som andraspråk; Livet i bokstavslandet och Språkis – svenska för nyfikna. Detta för att se om läromedlet för svenska som andraspråk gör en anpassning för andraspråkselever och överensstämmer med kursplaner och tidigare forskning. Studien utgår från en latent innehållsanalys som bygger på fyra centrala kategorier för elevers läs- och skrivutveckling: genrer, läsförståelse, ordförråd och skrivutveckling.Resultatet i denna studie visar att läromedlet för svenska som andraspråk skiljer sig avsevärt från läromedlet i svenska. Andraspråkseleverna får inte möta eller producera texter på samma sätt som förstaspråkeleverna vilket medför att de inte ges liknande förutsättningar till att utveckla sin läs- och skrivförmåga samt nå kunskapskraven i årskurs 3. Läromedlet behandlar dessutom inte alla punkter som finns med i kursplanen och ger inte eleverna de förutsättningar som tidigare forskning visat gynna andraspråkselever.

I Sverige går barn i skolan i ungefär 12 år och det är i skolan de ska ges möjligheten att utveckla sitt språk. I Sverige talas det runt 150 olika språk och ett av dem är svenskt teckenspråk. Svenskt teckenspråk talas av bland annat personer med hörselnedsättning. För att barn som föds med hörselnedsättning på bästa sätt ska kunna tillägna sig kunskaper och ges möjlighet att utveckla sitt språk i skolan bör de undervisas på både talad svenska och svenskt teckenspråk. Många barn som föds idag med hörselnedsättning placeras i kommunala skolor där de får gå integrerat med barn som har normalhörsel och lärare som inte behärskar svenskt teckenspråk. Detta kan leda till att elever med hörselnedsättning hamnar utanför gemenskapen och går miste om viktig kunskap.Denna uppsats syftar till att undersöka lärares erfarenheter av hörselskadade och teckenspråkiga elever som går integrerat i kommunala skolor. Uppsatsen syftar också till att undersöka lärarnas erfarenheter av användandet av svenskt teckenspråk.Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer som gjorts under vårterminen -17 med fem yrkesverksamma lärare. Av resultatet från intervjuerna framkommer det att dessa lärare inte har mycket kunskap inom teckenspråket men är öppna för att lära sig och på så sätt kunna möta hörselskadade och teckenspråkiga elever och deras behov på bästa sätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet. För att få svar på våra frågeställningar som rör pedagogers tankesätt, arbete och vilka förändringar som skett och eventuellt påverkat dem, har vi tagit del av tidigare forskning inom området samt granskat den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) och obligatoriska skolan (Lgr11) för att ställa dessa i relation till vår resultatanalys. I diskussionen kommer vi att föra ett resonemang kring det mest utmärkande i vår undersökning och vad det kan tänkas få för konsekvenser vad det gäller pedagogers arbete i skolvärlden. Vi kommer dessutom föra undersökningen vidare genom att ställa nya kritiska frågor baserade på vår analys, detta som en inspiration till vidare forskning.

The main purpose of this dissertation is to analyse and identify problems arising from the Swedish Social Insurance Agency’s (SSIA) perceptions of parents, as they appear in the brochures targeted at expectant or new parents between 1974 and 2007. The aim is to distinguish who are being pointed out, constructed, and normalised as parents; and to analyse the functions of the recipients and the senders respectively. The aim is to be considered in the light of the SSIA’s commitment to gender equality, a policy that promotes equal access to the insurance of parents to share the parent’s insurance more equally. The dissertation is based on a theoretical framework that may principally be described as a feminist discourse analysis, which, among other things, means that a constructivist approach is of central importance. In addition, an intersectional perspective is an important starting point, putting the focus on the interaction and interdependence between different social categorisations. In four analysing chapters, the material is being tackled from different approaches or angles. In the first chapter, a picture is drawn of the institutional and political context that sets the prerequisites of the insurance regulations as well as the way the texts have been written and may be understood. The second chapter presents an analysis, in the terms of space deixis, of whom is/are being pointed out and positioned as recipient/s by SSIA. In the third chapter, an analysis of the normalised notions of parents that are identified in the texts; and of what parents are being favoured and described as ‘normal’. In the fourth chapter, the functions of the different actors are being analysed, showing how the relationship between the SSIA and the parents is constructed from in the texts. The results show that, in all brochures, parenthood is strongly gender-marked and that gender equality, above all, is to be understood as a quantitatively even distribution between mothers and fathers. In today’s brochures, the agency identifies and normalises recipients who primarily are biological mothers with orderly conditions, living in nuclear families with biological children. The older brochures have a higher level of gender neutrality in their texts, where mothers and fathers are placed equally and at the same distance from the position of the sender. The newer brochures, however, represent a wider range of social categorisations, and thus present a more complex picture of parenthood. The results also show that the function of SSIA in the texts is primarily economic, and that there is no obligation for parents to share the parent’s insurance equally, despite the political resolutions that impose this task on the agency.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ”Eleven skall (…) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,” (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar. Syftet är framförallt att undersöka hur en lärares realisering och skolors konkretisering kan se ut. Studien genomförs utifrån vår egen tolkning av ovanstående mål som att det påbjuder någon form av grammatikundervisning. Denna tolkning problematiseras och testas mot lärares syn på sin egen undervisning och skolors lokala styrdokument. Slutsatser som kan dras utifrån den empiriska undersökningen är att realiseringen av detta mål i skolan blir att arbeta med språkriktighet på ett integrerat sätt. Denna realisering kommer enligt oss av en ganska diffus pragmatisk syn på grammatikundervisning som ett normativt pedagogiskt hjälpmedel att ta till när eleven gör fel. Denna syn på grammatiken i skolan är enligt oss förenlig med centrala styrdokument.